Statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer inte att försöka stoppa sommarens jakt på sillval och vikval. Men innan det tas ett nytt beslut om fortsatt valfångst vill hon utreda konsekvenserna av jakten. Det sade hon i går på en fråga från Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, partiledare för Renässans.Efter två somrars uppehåll tänker Hvalur hf. i år återuppta jakten på sillval. Årets kvot är 161 sillvalar. Dessutom får bolaget flytta 20 procent av förra årets kvot - då inga sillvalar sköts - till i år. Det betyder att Hvalur hf. har rätt att skjuta omkring 200 djur.
I fryshus i Hafnarfjörður har Hvalur hf. ett lager av fryst sillval på flera tusen ton. Eftersom produkter från sillval är förbjudna i de flesta av världens länder är marknaden mycket liten. De senaste åren har Japan i praktiken varit den enda exportmarknaden. På hemmaplan är intresset för sillval ytterst begränsat.
Hur det blir med jakten på vikval är däremot osäkert. Här finns det en inhemsk marknad för köttet, men IP Útgerð - det rederi som svarat för jakten de senaste åren - har det tufft ekonomiskt. Företaget gjorde 2016 en förlust på 7,5 miljoner isländska kronor. Förra sommarens jakt var ett fiasko när bara 17 djur sköts.
Inför årets jaktsäsong är förutsättningarna klart sämre. Hafrannsóknastofnun föreslår en fångstkvot på 217 vikvalar om året fram till 2025. Men problemet är den utökade skyddszon som förra jordbruks- och fiskeministern Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir införde strax före hon avgick i höstas.
I den zon där vikvalen nu är fredad sköts den stora majoriteten av djuren förra året. Skyddszonen tvingar IP Útgerð längre ut till havs - vilket också ökar kostnaderna för jakten.
Till skillnad från Hvalur har dock IP Útgerð kontinuerligt bedrivit jakt på val de fem senaste åren. I höst kommer ett nytt beslut från regeringen om valfångstens framtid från 2019 till 2023. Där brukar det tas hänsyn till hur jakten sett ut de senaste åren. Därför är det viktigt för Hvalur att visa att företaget inte upphört med valfångsten.
Frågan om fortsatt valfångst kan komma att bli en stridsfråga inom regeringen. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet anser att jakten ska fortsätta. Bägge partierna tycker att valfångst ska bedrivas ansvarsfullt på samma sätt som i dag. Gröna vänstern vill däremot stoppa valfångsten. Partiet anser inte att jakten är hållbar.
Gröna vänsterns åsikt har inte förändrats nu när partiet sitter i regeringen. Det sade statsminister Katrín Jakobsdóttir i går på en fråga från Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir. Men partiet tänker inte försöka stoppa årets jakt. Hon hänvisade till tidigare beslut om att tillåta valfångst mellan 2013 och 2018.
I höst ska regeringen alltså besluta om valfångstens framtid under de närmaste fem åren. Innan regeringen tar ställning till nya fångstkvoter vill Katrín Jakobsdóttir utvärdera konsekvenserna av jakten:
"Jag anser att det är mycket angeläget att det innan ett nytt beslut fattas görs en bedömning, precis som den högt ärade ledamoten hänvisar till här i sin fråga, en bedömning om valfångstens miljökonsekvenser, samhälleliga konsekvenser och ekonomiska konsekvenser."Här kan du läsa mer om årets valfångst.
