Nödvändiga satsningar på vägnätet kan komma att påskyndas och finansieras genom vägavgifter. Det är statsminister Katrín Jakobsdóttir och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överens om. Men där han vill avgiftsbelägga huvudlederna in och ut ur Reykjavík ser hon hellre att andra sträckor beläggs med vägtullar.I regeringens ekonomiska plan för perioden fram till 2022 läggs 124 miljarder isländska kronor på vägnätet. Det rör sig - med undantag för 2008 och 2009 - om de största beloppen på flera årtionden. Ändå är det många utlovade projekt som får stå tillbaka på grund av resursbrist.
Efter finanskraschen ströps underhållet av vägarna. Det bristfälliga underhållet har gjort att en stor del av vägnätet nu är i dåligt skick. Gropar och sprickor är vanliga i asfalten även på de största vägarna. Samtidigt har trafiken ökat kraftigt på grund av turismen.
Vegagerðin, det isländska vägverket, anser sig heller inte ha resurser att åtgärda slitage. Myndigheten har i år en budget på 8,3 miljarder för underhåll. Enligt Vegagerðin skulle det behövas ytterligare minst 1 miljard för att komma i kapp. I stället befarar myndigheten att underhållet kommer att släpa efter ännu mer.
Förra kommunikationsministern Jón Gunnarsson ville avgiftsbelägga flera av Islands största vägar. Genom att få bilister att betala för att använda de stora lederna in och ut ur Reykjavík skulle staten dra in pengar till nödvändiga satsningar på vägnätet.
Planerna var omstridda. När Fréttablaðið i oktober 2017 frågade om islänningar var beredda att betala vägavgifter om pengarna gick till att bygga dubbelfiliga vägar in och ut ur Reykjavík var det 56 procent som svarade nej och 44 procent som svarade ja.
Avgifter in och ut ur Reykjavík är något som kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson överväger. Han säger till RÚV att de är nödvändiga för att påskynda utbyggnaden av Sundabraut i Reykjavík. Andra viktiga projekt är en ny bro över Ölfusá i Selfoss och tvåfilig väg mellan Hveragerði och Selfoss. Vägtullar kan göra att dessa investeringar inte behöver vänta i ytterligare fem till tio år:
"Och påskynda uppbyggnaden för att trygga trafiksäkerheten. Att människor kommer mellan jobbet och hemmet på ett effektivt sätt utan att utsätta sig för stor fara."
Men statsminister Katrín Jakobsdóttir har inte samma syn på saken. Under en frågestund i alltinget undrade Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, hur hon ställde sig till de vägtullar som förespråkas av Självständighetspartiet och Framstegspartiet, de två partier som ingår i regeringen tillsammans med Gröna vänstern. Svaret var att hon kunde tänka sig vägavgifter:
"Vi har aldrig uteslutit avgiftsbeläggning om inte andra sätt är möjliga. Vi har dock framfört betydande tvivel om att sätta upp vägavgiftsstationer till exempel runt huvudstadsregionen, vilket är en av de idéer som har diskuterats."
Här kan du läsa mer om planerna på vägtullar.
