Hittills har det utkommit nio deckare i Stella Blómkvists namn. Vem som står bakom pseudonymen är fortfarande en gåta - och ett populärt ämne för spekulationer. Några personer som har nämnts som tänkbara författare är Óskar Magnusson, Súsanna Svavarsdóttir och Stefán Jón Hafstein.
Den första boken om Stella Blómkvist - som alltså även är namnet på huvudpersonen - utkom 1997. I fjorton års tid - mellan 2002 och 2016 - har författaren försökt få biblioteksersättning för utlåningen. Hittills har Bókasafnssjóður, som håller i ersättningen, sagt nej. För att en ansökan ska kunna godkännas finns formella krav på att namn och personnummer ingår. Kulturdepartementet har gjort samma tolkning av reglerna.
För att kunna få ersättning skulle alltså författaren bakom pseudonymen behöva röja sin identitet. Hittills har den valt att avstå. I stället vände sig upphovspersonen nyligen till alltingets ombudsman. Där får författaren rätt. Bókasafnssjóður har ställt för hårda krav på Stella Blómkvist.
Det kan enligt alltingets ombudsman vara så att Stella Blómkvist kan bevisa sin identitet på annat sätt än genom namn och personnummer. Det är en möjlighet som författaren bör få. Kravet på att röja pseudonymen är för långtgående.
Stella Blómkvist skriver till alltingets ombudsman att beslutet att inte avslöja författarens identitet har varit ett medvetet drag. Pseudonymen har varit en viktig del av fenomenet Stella Blómkvist. Därför har författaren också vidtagit åtgärder för att inte röja hemligheten. Bara några få personer på förlaget känner till vem som skriver böckerna. För att inte sprida informationen i en vidare krets sker nästan all kommunikation via mejl.
Här kan du läsa mer om Stella Blómkvist.
Här kan du läsa mer om Stella Blómkvist.
