Massflytt till Árneshreppur kan vara försök till valkupp

En plötslig massflytt till Árneshreppur kan vara ett sätt att försöka påverka det kommande kommunalvalet - och att stoppa planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá. Inom loppet av två veckor ökade de folkbokförda i kommunen med 39 procent. Majoriteten skrev sig på obebodda gårdar utan vägförbindelse. Nu expressutreds flytten av Þjóðskrá Íslands.

I mitten på april var det bara 44 personer som var folkbokförda i Árneshreppur, Islands minsta kommun. I kommunalvalet den 26 maj är det inga partier som ställer upp i Árneshreppur. I stället röstar väljarna på individer. De fem personer som får flest röster väljs in i kommunfullmäktige.

Tidigare i år röstade en majoritet i kommunen att godkänna förberedelser för ett vattenkraftverk vid Hvalá. Ledamöterna i fullmäktige var inte eniga. Planerna klubbades med tre röster mot två.

Vattenkraftverket är den första kommunpolitiska frågan på mycket länge som blivit en rikspolitisk angelägenhet. Många naturvänner har engagerat sig i frågan och vill stoppa planerna eftersom de anser att stora naturvärden står på spel. De som står bakom kraftverksbygget hoppas att det ska ge kommunen nya intäkter, nya jobb och förbättrad infrastruktur.

Inom loppet av två veckor - från den 24 april fram till den 4 maj - ökade antalet folkbokförda i Árneshreppur med 39 procent. Totalt arton personer, varav sjutton gamla nog att ha rösträtt, skrev sig då i kommunen. De gjorde detta före den 5 maj, det datum i folkbokföringen som avgör i vilken kommun väljare får rösta i kommunalval.

Kristinn H. Gunnarsson, tidigare alltingsledamot, har i ett blogginlägg listat samtliga som säger sig ha flyttat till Árneshreppur. Där finns flera personer med koppling till motståndare till vattenkraftverket vid Hvalá.

Elva personer har skrivit sig på Drangar. Gården har ingen vägförbindelse och övergavs 1966. En av de personer som nu är folkbokförd på Drangar är 90 år.

Tre personer har skrivit sig på Seljanes. Denna gård har vägförbindelse under delar av året. De sista året runt-boende flyttade från Seljanes 1971. Gemensamt för Drangar och Seljanes är att där bara finns fastigheter registrerade som fritidshus, förråd och uthus. Där finns inga hus avsedda för helårsboende. Bägge gårdarna ligger nära det område som är tänkt för kraftverket.

Óskar Kristinsson är delägare i Drangar. Han är också en av dem som har folkbokfört sig på gården. Han säger till RÚV att han och hustrun skrivit sig på Drangar eftersom de tillbringar mycket tid där. Däremot uppger han att han inte har något med att göra de ytterligare nio personer som folkbokfört sig på gården.

Att nio personer till på pappret flyttat till Drangar är något som Óskar Kristinsson säger sig ha fått veta genom medierna. Han har nu skrivit ett brev till Þjóðskrá Íslands där han protesterar mot att personer kan folkbokföra sig vart som helst - utan fastighetsägarnas vetskap.

Dessutom har fyra personer folkbokfört sig i Kaupfélagshúsið i Norðurfjörður, den byggnad som inrymmer kommunens enda butik, kommunkontoret och flera lägenheter.

Sjutton personer kan ha stort inflytande på utgången i valet i Árneshreppur. I kommunalvalet våren 2014 var det 47 personer som hade rösträtt. Av dessa var det 34 kommuninvånare som röstade i valet.

Av de fem personer som nu sitter i kommunfullmäktige är de två som har undanbett sig omval. En av dessa röstade ja till kraftverksplanerna medan en röstade nej.

Bara sjutton röster i sig kan vara tillräckligt för att få en person invald i fullmäktige. De nyinflyttade skulle alltså genom sina röster kunna bidra till att motståndare väljs in i fullmäktige medan personer som stöder kraftverksbygget röstas bort.

Med en majoritet av motståndare i fullmäktige skulle de kunna blockera frågan i fyra år framåt genom att säga nej till allt som har med kraftverksplanerna att göra. De skulle också kunna göra ett försök att riva upp de beslut som redan fattats.

Nu expressutreder folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands de personer som skrivit sig i Árneshreppur. Kommunen har enligt Vísir vänt sig till en juristbyrå för att undersöka massflytten. I en rapport beskrivs den som unik sett till omfattningen och kommunens invånarantal. Den döms också ut som en skenmanöver för att kunna utöva politiskt inflytande.

Isländsk lag säger att en person ska vara folkbokförd på den adress där den har sin huvudsakliga hemvist. Att skriva sig på en annan ort för att kunna rösta i en annan kommun kan betraktas som valsabotage. Det är ett brott som kan ge upp till två års fängelse.

En kommuninvånare beskriver det enligt Vísir som ett sätt att kuppa till sig makten i Árneshreppur. Hrafn Jökulsson, som nyligen flyttade sin folkbokföringsadress till Kaupfélagshúsið, säger till Vísir att han inte är insatt i planerna för kraftverksbygget. Han hävdar att det finns andra skäl till att han valt att skriva sig i Árneshreppur. Han har dock starka familjeband till en av de mest uttalade motståndarna till planerna för Hvalá.

Ástríður Jó­hann­es­dótt­ir, avdelningschef vid Þjóðskrá Íslands, säger i Morgunblaðið att myndigheten har skickat brev till de sjutton vuxna som nyligen skrivit sig i Árneshreppur. I brevet säger sig myndigheten ha information om att de faktiskt inte bor i kommunen. De påminns också om lagen som föreskriver att personer ska vara folkbokförda på den plats som är deras bas - och alltså inte i sommarstugor eller liknande. Myndigheten kan dessutom ta hjälp av polis för att undersöka uppgifterna.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur behandlar frågan vid ett möte i morgon.

Här kan du läsa mer om planerna för Hvalá.