När kinesiska och isländska dignitärer sommaren 2014 skålade för det första spadtaget vid Kárhóll skulle det bara dröja två år tills forskningen om norrsken kunde börja. Men den starka kronan och ökade kostnader har stoppat bygget av ett forskningscentrum utanför Laugar. Nu skjuter Kina till 380 miljoner isländska kronor för att färdigställa byggnaden.
I juni 2014 togs det första spadtaget till ett forskningscentrum vid Kárhóll utanför Laugar på norra Island. Här skulle kinesiska och isländska forskare kunna observera norrskenet och andra fenomen. Även andra forskare från utlandet skulle välkomnas.
Planen var att undersökningarna skulle komma i gång hösten 2015. Invigningsdatumet har därefter senarelagts flera gånger.
Den ursprungliga prislappen var 204 miljoner isländska kronor. Hela bygget skulle finansieras av den kinesiska polarforskningsmyndigheten Polar Research Institute of China.
Men utbetalningarna till projektet gjordes i isländska yuan - en valuta som tappat avsevärt i värde mot den allt starkare isländska kronan. Samtidigt har löner och andra omkostnader på Island stigit kraftigt. Dessutom har det visat sig att de ursprungliga kalkylerna var för snålt tilltagna.
I över ett år har bygget stått helt stilla. Våren 2017 besökte Reinhard Reynisson, vd för stiftelsen Aurora Observatory som ansvarar för projektet, Kina för att försöka få loss mer pengar till bygget. Nu har han till sist fått klartecken. I förra veckan påbörjades åter arbetet med att färdigställa forskningscentrumet.
Den här gången skjuter den kinesiska polarforskningsmyndigheten till 380 miljoner isländska kronor. Av dessa går 300 miljoner till själva byggnaden. Resten av pengarna kommer att användas till bygget av vägar och till avbetalningar på lån.
Nu är målet att forskningscentrumet ska kunna tas i bruk till hösten. Utöver lokaler och utrustning för forskare kommer det också att finnas ett besökscentrum öppet för allmänheten.
När beskedet om kinesisk finansiering av forskningscentrumet kom sågs det av flera bedömare som ett tydligt tecken på Kinas stora intresse för Island. Ungefär samtidigt var Huang Nubo, en miljardär med starka band till kommunistpartiet, spekulant på jättefastigheten Grímsstaðir á Fjöllum. Kina ville gärna också delta i arbetet med att planera en djuphamn i Finnafjörður.
Sedan dess tycks det intresse som visar sig i offentligheten ha minskat något. Huang Nubos fastighetsaffär blev aldrig verklighet. Planerna för djuphamnen går vidare. Visserligen är det kinesiska intresset för Finnafjörður fortfarande stort, men Kina står helt utanför det tyska hamnbolaget Bremenports och kommunens Langanesbyggðs planeringsarbete. Ambassaden är också alltjämt den största i Reykjavík.
Men det finns också band som blivit starkare. De kinesiska turisterna till Island blir allt fler. Det enda som nu förhindrar att de isländska bolagen Wow Air eller Icelandair startar direktflyg mellan Keflavík och Kina är höga luftfartsavgifter över Ryssland. I stället flyger många kinesiska turister via Stockholm eller Helsingfors.
Ett skäl till att ansträngningarna för att skaffa sig politiskt och ekonomiskt inflytande möjligen minskat är att Island - trots närmast ständig politisk turbulens - nu lämnat finanskraschen bakom sig. Den ekonomiska stabiliteten gör att sannolikheten för att politiker ska ge sig in på kontroversiella affärer har minskat.
Efter kraschen var det många isländska politiker som letade efter snabba lösningar. Kina försökte leverera sådana både i Finnafjörður och Grímsstaðir.
Även det internationella politiska läget har förändrats. Att Nato och EU befinner sig på kollisionskurs med Ryssland har gjort att Island åter rört sig mot västländerna. Direkt efter krisen hade inte minst Ryssland förhoppningar om att Island skulle närma sig den egna intressesfären i samband med att Nato- och EU-länder inte gav det önskade stödet i samband med finanskraschen.
När beskedet om kinesisk finansiering av forskningscentrumet kom sågs det av flera bedömare som ett tydligt tecken på Kinas stora intresse för Island. Ungefär samtidigt var Huang Nubo, en miljardär med starka band till kommunistpartiet, spekulant på jättefastigheten Grímsstaðir á Fjöllum. Kina ville gärna också delta i arbetet med att planera en djuphamn i Finnafjörður.
Sedan dess tycks det intresse som visar sig i offentligheten ha minskat något. Huang Nubos fastighetsaffär blev aldrig verklighet. Planerna för djuphamnen går vidare. Visserligen är det kinesiska intresset för Finnafjörður fortfarande stort, men Kina står helt utanför det tyska hamnbolaget Bremenports och kommunens Langanesbyggðs planeringsarbete. Ambassaden är också alltjämt den största i Reykjavík.
Men det finns också band som blivit starkare. De kinesiska turisterna till Island blir allt fler. Det enda som nu förhindrar att de isländska bolagen Wow Air eller Icelandair startar direktflyg mellan Keflavík och Kina är höga luftfartsavgifter över Ryssland. I stället flyger många kinesiska turister via Stockholm eller Helsingfors.
Ett skäl till att ansträngningarna för att skaffa sig politiskt och ekonomiskt inflytande möjligen minskat är att Island - trots närmast ständig politisk turbulens - nu lämnat finanskraschen bakom sig. Den ekonomiska stabiliteten gör att sannolikheten för att politiker ska ge sig in på kontroversiella affärer har minskat.
Efter kraschen var det många isländska politiker som letade efter snabba lösningar. Kina försökte leverera sådana både i Finnafjörður och Grímsstaðir.
Även det internationella politiska läget har förändrats. Att Nato och EU befinner sig på kollisionskurs med Ryssland har gjort att Island åter rört sig mot västländerna. Direkt efter krisen hade inte minst Ryssland förhoppningar om att Island skulle närma sig den egna intressesfären i samband med att Nato- och EU-länder inte gav det önskade stödet i samband med finanskraschen.
Här kan du läsa mer om turerna kring forskningscentrumet.
