Grottan Kverkarhellir vid Seljalandsfoss är platsen som verkligen kan förändra bilden av Islands tidigaste historia. Vissa forskare anser att det är bevisat att grottan användes som bostad av iriska munkar redan omkring år 800. Andra hävdar att det vissa som tolkar som lämningar i själva verket kan vara resultat av jordskred.
Att nordborna inte var först på Island är forskarna tämligen överens om. Olika typer av arkeologiska fynd har gjorts från tiden före 874, det år som koloniseringen av Island påbörjades enligt den officiella historieskrivningen. Däremot tvistas det om hur fynden ska tolkas.
Än så länge är huvudspåret att den officiella historieskrivningen står sig. Att det gjorts tidigare fynd bevisar inte annat än att människor gjort strandhugg på Island före nordbornas ankomst. Men det finns också de som tycker att det är dags att revidera historieskrivningen. Tecknen på att den inte är korrekt skulle helt enkelt ha blivit för många.
I centrum för de olika teorierna står irländska munkar kallade papar. Enligt berättelser ska de ha funnits på Island vid tiden för nordbornas ankomst. Därefter ska de ganska snart ha gett sig av eftersom de inte ville beblanda sig med hedningar.
Några konkreta bevis för att det var just irländska munkar som uppehöll sig på Island finns inte. Det är dock en sannolik teori. I synnerhet under somrarna seglade de långt till exempelvis Färöarna, Hebriderna och Shetlandsöarna. I en skrift från 825 nämns det att munkar ska ha tagit sig långt norrut - men det behöver inte nödvändigtvis betyda Island.
Även när det gäller hur munkarna skulle ha levt på Island finns det motstridiga teorier. Vissa berättelser talar om eremiter som sökte ensligheten på en ö i norr. Andra talar om att munkarna hade lov att gifta sig och att det därför kan ha varit hela familjer som sökte sig till Island.
Grottan Kverkarhellir vid Eyjafjöll nära Seljalandsfoss på södra Island har blivit föremål för många diskussioner mellan olika forskarläger. Arkeologen Kristján Ahronson hävdar att grottan grävts ut av munkar strax före år 800. Han har också hittat vad som ser ut att vara kors av keltiskt ursprung.
Men hans slutsatser är omstridda. Arkeologen Guðrún Sveinbjarnardóttir säger till Vísir att Kristján Ahronsons fynd går att tolka på flera olika sätt. Och hon är långt ifrån övertygad om grottans bevisvärde:
"Det fanns inga tecken på att människor hade varit inblandade i detta så kallade utskyfflande. Detta kan därför bara ha varit ett ras i berget. Jag anser inte att detta är tillräckliga bevis för att högen där är orsakad av människan."
Fysikern Páll Theodórsson tror däremot att Kristján Ahronson är sanningen på spåren. Geologen Árni Hjartarson säger till Vísir att han anser att det är nödvändigt med fler undersökningar innan det går att säga något bestämt om Kverkarhellir.
En sak är dock samtliga forskare som Vísir talat med överens om. Om det skulle gå att bevisa att grottan faktiskt skapades av irländska munkar omkring ett sekel före nordbornas ankomst har det definitivt blivit dags att skriva om Islands historia.
Här kan du läsa mer om debatten om Hrafna-Flóki som enligt berättelserna ska ha namngivit Island.
