torsdag 19 juli 2018

Om jämställdhet och att vara kvinna på Island



Island har de senaste åren rankats som världens mest jämställda land. Många kvinnor i ledande ställning, ett förhållandevis litet lönegap mellan könen och ett jämställdhetstänkande som genomsyrar samhället är några av de faktorer som spelar in. Australiska Dateline besökte nyligen Island för ett längre reportage om just jämställdhet och hur det är att vara kvinna - och man - i öriket. Du ser det ovan.

Import av hund till Island stoppad - nekas skadestånd

En lettisk hundägare fick inte bara vända hem från Island utan att få föra in hunden i landet. Hundägaren får heller inte rätt efter att ha överklagat Matvælastofnuns beslut till näringsdepartementet. Enligt departementet gjorde myndigheten rätt som stoppade importen. Ägaren kan nämligen ha sökt tillstånd för en hund - men försökt importera en annan.

Den 12 juni 2017 landade en lettisk hundägare på flygplatsen i Keflavík. Med på resan fanns en tik av rasen whippet. Ägaren hade tidigare sökt och fått tillstånd för importen. Innan avfärd skickade ägaren bland annat nödvändiga intyg över vaccinationer och sjukdomar.

Men vid ankomsten till Keflavík upptäcktes ett problem direkt i karantänstationen. Hundens chipp stämde nämligen inte överens med den märkning som fanns på all annan dokumentation.

Ägaren kontaktade både uppfödaren och den veterinär som tagit fram alla dokument inför importen. Veterinären försäkrade att dokumentationen faktiskt gällde den hund som nu fanns på flygplatsen i Keflavík. Förklaringen till att chippet inte överensstämde med registret skulle kunna förklaras av en förväxling med ett syskon från samma kull vid märkningstillfället.

Matvælastofnun ansåg att det fanns en risk att mannen sökt tillstånd för att importera en hund, men därefter ha fört med sig en annan hund till Island. Bristerna gjorde att hunden inte kunde föras in i landet. Ägaren fick ett dygn på sig att återvända till Lettland. Under hela tiden fick hunden vistas på karantänstationen.

Hundägaren överklagade myndighetens beslut till näringsdepartementet. Ägaren hävdade att Matvælastofnuns agerande var oproportionerligt och att situationen hade kunnat lösas på ett annat sätt. Ägaren krävde därför också skadestånd från myndigheten och isländska staten.

Departementet anser att Matvælastofnun agerat korrekt. Villkoren för importen var inte uppfyllda. Därför kunde inte införseln beviljas. Det är hundägarens ansvar att se till så att all dokumentation är korrekt och tillgänglig. Enligt näringsdepartementet ska införsel stoppas om det råder minsta tvivel. Annars riskerar smittsamma sjukdomar att föras in i landet.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Island firar hundraårigt unionsavtal med politisk splittring


Det var hundraårsdagen när Island skulle visa enighet och hylla självständighet. Men i stället präglades firandet av unionsavtalet med Danmark av politisk splittring och protester. Att Pia Kjærsgaard, grundare av Dansk folkeparti, fick hålla tal under ceremonin på Þingvellir gjorde att Piratpartiet bojkottade festligheterna.

Den 18 juli 1918 tog Island ett avgörande steg mot självständighet. I ett unionsavtal med Danmark fick Island bestämmanderätt i alla inrikespolitiska frågor. Kvar fanns den danska kungen som statsöverhuvud och danskt ansvar för utrikespolitik och gränsskydd.

Avtalet klubbades sedan genom beslut i alltinget och i en folkomröstning. När det trädde i kraft den 1 december samma år var århundraden av dansk överhöghet historia.


För att fira suveräniteten samlades alltinget i går på Þingvellir. Tanken var att visa enighet genom att enhälligt besluta om två satsningar - dels inrättandet av en fond för barnkultur, dels bygget av ett nytt forskningsfartyg. Samtliga åtta partier i alltinget stod bakom förslagen.

Men försöket att hålla ihop över partigränserna sprack. Ett knappt dygn före firandet på Þingvellir blev det i vidare kretsar känt att Pia Kjærsgaard, grundare av Dansk folkeparti och talman i folketinget, skulle hålla ett tal. Det skulle bli det första talet på många år från en utländsk politiker i alltinget.

Beskedet fick den politiska enigheten att rämna. Bara ett par timmar innan firandet skulle börja meddelade Piratpartiet att de tänkte bojkotta hela ceremonin. Skälet var Pia Kjærsgaards närvaro. I ett uttalande skriver partiets alltingsgrupp att hon representerar ett av de mest människofientliga partierna i Norden. Eftersom det inte finns någon tradition för att låta utländska politiker tala till alltinget var det en onödig inbjudan från talmannen Steingrímur J. Sigfússons sida:
"Pia Kjærsgaard bjöds in till alltinget på grund av det ämbete som hon innehar. Faktumet att grundaren av ett av de mest människofientliga partierna i de nordiska länderna är talman i den danska riksdagen är i sig ett stort skäl till bekymmer. Att en politiker som inte sitter i alltinget och som har arbetat så ihärdigt för att underblåsa splittring och utlänningshat som Pia Kjærsgaard har gjort erbjuds att hålla ett hederstal under ett högtidligt möte som skulle förena oss islänningar bortsett från vår tro och ursprung är en skandal."
Men det var inte bara Piratpartiet som protesterade. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, lämnade firandet när Pia Kjærsgaard talade. Hon liksom Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson bar knappar som det stod Nej till racisme på.

Agerandet fick kritik. Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, kallade på Facebook Piratpartiets beslut för en grov oartighet riktad mot folketinget. Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, använde på Facebook samma ord om Helga Vala Helgadóttir. Han anklagade henne dessutom för hyckleri och föreslog att hon skulle rikta sin populism mot Socialdemokraternas danska systerparti.

Steingrímur J. Sigfússon hävdade att Pia Kjærsgaard enbart var inbjuden i rollen som talman i folketinget. Skälet till inbjudan var att just Danmark var den andra parten i unionsavtalet. Att hon skulle tala under firandet framgick bland annat i ett pressmeddelande från den 20 april i år.

Inte minst Piratpartiets ledamöter verkade inte ha känt till detta. I stället ska de ha insett vem hedersgästen var först i tisdags. Jón Þór Ólafsson, en av piratpartisterna i alltinget, skrev i ett blogginlägg att Steingrímur J. Sigfússon inte på något annat sätt meddelat att Pia Kjærsgaard skulle medverka trots att det hållits en rad möten sedan beslutet togs. Han anklagade vidare Steingrímur J. Sigfússon för att ha kommit med informationen så sent att det inte skulle vara möjligt att dra tillbaka inbjudan till henne.

Flera uttalanden kunde också tolkas som avståndstaganden från Pia Kjærsgaard. Samtliga närvarande partiledare höll ett tal under ceremonin. Socialdemokraternas Logi Már Einarsson översatte en passage till danska - och det var just det avsnitt av talet där han talade om vikten av att ta ställning mot rasism. Även Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir nämnde kampen mot rasism och för öppna gränser och internationell handel på ett sätt som kunde tolkas som en kommentar om Pia Kjærsgaards närvaro.


Pia Kjærsgaard möttes även av några demonstranter på plats. En man höll upp ett plakat där Steingrímur J. Sigfússon uppmanades att skämmas för att ha bjudit in henne. En annan man efterlyste den nya grundlag som det folkomröstades om redan för sex år sedan men som hittills inte blivit verklighet.


Guðný Þóra Guðmundsdóttir och Sara S. Öldudóttir, som är kuratorer för konstfestivalen Cycle, protesterade genom att hålla upp isländska flaggor där färgerna rött och blått ersatts av vitt. Genom den helvita flaggan ville de manifestera för fred och mot nationalism. Även deras manifestation var en markering mot Pia Kjærsgaard.


Två män omhändertogs av polis under firandet. En av dem var uppe på västra sidan av Almannagjá utrustad med en megafon och siren. Där försökte han störa de tal som hölls av partiledarna på scenen. Mannen gick bland annat till angrepp mot Pia Kjærsgaard och kallade henne rasist och nazist. De två männen släpptes efter att de förts bort från Almannagjá.

Även på vägen mot Þingvellir protesterades det mot Pia Kjærsgaards deltagande i firandet. På vägmärken hade det satts upp plakat där hon kallades rasist och där hon uppmanades att åka hem till Danmark.


Enigheten sprack alltså. Eftersom de sex piratpartisterna i alltinget inte var på plats röstades förslagen om en barnkulturfond och ett nytt forskningsfartyg igenom med 57 röster i stället för 63 röster. Anmärkningsvärt är att fartygsbygget - som beräknas kosta 3,5 miljarder isländska kronor - är ofinansierat. När Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, tidigare i år frågade om just ett nytt sådant fartyg fick han beskedet att det inte fanns några pengar.

Även beslutet att ge ut praktverk om den isländska litteraturhistorien och Þingvellir i isländsk bildkonst blev omstridda. Uppdraget gick till Hið íslenska bókmenntafélag och innebär ett bidrag på 25 till 30 miljoner isländska kronor. Åtta andra förlag kritiserade i en debattartikel i Morgunblaðið att ingen annan fått möjlighet att komma med förslag på projektet.


Förutom regeringen och alltinget var en rad andra hedersgäster på plats. Där fanns tidigare ministrar, presidenter och alltingsledamöter. Där fanns också ambassadörer och andra utländska representanter. Sverige företräddes av ambassadören Håkan Juholt. Han garderade sig med ett paraply - som han inte behövde använda - och var den enda av de utländska gästerna som vinkade till publiken. Håkan Juholt gick i sällskap med Storbritanniens ambassadör Michael Nevin.


Det var betydligt glesare i publiken än vad alltinget hade trott. Omkring 350 personer följde firandet på plats. Alltinget hade räknat med upp till 7 000 åskådare. Många av de parkeringsplatser som gjorts i ordning förblev oanvända.

Däremot blev firandet dyrare än beräknat. När högtidligheterna planerades troddes notan landa på cirka 45 miljoner isländska kronor. Nu blir kostnaden i stället runt 80 miljoner.


Stämningen på Þingvellir var ändå god. En som gladde besökarna var Dorrit Moussaieff, hustru till tidigare presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Hon fick spontant med sig en isländsk fårhund från en man i publiken som fick följa med under promenaden fram till scenen. I går firades även den isländska fårhundens dag.

De största applåderna fick presidenten Guðni Th. Jóhannesson. När han förklarade mötet avslutet tågade gästerna tillbaka genom Almannagjá för att fortsätta firandet.

Här kan du se gårdagens firande i sin helhet.

Dagens citat

"Antalet turister är en faktor, men inte alls den viktigaste, och oavsett om det är en ökning eller om vi håller på att nå balans så är antalet turister inte det som har all betydelse. Utan snarare att vi tittar på spridningen och nöjdheten när de kommer, invånarnas nöjdhet, konsumtion, vistelsetid, allt detta."

Näringsminister Þórdís Kolbrún Gylfadóttir Reykfjörð i RÚV om att ökningen av antalet turister som besöker Island har stannat av.

onsdag 18 juli 2018

Isländsk bonde slår hö i frost mitt i sommaren



Vid tvåtiden i går natt stannade bonden Unnsteinn Hermannsson till och tittade förundrat på resultatet av de senaste timmarnas arbete. Gräset han hade slagit på vallen i Laxárdalur utanför Búðardalur var täckt av frost. Och på traktorn hade delar frusit till is.

Till skillnad från svenska bönder har isländska kollegor inte kunnat klaga på torka. På västra Island har sommaren hittills varit såväl ovanligt blöt som ovanligt kall. Under gårdagen var det dock som mest omkring 15 grader och sol i Unnsteinn Hermannssons trakter - vilket gjorde tisdagen till en av årets varmaste dagar.

Kyligare var det i måndags. På nätterna är det visserligen inte helt ovanligt att temperaturerna sjunker under noll även under sommaren. Det brukar dock främst ske på höglandet och på gårdar på högre höjd.

I videon ovan kan du följa Unnsteinn Hermannssons förvåning över upptäckten att det var frost i det gräs han nyss slagit.

Här kan du läsa mer om sommarvädret på Island.

Minister ger pengar till snöröjning till Ingjaldssandur

Vintrarna i Ingjaldssandur kan bli lite mindre ensliga för Elísabet Anna Pétursdóttir. Efter att departementet sagt nej öronmärker nu kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson 240 000 isländska kronor för snöröjning till Ingjaldssandur. Men pengarna räcker inte för att hålla vägen öppen hela vintern.

På gården Sæból i Ingjaldssandur i Västfjordarna bor Elísabet Anna Pétursdóttir. Hon är den enda som är bofast i Ingjaldssandur. Hennes son är också skriven på gården, men under större delen bor han inackorderad i Ísafjörður där han går på gymnasiet.

Vägen till Ingjaldssandur hålls inte öppen under vintrarna. Ofta är sträckan över Sandsheiði oframkomlig i närmare ett halvår.

När sonen gick i grundskolan i Flateyri öppnades vägen ibland under vintrarna. För att sonen nu ska kunna besöka hemmet på helgerna får han gå eller åka skoter över heden. Då bär han också med sig de förnödenheter som Elísabet Anna Pétursdóttir annars inte skulle kunna få hem.

Ingjaldssandur är en av Islands mest isolerade platser. Nyligen vände sig kommunen Ísafjarðarbær till kommunikationsdepartementet med en begäran om snöröjning under vintern. Svaret blev nej. Departementet ansåg sig inte ha råd att hålla vägen öppen.

Ísafjarðarbær efterlyste också en framtidslösning för Ingjaldssandur. Enligt kommunen var det oförsvarligt från statens sida att inte göra några som helst ansträngningar för att en året runt-boende skulle ha vägförbindelse med omvärlden.

Kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson öronmärker nu 240 000 isländska kronor åt snöröjning av vägen. Bidraget kommer från de medel som han som minister förfogar över.

Beslutet är dock inte den framtidslösning som Ísafjarðarbær önskat. Pengarna räcker inte för att hålla vägen öppen ens en gång i veckan under en hel vinter. Däremot kan de kanske räcka till att öppna den några få gånger under vinterhalvåret.

Här kan du läsa mer om Ingjaldssandur.

Angrep muslimsk ledare i Reykjavík - döms för misshandel

Beväpnad med ett nästan tre meter långt armeringsjärn gick 39-åringen till attack mot Karim Askari. När han hamnat på marken fortsatte 39-åringen att misshandla Karim Askari genom att slå honom i ansiktet och på överkroppen. Nu döms 39-åringen för misshandel som inträffade utanför en muslimsk församlingslokal i Reykjavík.

I juni 2016 tvingades Menningarsetur múslima á Íslandi, Islands näst största muslimska samfund, lämna lokalerna på Skógarhlíð i Reykjavík. Flytten var resultatet av en utdragen hyrestvist med Stofnun múslima á Íslandi, den stiftelse som äger byggnaden.

När Stofnun múslima á Íslandi köpte lokalerna var förhållandena till Menningarsetur múslima á Íslandi goda. Samfundet fick använda lokalerna för en hyra som närmast kan beskrivas som symbolisk. Lokalerna nyttjades bland annat som moské.

Efter strider om både personer och trosinriktning slutade det alltså med att Stofnun múslima á Íslandi sparkade ut Menningarsetur múslima á Íslandi ur lokalerna. Vräkningen blev våldsam. Tumult uppstod när uppretade medlemmar från Menningarsetur múslima á Íslandi attackerade personer från Stofnun múslima á Íslandi.

En av de personer som drabbades var Karim Askari, ledare för Stofnun múslima á Íslandi. Utanför byggnaden på Skógarhlíð attackerades han av en 39-årig man. Mannen använde ett 285 centimeter långt armeringsjärn som tillhygge. Han använde det som ett vapen när han gick till attack mot Karim Askari.

Mannen slog Karim Askari med armeringsjärnet vid flera tillfällen. När han hamnat på marken fortsatte misshandeln. 39-åringen slog honom med knytnävarna i ansiktet och på överkroppen. Han slet och rev också i Karim Askaris kläder.

Polis var redan på plats för att övervaka vräkningen av Menningarsetur múslima á Íslandi. De kunde därför ganska snabbt stoppa misshandeln. Dessutom filmades delar av angreppet av isländska medier som hade kommit för att rapportera från vräkningen.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur erkände 39-åringen misshandeln. Han döms nu till 60 dagars fängelse. Han slipper dock avtjäna straffet om han inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år. Han ska också stå för rättegångskostnader på 143 200 isländska kronor.

Det är inte första gången som 39-åringen döms för våldsbrott. 2015 dömdes han till böter för misshandel och brott mot barnavårdslagen. Och 2007 fick han 30 dagars villkorlig dom för misshandel.

Här kan du läsa mer om dispyten mellan de muslimska organisationerna och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"These buildings are a miracle. ... Our winters are very dark and trees don't grow as fast. ... People had to rely on driftwood from Russia and Scandinavia. ... The path to modernity that Europe took 200 to 300 years to achieve, we leaped through in 20 to 30 years. ... We moved from the turf houses into modern houses in one jump."

Arkitekten Hildigunnur Sverrisdóttir i CNN om isländska torvhus.

tisdag 17 juli 2018

122 utlänningar folkbokförda i samma hus i Reykjavík

I en villa på 322 kvadratmeter i Árbær i Reykjavík är 122 utländska medborgare folkbokförda. På en annan adress i samma stadsdel har 38 utlänningar skrivit sig. Och på en adress i Ásbrú i Reykjanesbær finns 75 utländska medborgare. Gemensamt för dem är att många har kopplingar till företag som ägs av Gamma. Det rapporterar DV.

De senaste åren har antalet utlänningar som anställs av isländska bemanningsföretag ökat kraftigt. Störst är Elja som har drygt 500 anställda. Under 2016 hade bolaget - som då bara var ett år gammalt - enligt DV intäkter på 860 miljoner isländska kronor.

Bostadssituationen på sydvästra Island är svår. Det gäller inte minst utlänningar som kommer till landet utan något kontaktnät och som i regel tjänar betydligt mindre än islänningar som utför samma jobb. DV berättar om en anställd hos Elja som betalar 75 000 isländska kronor i månaden för ett rum på tio kvadratmeter som delas med ytterligare en person.

Mannen bor i ett hus i Árbær i Reykjavík som ägs av ett bolag som kontrolleras av investeringsfonden Gamma. I villan - som är 322 kvadratmeter stor - har 122 utländska medborgare skrivit sig. I en annan fastighet i samma stadsdel har 38 utlänningar sin folkbokföringsadress. I ett hus i Ásbrú i Reykjanesbær finns 92 utlänningar.

I nitton fastigheter med ägarkoppling till Gamma finns enligt DV totalt 506 utländska medborgares folkbokföringsadresser. Många av dem jobbar alltså för Elja, ett bolag som även det har starka ägarkopplingar till Gamma.

Ja till samgående mellan kommuner i Reykjavíkområdet

En knapp majoritet säger ja till ett samgående mellan kommunerna i huvudstadsregionen. Men försprånget för ja-sidan är knappt. Och det är bara i Reykjavík och Kópavogur som förespråkarna av en sammanslagning är fler. I övriga fyra kommuner är nej-sidan starkare. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Frågan om att slå ihop kommunerna i huvudstadsregionen dyker då och då upp i debatten. Kommunerna samarbetar redan bland annat om kollektivtrafiken. I praktiken fungerar de också som en enda region eftersom många reser mellan kommunerna för jobb, skola och fritidsaktiviteter.

I huvudstadsregionen finns flera av Islands största kommuner. Ett vanligt argument mot en sammanslagning är att Reykjavík - enligt de övriga kommunerna - skulle riskera att bli för dominerande. Från Reykjavík hörs det däremot ibland att grannkommunerna utnyttjar mycket bidragsfinansierad verksamhet i huvudstaden - som kultur och fritid - utan att betala för sig.

Till regionen räknas i regel sju kommuner: Reykjavík med 126 041 invånare, Kópavogur med 35 970 invånare, Hafnarfjörður med 29 412 invånare, Garðabær med 15 709 invånare, Mosfellsbær med 10 556 invånare, Seltjarnarnes med 4 575 invånare och Kjósarhreppur med 221 invånare. I Maskínas undersökning ingår dock inte Kjósarhreppur.

Det är en knapp majoritet i regionen som säger ja till ett samgående. 51,6 procent tycker att de sex kommunerna ska gå ihop medan 48,4 procent anser att de även i framtiden ska vara självständiga kommuner.

Attityderna till en sammanslagning skiljer sig kraftigt mellan de olika kommunerna. I Reykjavík är det hela 62,2 procent som vill se en union. I Kópavogur är stödet för ett samgående lika starkt som i regionen som helhet, alltså 51,6 procent.

I övriga fyra kommuner är det en minoritet som skulle välkomna en fusion. I Mosfellsbær är det 37,9 procent som säger ja, i Hafnarfjörður 28,7 procent, i Garðabær 19 procent och i Seltjarnarnes 17,9 procent.

Anmärkningsvärt är att det är just i Seltjarnarnes som motståndet är starkast. Här bor de som tjänar mest i hela regionen och kommunen har en stämpel som något av en gräddhylla. När Jón Gnarr var borgmästare i Reykjavík mellan 2010 och 2014 beskrev han närmast Seltjarnarnes som en snyltarkommun.

Jón Gnarr föreslog också - även om det var oklart hur mycket allvar han menade med det - att invånare i Seltjarnarnes skulle betala en vägtull för att få köra in i Reykjavík. Eftersom Seltjarnarnes ligger på en udde med Reykjavík som enda granne hade det i praktiken blivit en avgift som de hade fått betala varje gång de skulle lämna den egna kommunen.

Piratpartiets väljare är mest positiva till ett samgående mellan de sex kommunerna. Där är det 72,4 procent som säger att de är för en sammanslagning. Därefter följer Framstegspartiet med 61,2 procent, Gröna vänstern med 59,7 procent, Socialdemokraterna med 57,5 procent, Renässans med 51,9 procent, Centerpartiet med 45,8 procent, Folkets parti med 45,3 procent och Självständighetspartiet med 29,5 procent.

Män, höginkomsttagare och personer med enbart grundskoleutbildning säger i större utsträckning än andra ja till ett samgående. Kvinnor och personer i åldern 18 till 29 år är mer negativa.

Deltagarna fick också själva lista vilka kommuner de helst skulle vilja se gå ihop. Där var det 30,9 procent som nämnde samtliga sex kommuner. Reykjavík och Seltjarnarnes svarade 9,2 procent, Kópavogur, Hafnarfjörður och Garðabær 4,6 procent samt Hafnarfjörður och Garðabær 2,8 procent. 

Souvenirbutik i konkurs med över 200 miljoner i skulder

Först bommades butikerna igen efter obetalda skatter. Snart öppnade de på nytt men med ett annat organisationsnummer. Därefter såldes alla butiker till Penninn. Nu står det klart att souvenirbutikskedjan The Viking går i konkurs med obetalda fordringar på över 200 miljoner isländska kronor.

The Viking har sedan starten 1999 varit en av de souvenirbutiker som kämpat om turisternas shoppingbudget. Som mest hade kedjan sju butiker i landet. Vid årsskiftet hade antalet bantats till tre, varav två i Reykjavík på Hafnarstræti och Skólavörðustígur och en i Akureyri på Hafnarstræti.

Nu står det klart att bolaget Hóras - som länge stod bakom The Viking - går i konkurs. I konkursboet fanns inga tillgångar. Fordringarna uppgick till 204 miljoner isländska kronor.

Att allt inte stod rätt till visade sig klockan 16.34 den 17 januari i år. Då anlände polis till The Vikings lokaler i Akureyri. På uppmaning från Tollstjóri - den isländska myndighet som ser till så att vissa skatter som exempelvis moms betalas - förseglades butiken.

Samma dag stängdes också de två butikerna i Reykjavík. De förseglades dock inte. När RÚV frågade en anställd om varför det var stängt var svaret att det pågick en inventering - något som inte var sant.

Under en längre tid hade The Viking inte betalat skatter. Under 2017 gjorde distriktspolismästaren i Reykjavík tre försök till utmätningar. Sista gången var i september då skatteskulderna uppgick till 1,3 miljoner isländska kronor. Även 2011, 2013 och 2016 gjordes försök till utmätningar som inte var framgångsrika.

Butikerna var stängda i två veckor. Under denna tid klagade Sigurður Guðmundsson, ägare av Hóras och grundare av The Viking, i DV på myndigheternas agerande. Han hävdade att åtgärderna var för drastiska och allt skulle ordna upp sig. Sigurður Guðmundsson ansåg att polisen kommit in i butikerna som om det skulle ha funnits blod på golvet och ett allvarligt brott hade begåtts.

Därefter öppnade butikerna på nytt. Då var det bolaget H-fasteignir som var det momsregistrerade bolag som stod på kvittona. Även detta var ett bolag som kontrollerades av Sigurður Guðmundsson.

Nästa nyhet om The Viking kom den 12 april. Då meddelades att Penninn - som är en jätte på den isländska souvenir- och bokmarknaden - köpte de tre butikerna. De drivs nu vidare under namnet The Viking. I köpet ingick såväl driften som varulagret.

Sigurður Guðmundsson skrev i ett inlägg på Facebook att han i samband med försäljningen påbörjade ett nytt kapitel i sitt liv. Hur mycket Penninn betalade för butikerna är inte känt.

Men klart är alltså att han lämnar det gamla ägarbolaget Horás bakom sig. Eftersom bolaget i samband med ägarskiftet tömdes på tillgångar får fordringsägarna ingenting av kraven på 204 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om The Viking.

Dagens citat

"Det som är intressant med Kalle-tidningarna och serier i allmänhet är att de utgör något slags mellansteg mellan talspråk och skriftspråk. ... På så sätt lärde sig de som läste Kalle ett annat slags ordförråd."

Auður Hauksdóttir, professor i danska vid Háskóli Íslands, i RÚV om Kalle Ankas betydelse för unga islänningars kunskaper i danska - en serie som länge lästes översatt till just danska i stället för isländska.

måndag 16 juli 2018

Årets varmaste dag i Reykjavík - bara 14,2 grader

14,2 grader var det i Reykjavík klockan 8 i går morse. Det var årets hittills högsta temperatur i den isländska huvudstaden. Den tidigare toppnoteringen var 13,4 grader. Nu väntar dock några dagar med den sol som under sommaren har varit en ovanligt sällsynt gäst i Reykjavík. Sedan i maj har vädret präglats av stora mängder nederbörd.

Den 11 augusti 2004 sattes ett nytt värmerekord i Reykjavík. Då var det 24,8 grader - den hittills högsta temperaturen i staden. I år har sommaren hittills inte varit i närheten av så höga temperaturer.

Men i går morse klockan 8 steg temperaturen till den högsta i år. Då var det 14,2 grader i Reykjavík. Det tidigare rekordet för 2018 var 13,4 grader.

Andra delar av landet har dock fått uppleva betydligt högre temperaturer. Redan den 29 maj var det 24,3 grader i Ásbyrgi. Nästan lika varmt var det den 29 juni i Neskaupstaður. Då uppmättes 24,2 grader.

Under maj, juni och juli har Reykjavík bara haft sju dagar helt utan nederbörd. Till och med onsdag väntas det dock bli en hel del sol. På torsdag drar nästa stora regnväder in över Reykjavík.

Här kan du läsa mer om sommarvädret på Island.

Okänd son får rätt till hela arvet från fadern

Två år efter en mans bortgång ogiltigförklaras hans testamente. Arvet värt 97 miljoner isländska kronor går nu till mannens enda barn, en 67-årig man. Att det var hans son fastställdes genom dna-test efter mannens bortgång. I rätten kunde de tio arvingarna i testamentet styrka att mannen känt till att han hade en son.

För två år sedan avled en äldre man bosatt på västra Island. Han var inte gift och var heller inte registrerad som far till något barn. Därför fördelades arvet mellan de tio personer som nämndes i det testamente som mannen skrev 2004.

Efter mannens bortgång begärde en man född 1951 att ett dna-test skulle genomföras för att fastställa om han var son till den avlidne. Testet visade att han var mannens son. I folkbokföringen ändrades uppgifterna i mars 2017.

Han hade då tidigare varit registrerad som sonen till den man som modern gifte sig med snart efter att hon avslutat förhållandet med den nu avlidne mannen. Ingen av dessa två är längre i livet. Mannen ärvde såväl sin moder som den man som senare inte visade sig vara hans biologiska far.

Efter att ha fått uppgifterna om faderskapet ändrade vände sig sonen till Héraðsdómur Vesturlands. Där krävde han hela arvet värt 97 miljoner isländska kronor.

Inför domstolen hävdade sonen att mannen inte känt till att han hade ett barn. Om han hade vetat detta hade han enligt sonen inte formulerat sitt testamente på det sätt som han gjorde 2004. Där delade tio personer på arvet. Enligt isländsk lag är det dock inte tillåtet att testamentera mer än en tredjedel till andra än make eller make och egna barn.

Under rättegången hävdade de tio arvingarna - däribland mannens syster och hennes barn samt flera nära vänner - att domstolen borde respektera mannens vilja. Dessutom hävdade de att mannen hade känt till sonens existens. Ändå skulle han alltså ha avstått från att ta med sonen i testamentet eftersom han inte var registrerad som far.

Héraðsdómur Vesturlands går på sonens linje. Enligt domstolen är det inte bevisat att mannen visste att han hade en son. Hade han vetat detta hade han heller inte fått lov att skriva ett testamente där sonen gick miste om laglotten. Sonen får därför hela arvet.

De tio personerna ska nu överlämna hela arvet till sonen. I arvet ingår en fastighet som en av dem fick i förtid tre månader innan mannen dog. Även fastigheten ska enligt domstolen ingå i dödsboet.

Men de tio blir inte bara av med arvet. De ska också stå för rättegångskostnader på 1,2 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Aktivitet i Öræfajökull typisk för vulkan på väg mot utbrott

Öræfajökull expanderar när ny magma strömmar in i vulkanens magmakammare, jordskalven fortsätter och geotermisk aktivitet finns nära ytan. Allt detta är tecken som kan tyda på att Öræfajökull är på väg mot ett utbrott. Översvämningar, vulkanaska och giftiga vulkangaser är sannolika konsekvenser vid ett utbrott.

I två års tid har aktiviteten i Öræfajökull varit betydligt mer intensiv än vanligt. Aktiviteten är typisk för en vulkan som är på väg mot ett utbrott. Det fastslår Almannavarnir efter samråd med experter från Háskóli Íslands, Veðurstofa Íslands och Íslenskar orkurannsóknir.

Det är nu åtta månader sedan beredskapen höjdes vid Öræfajökull. Den analys som gjorts av läget och av tänkbar utveckling och konsekvenser gör att den sannolikt kommer att upprätthållas.

Öræfajökull fortsätter att expandera. Förklaringen anses vara magma som på stora djup strömmar in i vulkanens magmakammare. Expansionens omfattning tyder på att ungefär 10 miljoner kubikmeter magma har kommit in i systemet. Det är ungefär lika mycket magma som flödade in i Eyjafjallajökulls magmakammare före 2010 års utbrott.

Nära ytan finns ett geotermiskt aktivt område. Här har aktiviteten minskat sedan årsskiftet, men Öræfajökull har ändå fortsatt expandera i samma takt. Att jordvärme finns så nära ytan är typiskt för isländska centralvulkaner.

Samtidigt fortsätter också jordskalven i Öræfajökull. De skalv som sker på större djup sker troligtvis i samband med att magma rör sig uppåt i berget. Än så länge tyder dock inget på att magma skulle vara nära ytan.

Allt detta är enligt analysen kännetecken för en vulkan som närmar sig ett utbrott. Men när ett sådant kan komma är omöjligt att förutsäga. Nästan lika svårt är det att förutsäga storleken på ett eventuellt utbrott. Sett till dagsläget är det troligare med ett mindre eller medelstort utbrott - ungefär som Öræfajökulls senaste utbrott 1727 - än jätteutbrottet 1362.

Men det behöver inte sluta med något utbrott. En annan tänkbar utveckling är att jordvärmen orsakar översvämningar och sprider giftiga vulkangaser.

Enorma översvämningar kan bli konsekvensen av ett utbrott eftersom vulkanen ligger under en glaciär. Om utbrottet tar sig igenom Öræfajökulls istäcke kan utvecklingen bli explosiv och vulkanaska spridas över stora områden. Även här är giftiga vulkangaser en risk.

En rad säkerhetsåtgärder har redan vidtagits. Förutom förhöjd beredskap har det tagits fram en utrymningsplan för området och invånare samt turismföretagare har informerats om läget. Nya möten ska hållas i september för att rapportera om utvecklingen. Ny mätutrustning har placerats i området. Dessutom har mobiloperatörer arbetat med att förbättra täckningen.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"83 procent av studenterna har avsevärda problem med att engelskan kommer in, det vill säga att läsningen är helt och hållet på engelska men tentamen, bedömningen, är på isländska. ... Det är ett stort gap däremellan och människor inser inte att det där inte används samma engelska som på Facebook."

Hafdís Ingvarsdóttir, professor emeritus vid Háskóli Íslands, i Vísir om kurslitteratur på engelska i isländska högskolor och universitet.

söndag 15 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Problemet är att kryssningsfartygens passagerare går hårt åt resurserna. De gör det trångt på gyllene cirkeln och åker till Blå lagunen. Man kan säga att detta är passagerare i ekonomiklass som ni låter knuffa bort passagerare i första klass. De som övernattar på hotell här i landet efterlämnar mycket pengar och de knuffas åt sidan för kryssningspassagerare. Det är absurt. Dessa passagerare gör inte av med mycket pengar. De tar bara mycket plats."

Turismrådgivaren Doug Lansky säger till RÚV att Island bör undvika turister som kommer med kryssningsfartyg eftersom han anser att de försämrar upplevelsen för besökare som spenderar mer pengar.

Ny lag stoppar folkbokföring utan husägarens kännedom

Nu ska ägaren få veta när en person folkbokför sig i en fastighet. Den nya lagen ska förhindra att personer skriver sig på adresser där de inte bor och mot ägarens vilja. Dessutom blir det bara möjlighet att folkbokföra sig i bostadshus. Möjligheten att skriva sig i fastigheter avsedda för näringsverksamhet försvinner.

Inför kommunalvalet i Árneshreppur skrev sig arton personer på tre olika adresser i kommunen. Sexton av dessa folkbokföringsflyttar underkändes. Det ansågs uppenbart att de faktiskt inte bodde på de adresser som de själva påstod. I stället kan det ha rört sig om ett försök att skaffa sig rösträtt för att påverka valutgången i kommunen.

De flesta av dessa arton personer skrev sig på ödegården Drangar. Där hävdade ägaren att de folkbokfört sig på gården utan samtycke. De var heller inte bosatta på Drangar.

En ny lag ska förhindra att personer folkbokför sig på adresser mot ägarens vilja. Den nya lagen träder i kraft vid årsskiftet.

Ägaren ska nu informeras när en person skriver sig på någon av de egna adresserna. Tidigare har ägaren inte fått veta om någon folkbokfört sig på en sådan adress. Fastighetsägaren ska kunna vända sig till folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands för att få en felaktig registrering hävd om personen faktiskt inte bor på adressen.

En annan nyhet är att det bara blir tillåtet att skriva sig på adresser som är registrerade som bostadshus. Inte längre går det att folkbokföra sig i lokaler som används för näringsverksamhet.

Dessutom blir det möjligt för gifta att folkbokföra sig på två olika adresser. Tidigare har det varit nödvändigt för gifta att söka tillstånd om att skriva sig på olika ställen. De har också behövt intyga att de varit på väg att skilja sig.

Här kan du läsa mer om turerna kring valet i Árneshreppur.

Priserna på Island är högst i hela Europa

Inte i något annat europeiskt land är det så dyrt att leva som på Island. Och det är framför allt alkohol, tobak, hemelektronik, kläder, hotell och restaurangbesök som är dyrt i landet. Island kostar för vanliga konsumenter 66 procent mer än genomsnittet i EU-länderna. Det visar statistik från Eurostat och Hagstofa Íslands.

Priserna på Island är nu högst i de 37 europeiska länder - utöver EU är också Norge, Schweiz, Turkiet, Albanien, Makedonien, Bosnien, Serbien, Montenegro och Island inkluderade - som ingår i Eurostats årliga statistik. Inte i något annat land kostar den privata konsumtionen lika mycket.

De genomsnittliga priserna på Island är 66 procent över medelvärdet i EU. Näst dyrast är Schweiz med 59 procent följt av Norge med 43 procent, Danmark med 42 procent, Luxemburg med 27 procent samt Irland och Sverige med 25 procent.

Island är dyrast i flera kategorier. Hotell- och restaurangbesök är hela 86 procent dyrare än genomsnittet. Hemelektronik kostar 48 procent mer än snittet, kläder 71 procent mer samt alkohol och tobak 128 procent mer.

I tre konsumtionskategorier är Island tredje dyrast i Europa. Det gäller livsmedel och alkoholfria där de isländska priserna ligger 56 procent över snittet. Här är både Schweiz och Norge något dyrare. Fordon kostar på Island 31 procent mer än EU-snittet. Att köpa fordon är kostsammare i Danmark och Norge.

Billigast i Europa är Makedonien. Där är prisnivån knappt en tredjedel av prisnivån på Island. Andra länder där det är billigt att leva är Bulgarien, Serbien, Rumänien, Bosnien, Albanien, Turkiet, Montenegro och Polen. Där är det framför allt kostnaderna för mat, alkohol, tobak samt hotell- och restaurangbesök som är betydligt lägre än på Island.

Dagens citat

"Jag fattade inte ens vad kritiskt tänkande var vid denna tid. När jag så började att utöva kritiskt tänkande, började att fundera varifrån information kom och om den var trovärdig så insåg jag att jag låtit mig matas med falsk information."

Örvar Harðarson, en av grundarna av islamfientliga Isländska folkfronten, säger i Stundin att han nu tar avstånd från sina tidigare åsikter eftersom de var baserade på felaktiga uppgifter.

lördag 14 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Jag kunde nästan börja gråta. Jag tyckte att detta var ett helt förskräckligt ord och jag tyckte att Ríkisútvarpið inte borde tillåta sig att välja ord som kan såra en hel grupp människor, och jag fick många telefonsamtal - och däribland två från homosexuella män och de var bägge mycket sårade och sade: 'Om vi inte handlar på Epal utan om vi handlar på Ikea - är vi då Ikeabögar?'"

Guðrún Kvaran, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, i Vísir om att nyordet epalhommi ('Epalbög') vann RÚV:s omröstning om årets ord 2017 - läs mer här.

Talman: Omöjligt lista alla oskrivna regler i alltinget

Att lista alla oskrivna regler och traditioner som finns i alltinget är omöjligt. Det skriver talmannen Steingrímur J. Sigfússon i ett interpellationssvar till Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson. Eftersom det rör sig just om saker som görs av hävd går det inte att ge ett uttömmande svar på frågan. Dessutom kan de förändras med tiden.

Det hade varit okonventionellt att sammanställa en förteckning av alla oskrivna regler och därmed göra dem till nedskrivna regler. Det konstaterar talmannen Steingrímur J. Sigfússon i ett svar till Björn Leví Gunnarsson. Piratpartisten ställde en fråga om vilka oskrivna regler och traditioner som fanns i alltinget.

Arbetet i alltinget styrs till stor del av olika lagar. Men ledamöternas agerande och beteende finns det inte lika många bestämmelser för. De styrs i stället av normer som utvecklats med tiden.

Steingrímur J. Sigfússon listar några av dessa oskrivna regler i sitt svar. Det gäller bland annat att hålla en minnesstund över ledamöter eller tidigare ledamöter som avlidit, att ha formell och välvårdad klädsel, att förslag från regeringen behandlas före förslag från enskilda ledamöter, att gruppledare föreslår representanter i särskilda debatter, att ledamöter tilltalas med högt ärade ledamot och att ministrar tilltalas med högt ärade minister.

Eftersom det rör sig om fenomen som vunnit hävd kan de förändras med tiden. En sådan förändring skulle till exempel kunna bli Nordens dag den 23 mars. När den firades i år hissades alla de nordiska ländernas flaggor vid alltinget. Det är något som Steingrímur J. Sigfússon tror skulle kunna ske igen - och därmed skulle firandet kunna utvecklas till en ny tradition.

Tillstånd att besöka Island kostar 7 euro

Resenärer från länder som inte ingår i EU eller deltar i Schengen-samarbetet behöver från 2021 betala en avgift på 7 euro för att besöka Island. Syftet är att förbättra säkerheten och att stoppa personer som missbrukar visumfriheten. En förhoppning är att antalet ansökningar om asyl från säkra länder ska minska. Det säger justitieminister Sigríður Á. Andersen i Morgunblaðið.

År 2021 är planen att införa ett elektroniskt resetillstånd i Schengen-området. Systemet påminner om det som finns i USA. Kostnaden väntas bli 7 euro. Avgiften ska betalas av resenärer som inte är medborgare i ett EU-land eller något av länderna som är med i Schengen-samarbetet. Tillståndet gäller i tre år.

Ansökan görs genom att fylla i ett elektroniskt formulär. Utöver uppgifter om namn, födelsedatum, födelseort, kön och nationalitet ska ansökande också uppge hur länge de tänker stanna inom Schengen-området. De ska dessutom besvara frågor om de har dömts för brott och om de har vistats i stridszoner.

Syftet med systemet är att förbättra säkerheten. Ansökningsprocessen kommer att vara kopplad till Europols databas.

En förhoppning från justitieminister Sigríður Á. Andersen är att tillstånden ska minska antalet ansökningar om asyl från medborgare i säkra länder. Hon säger i Morgunblaðið att isländska myndigheter arbetar på att utveckla systemet ihop med övriga länder inom EU och Schengen-samarbetet:
"European travel information and authorisation system syftar till att öka säkerheten inom Schengen-området där gränskontrollerna vid de yttre gränserna förstärks och blir effektivare. Det blir lättare att analysera hot mot säkerheten och dem som missbrukar sin visumfrihet in i området."
Personer under 18 år och över 70 år kommer inte att behöva betala avgiften.

Dagens citat

"Jag bodde där i en bostad som håller på att renoveras och kommer troligen att flytta tillbaka dit efter reparationerna."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, hävdar i Fréttablaðið att han faktiskt bott i den bostad i Akureyri där han är folkbokförd - läs mer här.

fredag 13 juli 2018

29 litauiska snickare folkbokförda i obebott hus i Þingeyri

Det gamla postkontoret i Þingeyri står tomt. Ändå är 29 litauiska snickare folkbokförda i huset. Där har de varit skrivna ända sedan 2016. Deras isländska arbetsgivare valde att låta dem skriva sig i Þingeyri eftersom de saknade fast bostad. Trots att ingen av dem någonsin har bott där är det enligt RÚV nu dags att flytta ut. Huset är nämligen till salu.

Hannibal Sigurvinsson är folkbokförd i det gamla postkontoret i Þingeyri i Västfjordarna. På samma adress är också 29 litauiska snickare folkbokförda. Ingen av dem bor dock i huset. De jobbar för Hannibal Sigurvinsson på sydvästra Island.

Tidigare var snickarna skrivna på olika adresser på sydvästra Island. Eftersom de hoppade mellan övernattningsställen - som inte var godkända som bostäder - såg Hannibal Sigurvinsson till så att de kunde skriva sig i Þingeyri.

Det gamla postkontoret har fungerat som de 29 snickarnas folkbokföringsadress sedan 2016. Det har gett kommunen åtskilliga miljoner i skatteintäkter.

Men nu är det snart dags att flytta. Hannibal Sigurvinsson säger till RÚV att hans bror, som äger huset, har lagt ut det till försäljning.

Enligt mäklarannonsen är huset på 416 kvadratmeter och tretton rum. Det beskrivs som ett utmärkt val för den som vill satsa på att hyra ut till turister. Prislappen är 35 miljoner isländska kronor.

Färre positiva till ny expresstrafik i Reykjavík

Nästan hälften av islänningarna vill fortfarande se ett nätverk av expresstrafik i Reykjavíkområdet. Men det är allt färre som tycker att planerna på ny och snabbare kollektivtrafik i huvudstadsregionen är en bra idé. Mest positiva till förslaget är just boende i Reykjavík. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Planerna på en ny typ av kollektivtrafik i huvudstadsregionen var en av de mest omdiskuterade frågorna under valrörelsen inför kommunalvalet i Reykjavík. I slutändan var det partier som vill införa det nya systemet - Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern - som bildade majoritet i kommunen.

I grannkommunerna är uppslutningen starkare. I flera av Reykjavíks kranskommuner driver Självständighetspartiet frågan - men i Reykjavík är partiet emot planerna.

Trots att det finns ett starkt stöd för planerna i de inblandade kommunerna finns det många frågetecken kring förslaget. Det troligaste är att det blir ett nätverk av expressbussar. Bussarna ska gå från knutpunkter i ytterområden till centrala Reykjavík. Trafiken ska gå både snabbare och oftare än dagens bussar.

För att planerna ska kunna bli verklighet krävs stora investeringar. En siffra som ofta nämns är 70 miljarder isländska kronor. Utan särskilda filer för expresstrafiken kommer projektet inte att kunna genomföras.

Men det finns fortfarande vissa som är positiva till grundtanken, men som inte anser att ett nätverk av expressbussar är rätt lösning. De vill i stället se spårbunden trafik. Då kommer prislappen att bli ännu dyrare.

Bland motståndarna i Reykjavík fanns bland annat Självständighetspartiet, Centerpartiet, Framstegspartiet och Folkets parti. De tror inte att det nya systemet är rätt metod för att lösa trafiksituationen i huvudstadsregionen. Många anser också att majoriteten i Reykjavík har orealistiska förhoppningar om att kunna minska den privata trafiken.

Trots att ja-sidan kunde bilda majoritet i Reykjavík ökar motståndet mot planerna. Det är nu 45,5 procent som vill införa det nya systemet, en nedgång 7 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för ett halvår sedan. Samtidigt är det 27,8 procent som motsätter sig planerna, en ökning med 3 procentenheter. Resterande 26,8 procent är varken för eller emot förslaget, en uppgång med 4,1 procentenheter.

Personer i åldern 18 till 39 år, höginkomsttagare och islänningar med högskoleutbildning är oftare positiva till förslaget. Medelinkomsttagare och personer som har fyllt 50 år är i större utsträckning skeptiska.

Invånare i Reykjavík är också mer entusiastiska. Även boende i kranskommunerna är ganska förtjusta i förslaget, men de ligger under riksgenomsnittet liksom personer bosatta i övriga landet.

Renässans fick efter valet inviter både från vänster och höger, men valde att i Reykjavík bilda koalition med Socialdemokraterna, Piratpartiet och Gröna vänstern. Sett till synen på kollektivtrafikens framtid var det ett lyckat val. Sympatisörer till Renässans är nämligen de mest positiva till förslaget.

Hela 80,8 procent av Renässans väljare vill att expresstrafiken blir verklighet. Bara 14 procent säger nej. Även bland anhängare till de tre andra koalitionspartierna är stödet starkt.

Bland motståndarna är det Folkets parti som sticker ut. Här är det bara 8 procent som är för systemet medan 66,4 procent motsätter sig planerna. Också hos anhängare till Självständighetspartiet, Centerpartiet och Framstegspartiet är motståndet utbrett.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i kollektivtrafiksfrågan.

Markägare vid Þingvellir får inte vräka hyresgäst på livstid

När markägaren blev sjuk lät han en annan man hyra fastigheten på livstid. Efter att ha betalat hyra de tre första åren upphörde sedan betalningarna. Markägarens arvingar ville då vräka mannen. Men denna begäran får nu avslag i domstol. Mannen har enligt rätten arbetat på gården i en sådan utsträckning att det motsvarar hyran.

Hösten 2007 hade ägaren av en jordbruksfastighet vid sjön Þingvallavatns södra sida blivit så sjuk att han hade svårt att sköta gården. Han valde därför att hyra ut marken och gården till en annan man. Hyresavtalet började gälla året därpå. Enligt överenskommelsen skulle mannen årligen betala 1 procent av taxeringsvärdet i hyra.

De tre första åren betalade mannen hyran som överenskommet. Han tog också över verksamheten på gården - något som bland annat innefattade fårskötsel. Därefter upphörde betalningarna.

Tre arvingar bestämde sig då för att försöka vräka mannen och få hyresavtalet - som skrivits på livstid - ogiltigförklarat. De försöken började strax efter att markägaren avlidit sommaren 2012.

Mannen ansåg sig däremot ha betalat hyran i form av arbetsinsatser på gården. Han hade bland annat byggt vägar och planterat skog för att förhindra erosion. Mannen hävdade att detta arbete motsvarade hyran.

När konflikten med arvingarna eskalerade vände sig mannen till en advokat. Han fick då rådet att ändå betala hyran. Nu ville arvingarna inte ha pengarna. De vägrade uppge något kontonummer där han kunde sätta in hyran. De ville heller inte ta emot betalningar på något annat sätt. I stället var de helt och hållet inriktade på att få bort mannen från gården.

Mannen valde därför att sätta in hyran på ett konto tillhörande den juristbyrå han anlitat.

Héraðsdómur Suðurlands går på mannens linje. Domstolen anser att han antingen genom arbete eller hyresbetalningar har hållit sin del av avtalet. Arvingarna har heller inte försökt få mannen att betala de senaste åren utan i stället handlat på ett sätt som gjort det närmast omöjligt för honom att betala.

Arvingarna hade krävt att mannen skulle vräkas. Héraðsdómur Suðurlands fastslår dock att uppsägningen av mannen var ogiltig eftersom han inte brutit mot det ursprungliga avtalet. De tre arvingarna ska stå för rättegångskostnader på 2,5 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Detta var en mycket stor del av festivalens driftskostnader. ... Jag är inte helt säker på att det blir mycket bättre i år, men vi prövar att gå en annan väg."

Leifur Gunnarsson, vd för den årliga jazzfestivalen i Reykjavík i september, säger i Morgunblaðið att festivalen i år flyttar från Harpa till eftersom lokalerna i konsert- och kongresshuset är för dyra.

torsdag 12 juli 2018

Turister avslöjade med katt i handbagaget i Keflavík

Att direkt resa vidare eller att avliva katten. Det valdes ställdes nyligen resenärer inför som var på väg från Hamburg till Nordamerika. Planen var att stanna på Island i några dagar - men det var omöjligt på grund av den katt som de hade med sig i handbagaget. Katten upptäcktes av en annan resenär. Det uppger Matvælastofnun på Facebook.

Alla djur som förs in till Island måste sitta i karantän. En sådan plats måste bokas i förväg och djur tas bara emot bestämda dagar. Men ibland försöker turister smuggla in husdjur i landet. Sådana försök brukar sluta på två sätt - antingen får de återvända direkt med djuret eller resa in i Island men avliva djuret.

Nyligen upptäckte en resenär ombord ett plan från Hamburg till Keflavík att resenärerna i raden framför hade en katt i handbagaget. Resenären tipsade tullen. Turisterna med katten i bagaget stoppades när de skulle gå igenom tullen. Där fick de veta att det inte var tillåtet att ta med sig katten under vistelsen på Island.

Resenärerna fick två alternativ - att omedelbart resa vidare till Nordamerika utan att göra det planerade besöket på Island eller att stanna på Island men avliva katten. De valde att boka om flygbiljetterna och fortsätta resan.

Svagaste stödet för Gröna vänstern på drygt två år

Stödet för Gröna vänstern är nu det lägsta på över två år. Partiet får bara 11,5 procent i den senaste opinionsmätningen från Gallup. Samtidigt ökar stödet för Renässans till 10,4 procent - vilket är den högsta nivån sedan valet 2016. Även Folkets parti ökar och tar sig åter över femprocentsspärren till alltinget.

Gröna vänstern fortsätter att sjunka i opinionen. Partiet är nu bara fjärde störst på Island med 11,5 procent av väljarstödet. Det är en minskning med 1,8 procentenheter jämfört med förra månadens mätning.

Självständighetspartiet har en ohotad position som störst i landet. Partiet ökar med 0,7 procentenheter till 24,5 procent.

För fjärde månaden i följd är Socialdemokraterna näst största parti. Dessutom har Socialdemokraterna varit största oppositionsparti ända sedan strax före nyvalet till alltinget i oktober 2017. Stödet minskar nu till 15,2 procent, en nedgång med 2,7 procentenheter.

Tredje störst är Piratpartiet med 13,1 procent. Stödet för partiet backar med 0,2 procentenheter.

Mätningens stora vinnare är Renässans som nu ökar till 10,4 procent, partiets högsta siffra sedan valet 2016. Det är nu 10,4 procent av islänningarna som sympatiserar med Renässans, en uppgång med 2 procentenheter.

Framstegspartiet backar däremot till den lägsta nivån sedan nyvalet i höstas. Partiet får nu 8,5 procent, en tillbakagång med 0,4 procentenheter.

Även Centerpartiet förlorar väljarstöd. Partiet har nu 8 procent av väljarna bakom sig, en minskning med 0,5 procentenheter.

För första gången på fyra månader klättrar Folkets parti över femprocentsspärren till alltinget. Partiet ökar med 1 procentenhet och har nu 5,1 procent.

Övriga partier får 2,6 procent. Där ingår Ljus framtid med 0,7 procent, en ökning med 0,1 procentenhet.

Raset för regeringens popularitet har hejdats. Nu är det 53,8 procent som uppger att de stödjer koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är en uppgång med 0,1 procentenhet.

Stödet för koalitionen fortsätter att vara större än stödet för de tre regeringspartierna tillsammans. Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet har i dagsläget 44,5 procent av väljarsympatierna.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Slutbadat i Grjótagjá vid Mývatn - ägare stänger ingång

Turister som tvättar skitiga skor, borstar tänderna, lagar mat, diskar, bajsar, skräpar ned och dricker sprit. Det är skälet till att markägarna stänger Kvennagjá, den populära badgrottan i Grjótagjá vid Mývatn. Ingången spärras nu av en låst grind. Stängningen är tänkt att vara tillfällig. Markägarnas förhoppning är att snart få klartecken för toaletter vid Grjótagjá.

Grjótagjá är en av de populäraste turistattraktionerna i Mývatnområdet. Där finns flera olika grottor fyllda med varmt vatten. De senaste åren har besökarna flockats vid Kvennagjá för att bada. Där har temperaturen varit runt 40 grader. Tidigare badade många också i Karlagjá, men i den grottan är vattnet för varmt sedan de senaste vulkanutbrotten i Krafla.

Men nu har alltså markägarna stängt Kvennagjá. Besökare möts sedan några dagar tillbaka av en låst grind.

Markägarna har fått nog av hur vissa besökare beter sig vid Grjótagjá. Ólöf Hallgrímsdóttir, en av ägarna, säger i Morgunblaðið att det råder en total avsaknad av respekt hos somliga turister. Vissa struntar i anvisningarna på de skyltar som finns i området:
"Det är människor som bajsar, tvättar sina skor, diskar husgeråd, borstar tänderna och vissa har sovit där i grottan. ... Vi är inte redo för detta ökade antal besökare i området. Det är underbart att bada där, men vi vill inte att platsen ska förstöras."
Ólöf Hallgrímsdóttir uppger att det rör sig om en tillfällig nödlösning. Markägarna vill få klartecken från myndigheterna för att sätta upp toaletter vid Grjótagjá. Den förfrågan som skickades in i april är ännu inte besvarad. Just nu ligger frågan hos miljödepartementet.

För att toaletterna ska kunna komma på plats krävs en ändring av detaljplanen för området. Den är enligt Ólöf Hallgrímsdóttir nödvändig för att det ska vara möjligt att på nytt öppna Kvennagjá. Hon säger i RÚV att det är tråkigt att de besökare som missköter sig ska förstöra för de besökare som sköter sig:
"Det [toaletter] är en förutsättning för att vi ska kunna bygga upp en infrastruktur i området och ta emot gäster för sannerligen vill vi att området ska vara vackert och eftertraktansvärt att besöka det, men till detta behövs något slags infrastruktur och personal som tar hand om området och det är oss markägares dröm i framtiden att detta på nytt blir ett badställe."
Ólöf Hallgrímsdóttir nämner i Vísir fler saker som upprör markägarna. Det gäller bland annat besökare som tar med sig glasflaskor ned i Kvennagjá, dricker alkohol, tvättar kläder, grillar och lagar mat.

Þor­steinn Gunn­ars­son, kommunchef i Skútustaðahreppur, säger i Morgunblaðið att det är beklagligt att departementet ännu inte behandlat frågan. Han uppger att han inte hört något om att markägarna skulle ha planer på att börja ta betalt av besökare.

Dagens citat

"Historien bakom museet är att vår bror Sigurgeir började samla fågelägg när han var barn och när han var 20 började han plocka upp döda fåglar och fick dem uppstoppade. ... Sedan dör Sigurgeir i en olycka på Mývatn när han är 37 år gammal och då visste vi inte vad vi skulle göra med samlingen. En väg var att sälja den men det ville vi inte. Vi ville hedra Sigurgeirs minne och resultatet var att bygga lokaler som passade samlingen."

Stefanía Stefánsdóttir, som ansvarar för utställningen Fuglasafn Sigurgeirs vid Mývatn, i RÚV om hur museet kom till.

onsdag 11 juli 2018

Ny satellitbild visar Reykjavík från ovan


Så här ser Reykjavík och delar av sydvästra Island ut på ett avstånd av 790 kilometer. Bilden, som du kan se i inslaget ovan, togs den 1 november 2017 av en av Europeiska rymdorganisationens satelliter. Nyligen släpptes den tillsammans med ett kort inslag som förklarar en del av de geologiska fenomen som syns på bilden.

Förutom Reykjavík och grannkommunerna syns även bland annat Keflavík, Akranes och Borgarnes.

Åklagare: Birna Brjánsdóttirs mördare körde 189 kilometer

Thomas Møller Olsen körde 189,2 kilometer under de fyra timmar då han ska ha kastat Birna Brjánsdóttir i vattnet. Körsträckan är fem mil längre än vad som tidigare varit känt - och det innebär att han skulle ha kunnat tagit den väg han var bekant med till sydkusten för att dumpa kroppen i Ölfusá vid Óseyrarbrú.

En oceanograf blev nyligen klar med analysen av var Birna Brjánsdóttir sannolikt kastades i vattnet på morgonen den 14 januari 2017. Den grönländske sjömannen Thomas Møller Olsen har dömts för mordet. Analysen gjordes efter en begäran från hans tidigare advokat.

Thomas Møller Olsen plockade enligt domen upp Birna Brjánsdóttir i centrala Reykjavík. Färden slutar vid hamnen i Hafnarfjörður. Där ska han ha gått till våldsamt angrepp mot Birna Brjánsdóttir och slagit henne medvetslös.

Därefter är det okänt vad Thomas Møller Olsen gör i fyra timmar innan han återvänder till hamnen. Det är under denna tid som han ska ha kastat Birna Brjánsdóttir i vattnet. Hon är då fortfarande medvetslös och dör av drunkning. Kroppen hittas vid Selvogur åtta dagar senare.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjaness försökte hans advokat framhålla att Thomas Møller Olsen inte skulle ha kunnat göra sig av med kroppen på det sätt som åklagaren gjorde gällande. Flera av de tänkbara vägarna till den okända dumpningsplatsen på sydkusten kände han inte till. Dessutom hade bilen inte körts tillräckligt långt för att det skulle ha varit möjligt.

Medan utredningen pågick var det många inom polisen som trodde att Thomas Møller Olsen kört Reykjanesbraut västerut för att ta av mot Blå lagunen - en plats han flera gånger besökt - och Grindavík. Därefter tros han ha kört längs kusten för att hitta en lämplig dumpningsplats.

Efter att ha studerat havsströmmar, väderförhållanden och landskapet kom oceanografen fram till att Birna Brjánsdóttir sannolikt kastats i vattnet i Ölfusá vid Óseyrarbrú, den plats där älven rinner ut i Atlanten. För åklagarsidan framstod detta som ett eventuellt bekymmer. Den hyrbil Thomas Møller Olsen hade tillgång till hade inte körts så långt att det skulle ha varit möjligt att åka från Hafnarfjörður till Óseyrarbrú och tillbaka via Grindavík.

Då var utgångspunkten att Thomas Møller Olsen kört omkring 140 kilometer under de fyra timmar som han är borta på morgonen den 14 januari 2017.

Men nu har åklagaren enligt Morgunblaðið gjort en ny analys av användningen av hyrbilen. Och den tänkta vägen mellan Hafnarfjörður och Óseyrarbrú ryms nu inom denna sträcka. Totalt körde Thomas Møller Olsen 319 kilometer. Efter att ha räknat bort det som åklagaren vet att han kört återstår 189,2 kilometer.

Samma siffra nämndes också under rättegången i Héraðsdómur Reykjaness. Då överskuggades den av att poliser i stället talade om en trolig körsträcka på 140 kilometer. Den nya bedömningen innebär alltså att Thomas Møller Olsen kan ha kört från Hafnarfjörður till Óseyrarbrú via Grindavík för att göra sig av med Birna Brjánsdóttir.

Thomas Møller Olsen dömdes till nitton års fängelse för mordet och för grov narkotikasmuggling. Domen har överklagats till Landsréttur. Fallet kommer att prövas under hösten.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Inga spår efter isbjörn på Melrakkaslétta - sökandet avblåst

Inga nya observationer av någon isbjörn har gjorts på Melrakkaslétta. Efter att åter ha flugit över området med helikopter blåste polisen i går eftermiddag av sökandet. En av de tre franska turister som tror sig ha sett isbjörnen hävdar att en av dem var helt säker på att det rörde sig om en björn. De var dock för rädda för att stanna till och försöka ta en bild på djuret.

I måndags kväll slog tre franska turister larm om att de sett en isbjörn vid Hraunhafnarvatn på Melrakkaslétta på nordöstra Island. Det skulle i så fall varit första gången på två år som en isbjörn tagit sig från Grönland till Island. Observationen gjorde att polisen drog i gång en omfattande sökinsats.

En av kustbevakningens helikoptrar användes för att flyga över området. Poliser utrustade med kikare spanade från land. Någon isbjörn syntes inte till. Inte heller kom några andra rapporter om någon isbjörn i området. Polisen blåste tillfälligt av jakten vid 00.30 under natten mot tisdagen.

Efter ett möte i går morse beslutade polisen om att på nytt flyga över området. Polisen uppger på Facebook att det var en säkerhetsåtgärd att på nytt söka med helikopter. Inte heller då syntes någon isbjörn till. Polisen fick också hjälp av jägare som tog sig till den sjö där isbjörnen ska ha hållit till. De kunde inte hitta några spår efter någon björn.

Polisen meddelade i går eftermiddag på Facebook att sökandet avslutats. Hela området - såväl längs stränderna som inåt landet - har genomsökts med helikopter.

Det går dock inte att helt och hållet utesluta att det faktiskt skulle kunna finnas en isbjörn på Melrakkaslétta. Det uppger polisen i Morgunblaðið. Området är vidsträckt och terrängen är svårtillgänglig även om sikten i regel är god eftersom det inte finns några träd.

David Zehla guidade två franska turister under en fisketur till Hraunhafnarvatn. Han skriver på Facebook att det var en av landsmännen som plötsligt trodde sig ha en isbjörn inom synhåll:
"When we go fishing in Melrakkaslétta, south of Hraunhafnará, and one of us shouts there is a polar bear, 60 - 70 meters from us, no time to double check if it was a sheep or a bear but I saw something pretty big and unusually white...my fishing budy was 100 % sure it was a bear. Panic, we ran for our lives. 4 km from the jeep, in a ruff terrain, moors, high grass, streams. We dropped the trouts we fished on the way . Luckily the wind was coming from the south and we were heading north so no smell of our fear for the bear. We are still not sure if there is a bear or not in the area. If not, we might have encountered the scariest sheep ever and all the fishermen will make fun of us. We'll see."
Djuret ska ha befunnit sig vid sjöstranden och druckit vatten när en av fisketuristerna fick syn på det. David Zehla berättar i Morgunblaðið att de var så uppjagade att de inte vågade vända sig om för att se om de verkligen var förföljda av en isbjörn:
"Vi fortsatte att försöka titta bakåt men då min vän var så övertygad om att det var en isbjörn kom vi inte på tanken att gå tillbaka för att undersöka det ytterligare eller att ta bilder. Detta var bara en kapplöpning till bilen."
David Zehla säger själv till RÚV att han var osäker på vad han såg. Det var något stort och vitt - men han såg inte hela djuret eftersom det delvis var skymt.

Om det faktiskt skulle ha rört sig om en isbjörn hade den med all sannolikhet skjutits. Det säger Halla Bergþóra Björnsdóttir, polischef i Norðurland eystra, till RÚV:
"Det här här naturligtvis ett farligt djur så du tänker främst på människors säkerhet. Det är nummer ett, två och tre. I praktiken finns inte mycket annat att göra än att skjuta ett sådant djur."
Den tätort som ligger närmast Hraunhafnarvatn är Raufarhöfn. Angela Agnarsdóttir, som driver campingplatsen i Raufarhöfn, säger till RÚV att de tre fransmännen var mycket skärrade när de återvände från fisketuren. Gästerna på campingplatsen ska dock ha blivit nyfikna snarare än rädda. Inte minst väckte kustbevakningens helikopter stort intresse:
"Detta var en stor upplevelse för folk."
Den här gången ser det alltså ut att ha varit falskt alarm. Sedan 2008 har fem isbjörnar tagit sig från Grönland till Island. Ingibjörg Jónsdóttir, docent i geografi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det verkar som att den senaste tidens isbjörnsbesök följer ett nytt mönster. Längre tillbaka kom isbjörnar till Island när drivisen från Grönland kom mycket nära stränderna. Nu tycks det som att de hamnat bland drivis som snabbt brutits upp. Det har då varit för långt för dem att återvända och de har i stället sannolikt simmat långt i motsatt riktning och fått syn på Island.

Här kan du läsa mer om sökandet efter en isbjörn på Melrakkaslétta.

Dagens citat

"Galna idéer är i allmänhet de som fungerar bäst. ... Detta gick inte särskilt bra till en början. ... Man hade inte mycket tro på detta. ... Enbart detta har förändrat turismen här i Akranes alldeles oerhört."

Hilmar Sigvaldsson, fyrvaktare i Akranes, i Fréttablaðið om hur beslutet att öppna den gamla fyren för besökare påverkat turismen i staden.

tisdag 10 juli 2018

Island i 360 grader


Seljalandsfoss, Hofsós och Reykjavík är några av de platser som dyker upp när två resenärer utsända av New York Times besöker Island. Vistelsen är filmad med en kamera som syftar till att skapa känslan av att den som ser bilderna också befinner sig på plats.

Jordskred på västra Island gav utslag på seismografer

Foto: Veðurstofa Íslands
Jordskredet som fördämde Hítará är upp till 30 meter tjockt. Och det var klockan 5.17 i lördags morse som enorma mängder jord bröts loss från Fagraskógarfjall och spred sig över 1,5 miljoner kvadratmeter stort område. Jordskredet gav utslag på Veðurstofa Íslands utrustning som mäter jordskalv. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

De första undersökningarna av lördagens jordskred i Hítardalur på västra Island avslutades i går. Nu kommer experter från Veðurstofa Íslands och Háskóli Íslands att analysera materialet. Men omständigheterna kring jordskredet - som är ett av de största i Islands historia - har nu blivit klarare.

Det var klockan 5.17 i lördags morse som jordskredet inträffade. Den exakta tidpunkten kunde fastställas eftersom det gav utslag på Veðurstofa Íslands seismografer.

Tiden stämmer också med uppgifter från personer som befann sig i området. Boende i Hítardalur talade om att ett muller hördes någon gång mellan 4 och 6 på lördagsmorgonen. En rävjägare lämnade Hítardalur vid femtiden. Då hade ännu inte det stora jordskredet inträffat.

Rävjägaren befann sig ungefär två kilometer från platsen för jordskredet. Han talade om att han hört och sett ett mindre jordskred vid 23.30. Detta jordskred var dock inte tillräckligt stort för att nå fram till Hítará och fördämma älven. Rasmassorna från detta skred begravdes sedan under det stora skredet.

Mellan 10 och 20 miljoner kubikmeter jord och annat material föll från Fagraskógarfjall i lördags. Som jämförelse omfattade jordskredet i Askja sommaren 2014 omkring 20 miljoner kubikmeter.

Rasmassorna i Hítardalur täcker ett område på 1,5 miljoner kubikmeter. Där jorden är tjockast är den 30 meter hög. Även ute i kanterna är jordtäcket 5 till 10 meter högt.

Jordmassorna fördämde och torrlade delar av älven Hítará. En lagun bildades framför jordskredet, men vattnet hittade snart en ny väg mot havet genom sidoälven Tálmi. Tálmi förenas med Hítará några kilometer från platsen för jordskredet.

Risken för nya större ras bedöms vara liten. Polis från Borgarnes har av säkerhetsskäl stängt av två mindre vägar som leder till det drabbade området. Ett informationsmöte för närboende och andra berörda hölls i går kväll i kommunen Borgarbyggðs regi.

Det är enligt Veðurstofa Íslands troligt att får begravts i jordskredet. Konsekvenserna för livet i Hítará är ännu inte kända. Troligt är dock att laxfisket - något älven är känd för - kommer att påverkas avsevärt.

Just nu är det Stangveiðifélag Reykjavíkur som hyr fiskerätten i Hítará. Men det avtalet löper ut i år. Nästa säsong är det företaget Grettistak som köpt fiskerätten. Orri Dór Guðnason säger till Vísir att företaget tänker plantera in lax i älven för att fisket ska kunna fortsätta som vanligt.

Här kan du läsa mer om jordskredet i Hítardalur.

Larm om isbjörn på Melrakkaslétta på nordöstra Island

Helikopter användes i natt för att spana efter en isbjörn som ska ha setts till vid Hraunhafnarvatn på Melrakkaslétta. Larmet kom från tre turister som fiskade öring i sjön. Personer som befann sig i området varnades genom sms. Hittills har ingen isbjörn synts till. Polis fanns på plats i området under natten. Ett beslut om sökandet ska fortsätta tas nu på morgonen.

I januari 2010 sköts en isbjörn i Þistilfjörður norr om Þórshöfn. Björnen hade drivit till nordöstra Island på ett isberg från östra Grönland. Den senaste tiden har enligt Fréttablaðið enstaka isberg från Grönland drivit förbi samma område. Och i går kom alltså ett nytt isbjörnslarm från en plats bara några mil längre norrut.

Polisen fick larmet vid 19-tiden i går kväll. Det var tre franska fiskare som under eftermiddagen ska ha sett en isbjörn på Hraunhafnarvatns södra sida. De var vid sjön strax norr om Raufarhöfn på Melrakkaslétta för att fiska öring.

Polis kallades till platsen från Húsavík och Þórshöfn. Samtidigt lyfte en av kustbevakningens helikoptrar från Reykjavík för att flyga över området. Polisen i Norðurland eystra uppmanade på Facebook den som fick syn på en isbjörn att direkt ringa larmnumret 112 och att inte närma sig djuret.

Helikoptern flög över området under en längre tid. Polisen uppger på Facebook att den vid 00.30 i natt vände tillbaka till Akureyri. Det fanns då inga nya observationer av någon isbjörn. Inga nya rapporter om någon isbjörn inkom heller under natten, uppger Morgunblaðið.

Personer som befann sig i området varnades genom sms. En av dem som fick meddelandet var Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet. Hon publicerade det på Twitter. Meddelandet skickades även till utländska mobiltelefoner som fanns i området, men det framgår på Facebook att de inte fick någon översättning av den isländska texten.

Polis fanns i området under natten. Ett beslut om sökandet ska fortsätta tas nu på morgonen.

Meddelandet som skickades till boende och andra avskräckte inte alla. Enligt Morgunblaðið var det många som sökte sig till Hraunhafnarvatn för att försöka få en skymt av isbjörnen.

En annan som var på plats var Örlygur Hnefill Örlygsson, kommunstyrelsens ordförande i Norðurþing som arbetar som polis. Han säger till RÚV att helikoptern flög över området både på låg och hög höjd. Polis använde också kikare för att spana av området.

Norra delen av Melrakkaslétta saknar numera fast befolkning. Under sommarmånaderna finns det dock gott om människor i de övergivna gårdarna som då används som sommarstugor. Jóhannes Árnason, som bor på Höskuldarnes, är den bofasta med adress närmast Hraunhafnarvatn. Han säger i Fréttablaðið att han inte är särskilt orolig:
"Vi är helt orädda. Det här går en inte på nerverna, men vi tittar ut genom fönstret om det kommer någon på uppfarten, man öppnade vapenskåpet och så, så att man kan vara snabb med att ta till skjutvapen om man ser något misstänkt i närområdet."
Jóhannes Árnason själv har inte sett till någon drivis i området. Någon sådan syntes dock heller inte till när en isbjörn tog sig i land i Þistilfjörður för åtta år sedan.

Under juni kom drivis från östra Grönland så nära kusten vid Hornstrandir att myndigheterna gick ut med varningar till båtar som fanns i området. Under överflygningar spanades det också efter isbjörnar. Inga djur syntes dock till på isbergen. Men det kan inte uteslutas att isberg fortsatt att driva norr om kusten för att föra med sig isbjörnar till Islands nordöstra hörn. Det har genom åren skett åtskilliga gånger.

Senast en isbjörn tog sig från Grönland till Island var sommaren 2016. Då sköts en vuxen hona vid Hvalnes i Skagafjörður.

Här kan du läsa mer om isbjörnen som sköts i Þistilfjörður och här kan du läsa mer om isbjörnen som sköts i Skagafjörður.