Dagens bonuscitat

"Det norska ordet för torfa är stim, många fiskar som simmar ihop. När norska fiskare höll på med sillfiske i östfjordarna bland isländska båtar så lyssnade de på radion. Om ordet torfa förekom eller det talades om stora stim så trodde de att sill hade hittats och de började att följa de isländska båtarna."

Språkvetaren Ove Orvik i RÚV om sina undersökningar av hur norska fiskare använde kunskaper i isländska för att lyckas bättre med fisket vid den isländska östkusten.

Nästan hela Island finns på Facebook

Nio av tio islänningar finns på Facebook. Men det är sociala medier som Snapchat och Instagram som ökar mest. Användningen av Facebook har däremot stått still de två senaste åren. Skillnaden mellan olika grupper är stor. Det är främst kvinnor som använder Pinterest och Google Plus. Män hittas oftare på Reddit och Twitter. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Facebook fortsätter att vara ohotad etta bland sociala medier på Island. Det är nu 93 procent av islänningarna som använder Facebook. Den andelen har inte ändrats sedan MMR för två år sedan ställde samma fråga.

Tvåa är nu Snapchat med 67 procent, en ökning med 15 procentenheter. Därefter följer Youtube med 66 procent (+5), Spotify med 51 procent (+23), Instagram med 45 procent (+14), Google Plus med 28 procent (+7), Pinterest med 22 procent (+6), Twitter med 17 procent (+1), Linkedin med 8 procent (+3), Reddit med 8 procent (+2) och Tinder med 7 procent (+1).

Användningen av Facebook är nästan lika utbredd bland samtliga grupper. I synnerhet Youtube, Instagram och Snapchat har mycket stor spridning bland unga islänningar, men få användare bland dem som har fyllt 68 år. Här sticker Google Plus ut genom att ha flest äldre användare.

Kvinnor finns betydligt oftare på Snapchat, Instagram, Pinterest och Google Plus. Män dominerar däremot kraftigt på Reddit. Även sociala medier som Twitter och Linkedin har avsevärt fler manliga användare.

Andra som är särskilt förtjust i Linkedin är höginkomsttagare och personer med högskoleutbildade. Reddit och Tinder är nästan uteslutande populära bland islänningar mellan 18 och 29 år.

Här kan du läsa mer om islänningars användning av sociala medier.

Fortsatt högre arbetslöshet på Island än under 2017

För andra månaden i följd minskar arbetslösheten på Island. I maj var den 2,2 procent. Men det är fortfarande fler islänningar som står utan jobb i år än vad det var 2017. Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten fortsätter att sjunka under sommaren. Den väntas dock till skillnad från förra året inte hamna under 2 procent.

Vinnumálastofnuns statistik över arbetslösheten på Island fortsätter att understryka att högkonjunkturen håller på att mattas av. Visserligen sjunker den för andra månaden i följd - men den är också högre än under 2017 för andra månaden i följd.

I maj i år var arbetslösheten 2,2 procent. Det motsvarar en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med april. I maj 2017 var arbetslösheten 1,9 procent.

Samma tendens väntas enligt Vinnumálastofnuns prognos hålla i sig under sommaren. Arbetslösheten kommer troligtvis att minska ytterligare under juni. Men den kommer inte att sjunka under 2 procent. Och den kommer heller inte bli lägre än under 2017.

De branscher som går tillbaka är byggsektorn och turistnäringen. Expansionen inom byggindustrin har till stor del varit beroende av den växande turismen. Att den ökande turismen till Island verkar ha kulminerat tycks alltså göra avtryck inom byggsektorn. Bostadsbyggandet har inte minskat sedan 2017.

Arbetslösheten gick tillbaka i samtliga regioner i maj i år. Den var högst på Suðurnes med 2,8 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter. Därefter följde Reykjavíkområdet med 2,3 procent (-0,1), Norðurland eystra med 2,1 procent (-0,3), Suðurland med 1,7 procent (-0,1), Vesturland med 1,4 procent (-0,3), Austurland med 1,4 procent (-0,3), Västfjordarna med 1,3 procent (-0,4) och Norðurland vestra med 1 procent (-0,3).

Nu är arbetslösheten bland män 2,1 procent och 2,3 procent bland kvinnor. Bland personer i åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 1,7 procent. Hos utländska medborgare var det 4,6 procent som inte hade något jobb i maj.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Vi kan säga att det inte är roligt att vara ett grässtrå i nationalparken Vatnajökull. ... Det kan räkna med översvämningar, askutbrott, att en utloppsglaciär eller lava lägger sig över det. Och det är just detta som är så unikt med nationalparken. Där sker ständigt förändringar."

Biologen Snorri Baldursson i Morgunblaðið om naturen i nationalparken Vatnajökull.

Böcker återlämnade till bibliotek i Reykjavík 46 år för sent

Aaaa við vorum að fá frábæra sendingu í pósti!! Tvær barnabækur sem átti að skila 4. febrúar 1972 🤠 bara 46 árum of seint pic.twitter.com/aEZLpJcHtR

— Arnór Gunnar (@arnorgg) 28 juni 2018

De skulle ha återlämnats till biblioteket på Gerðurberg i Reykjavík den 4 februari 1972. Men det var först i går som de två barnböckerna kom tillbaka till biblioteket. Om låntagaren skulle få böta för böckerna skulle notan hamna på omkring 2 miljoner isländska kronor.

En av stadsbibliotekets filialer i Reykjavík fick i går ett oväntat brev. I kuvertet låg två barnböcker - Ævintýrið um Agga álf og Lísu och Ævintýrið um félagana fimm - som skulle ha återlämnats för drygt 46 år sedan.

I det medföljande brevet förklarade låntagaren att böckerna försvunnit i samband med en flytt och nyligen upphittats. De två barnen som läste böckerna ska ha haft glädje av dem. I dag har båda pluggat på universitet och flyttat till utlandet.

Bibliotekarien Arnór Gunnar Gunnarsson delade med sig av nyheten på Twitter. Han konstaterade att notan för förseningen skulle landa på omkring 2 miljoner isländska kronor om han räknade med 60 isländska kronor om dagen per bok. Biblioteket tänker dock inte kräva in böterna.

Lanthandel i Norðurfjörður får miljonbidrag

Lanthandeln i Norðurfjörður i Árneshreppur får 1,5 miljoner isländska kronor i bidrag. Butiksägaren Ólafur Valsson får dessutom ytterligare 1 miljon för att bygga ankarplatser för segelbåtar vid hamnen i Norðurfjörður. Det ekonomiska stödet kommer från Byggðastofnun. Pengarna ska gå till att utveckla samhället i Árneshreppur.

Vid årsskiftet hade Árneshreppur i Västfjordarna bara 46 invånare. Det gör Árneshreppur till Islands minsta kommun sett till antalet invånare. Dessutom är det bara runt 30 personer som bor i kommunen hela året.

Kommunens förutsättningar för att överleva har inte förbättrats de senaste åren. Samtidigt som invånarna blivit färre har samhällsservicen i Árneshreppur blivit allt mer begränsad. I år stängdes för första gången kommunens skola eftersom det bara fanns en elev. Hur det blir med höstterminen är fortfarande oklart.

I höstas kom beskedet att Kaupfélag Steingrímsfjarðar inte längre ville driva kooperativet i Norðurfjörður eftersom det ansågs omöjligt att få det att bära sina kostnader. Efter att ha stått utan butik en kortare period tog Ólafur Valsson över driften. Han flyttade till Norðurfjörður för att driva verksamheten.

Ólafur Valsson har redan blivit en omdiskuterad person i kommunen. Han motsätter sig det planerade vattenkraftverket vid Hvalá. I kommunalvalet var det många kraftverksmotståndare som lade sin röst på honom. Stödet var dock inte tillräckligt för att han skulle bli invald. Ólafur Valsson var dessutom en av dem som överklagade valresultatet.

Han har inte gett upp motståndet mot kraftverksplanerna. Att han samtidigt driver en butik som - trots att den tidigare tillhörde ett större kooperativ - inte gått med vinst på många år gav upphov till rykten bland anhängare till kraftverket. Somliga har undrat om flytten till Norðurfjörður i själva verket syftade till att försöka stoppa bygget. Det är dock uppgifter som det inte finns några bevis för.

Frågorna om hur han skulle kunna få butiken att gå runt samtidigt som den lilla kundkretsen utanför sommarmånaderna blir allt mindre har hittills inte besvarats. Nu står det dock klart att Ólafur Valsson får ekonomiskt stöd. Han får 1,5 miljoner isländska kronor från Byggðastofnun för att driva butiken.

Árneshreppur togs nyligen upp i ett av Byggðastofnuns projekt för bygder som hotas av utflyttning. Myndigheten har nu fördelat totalt 7 miljoner till olika projekt som syftar till att utveckla lokalsamhället och därmed skapa bättre förutsättningar för kommunens överlevnad.

Det högsta beloppet går till butiken i Norðurfjörður. Pengarna ska hjälpa Ólafur Valsson att hålla butiken öppen även under vintern. Den anses vara nödvändig för Árneshreppur. Men Ólafur Valsson får pengar för ytterligare ett projekt. Han får 1 miljon för att bygga ankarplatser för segelbåtar i hamnen i Norðurfjörður.

Ytterligare sex projekt får ekonomiskt stöd från Byggðastofnun. Hótel Djúpavík får totalt 1,4 miljoner isländska kronor för satsningar på individanpassad guidning i kommunen och nya informationstavlor om sillfabriken på orten.

Fårbönder i kommunen får 1,1 miljoner isländska kronor för att utveckla försäljningen av köttprodukter. Bidraget ska gå till affärsplan och produktdesign. Tidigare har möjligheten att sälja lammkött från kommunen i butiken i Norðurfjörður.

Vidare får Sif Konráðsdóttir 500 000 kronor för en satsning på superjeepturer, Elín Agla Briem får 800 000 kronor för kurser i folkkultur och Vigdís Grímsdóttir får 700 000 kronor för en skolsatsning.

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

Tillåtet med valjakt med sprängharpun och slakt utomhus

Valfångst där sillval skjuts med sprängharpun och kropparna styckas utomhus är helt i enlighet med det isländska regelverket. Det uppger Matvælastofnun sedan motståndare till valjakt ifrågasatt om fångstmetoderna är lagliga. Men det rör sig om undantag för just valfångst. I normala fall får inte djur slaktas och styckas under bar himmel.

I torsdags för en vecka sedan sköts den första sillvalen för året av besättningen ombord båten Hvalur 8. Det 80 ton tunga djuret fördes i land i Hvalfjörður. Där styckades kroppen utomhus innan köttstyckena togs in i fångststationen. Som vanligt slog båten av positionsbestämningssystemet så att inte valfångstmotståndare skulle kunna vänta in ankomsten.

Bolaget som driver jakten är Hvalur hf. Vd:n Kristján Loftsson gör varje år stora förluster på själva valfångsten. I praktiken finansieras jakten av vinsterna på hans aktier i fiskerijätten HB Grandi.

Inför årets jaktstart demonstrerade djurrätts- och miljöaktivister i Reykjavíks hamn mot valfångsten. Kristján Loftsson avfärdade kritiken och hävdade att jakten var lönsam - ett påstående som årsredovisningarna visar inte stämmer.

Det vanligaste argumentet mot valfångsten är att det rör sig om hotade djurarter. I samband med demonstrationen framfördes en rad andra argument mot Hvalurs jakt. Aktivisterna hävdade att den stod i strid med både djurskydds- och livsmedelslagen. De dömde ut jakten med sprängharpuner som olaglig och styckningen i det fria som ett sanitetsproblem.

Men svaret från Matvælastofnun var att jakten skedde enligt gällande bestämmelser. Regelverket säger att det med hänvisning till tradition är tillåtet att stycka val utomhus. Styckningen ska påbörjas så snart som möjligt efter att kroppen tagits i land. Det finns också olika krav på hygien.

Inte heller jakten med sprängharpun är regelvidrig. Skott med sprängharpuner dödar direkt om brösthålan träffas. Om skottet missar brösthålan ska djuret skjutas med skott i hjärnan. Även om harpunen inte träffar brösthålan är skottet tillräckligt kraftigt för att djuret ska förlora medvetandet.

Regelverket ändrades nyligen av fiskeminister Kristján Þór Júlíusson. Han förespråkar själv fortsatt isländsk valfångst. I ett interpellationssvar till Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir skriver han att Island bör hålla fast vid rätten att nyttja naturresurser på ett hållbart sätt där fångstnivåerna baseras på rekommendationer från experter. Där ingår även val.

Men samma syn har inte statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon säger till Stundin att hon dessutom är tveksam till om jakten är laglig:

"Jag har haft stora betänkligheter om huruvida jakten på sillval vid den isländska kusten kan betraktas som hållbar utifrån miljö-, samhälleliga och ekonomiska hänsyn. Så har jag även betänkligheter om huruvida fångstmetoderna uppfyller de krav som vi ställer på djurs välfärd."

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Dagens citat

"Vi forstod med ein gang at det var ein katt som hadde kome seg inn, men vi fann ikkje han. Eg frykta at han var død."

Aldís Gunnarsdóttir, som nyligen flyttade tillbaka till Island från Norge, i NRK om hur hon i den container med familjens bohag hittade en katt från norska Ålesund som lyckats överleva instängd i minst två veckor under transporten till Island.

Motståndet mot isländskt EU-medlemskap ökar på nytt

Nej-sidan har åter ett kraftigt övertag mot ja-sidan när det gäller isländskt EU-inträde. Hela 48,1 procent är emot medlemskap medan 28,6 procent förespråkar en anslutning till unionen. Bara på en månad har motståndet vuxit sig dubbelt så starkt. Det visar en opublicerad opinionsmätning från MMR.

Det är nu nio år sedan Island ansökte om EU-medlemskap. Sedan dess har det inte gjorts en enda opinionsmätning där ja-sidan varit större än nej-sidan. Nu är ansökan vilande och frågan är borta från den politiska dagordningen. Att döma av MMR:s senaste mätning är det inget som är på väg att förändras.

I maj i år minskade EU-motståndet till det lägsta på fyra år. Då var avståndet mellan ja- och nej-sidan bara 9,9 procent. Men det tycks alltså ha varit en tillfällighet. Nu är gapet mellan ja- och nej-sidan dubbelt så stort - och hamnar därmed på samma nivå som det varit en längre tid.

Nu säger 48,1 procent nej till EU-medlemskap, en ökning med 2,7 procentenheter. Samtidigt sjunker andelen islänningar som vill gå med i unionen med 6,9 procentenheter till 28,6 procent. Resterande 23,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett EU-inträde, en uppgång med 4,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen.

Ny serie av jordskalv skakar området vid Öræfajökull

Illustration: Veðurstofa Íslands

En ihållande jordskalvssvärm har de senaste dagarna skakat området kring Öræfajökull. I tisdags inträffade ett skalv med en magnitud på 3,1. Skalvet kändes i vulkanens närområde. Under förra veckan ägde hundratalet jordskalv rum i Öræfajökull. Isländska myndigheter har fortfarande förhöjd beredskap i regionen.

Klockan 16.57 i tisdags skakade ett jordskalv området nära Öræfajökull plå södra Island. Skalvet hade en magnitud på 3,2 och hade sitt epicentrum på fjällets östra sida. Det var det största skalvet i Öræfajökull på drygt fyra månader.

Skalvet var tillräckligt stort för att det skulle kännas i vulkanens närområde.

Tisdagens kraftigaste skalv följdes av ett större antal efterskalv. Det föregicks dessutom av flera skalv. Jordskalvssvärmen ebbade dock ut efter några timmar.

En annan jordskalvssvärm drabbade området i onsdags. Då pågick den intensivt under en timme. Det största skalvet uppmättes till 2,6.

Under hela veckan skedde närmare hundra jordskalv i Öræfajökull. Gemensamt för de allra flesta skalven är att de är så svaga att de inte känns ens i den bebyggelse som ligger närmast vulkanen. Dessutom har de sitt epicentrum på glaciärens östra sida nära Hvannadalshnjúkur, Islands högsta topp.

En annan sak skalven har gemensamt är att de inte följs av några rörelser i jordskorpan. Det betyder att de inte kan kopplas till någon nära förestående vulkanisk aktivitet. Majoriteten äger rum nära ytan. De enstaka skalv som sker på större djup skulle kunna ha ett samband med magmarörelser.

Beredskapen för ett vulkanutbrott i Öræfajökull höjdes i november förra året. Beslutet togs efter omfattande och ovanlig seismisk aktivitet i vulkanen. Dessutom ändrades färgkoden för flygtrafik över Öræfajökull från grön till gul - en färg som betyder att vulkanen visar tecken på onormal aktivitet men att det inte finns tecken på att ett utbrott skulle vara nära förestående.

Färgkoden för flygtrafik ändrades tillbaka till grön i maj. Den förhöjda beredskapen för ett vulkanutbrott har inte hävts.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Konflikt om kraftverk i Hvalá kan sprida sig till regeringen

Striden om vattenkraftverksbygget vid Hvalá i Árneshreppur kan nu vara på väg att skapa en konflikt inom regeringen. Näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir anser inte att förslaget att fridlysa området ska påverka byggplanerna. Men miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson håller dörren öppen för en fridlysning.

Planerna för bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá i Ófeigsfjörður i Árneshreppur har redan splittrat kommunfullmäktige. Dispyten om det planerade kraftverket har bland annat gett upphov till överklagade valresultat, strider om röstlängder och folkbokföringsadresser samt vägar blockerade för kraftverksmotståndare.

Motståndarna till bygget har ännu inte gett upp hoppet om att kunna stoppa planerna. I veckan fick de dessutom oväntad hjälp från Náttúrufræðistofnun Íslands. Institutet föreslog då att ett stort område kring glaciären Drangajökull - där Hvalá skulle ingå - skulle fridlysas.

Förslaget välkomnades av miljöorganisationen. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson var vd för samma organisation tills han för ett drygt halvår sedan handplockades till statsrådsposten.

Nu ser det alltså ut som att planerna för Hvalá kan bli en konflikt även inom regeringen. Området kring Hvalá kan enligt ett beslut i alltinget från 2013 nyttjas för vattenkraftverk. Det beslutet grundades på undersökningar som gjordes 2011.

Skälet till att Guðmundur Ingi Guðbrandsson är beredd att ompröva det beslutet är senare undersökningar. Náttúrufræðistofnun Íslands uppger i förslaget att stora naturvärden skulle riskera att gå förlorade om vattenkraftverket blev verklighet. Därför bör området kring Hvalá fridlysas.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson säger i Morgunblaðið att han kan komma att ta ställning för en fridlysning. Visserligen har det redan getts klartecken för att bygga ett vattenkraftverk vid Hvalá. Men efter att ha prövat frågan kan det bli aktuellt för Guðmundur Ingi Guðbrandsson att riva upp beslutet:

"Man kan kanske säga att det har gjorts en ny vetenskaplig bedömning. Det är bra att ha i åtanke att institutet inte bedömer detta utifrån ramprogrammet [för vattenkraftsutbyggnad] utan utifrån vad det anser bör skyddas som speciella och unika jordbildningar på riks- och världsnivå."

Men näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir håller alltså inte med. Hon säger till RÚV att hon anser att spelreglerna måste respekteras. Och det betyder enligt henne att förslaget att fridlysa området står i strid med beslut i alltinget:

"Jag förstår mycket väl dessa gruppers ståndpunkt, men vi har en ordning som vi har kommit överens om att använda och där finns detta kraftverksalternativ i nyttjandeklass och enligt detta har man jobbat de senaste åren och jag tycker i själva verket att det är läget."

Bergþór Ólason, ordförande för alltingets miljö- och kommunikationsnämnd, säger i Morgunblaðið att nämnden kommer att ta upp Náttúrufræðistofnun Íslands förslag till diskussion.

Men det är inte bara kraftverksmotståndarna som känner medvind efter myndighetsbeslut som tagits de senaste dagarna. Skipulagsstofnun ifrågasatte en rad punkter kring arbetet med de förändringar i detaljplanen som är nödvändiga för att kunna bygga kraftverket. Nu har myndigheten enligt ett beslut godkänt ändringarna.

Att Skipulagsstofnuns granskning nu är klar innebär att ett formellt hinder för byggplanerna är undanröjt. Myndigheten gör visserligen några ändringar av detaljplanen, men det handlar om mindre synpunkter på vägbyggen, fornlämningar och återställning som inte står i vägen för bygget.

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

Dagens citat

"Försäljningen av en tredjedel av aktierna i HB Grandi visar bättre än det mesta att staten ger några få rika islänningar många miljarder kronor som de stoppar i egen ficka. Staten låter bli att ta ut lämplig avgift för nyttjande av fiskebankarna vilket betyder att den allra största delen av fiskeåret är en årlig gåva från kvotägarvännernas förening på alltinget till de få utvalda och angenämare invånarna."

Kristinn H. Gunnarsson, tidigare alltingsledamot för Folkalliansen, Framstegspartiet och Liberalerna, skriver i Eyjan om Kristján Loftssons försäljning av aktier i fiskerijätten HB Grandi - läs mer här.

Stal ur Frälsningsarméns insamlingsbössa - får fängelse

Mannen bröt sig in i Frälsningsarméns lokaler i Akureyri och stal omkring 6 000 isländska kronor ur en insamlingsbössa. Men straffet för stölden blir betydligt större än så. Mannen får stå för rättegångskostnader på drygt en halv miljon isländska kronor. Han döms dessutom till två års fängelse.

En vardagsnatt i mars 2017 bröt sig en man i 40-årsåldern in i Frälsningsarméns lokaler i Akureyri. Där länsade han insamlingsbössan och kaffekassan på totalt omkring 6 000 isländska kronor.

Inledningsvis nekade mannen till stölden. Men när rättegången inleddes i Héraðsdómur Norðurlands eystra hade han ändrat sig. Han erkände då att han gjort sig skyldig till stölden.

De ekonomiska konsekvenserna av stölden blir kännbara för mannen. Han ska stå för rättegångskostnader på drygt 518 000 isländska kronor.

I vanliga fall ger denna typ av brott inte fängelse. Men mannen döms alltså till två års fängelse. Skälet är att han de senaste åren gjort sig skyldig till upprepad brottslighet. Domarna gäller bland annat stölder, bedrägeriförsök, olovlig körning och narkotikabrott.

Under en längre tid gjorde mannen inget som gjorde att han ställdes inför rätta. Mellan 1990 och 2014 dömdes han bara vid ett tillfälle. Därefter har han dömts för en lång rad olika brott.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Personstrider fortsätter i fullmäktige i Langanesbyggð

Skyttegravskriget i kommunfullmäktige i Langanesbyggð är inte över. Framtidslistan fick majoritet i valet och utnämnde Elías Pétursson till ny kommunchef. U-listan - det enda oppositionspartiet i kommunen - protesterade mot beslutet. Under förra mandatperioden deklarerade U-listan att de saknade förtroende för Elías Pétursson.

Efter fyra sällsynt stormiga år i kommunpolitiken gick Langanesbyggð till val för en månad sedan. Såväl hela mandatperioden som själva valrörelsen hade då kantats av konflikter mellan partierna i fullmäktige. Efter fullmäktiges första möte står det klart att någon fred mellan de stridande parterna inte är aktuell.

I valet fick Framtidslistan egen majoritet med 58,84 procent av rösterna och fyra av sju mandat i fullmäktige. U-listan fick 41,16 procent och tre mandat. För partiet väntade därmed fyra år i opposition.

Framtidslistan fick därmed möjlighet att välja kommunchef. Valet föll på Elías Pétursson - samma person som U-listan under förra mandatperioden inte sade sig ha något förtroende för. U-listan protesterade mot beslutet och ville välja någon annan än Elías Pétursson. De åsikterna fick inget gehör hos Framtidslistan.

U-listan gick till val på att anställa en ny kommunchef. Men Framtidslistan ville alltså behålla Elías Pétursson.

De fyra senaste åren har anklagelserna om korruption och demokratiförakt duggat tätt. Dispyterna gäller bland annat bygget av en ny förskola i centralorten Þórshöfn och planerna för en djuphamn i Finnafjörður. De har också handlat om olika politikers agerande.

Just före valet rasade U-listan mot Elías Pétursson. Han hade då anklagat partiet för korruption. Han gjorde anklagelserna under ett möte i kommunfullmäktige. Själva talet togs dock inte upp i protokollet. Ändå dök det upp hos medierna. Det fick U-listan att i en reservation fördöma hans agerande och hävda att han själv läckt talet med syftet att smutskasta det enda oppositionspartiet.

Nästa dispyt var ett flygblad som delades ut av U-listan. Det anmäldes till valnämnden av Reynir Atli Jónsson, avgående fullmäktigeledamot för Ny kraft - ett parti som regerade ihop med Framtidslistan men inte kandiderade för nyval.

På flygbladet presenterades tjugo personer. Enligt Reynir Atli Jónsson såg det ut som att U-listan hade tjugo kandidater i valet - trots att de bara fick ha fjorton kandidater. Partier får nämligen inte ha fler kandidater än dubbla antalet ledamöter i fullmäktige, alltså ordinarie ledamöter och ersättare. I Langanesbyggð innebär det fjorton personer.

Reynir Atli Jónsson hävdade att U-listan försökte skaffa sig fördelar genom att få det att se ut som att kandidaterna var fler än tillåtet. Valnämnden uppmanade partiet att presentera kandidaterna på ett korrekt sätt, men vidtog inga andra åtgärder.

Valet har alltså inte fått de stridande partierna att gräva ned stridsyxan. I stället fortsätter personkonflikterna i Langanesbyggð. Framtidslistan valde i beslutet om kommunchefsfrågan att köra över oppositionen. Elías Pétursson fick fyra röster av sju. Därmed väntar honom fyra år som nygammal kommunchef - och kanske också fyra år av nygamla fejder med oppositionen.

Här kan du läsa mer om turerna kring kommunfullmäktige i Langanesbyggð.

Svagt stöd för de tre partierna i Islands regering

Självständighetspartiet sjunker till den lägsta nivån hos MMR på åtta månader. Det är nu bara 21,6 procent som sympatiserar med partiet. Men även de två övriga regeringspartierna - Gröna vänstern och Framstegspartiet - kämpar mot svaga opinionssiffror. Mätningens vinnare är Folkets parti. Samtidigt är Ljus framtid i praktiken utraderat från den politiska kartan.

För fyra år sedan nådde Ljus framtid toppen i opinionen med 21,8 procent hos MMR. Avståndet upp till Självständighetspartiet - landets största parti - var inte större än att det låg inom den statistiska felmarginalen.

Sedan dess har Ljus framtid i det närmaste kollapsat. I alltingsvalet i oktober 2017 valde fem av sex väljare som röstat på partiet bara ett år tidigare att lägga sin röst på något annat parti. Ljus framtid backade då med 5,94 procentenheter till 1,22 procent och miste samtliga mandat i alltinget.

Nu har det gått åtta månader sedan alltingsvalet. Och läget är ännu dystrare nu. Inte i en enda isländsk kommun ställde Ljus framtid upp med en egen lista i kommunalvalen i maj i år. Avhoppen har varit många och det partiarbete som finns kvar präglas av interna konflikter.

Inget pekar i dagsläget på att Ljus framtid har några utsikter att åter bli en politisk kraft att räkna med. I MMR:s senaste mätning är stödet för partiet rekordlåga 0,1 procent, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med den väljarbarometer som gjordes för en månad sedan.

Men Ljus framtid är inte det enda partiet som kämpar mot svaga opinionssiffror. Självständighetspartiet backar till 21,6 procent, en nedgång med 2,1 procentenheter. Väljarstödet är nu det lägsta på åtta månader.

De två övriga regeringspartierna - Gröna vänstern och Framstegspartiet - brottas även de med låga opinionssiffror. Gröna vänstern ökar med 0,7 procentenheter till 12,7 procent medan Framstegspartiet minskar med 0,6 procentenheter till 9,5 procent.

Socialdemokraterna behåller ställningen som näst största parti och största oppositionsparti. Partiet får nu 15,1 procent, en ökning med 0,5 procentenheter. Tredje största parti är Piratpartiet med 14,3 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

Ytterligare tre partiet klarar femprocentsspärren till alltinget. Centerpartiet får 10,6 procent, en tillbakagång med 0,8 procentenheter. Folkets parti är mätningens vinnare och ökar med 2,6 procentenheter till 8,2 procent. Renässans backar med 1,3 procentenheter till 5,8 procent.

Utanför alltinget finns Gryning med 0,2 procent - en nedgång med 0,2 procentenheter - och Folkfronten med 0,1 procent, en minskning med 1 procentenhet.

Största parti nedanför femprocentsspärren är dock sannolikt Islands socialistparti. Stödet för partiet särredovisas dock inte av MMR, men övriga partier får 1,8 procent - vilket är den högsta nivån på ett år.

Efter att ha förlorat stöd i varje mätning sedan trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet tog makten har raset för regeringen stoppats. Det är 50,1 procent som ställer sig bakom regeringen, en uppgång med 0,3 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi hoppas naturligtvis att det kommer att finnas vatten där under merparten av sommaren eftersom det är större mängder vatten på väg än vad vi kan hantera."

Georg Þór Pálsson, platschef för Landsvirkjun vid Þjórsá, i Vísir om att det efter att det nya vattenkraftverket vid Búrfell tagits i bruk är osäkert hur mycket vatten som kommer att finnas i vattenfallen Tröllkonuhlaup och Þjófafoss.

Avgifterna för att gå på toaletten i Harpa är tillbaka

Harpa i Reykjavík återinför avgifterna för toalettbesök under sommaren. I år kostar det 250 isländska kronor att gå på toaletten i konsert- och kongresshuset. Det är en prissänkning med 50 kronor jämfört med förra året. Den som besöker något evenemang eller ett matställe i Harpa kan fortfarande besöka toaletten utan extra kostnad.

Förra sommaren började konsert- och kongresshuset Harpa ta betalt för toalettbesök. Under sommarmånaderna är det färre evenemang i huset samtidigt som turisterna är fler. Harpas ledning var dock inte nöjd med alla besökare. Många passade på att äta både matsäck och sova i lokalerna.

Svaret från Harpa blev att stänga alla våningar ovanför entréplanet när det inte var evenemang. Samtidigt infördes en avgift på 300 isländska kronor för den som besökte toaletterna på källarplanet. Avgifterna avskaffades sedan under hösten.

Nu är toalettavgifterna tillbaka. I sommar kostar toalettbesöket 250 kronor. Gäster till evenemang och matställen kan dock alltjämt gå på toaletten utan någon extra kostnad. Det uppger Harpa i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om toalettavgifterna i Harpa.

Åtalas för insiderbrott i Icelandair - tjänade på vinstvarning

På en dag minskade Icelandairs börsvärde med 25 miljarder isländska kronor. Men alla aktieägare förlorade inte på kursraset. Tre män tjänade samma dag 45 miljoner isländska kronor på optioner i Icelandair. En av dem var en toppchef inom Icelandair som kände till att bolaget skulle vinstvarna. Nu åtalas alla tre för insiderbrott.

Den 1 februari 2017 vinstvarnade Icelandair. Bokningsläget var betydligt sämre än förväntat. Samtidigt hårdnade konkurrensen, bränslepriserna steg och den isländska kronan blev allt dyrare. Allt detta gjorde att flygbolaget räknade med en betydligt lägre vinst än under 2016. I stället för en beräknad vinst på 25 miljarder isländska kronor skrevs den ned till 17 miljarder.

Reykjavíkbörsen reagerade med ett ras. På bara en dag minskade Icelandairs börsvärde med en fjärdedel. För aktieägarna gick 25 miljarder isländska kronor upp i rök. Samtidigt sjönk aktiekursen till den lägsta på tre år.

Icelandairs kursras präglade handeln på Reykjavíkbörsen denna dag. Index sjönk med 6 procent - den största nedgången på sex år. Och Icelandairs kursras var det största på den isländska börsen på åtta år.

Att bolaget skulle vinstvarna var inte oväntat. Men att bolaget skulle göra en så stor omvärdering av framtidsutsikterna var inte väntat.

I kölvattnet genomförde Icelandair flera förändringar. Nya biljettkategorier infördes där bolaget började ta betalt för incheckat bagage i ekonomiklass. Sedan dess har inte utsikterna förbättrats. Nyligen meddelade Icelandair att hotelldelen av koncernen ska säljas.

Men alla förlorade inte på kursraset. Tre isländska män kunde samma dag räkna hem en vinst på 45 miljoner isländska kronor på optioner i Icelandair. Nu åtalas de för insiderbrott för tre olika affärer med aktier i flygbolaget.

En av de tre männen var en toppchef inom bolaget. Han tillhörde den grupp av nyckelanställda som fick kännedom om vinstvarningen i förväg. Det var information som han förmedlade till en vän. Vännen kunde därmed tjäna 25 miljoner på optioner. Han slussade i sin tur informationen vidare till en annan vän. Han kunde räkna hem 20 miljoner på optionsaffärer.

Detta var enligt åtalet inte första gången som toppchefen läckte insiderinformation. Hösten 2015 fick mannen veta att resultatet för tredje kvartalet skulle bli bättre än väntat. Även då tipsade han sin vän som genom ett bolag handlade med aktiederivat. Den här gången tjänade de 8,5 miljoner kronor. I mejl diskuterade de upplägget och hur de skulle dela på såväl risk som vinst.

Historien upprepade sig sommaren 2016. Då var det resultatet för andra kvartalet som skulle bli sämre än väntat. Toppchefen fick reda på vinstvarningen innan den blev offentlig. Genom handel med aktiederivat kunde de utnyttja insiderinformationen och tjäna 7,6 miljoner.

En av de tre åtalade - vännen till toppchefen - dömdes nyligen till fängelse för penningtvätt efter att ha drivit en olaglig spelklubb. Nu riskerar han och de två andra männen ännu ett fängelsestraff. Tillsammans drog de in över 50 miljoner isländska kronor på affärerna med värdepapper i Icelandair.

Blockerar vägen till Hvalá - riskerar ingripande från polis

Pétur Guðmundsson måste sluta blockera vägen till Hvalá för motståndare till det planerade kraftverksbygget. Annars kommer polisen att ingripa för att hålla vägen öppen. Samtidigt vill nu både miljöorganisationen Landvernd och institutet Náttúrufræðistofnun Íslands freda området kring Drangajökull. Där ingår också Hvalá - och i så fall blir vattenkraftverket inte verklighet.

Inför kommunalvalet i Árneshreppur för en månad sedan var det plötsligt arton personer som folkbokförde sig i kommunen. I många fall var det uppenbart att personerna inte var bosatta i kommunen. Samtidigt hade flera av dem starka kopplingar till motståndare till det planerade vattenkraftverket vid Hvalá i Ófeigsfjörður.

Majoriteten i det avgående kommunfullmäktige godkände den första etappen i bygget. Men för att det ska bli verklighet krävs en rad nya beslut under de närmaste åren. Om motståndare skulle få majoritet i fullmäktige skulle de alltså kunna stoppa bygget.

Sexton av de arton folkbokföringsflyttarna underkändes. Anhängare till kraftverksbygget såg agerandet som ett sätt att skaffa sig rösträtt i kommunen och därmed rösta in motståndare i fullmäktige. Om det var planen så gick den inte i lås. Samtliga fem i det fullmäktige som valdes den 26 maj säger ja till vattenkraftverket.

Striderna i Árneshreppur är dock inte över. Valresultatet och kommunfullmäktiges hantering av folkbokföringsflyttarna har överklagats till justitiedepartementet. Dessutom försöker kraftverksmotståndare fortsätta bilda opinion mot bygget. Bland annat har de uppmanat allmänheten att besöka området kring Hvalá. Det har även anordnats arrangerade turer till platsen.

Markägaren Pétur Guðmundsson säger ja till bygget. Han är också den privatperson som kan tjäna pengar på kraftverket eftersom han sålt vattenrättigheterna vid Hvalá.

Nyligen tröttnade han på vad han ansåg vara okynnestrafik till Hvalá. Pétur Guðmundsson började blockera vägen - som går över hans mark - med en traktor. Den som ville fortsätta in i Ófeigsfjörður fick begära tillstånd. Motståndare till kraftverksmotståndare var inte välkomna.

Men Vegagerðin kommer inte att acceptera att Pétur Guðmundsson blockerar vägen. G. Pétur Matthíasson, informationsansvarig vid myndigheten, säger till RÚV att han hoppas på att Pétur Guðmundsson självmant ska öppna vägen. Annars måste Vegagerðin tillkalla polis för att få bort traktorn:

"Den [vägen] ingår i vägnätet och Vegagerðin är den som ansvarar för vägen och ingen får stänga sådana vägar. De är alla öppna för allmän trafik oavsett vad man har för åsikt i samhällsfrågor."

Hittills har myndighetens samtal med Pétur Guðmundsson inte lett till något resultat. När och hur Vegagerðin kommer att blanda in polis är ännu inte klart.

En som misslyckades med att bli invald i kommunfullmäktige är Ólafur Valsson som driver Árneshreppurs enda butik i Norðurfjörður. Själv motsätter han sig kraftverksbygget. Men han vill också att kommunen - som vid årsskiftet bara hade 46 invånare - ska överleva. Han säger till RÚV att Pétur Guðmundssons agerande riskerar att försämra kommunens framtidsutsikter:

"Det torde vara till det bättre för samhället att försöka få människor att stanna i kommunen. För att göra det behöver det erbjudas någon förströelse och en sådan sak skulle till exempel kunna vara att köra människor till Hvalás utlopp och gå runt med dem i det här området."

Trots att kraftverksmotståndarna inte hade någon framgång i kommunalvalet kan de ha fått nytt hopp under gårdagen. Det statliga naturinstitutet Náttúrufræðistofnun Íslands vill nu fridlysa området runt glaciären Drangajökull. Totalt rör det sig om 1 281 kvadratkilometer som kan fredas.

I området ingår bland annat Hvalá. Institutet anser att ett kraftverksbygge skulle ha stor negativ inverkan på området. En fridlysning skulle göra det omöjligt att gå vidare med byggplanerna.

Miljöorganisationen Landvernd välkomnar förslaget. I ett pressmeddelande uppmanas miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson att så snart som möjligt fridlysa området runt Drangajökull. Guðmundur Ingi Guðbrandsson var vd för Landvernd från 2011 fram till slutet av förra året när han handplockades till uppdraget som miljöminister i statsminister Katrín Jakobsdóttirs regering.

Här kan du läsa mer om turerna kring det planerade kraftverksbygget vid Hvalá.

Dagens citat

"Det blir mycket svårt för turistnäringen på norra Island om denna grupp minskar eftersom detta är vad vi bygger på särskilt under sommaren. Vi har fortfarande mycket stora årstidssvängningar. ... Så om denna grupp börjar minska då ser vi naturligtvis att vintrarna kommer att bli svåra att överleva och att antalet företag då också minskar."

Arnheiður Jóhannsdóttir, vd för Markaðsstofa Norðurlands, säger till RÚV att färre turister från Centraleuropa kan leda till problem för turistnäringen på norra Island eftersom de i större utsträckning besöker regionen.

Island president blir beskyddare åt hbtq-organisation

President Guðni Th. Jóhannesson blir beskyddare åt hbtq-organisationen Samtökin 78. Beskedet kom från hustrun Eliza Reid under organisationens 40-årsfirande i Reykjavík. Daníel E. Arnarsson, vd för Samtökin 78, säger till Vísir att Guðni Th. Jóhannessons stöd är ovärderligt. När organisationen bildades var det otänkbart att en president skulle ge samma stöd.

Hbtq-organisationen Samtökin 78 bildades våren 1978 som ett initiativ från artisten Hörður Torfason. På det första mötet var det tolv personer som närvarade. Guðni Baldursson blev organisationens första ordförande. Han stannade kvar på posten i åtta år - och det är hittills ingen annan som blivit lika långvarig som ordförande.

Samtökin 78 fungerar som en paraplyorganisation. I dag är det nio föreningar som är medlemmar i Samtökin 78.

När Samtökin 78 i lördags firade organisationens 40-årsjubileum på Iðnó i Reykjavík var presidenthustrun Eliza Reid en av gästerna. Under middagen berättade hon att president Guðni Th. Jóhannesson nu blir organisationens beskyddare.

Beskedet kom som en överraskning för gästerna. Daníel E. Arnarsson, vd för Samtökin 78, säger till Vísir att presidentens stöd är av stor betydelse:

"Hade någon år 1978 sagt att republikens president tänkte bli organisationens beskyddare hade vissa tillåtit sig att säga både ett och annat. ... Han ville bli beskyddare åt organisationen för alla hbtq-personer och det är ovärderligt."

Ordförande för Samtökin 78 nu är María Helga Guðmundsdóttir som valdes 2016.

Íris Róbertsdóttir ny kommunchef på Västmannaöarna

Först krockade åsikterna om när fullmäktiges första möte skulle hållas. Därefter hamnade de på kollisionskurs vid valet av ny kommunchef. Men den nya majoriteten på Västmannaöarna fick sin vilja igenom trots Självständighetspartiets protester. I går blev För Hemöns Íris Róbertsdóttir formellt ny kommunchef på Västmannaöarna.

Sex röster fattades för att Självständighetspartiet skulle behålla egen majoritet på Västmannaöarna. I kommunalvalet fick partiet tre av sju mandat i kommunfullmäktige. Tre mandat fick också För Hemön, en utbrytning ur Självständighetspartiet där många var missnöjda med kommunchefen Elliði Vignisson. Dessutom fick Ölistan ett mandat.

Ölistan valde att bilda koalition med För Hemön. Därmed stod det klart att Elliði Vignisson röstats bort både från sin plats i fullmäktige och från jobbet som kommunchef. I överenskommelsen mellan För Hemön och Ölistan ingick att För Hemöns Íris Róbertsdóttir skulle bli ny kommunchef.

Splittringen inom Självständighetspartiet har skapat politiska svallvågor som skulle kunna påverka partiet även på riksplanet. Inför kommunalvalet valde till exempel Páll Magnússon - toppnamn på partiets lista i den södra valkretsen i det senaste alltingsvalet - att inte öppet ta ställning för Självständighetspartiet. Många såg det som ett indirekt stöd till För Hemön.

Men det är inte bara den interna splittringen som är ett bekymmer för Självständighetspartiet. Det är uppenbart att partiet har svårt att förlika sig med att ha förlorat makten på Västmannaöarna. Partiet överklagade valresultatet med hänvisning till förtidsröster som inkom för sent för att räknas och en väljare som delade sin röst i sociala medier. Överklagandet fick inget gehör.

Nu har Självständighetspartiet bestämt sig för att inte driva processen vidare till justitiedepartementet. I stället drabbade den nya majoriteten samman med den nya oppositionen vid fullmäktiges första möte i torsdags.

Den första striden gällde tiden för mötet. Uppdraget att kalla till mötet var Trausti Hjaltasons, en av de tre självständighetspartisterna i fullmäktige. Han valde alltså att hålla det i torsdags eftersom det är den vanliga tiden för fullmäktiges sammanträden.

Innan kallelsen gick ut hade han fått veta att Íris Róbertsdóttir inte skulle kunna närvara eftersom hon befann sig i utlandet. Men det datum som För Hemön föreslog passade inte Självständighetspartiet. Därför valde han ändå att hålla mötet på torsdagen utan att den nya kommunchefen fanns på plats.

Dispyten fortsatte i lokalmedierna. Efter att det cirkulerat olika rykten om skälet till Íris Róbertsdóttirs frånvaro skrev Ölistans Njáll Ragnarsson i Eyjafréttir att Självständighetspartiet hade kunnat se till så att hon hade kunnat närvara. I stället valde partiet att hänvisa till traditionen att hålla möten på torsdagar - något som inte återfinns i några bestämmelser.

Nästa strid gällde just posten som kommunchef. Här föreslog Självständighetspartiet att Elliði Vignisson skulle få fortsätta. Motiveringen var att han hade ingående kunskaper om kommunens stora framtidsfrågor - som att ta över driften av färjan Herjólfur och att bygga en anläggning som blir nytt hem åt vitvalar från en kinesisk djurpark.

Förslaget röstades ned av majoriteten. I stället fattade För Hemön och Ölistan beslutet att uppdraget som kommunchef skulle gå till Íris Róbertsdóttir. Till kommunalråd utsågs För Hemöns Elís Jónsson.

Íris Róbertsdóttir skrev i går på anställningsavtalet. Hon är enligt Eyjafréttir den första kvinnan sedan det första kommunalvalet 1919 som blir kommunchef på Västmannaöarna.

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets splittring på Västmannaöarna och ovan kan du se torsdagens sammanträde i kommunfullmäktige.

Björn Leví Gunnarsson talar mest i alltinget

1 025 minuter stod Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson i alltingets talarstol under vårsessionen. Det gjorde honom till den mest pratglada ledamoten. Han var dessutom den enda som inte missade en enda av totalt 708 voteringar. Men en nästan lika flitig gäst i talarstolen var partikamraten Helgi Hrafn Gunnarsson.

Klockan 00.38 den 13 juni avslutade talmannen Steingrímur J. Sigfússon alltingets vårsession. Under våren lade regeringen fram 160 propositioner. Av dessa klubbades 84 igenom som nya lagar. Bara en proposition röstades ned medan övriga 75 förslag inte avslutades. Dessutom var det 29 av 83 förslag till alltingsuttalanden som fick majoritet.

Den mest pratglada politikern var Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson. Han talade i sammanlagt 1 025 minuter, alltså drygt 17 timmar. Han ställde sig i talarstolen vid 383 olika tillfällen.

Björn Leví Gunnarsson utmärkte sig även genom sin närvaro vid voteringar. Han var den enda ledamoten som aldrig meddelade frånvaro eller skolkade från någon av vårens 708 voteringar.

Dessutom var han den ledamot som svarade för i särklass flest interpellationer. Han ställde 93 olika frågor till ministrar. Av dessa har 25 ännu inte besvarats.

Nästan lika pratglad var Helgi Hrafn Gunnarsson, som även han representerar Piratpartiet. Han talade i 971 minuter. Trea på talartoppen var Renässans Þorsteinn Víglundsson som talade i 934 minuter. Inga kvinnor tillhörde de tio ledamöter som talade mest under vårsessionen.

Det statsråd som talade mest var finansminister Bjarni Benediktsson. Han talade i 643 minuter.

Minst pratade Självständighetspartiets Páll Magnússon. Han stod bara i talarstolen i 48 minuter under hela våren. Han begärde ordet vid 19 olika tillfällen.

Näst minst talade Centerpartiets Anna Kolbrún Árnadóttir med 79 minuter. Därefter följde Självständighetspartiets Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir med 88 minuter.

Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir var den politiker som missade flest voteringar. Hon var frånvarande vid 394 av 708 voteringar. Vid 174 tillfällen meddelade hon inför voteringarna att hon inte skulle vara på plats. Men 220 gånger lämnade hon ingen förklaring till frånvaron.

Den minister som deltog i färst voteringar var justitieminister Sigríður Á. Andersen. Hon missade 275 av 708 voteringar.

Den som oftast röstade ja var Framstegspartiets Willum Þór Þórsson. Han röstade ja vid 627 av 708 voteringar. Nästan lika positiva var Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir och Steingrímur J. Sigfússon med 626 respektive 623 ja-röster.

Den oppositionspolitiker som var flitigast med att trycka på ja-knappen var Socialdemokraternas Oddný G. Harðardóttir. Hon röstade ja 607 gånger.

Högst andel nej-röster har Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han tog ställning för att fälla 39 av de 548 förslag som han röstade om.

Den som i störst utsträckning avstod från att rösta var Piratpartiets Jón Þór Ólafsson. Han tryckte varken på ja eller nej vid 108 tillfällen. Just Piratpartiet har som princip att bara ta informerade beslut. Därför avstår de i regel från att rösta när de inte har haft möjlighet att sätta sig in i frågor. Partikamraterna Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och Björn Leví Gunnarsson lade nästan lika ofta ned sina röster.

Dagens citat

"Det är ganska länge sedan sist men min son är ute till sjöss och så visade det sig att kocken behövde gå på ledighet och då ringde de och frågade om jag inte ville vara kock. ... Jag gjorde en vecka på lantbruk förra året så det blir bara bra att göra en vecka till sjöss nu. Bara för att rensa tankarna."

Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Morgunblaðið om att han i sommar arbetar en vecka som kock ombord en trålare.

Dagens bonuscitat

"När dörrarna stängdes bakom oss där inne i rådhuset behövde vi bara kavla upp ärmarna och sätta oss in i frågorna. Min tanke var att detta alltid var ett slags samhällstjänst eftersom politiker alltid ska arbeta som allmänhetens företrädare som när de slumpvis till juryer i USA. Jag tyckte att det var kul att komma in på det sättet i nya förhållanden och behöva lära sig dem. Återigen tror jag att det är denna bakgrund inom punken och islänningarnas gör det själv-kultur som jag trivs med så bra. Att lära sig saker genom att ta sig an arbetet. Det var helt och hållet så, men så var vi också en bra, väl bemannad och koordinerad grupp som Jón [Gnarr] hade samlat. Alla människor hade erfarenhet av att behöva klara sig själva efter egna förutsättningar."

Óttarr Proppé, tidigare politiker i Ljus framtid och Bästa partiet, i DV om Bästa partiets maktövertagande i Reykjavík 2010.

Ljummet bad vid hotellet i Reykjanes efter vattentvist

Bara när det är riktigt sommarväder är vattnet i badet i Reykjanes riktigt varmt. Att temperaturen nu ofta bara är ljummen är resultatet av en tvist mellan hotellet i Reykjanes och energibolaget Orkubú Vestfjarða. När nu bolaget börjat ta betalt för vattnet hotas även hotellet av nedläggning. Ägaren Jón Heiðar Guðjónsson köpte fastigheterna med utgångspunkten att vattnet skulle vara gratis.

Reykjanes i Ísafjarðardjúp är sedan många år tillbaka den enda möjligheten att tanka och att äta mellan Hólmavík och Súðavík. Här fanns länge bygdens grundskola med inackorderingsmöjligheter. Sedan arton år tillbaka driver Jón Heiðar Guðjónsson hotell i fastigheten.

Många lockas till Reykjanes av badet. Här finns Islands största utomhusbassäng - strax över 50 meter lång och 12,5 meter bred. Från badet har gästerna storslagen utsikt över Ísafjarðardjúp.

Men de senaste månaderna har det bara varit ljummet i badet. Därför sviker också gästerna. Jón Heiðar Guðjónsson säger i Bæjarins Besta att han inte längre har råd att betala för varmvatten till badet:

"Nu är badet halvkallt och det kommer det att fortsätta vara om inget förändras. Det är bara behaglig värme under de bästa sommardagarna."

När Jón Heiðar Guðjónsson köpte fastigheten fanns en underförstådd överenskommelse om obegränsad tillgång till varmvatten. Det har inte bara använts till badet utan även till att värma lokalerna som har en total yta på 5 000 kvadratmeter. Den källa som används skapades 1974 i samband med starten för en fiskodling i Ísafjarðardjúp.

Varmvattenkällan ligger i Reykjarfjörður. Motprestationen för att hotellet tidigare fick gratis vatten var att markägarna fick bada kostnadsfritt i Reykjanes. Men efter ett ägarbyte kräver nu energibolaget Orkubú Vestfjarða betalt för vattenanvändningen.

Men Jón Heiðar Guðjónsson anser sig inte ha råd att betala. Marginalerna för hotellverksamheten är helt enkelt inte tillräckliga för att bekosta räkningen. Ett problem är att han har lokaler på 5 000 kvadratmeter - men större delen av året står de mer eller mindre tomma när turisterna är få.

Elías Jónatansson, vd för Orkubú Vestfjarða, säger till Vísir att bolaget inte kan ge bort varmvatten. Det är i slutändan en kostnad som andra kunder får stå för. Så länge som energibolaget och hotellet inte kommer överens lär gästerna fortsätta svika. Därmed ökar också risken för en nedläggning.

Här kan du läsa mer om vattentvisten.

Rekordmånga besökare ger Blå lagunen ny rekordvinst

Blå lagunen hade 1,3 miljoner besökare under 2017. Och totalt drog Bláa lónið ehf. - det bolag som driver badet - in 102,3 miljoner euro. Vinsten var 31 miljoner euro - och drygt hälften betalas ut i aktieutdelning. Nästan var tredje intjänad euro är alltså en ren vinst för företaget. Det visar bolagets årsredovisning för 2017.

Efter utbyggnad och ombyggnad fortsätter Blå lagunen att vara en av Islands främsta turistmagneter. Att priserna höjts gång på gång skrämmer inte bort besökarna. I stället gör nu Bláa lónið ehf. - det bolag som äger och driver Blå lagunen - en ny rekordvinst.

Förra året hade badet 1,3 miljoner besökare. Det var 16 procent fler än det tidigare rekordåret 2016. Intäkterna enbart från badgäster ökade med hela 41 procent under 2017 till 62,5 miljoner euro. Totalt steg bolagets intäkter till 102,3 miljoner, en uppgång med 32 procent.

Näst viktigaste intäktskällan var försäljning av mat för 22,2 miljoner. Vidare såldes varor för 11 miljoner - vilket bara är en liten ökning jämfört med 2016, vilket är ännu ett tecken på att de turister som nu besöker Island shoppar mindre på grund av prisläget. Silica Hótel gav 6,4 miljoner i intäkter.

Bolaget fortsätter även att göra stora vinster. Nästan var tredje intjänad euro är en ren vinst för Bláa lónið ehf.

Vinsten för 2017 var 31 miljoner euro, vilket motsvarar en ökning med 32 procent. Det är den största vinsten i bolagets historia. Aktieutdelningen blir hela 16 miljoner.

Samtidigt fortsätter Blå lagunen att växa. I år väntas antalet besökare bli 5 till 6 procent fler än 2017. Själva lagunen har byggts ut. Även personalutrymmena har utökats. Bláa lónið ehf. har också investerat i ett nytt hotell. Förra året steg därför bolagets kostnader till 36,6 miljoner, en ökning med 10,4 miljoner.

Blå lagunen har dessutom blivit en av regionens största arbetsplatser. Vid årsskiftet hade bolaget 627 anställda.

Här kan du läsa mer om Blå lagunens storvinster.

Dagens citat

"Den vanliga vagabonden är välkommen. Men när människor börjar sälja resor norrut och ekonomiskt utnyttja min och min familjs egendom så tycker jag att bägaren är full. Och jag stänger detta för några få människor. ... Jag är inte så penningsjuk som de vill påstå att jag börjar ta betalt. De har bara inget där att göra. De som åker norrut med syftet att skapa stöd för att motarbeta oss har inget där att göra."

Pétur Guðmundsson, som äger den mark i Ófeigsfjörður som leder fram till platsen för det planerade vattenkraftverket vid Hvalá, i RÚV om att han blockerat vägen från Norðurfjörður till Ófeigsfjörður med en traktor för att förhindra att kraftverksmotståndare besöker området - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi är inte förtjusta i det på grund av att Islandsresan i första hand bygger på naturupplevelser och vi anser att sådan avgiftsbeläggning skulle inskränka den bild som vi vill förmedla av landet om människor ständigt behöver ta upp plånboken vid varje vattenfall eller bäck."

Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, säger i RÚV att turistindustrin inte vill införa avgifter för populära besöksmål.

Island delar på välfärdsdepartementet - igen

Välfärdsdepartementet blir bara åtta år gammalt. Nu river regeringen upp det enade departementet och inrättar enligt ett pressmeddelande separata departement för hälso- och sjukvård respektive sociala frågor och jämställdhet. De nygamla departementen kommer att ledas av Svandís Svavarsdóttir och Ásmundur Einar Daðason.

Hösten 2010 beslutade den dåvarande regeringen - som bestod av Socialdemokraterna och Gröna vänstern - för att slå ihop socialdepartementet samt hälso- och sjukvårdsdepartementet. Det nybildade välfärdsdepartementet började arbeta i januari 2011. Den första välfärdsministern blev Guðbjartur Hannesson.

Syftet med sammanslagningen var att effektivisera arbetet. Regeringen hade också ambitionen att minska antalet ministrar.

Två som var med om att fatta beslutet om sammanslagningen var Svandís Svavarsdóttir och Ásmundur Einar Daðason. Då representerade båda Gröna vänstern. Ásmundur Einar Daðason har sedan dess gått över till Framstegspartiet. Nu är han social- och jämställdhetsminister medan hon är hälso- och sjukvårdsminister.

Nu river alltså regeringen - som i dag består av Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet - upp beslutet. Statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer formellt att lägga ett sådant förslag när alltinget återsamlas i höst.

De båda ministrarna kommer att behålla sina ansvarsområden. Bägge blir alltså departementschefer - en förändring som förmodligen genomförs vid årsskiftet. Syftet är enligt ett pressmeddelande att stärka departementens ledning och arbete.

Morddömd isländsk jurist får inte tillbaka advokatlicens

Med fyra hammarslag i huvudet dödade advokaten en annan man på en parkeringsplats i Reykjavík. Straffet blev sexton års fängelse. Efter att ha avtjänat straffet fick mannen upprättelse. Men han får inte tillbaka sin advokatlicens. Enligt Landsréttur har han ännu inte det förtroende som är nödvändigt för att arbeta som advokat.

Det var den 8 november 2000 som advokaten hade stämt träff med en annan man vid Öskjuhlíð i Reykjavík. Grälet slutade med att advokaten grep tag i en hammare. Advokaten slog mannen i huvudet med hammaren fyra gånger. Skadorna var så allvarliga att mannen dog.

Advokaten dömdes i maj 2001 till sexton års fängelse för mord. Samma år gick han också i personlig konkurs samt förlorade advokatlicensen. Efter tio år i fängelse frigavs mannen villkorligt. För tre år sedan löpte tiden för den villkorliga frigivningen ut.

För drygt två år sedan fick mannen upprättelse - något som är nödvändigt för att till exempel kunna få advokatlicens, sitta i bolagsstyrelser och liknande. Tidigare i år vände han sig till Lögmannafélag Íslands för att återfå just advokatlicensen. När han fick nej vände han sig till domstol. Mannen fick först rätt i Héraðsdómur Reykjavíkur, men förlorade när fallet prövades i Landsréttur.

Inför rätten berättade mannen att mordet skedde under en tid när han var beroende av narkotika och hade ansträngd ekonomi. Nu hade han inte använt narkotika på arton år.

Lögmannafélag Íslands ansåg att det inte bara var morddomen som stod i vägen för att mannen skulle återfå advokatlicensen. Det fanns också en rad frågetecken kring turerna kring hans personliga konkurs. Lögmannafélag Íslands gjorde bedömningen att det saknades upplysningar om bland annat fastighetsaffärer och inkomstdeklarationer.

Eftersom advokater ofta hanterar känsliga frågor om klienters ekonomi ansåg Lögmannafélag Íslands inte att mannen kunnat visa att han hade dragit tillräcklig lärdom från sina misstag. Därför har han inte heller lyckats bygga upp det förtroende som är nödvändigt för en advokat.

Landsréttur går alltså på Lögmannafélag Íslands linje. Mannen får inte tillbaka advokatlicensen och får därmed heller inte rätt att börja jobba som advokat.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Pappa fick inget för att låta armén använda all mark. Men när de lämnar så tar de vara på redskap och verktyg, allt som de hade där, men han fick äga alla barackerna. Efter det började han riva barackerna och sälja dem bara så att människor kunde bygga något av dem. Och han fick bra betalt för det och det räddade honom. Han kunde använda det till att köpa första traktorn."

María Sveinsdóttir, som var barn när amerikanska trupper grundade en förläggning på Álftanes, i Vísir om ockupationsåren under andra världskriget.

Dagens bonuscitat

"Så får man inte heller glömma att vi också har ett ökat antal partier. Så vi behöver ta med i beräkningarna att alternativen har ökat mycket de senaste åren, vilket kan förklara varför människor tar längre tid på sig för att bestämma sig och är mer beredda än tidigare att överge sitt parti."

Grétar Þór Eyþórsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Akureyri, i Vísir om att allt fler isländska väljare bestämmer sig allt senare för vad de ska rösta på i val till alltinget.

Ägare stänger väg till Ófeigsfjörður och Hvalá med traktor

En traktor blockerar nu vägen till Hvalá och Ófeigsfjörður. Det är Pétur Guðmundsson som säger sig ha tröttnat på att motståndare till bygget av vattenkraftverket vid Hvalá finns på hans mark. De passerar hans sommarhus på vägen till det område som kommer att påverkas av bygget. Trots uppmaningar från myndigheter tänker han inte flytta på traktorn.

Den enda vägen till Ófeigsfjörður i Árneshreppur är F649, en dålig grusväg som löper längs strandkanten och bara är framkomlig under några månader om året för fyrhjulsdrivna fordon med hög markfrigång. Vägen börjar i Norðurfjörður, passerar den gamla sillfabriken vid Eyri och slutar vid Hvalá.

Hvalá är den plats där Vesturverk och HS Orka planerar ett vattenkraftverk. Bygget har det senaste året splittrat kommunfullmäktige och invånare i kommunen Árneshreppur. I kommunalvalet fick motståndarsidan inga företrädare invalda i fullmäktige. Eftersom samtliga invalda i fullmäktige står bakom planerna kan vattenkraftverket bli verklighet.

Motståndarna har dock ännu inte gett upp hoppet om att kunna stoppa bygget. De har bland annat uppmanat allmänheten att besöka området vid Hvalá för att själva uppleva den natur som kommer att påverkas av kraftverket. Det rör sig om vattenfall som inte kommer att ha mycket vatten kvar och hedar som kommer att läggas under vatten.

En privatperson väntas tjäna på bygget. Det är Pétur Guðmundsson, som äger Ófeigsfjörður. Där bor han också under somrarna. Han har redan sålt vattenrättigheter till exploatörerna.

Både vägen till Hvalá och kraftverksområdet ligger på hans mark. Nu har han blockerat vägen med en traktor. Pétur Guðmundsson säger i Fréttablaðið att han vill kunna kontrollera vilka som färdas i Ófeigsfjörður. Han säger sig också vara trött på motståndare till kraftverket som besöker Hvalá:

"Jag tänker sortera dem som åker norrut. ... De människor som kommer dit [den plats där traktorn blockerar vägen] kan bara komma hem och då talar jag med dem och de som jag tycker är trevliga kan få åka norrut. Packet har inget där att göra."

Vegagerðin har försökt få Pétur Guðmundsson att flytta på traktorn eftersom det är allmän väg. Han hävdar dock att han inte tänker följa myndighetens uppmaningar och flytta på den.

Här kan du läsa mer om konflikterna om vattenkraftverket vid Hvalá.

Kristján Loftsson i strid med fackförbund efter lönetvist

Valfångstbolaget Hvalur hf. förlorade nyligen en lönetvist mot fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness. Inför årets jakt på sillval nekar därför Hvalurs vd Kristján Loftsson anställda att vara med i denna fackförening. Facket hävdar att det rör sig om en olaglig åtgärd. Samtidigt kan ytterligare 200 personer som tidigare jobbat för Hvalur ha rätt till ersättning.

I veckan återupptog Hvalur hf. jakten på sillval efter två somrars paus. På valfångststationen i Hvalfjörður och på båtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 kommer omkring 150 personer att få tillfälliga jobb under jaktsäsongen. Planen är att jakten ska pågå in i september.

Men när de anställda i veckan samlades för ett personalmöte fick de ett oväntat besked från Kristján Loftsson, Hvalurs vd och storägare. De ska då ha fått veta att de inte fick vara med i fackförbundet Verkalýðsfélag Akraness. I stället ska de ha hänvisats till facket Stéttarfélag Vesturlands.

Vilhjálmur Birgisson, ordförande för Verkalýðsfélag Akraness, skriver på Facebook att Hvalurs agerande är olagligt. Eftersom fångststationen ligger inom fackförbundets geografiska område är det också dit de anställda ska vända sig. Han anklagar Kristján Loftsson för att vara oetisk och sniken. Vilhjálmur Birgisson säger också att facket kommer att ta strid med Hvalur. Han skriver att Kristján Loftsson inte kan ställa sig över lagen bara för att han är en av Islands rikaste personer.

Enligt Vilhjálmur Birgisson rör det sig om en hämnd från Kristján Loftssons sida. Nyligen förlorade Hvalur i en lönetvist mot Verkalýðsfélag Akraness i Hæstiréttur Íslands, Dispyten gällde en person som jobbade för Hvalur sommaren 2013.

Domen gav mannen rätt till 512 947 isländska kronor plus ränta i utebliven ersättning. Han hade nämligen inte fått betalt enligt kollektivavtalet. Eftersom han inte hade fått den lediga dag i veckan som avtalet föreskriver måste Hvalur betala lön när en anställd jobbar sju dagar i följd - oavsett om den åttonde dagen är ledig eller inte.

Verkalýðsfélag Akraness skriver i ett pressmeddelande att domen är prejudicerande. Fackförbundet anser att omkring 200 personer som jobbat för Hvalur 2009, 2010, 2013 och 2015 har rätt till totalt runt 300 miljoner isländska kronor i ersättning. Hittills har dock Hvalur och Kristján Loftsson inte tagit några steg mot att ersätta även andra anställda.

Här kan du läsa mer om årets valfångst och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Jag tog det så kallade skorvprovet för många år sedan och har länge haft en liten färöisk fiskebåt, Æðru­leysið, som jag ibland har använt för kustnära fiske på somrarna. Jag tyckte att detta var kul eftersom jag tror att det finns sjömansblod i alla islänningars ådror."

Kristján Kristjánsson - mer känd som artisten KK - i Morgunblaðið om att han nu har tagit skepparexamen för båtar upp till 45 meter.

Tunneln under Hvalfjörður blir gratis i september

I september blir det gratis att använda tunneln under Hvalfjörður. Då överlämnar bolaget Spölur tunneln till isländska staten. Exakt vilket datum som passagen blir avgiftsfri är ännu inte bestämt. Besked om vilken dag som avgiften slopas väntas i augusti. Det uppger Spölur i ett pressmeddelande.

Det är nu tjugo år sedan tunneln under Hvalfjörður togs i bruk. Den sex kilometer långa tunneln kortade restiden med närmare en timme jämfört med att åka runt fjorden. De senaste åren har passagen kostat 1 000 isländska kronor.

Varje dag är det i snitt omkring 7 000 fordon som kör genom tunneln. 2017 var ett nytt rekordår för trafiken under Hvalfjörður. Då var det 2 549 741 fordon som använde tunneln - en ökning med 8,2 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2016.

Tunneln ägs och drivs av det privata bolaget Spölur. Nu har bolaget fått tillbaka de pengar som investerades i tunnelbygget. Därför ska tunneln nu återlämnas till staten.

Möjligheterna att behålla passageavgiften har diskuterats. Ett förslag har varit att använda intäkterna från Hvalfjörður till andra investeringar i det isländska vägnätet. Inte minst har det gällt en ny tunnel under fjorden eftersom den befintliga inte riktigt klarar av dagens trafikvolymer i rusningstid. Men det blir alltså inte så.

I september blir det enligt Spölur gratis att använda tunneln. Det exakta datumet för när avgiften försvinner är ännu inte bestämt. Ett sådant besked väntas i augusti.

Här kan du läsa mer om tunneln under Hvalfjörður.

Utökat fiske av viktigaste arterna för Islands ekonomi

Torsk, kolja och sej får alla större kvoter nästa fiskeår. Efter flera år med svag tillväxt för kolja höjs nu kvoten med hela 40 procent då beståndet åter växer kraftigt. Nästan lika mycket höjs fångstkvoten för sej. För torsken är ökningen beskedligare. Kvotbesluten har fattats av fiskeminister Kristján Þór Júlíusson.

När nästa fiskeår inleds den 1 september finns det förutsättningar för att fisket ska kunna ge ännu större intäkter. Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson följer enligt ett pressmeddelande fångstrekommendationerna från Hafrannsóknastofnun - och det innebär mer fiske av tre av de ekonomiskt viktigaste arterna.

I särklass viktigast är torsken. Här höjs kvoten marginellt till 262 000 ton. Mängden torsk som får fångas under det kommande året är en av de högsta någonsin. Hafrannsóknastofnun räknar med liknande rekommendationer under de närmaste åren. Återväxten de tre senaste åren har nämligen varit genomsnittlig.

Historiskt fiskades det allra mest torsk i början av 1950-talet. Då uppgick fångsterna till det dubbla jämfört med dagens. Men det fisket var inte hållbart. Senare infördes kvotsystemet för att förhindra överfiske.

Den största - och ekonomiskt mest betydelsefulla - förändringen gäller kolja. Kvoterna för fisket av kolja har sänkts i flera år eftersom beståndet blivit allt svagare. Åtstramningarna har nu gett resultat. Flera starka årgångar gör att kvoten nu höjs med 40 procent till 56 700 ton.

En annan ekonomiskt viktig art är sej. Också här mår beståndet nu bättre efter flera svaga år. Fångstkvoten höjs med 30 procent till 79 092 ton.

Kvoterna utökas även för bergtunga och havskatt.

Men det finns också bestånd som minskar. Därför sänks också fångstkvoterna. Nästa fiskeår krymper kvoterna för bland annat större kungsfisk, långa, birkelånga, marulk, lubb och den sill som förökar sig längs den isländska kusten.

Fångstkvoter för arter som makrill tillkännages senare.

Här kan du läsa mer om det isländska fisket.

Färre lunnefåglar häckar på nordvästra Island

På västra och nordvästra Island kommer lunnefågelns återväxt att bli klart sämre i år. Men på delar av södra Island är det betydligt fler som häckar i sommar jämfört med förra året. Det visar Náttúrustofa Suðurlands inventering av häckande fåglar. Förklaringen till förändringen på Hemön och Dyrhólaey kan vara bättre tillgång till havstobis.

Ända sedan 2002 har återväxten bland lunnefågeln på Island varit negativ. Under samma period har beståndet halverats. Antalet fåglar beräknas nu till omkring 4 miljoner.

Förklaringen till att beståndet är på väg mot en kollaps är sämre tillgång till föda. Atlanten fortsätter att bli allt varmare. Det gör att de arter som utgör lunnefågelns huvudsakliga föda - i synnerhet havstobis - rör sig norrut. Lunnefågeln återvänder dock till samma håla år efter år för att häcka.

Havstemperaturerna på norra Island är alltjämt betydligt lägre än på sydkusten. Det tros också vara förklaringen till att bestånden i norr är mer normala. Där är tillgången till föda klart bättre än i söder.

Varje sommar inventerar Náttúrustofa Suðurlands återväxten i tolv av de största kolonierna. Det görs två besök på varje plats. Det första görs i sommarens början för att kontrollera hur många hålor som är bebodda av häckande par. Det andra görs mot sommarens slut för att undersöka hur många levande ungar som kläckts.

De första besöken visar på stora skillnader mellan olika delar av landet. Trots bättre siffror från delar av södra Island är det tveksamt om årets återväxt är tillräcklig för att inte beståndet ska fortsätta minska.

Under våren har det rapporterats om mer havstobis än vanligt i havet runt Västmannaöarna. Det skulle kunna vara förklaringen till att återväxten ser bättre ut än katastrofåret 2017. Nu är 68 procent av hålorna bebodda. Förra året var det bara 55 procent.

Samma förklaring skulle kunna gälla Dyrhólaey på sydkusten. Där sattes ett nytt bottenrekord förra sommaren då det bara fanns lunnefåglar i 31 procent av hålorna. I år ser det betydligt bättre ut. Hela 56 procent av hålorna är nu bebodda. Även om det är en historiskt sett låg siffra kan det ändå vara ett tecken på ett trendbrott.

Men den positiva bilden gäller inte hela landet. På västra och nordvästra Island verkar återväxten bli sämre i år. Den kraftigaste minskningen noterades på Akurey i Faxaflói där andelen använda hålor sjunkit från 83 till 63 procent. För ett år sedan fanns det förhållandevis mycket havstobis i Faxaflói.

På Elliðaey i Breiðafjörður sjunker andelen bebodda hålor från 80 till 71 procent, på Vigur från 89 till 79 procent, på Grímsey i Steingrímsfjörður från 94 till 81 procent och på Lundey i Skjálfandi från 83 till 82 procent.

Ett undantag i norr är Grímsey. Där ökade andelen bon i bruk från 78 till 74 procent. På grund av dåligt väder blev det i år inget besök på Grímsey för Náttúrustofa Suðurlands.

På östra Island var det inga stora förändringar jämfört med 2017. På Hafnarhólmi i Borgarfjörður eystri ökade andelen häckande fåglar från 74 till 78 procent. På Papey minskade den från 69 till 67 procent.

I söder är Ingólfshöfði ett undantag. Det verkar inte som att den havstobis som finns runt Västmannaöarna har nått så långt österut längs den isländska sydkusten. Här var bara 44 procent av hålorna bebodda. Förra året var motsvarande siffra 61 procent.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln på Island.

Dagens citat

"Alla dessa är maskulina ord: forseti, meðlimur, flutningsaðili. Fallet med isländskan är att majoriteten av yrkestitlar och liknande ord är maskulina. Så om vi kastar bort maður får vi bara något annat maskulint ord i stället."

Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att studentkåren vid universitetet bytt ut en rad titlar där efterleden förknippas med manspersoner - läs mer här.

Häckande sångsvanar driver bort andra sångsvanar

Förra sommaren var Ágúst Ingi Ketilsson, bonde på Brúnastaðir på södra Island, allt annat än nöjd med att ett åttiotal sångsvanar höll till på slåttervallen. Med sångsvanen kommer enorma mängder fågelskit och den äter dessutom gräs. På hösten börjar den intressera sig för kornåkrarna.

Ágúst Ingi Ketilsson berättar i Vísir att han förra året kontaktade en ornitolog för att försöka lösa problemet. Själv föreslog han att han skulle försöka bygga en liten holme i älven Hvítá med förhoppningen om att sångsvanar skulle använda den för att häcka. Men den idén fick inte klartecken.

I år har problemet löst sig av sig själv. Ett par sångsvanar har börjat häcka på Ágúst Ingi Ketilssons slåttervall. Och de ser till så att alla andra sångsvanar håller sig på avstånd. Därför är det så gott som tomt på vallen i sommar. Ágúst Ingi Ketilsson säger i Vísir att han hoppas att ytterligare ett par ska börja häcka på markerna för att hålla andra sångsvanar borta från andra delar av hans mark.