måndag 16 april 2018

Renässans ledare: EU-motståndare vill riva upp EES-avtal

EU-motståndare försöker nu undergräva EES-avtalet. Det hävdar Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Efter att ha fått bort frågan om EU-medlemskap från den politiska dagordningen befarar hon att nästa steg blir ett försök att lämna EES-samarbetet. Samtidigt har regeringen beslutat om att utöka personalstyrkan vid ambassaden i Bryssel.

Nyligen beslutade alltinget om en granskning av EES-avtalet. Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son har fått i uppdrag att ta fram en rapport om fördelar och nackdelar med avtalet. Rapporten ska presenteras i alltinget.

Det är nu 24 år sedan Island gick med i EES-samarbetet. De senaste åren har den utrikespolitiska kartan förändrats radikalt. Från att ha knackat på dörren till EU-medlemskap handlar debatten nu snarare om EES-avtalets framtid. Det klagas ständigt på mängden EU-lagstiftning som Island måste införa på grund av avtalet.

I alltinget finns nu två partier som på olika grunder ifrågasätter EES-avtalet. Varken Folkets parti eller Centerpartiet argumenterar dock för att helt och hållet riva upp överenskommelsen. Däremot talas det mycket om behovet av att se över avtalet - inte minst då Storbritannien är på väg att lämna EU.

Mest skeptiskt är Centerpartiet. I maj träder ett nytt tullavtal mellan Island och EU i kraft. Förändringen innebär att en rad tullar sänks eller försvinner helt. Därmed blir det billigare att importera exempelvis pommes frites, djupfryst pizza, fylld pasta, choklad, färdiga soppor, glass, kex och andra livsmedel.

Centerpartiet vill stoppa det nya avtalet. Argumentet för skyddstullarna har varit att de främjar den inhemska livsmedelsproduktionen. Påståendet har dock ifrågasatts av många handlare eftersom det rör sig om livsmedel som i mycket liten utsträckning eller inte alls produceras på Island.

En som anser att det politiska klimatet nu har förändrats är Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans. Hon skriver i Kjarninn att frontlinjen håller på att flyttas - från att handla om att slutföra förhandlingarna om EU-medlemskap till att ifrågasätta EES-avtalet. Bakom denna vändning står Centerpartiet, Folkets parti och Centerpartiet:
"Nu när det har gått knappt 25 år från att EES-avtalet trädde i kraft är det uppenbart att dess inverkan är omfattande och att förbättringarna för det isländska samhället är oomtvistliga. Det är svårt att föreställa sig folklivet utan avtalet, och ofta är det så att det som vi betraktar som normala förmåner är en positiv effekt av avtalet. Här kan man nämna restriktionsfri rörelse för människor och varor och bättre tillgång till service utöver utökat konsumentskydd under avtalets giltighetstid. Detta skedde inte automatiskt här utan det var en del av de skyldigheter som vi åtog oss med avtalet."
Nyligen presenterade utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son en annan rapport om EES-avtalet. Under debatten i alltinget var han mycket kritisk till EU:s agerande. Han sade att EU ständigt försökte införliva ny lagstiftning i avtalet vilket i praktiken gjorde att Island såg sig tvingat att införa samma lagstiftning och underkasta sig EU:s institutioner. Därmed agerade EU i strid med avtalets ursprungliga intentioner. Han ansåg att detta i sig utgjorde ett av två hot mot avtalets framtid:
"Det är helt enkelt inte i enlighet med EES-avtalet. Sedan är det andra hotet att EU-vänner både på Island och i Norge har baktalat avtalet. Och det är väldigt dåligt."
Enligt Guðlaug­ur Þór Þórðar­son försökte EU-anhängare utmåla EES-avtalet som så hopplöst att enda lösningen var att gå med i unionen. Han hävdade dessutom att Renässans drabbats av "EU-sjukan".

Här fick han mothugg i debatten från just Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir som efterlyste en sakligare ton från utrikesministern. Guðlaug­ur Þór Þórðar­son svarade med att anklaga henne för bristande erfarenhet. Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir är dock den ledamot som suttit näst längst i alltinget - om än inte bara för Renässans utan betydligt längre för Självständighetspartiet. Han hävdade efteråt att han skämtade om hennes erfarenhet.

Ingen ledamot röstade emot att genomföra en granskning av EES-avtalets konsekvenser. Men det finns från EU-vänner farhågor om att den rapport som blir resultatet av översynen ska måla upp en negativ bild av EES-avtalet.

Visserligen har Islands utrikespolitiska fokus skiftat. Just nu är Storbritanniens utträde ur EU den i särklass viktigaste frågan. Det är mot den bakgrunden som den allt skarpare kritiken mot EES-avtalet ska betraktas. Det brittiska utträdet kan innebära att Island får en starkare förhandlingsposition gentemot unionen.

Även om kritiken mot avtalet har växt finns det i dagsläget ingen majoritet i alltinget för att riva upp det. Inom Guðlaug­ur Þór Þórðar­sons eget parti - Självständighetspartiet - är det frågan om någon faktiskt skulle rösta för att helt och hållet lämna EES-samarbetet. I stället är sannolikt förhoppningen att kritiken kan bidra till att Island får ett bättre avtal som ställer mindre krav på införande av EU-lagstiftning.

Att detta är viktiga frågor märks också i regeringens planer för ambassaden i Bryssel. Den kommer sannolikt att förstärkas med fler tjänstemän. Det finns enligt den rapport som nyligen presenterades ett behov av att fler departement har egna företrädare på plats. Nu är det bara närings-, utbildnings- och justitiedepartementen som har permanent personal i Bryssel.

I rapporten skriver Guðlaug­ur Þór Þórðar­son själv om EES-avtalet. Han beskriver det som en av de viktigaste överenskommelser som Island slutit som självständig stat. Avtalet har varit viktigt för det ökande välståndet och kommer att utgöra grunden för Islands relation med EU.

Här kan du läsa mer om debatten om EES-avtalet.