fredag 1 juni 2018

Asylsökande kostade Island 3,4 miljarder under 2017

Kostnaderna för asylsökande har ökat dramatiskt de senaste åren. Under 2017 var kostnaden 3,4 miljarder isländska kronor för statskassan - vilket kan jämföras med 240 miljoner fem år tidigare. Under samma period har också antalet asylsökande växt kraftigt. Men ökningen ser ut att vara över. Inte heller 2018 verkar bli något nytt rekordår.

Länge såg det ut som att 2017 skulle bli ett nytt rekordår för antalet asylsökande till Island. Men mot slutet av året minskade antalet ansökningar från länder som Albanien, Makedonien och Georgien. Alla dessa länder är av isländska myndigheter klassade som säkra. Det innebär att asylsökande har ytterst små förutsättningar för att få stanna på Island.

Under 2017 var det 1 095 personer som sökte asyl i landet. Ett år tidigare var motsvarande siffra 1 132 personer.

I år har antalet ansökningar fortsatt minska. Under årets fyra första månader sökte 181 personer asyl på Island. Av dessa var 34 irakier, 18 palestinier, 17 albaner, 14 pakistanier och 12 georgier.

Under samma period var det 57 personer som fick uppehållstillstånd i landet. Här var fjorton irakier, sju syrier, sex afghaner och somalier och fem iranier och pakistanier. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

I april i år var det 43 personer som sökte asyl på Island. Lika många var det även i mars.

I takt med att de asylsökande blivit fler har också statens kostnader för asylsökande ökat. Förra året var kostnaden 3,437 miljarder isländska kronor. Det kan jämföras med 240,1 miljoner 2012. Det framkommer i ett interpellationssvar från justitieminister Sigríður Á. Andersen. Frågan ställdes av Ólafur Ísleifsson, alltingsledamot för Folkets parti.

Under samma period steg även kostnaderna för sjukvård åt asylsökande. 2012 fanns inga sådana kostnader alls - men 2017 var de 212 miljoner. Samtidigt steg utgifterna för boende, skola och uppehälle från 221 miljoner till 3,089 miljarder.

Sigríður Á. Andersens redovisning ger inte hela bilden. Det förs nämligen ingen exakt redovisning över kostnaderna.

Uppskattningen är att de kostnader som redovisas utgör 85 procent av de verkliga kostnaderna. Inkluderade i summorna är de bidrag som staten ger till tre kommuner - Reykjavík, Hafnarfjörður och Reykjanesbær - för att hantera asylsökande. Där ingår däremot inte kostnader för polis och gränskontroller.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.