Valresultatet i Árneshreppur gäller - överklaganden avslås

Resultatet i kommunalvalet i Árneshreppur kvarstår. Den nämnd som granskat två olika överklaganden anser inte att det fanns brister som var skäl till att underkänna valet. Majoriteten i kommunfullmäktige gjorde heller inte fel när sexton personer nekades att folkbokföra sig i Árneshreppur.

Strax före kommunalvalet i Árneshreppur var det arton nya personer som folkbokförde sig i kommunen. De flesta av dem skrev sig på gårdar som stått övergivna i årtionden. Det var också uppenbart att många av dem faktiskt inte var bosatta i kommunen året runt.

Folkbokföringsflyttarna blev en fråga för myndigheten Þjóðskrá Íslands. Efter att ha granskat de arton personer som skrivit sig i Árneshreppur valde den att underkänna sexton. Bara två ansågs alltså faktiskt vara bosatta i kommunen.

Majoriteten i kommunfullmäktige beslutade att gå efter Þjóðskrá Íslands beslut. Därför var det bara två personer som fick rösträtt i kommunalvalet den 26 maj.

Den senaste tiden har bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá varit den stora stridsfrågan i Árneshreppur. Många av de arton som ville folkbokföra sig i kommunen hade starka kopplingar till motståndare mot planerna. Bland personer som vill att bygget ska bli verklighet sågs folkbokföringsflyttarna som ett sätt att försöka kuppa valet.

De fyra kommande åren väntas fullmäktige behöva fatta en rad beslut om kraftverksbygget. I valet var samtliga fem som röstades in i kommunfullmäktige positiva till planerna. För motståndarsidan var resultatet ett nederlag. Hade de i stället fått majoritet i fullmäktige hade de kunnat stoppa bygget.

Två olika överklaganden av valet gjordes. Dessa överklaganden har nu granskats av en tremannanämnd utsedd av sysslomannen i Västfjordarna. De avslår nu bägge överklagandena.

Ett överklagande kom från Sighvatur Lárusson. Han skrev sig på ödegården Drangar, men fick avslag och därmed heller inte rösträtt i Árneshreppur. Han hävdade i överklagandet att han utsatts för diskriminering. Samtidigt ansåg han att Þjóðskrá Íslands brutit mot proportionalitetsprincipen.

Sighvatur Lárusson skrev i överklagandet att det enligt hans beräkningar bara var 24 personer som faktiskt var bofasta i Árneshreppur. Ytterligare 19 personer var skrivna i kommunen utan att bo där hela året. Dessa röster var tillräckligt många för att ha stor inverkan på valresultatet.

Om han själv inte ansågs vara bosatt i Árneshreppur fanns det alltså enligt Sighvatur Lárusson 19 andra personer som också borde nekas att folkbokföra sig i kommunen - och mista sin rösträtt.

Nämnden avslår Sighvatur Lárussons överklagande. Beslut från Þjóðskrá Íslands ska formellt överklagas till inrikesdepartementet. Efter att myndigheten underkänt de sexton personernas folkbokföringsflyttar hade politikerna i fullmäktige inget annat val än att agera i enlighet med Þjóðskrá Íslands beslut.

Vidare anser nämnden att det var ett självklart steg av myndigheten att granska folkbokföringsflyttarna. Skälet är att det är brottsligt att skriva sig på en viss adress bara för att skaffa sig rösträtt i denna kommun.

Det andra överklagandet gjordes av Elías Svavar Kristinsson på Drangar och Ólafur Valsson i Norðurfjörður. De hävdade att kommunen gjort sig skyldig till en rad brister som var så allvarliga att valet måste ogiltigförklaras.

Röstlängden hade inte varit tillgänglig för allmänheten alla vardagar. Det hade heller inte i tillräcklig omfattning meddelats var den fanns att se. Dessutom annonserades inte kommunfullmäktiges möten om förändringar av röstlängden på rätt sätt.

Men även här avslår nämnden överklagandet. Frågetecken kring hur röstlängden togs fram är i sig inte skäl för att ogiltigförklara ett valresultat.

Árneshreppur får dock stå för kostnaderna för överklagandena. En sådan bestämmelse finns i kommunallagen. Eftersom det rör sig om inhyrda jurister kan kostnaden komma att bli omkring 3 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om valet i Árneshreppur.