torsdag 21 juni 2018

Färre lunnefåglar häckar på nordvästra Island

På västra och nordvästra Island kommer lunnefågelns återväxt att bli klart sämre i år. Men på delar av södra Island är det betydligt fler som häckar i sommar jämfört med förra året. Det visar Náttúrustofa Suðurlands inventering av häckande fåglar. Förklaringen till förändringen på Hemön och Dyrhólaey kan vara bättre tillgång till havstobis.

Ända sedan 2002 har återväxten bland lunnefågeln på Island varit negativ. Under samma period har beståndet halverats. Antalet fåglar beräknas nu till omkring 4 miljoner.

Förklaringen till att beståndet är på väg mot en kollaps är sämre tillgång till föda. Atlanten fortsätter att bli allt varmare. Det gör att de arter som utgör lunnefågelns huvudsakliga föda - i synnerhet havstobis - rör sig norrut. Lunnefågeln återvänder dock till samma håla år efter år för att häcka.

Havstemperaturerna på norra Island är alltjämt betydligt lägre än på sydkusten. Det tros också vara förklaringen till att bestånden i norr är mer normala. Där är tillgången till föda klart bättre än i söder.

Varje sommar inventerar Náttúrustofa Suðurlands återväxten i tolv av de största kolonierna. Det görs två besök på varje plats. Det första görs i sommarens början för att kontrollera hur många hålor som är bebodda av häckande par. Det andra görs mot sommarens slut för att undersöka hur många levande ungar som kläckts.

De första besöken visar på stora skillnader mellan olika delar av landet. Trots bättre siffror från delar av södra Island är det tveksamt om årets återväxt är tillräcklig för att inte beståndet ska fortsätta minska.

Under våren har det rapporterats om mer havstobis än vanligt i havet runt Västmannaöarna. Det skulle kunna vara förklaringen till att återväxten ser bättre ut än katastrofåret 2017. Nu är 68 procent av hålorna bebodda. Förra året var det bara 55 procent.

Samma förklaring skulle kunna gälla Dyrhólaey på sydkusten. Där sattes ett nytt bottenrekord förra sommaren då det bara fanns lunnefåglar i 31 procent av hålorna. I år ser det betydligt bättre ut. Hela 56 procent av hålorna är nu bebodda. Även om det är en historiskt sett låg siffra kan det ändå vara ett tecken på ett trendbrott.

Men den positiva bilden gäller inte hela landet. På västra och nordvästra Island verkar återväxten bli sämre i år. Den kraftigaste minskningen noterades på Akurey i Faxaflói där andelen använda hålor sjunkit från 83 till 63 procent. För ett år sedan fanns det förhållandevis mycket havstobis i Faxaflói.

På Elliðaey i Breiðafjörður sjunker andelen bebodda hålor från 80 till 71 procent, på Vigur från 89 till 79 procent, på Grímsey i Steingrímsfjörður från 94 till 81 procent och på Lundey i Skjálfandi från 83 till 82 procent.

Ett undantag i norr är Grímsey. Där ökade andelen bon i bruk från 78 till 74 procent. På grund av dåligt väder blev det i år inget besök på Grímsey för Náttúrustofa Suðurlands.

På östra Island var det inga stora förändringar jämfört med 2017. På Hafnarhólmi i Borgarfjörður eystri ökade andelen häckande fåglar från 74 till 78 procent. På Papey minskade den från 69 till 67 procent.

I söder är Ingólfshöfði ett undantag. Det verkar inte som att den havstobis som finns runt Västmannaöarna har nått så långt österut längs den isländska sydkusten. Här var bara 44 procent av hålorna bebodda. Förra året var motsvarande siffra 61 procent.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln på Island.