Motståndarna lyckades stoppa förslaget om rösträtt i kommunalval för 16-åringar. När debatten pausades i fredags kväll hade de varit ovanligt flitiga i talarstolen. Anhängare till förslaget kallade det obstruktion. Men själva ansåg de att frågetecknen var för många. När alltinget återsamlas efter påsk är tiden sannolikt för kort för att förslaget ska kunna genomföras redan till vårens val.
I två omgångar har ett förslag om att sänka rösträttsåldern i kommunalval till 16 år seglat genom alltinget med stor majoritet. Det skulle betyda att omkring 9 000 isländska 16- och 17-åringar redan i vår skulle få rösta i någon av landets 72 kommuner.
Men i den tredje och avgörande omgången var intresset för frågan plötsligt stort. Och det inte minst bland motståndare till förslaget.
Ledamöter från Självständighetspartiet, Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti syntes oftare i talarstolen än andra. Inom dessa partier finns inte bara många av motståndarna till förslaget. Det är också dessa partier som troligtvis skulle förlora mest på att förslaget blir verklighet eftersom de lockar äldre väljare i större utsträckning än yngre väljare.
Kritiken mot förslaget handlade till stor del om praktiska aspekter. Flera ledamöter ansåg att det inte hade tagits tillräcklig hänsyn till invändningar från Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation. De har i remissvar sagt att det kan bli svårt att hinna genomföra alla ändringar till valdagen den 26 maj.
Andra talade om synpunkter från justitiedepartementet. I remissvaret sades det att snabba och stora förändringar ökade risken för fel i sammanställningen av röstlängden.
Anhängare till förslaget avfärdade bägge punkterna. Om förslaget hade klubbats i fredags hade kommunerna haft nio veckor på sig. Och val kan utlysas med kortare frist än så. Invändningarna från justitiedepartementet bemöttes med liknande argument. Vid nyval som i höstas fastställdes röstlängder på mindre än 45 dagar.
Det antyddes dessutom att justitiedepartementets kritik skulle vara ett slags hämnd. Den skulle syfta till att stoppa förslaget och därmed sabotera för initiativtagaren, Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson. Han var nämligen en av de två regeringspolitiker som nyligen röstade för misstroendeförklaringen mot justitieminister Sigríður Á. Andersen.
Under debatten i alltinget nämndes också partiernas egna intressen i frågan. Självständighetspartiets Brynjar Níelsson sade att de ledamöter som nu med stor hastighet ville driva igenom en sänkning av rösträttsåldern representerade partier som trodde sig kunna tjäna på det i form av fler röster från unga väljare.
Han fick svar från Renässans Þorsteinn Víglundsson som ansåg att Brynjar Níelsson och andra motståndare försökte stoppa förslaget genom att ständigt göra nya inlägg i debatten och därmed förhindra ett avgörande före påskledigheten.
Helga Vala Helgadóttir, socialdemokrat och ordförande för alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd, anklagade på Facebook en minoritet medelålders män inom Självständighetspartiet och Centerpartiet för obstruktion mot alltingets arbete. Hon kallade det en sorglig introduktion till politiken för de ungdomar som satt på läktarna och lyssnade i väntan på beslut.
Ett försök till kompromiss - men som inte fick gehör - kom från Centerpartiets Gunnar Bragi Sveinsson. Han föreslog att förändringarna skulle börja gälla först den 31 december 2019. Då hade 16-åringar fått rösta för första gången i kommunalvalen 2022. Gunnar Bragi Sveinsson tillbakavisade också alla anklagelser om förhalningstaktik.
När talmannen Steingrímur J. Sigfússon blåste av debatten var klockan 19 på fredagskvällen. Sedan tidigare var det bestämt att påskledigheten skulle börja senast klockan 20. Eftersom det med en timme kvar var elva ledamöter på talarlistan ansåg han det uteslutet att både debatt och omröstning skulle kunna hinnas med.
Alltinget återsamlas den 9 april. Då är det sannolikt för sent att införa förändringarna redan till årets kommunalval. Förtidsröstningen börjar nämligen den 31 mars.
Bland anhängarna till förslaget var besvikelsen stor. Efter att med stor majoritet ha gått vidare från den andra omgången i alltinget räknade de med samma behandling i den tredje och avgörande omröstningen. Så blev det alltså inte.
Rösträttsåldern har varit 18 år sedan 1984. När det första valet till alltinget hölls 1843 var det bara män som hade fyllt 25 år som fick rösta. Därefter sänktes gränsen till 21 år 1934 och till 20 år 1968.
Här kan du läsa mer om förslaget att sänka rösträttsåldern.
