Barns läsförmåga är något som bekymrar två av tre islänningar. Bara var tionde anger att frågan inte är något skäl till oro. Det är framför allt äldre islänningar som betraktar frågan som ett problem. Yngre islänningar oroar sig inte på samma sätt över barns läsförmåga. Det visar en undersökning utförd av Maskína.
De senaste åren har barns läsförmåga debatterats allt mer. Flera undersökningar visar att den har försämrats under de senaste decennierna. Ofta har resultaten sjunkit mer för pojkar än för flickor. Dessutom har tiden som barn och ungdomar lägger på läsning av böcker minskat.
En undersökning utförd av Menntamálastofnun visade hösten 2016 att många barn inte nådde målen. Myndigheten anser att den genomsnittliga tiondeklassaren ska läsa 300 ord i minuten. Men snittet var då bara 270 ord. Var tredje elev som tog studenten levde inte upp till kraven.
Men det är inte bara i inhemska undersökningar som brister framkommit. Även i Pisa-mätningarna har resultaten för isländska elever sjunkit.
Som ett sätt att försöka vända utvecklingen har alltinget sedan tidigare klubbat initiativ som ska främja läsning. När ett avskaffande av bokmomsen diskuterats har ett av argumenten varit att lägre bokpriser skulle gynna barns intresse för litteratur och därmed också främja läsning.
Allmänheten verkar dela politikernas oro. Det är hela 67,9 procent som är mycket bekymrade över barns läsförmåga. Bara 11,4 procent känner liten oro medan 20,7 procent säger att de befinner sig mitt emellan liten och stor oro.
Skillnaderna mellan olika grupper är stora. Oron är mest utbredd bland män, islänningar som har fyllt 60 år och medelinkomsttagare.
Mindre bekymrade är kvinnor, islänningar under 40 år, personer med högskoleutbildning samt låg- och höginkomsttagare.
Här kan du läsa mer om islänningars läsning.
