tisdag 31 juli 2018

Arton barnäktenskap på Island senaste tjugo åren

Arton omyndiga har sedan 1998 fått tillstånd av justitiedepartementet att gifta sig. Det är sjutton flickor och en pojke som fått undantag från den lag som säger att arton års ålder är nödvändigt för äktenskap. De yngsta som har fått gifta sig var sexton år. Det framkommer i ett interpellationssvar från justitieminister Sigríður Á. Andersen.

De senaste tjugo åren har alltså arton barnäktenskap tillåtits på Island. Det uppger Sigríður Á. Andersen i ett svar på en fråga från Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson. Det senaste undantaget beviljades av justitiedepartementet 2016.

Av de arton omyndiga som har fått gifta sig var sjutton flickor och en pojke. Alla utom två som fick klartecken var 17 år. De två yngsta var 16 år.

Sigríður Á. Andersen skriver att en översyn av lagen pågår. Den ska också innefatta en granskning av hur isländska myndigheter ska förhålla sig till barnäktenskap som ingåtts i utlandet.

Åtta av tio ser ljust på Islands ekonomi

Hela 80 procent av islänningarna tycker att det ekonomiska läget är gott i dag. Det är en rejäl ökning jämfört med 2017. Bara 4 procent anser nu att den ekonomiska situationen är mycket dålig. Mest positiva är män, äldre islänningar, personer bosatta i huvudstadsregionen och höginkomsttagare. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Den isländska högkonjunkturen håller på att svalna. Turismen driver inte längre på tillväxten på samma sätt som den gjort efter finanskraschen. I år väntas ökningen bli betydligt blygsammare än vad den varit tidigare.

Men 2018 väntas ändå präglas av låg arbetslöshet, fortsatt tillväxt och en stark valutakurs. Det är också något som återspeglar sig i MMR:s opinionsmätning om det ekonomiska läget på Island.

I dag är det 80 procent som anser att situationen är mycket eller ganska god. Det är en ökning med 15 procentenheter på bara ett år. Samtidigt har andelen islänningar som tycker att läget är dåligt minskat lika mycket. Nu är det 20 procent som svarar att läget är mycket eller ganska dåligt.

Nu är det 4 procent som uppger att situationen är mycket dålig. För ett år sedan var motsvarande siffra 10 procent. Samtidigt är det 12 procent som upplever att läget är mycket gott - en uppgång med 5 procentenheter.

Mest positiva till den ekonomiska situationen är män, islänningar som har fyllt 50 år, personer bosatta i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och de som jobbar i ledande positioner i samhället. Kvinnor, unga islänningar, landsbygdsbefolkning och låginkomsttagare är mest negativa.

De mest skeptiska recensionerna av det ekonomiska läget kommer från Piratpartiets väljare. Där är det 56 procent som säger att Islands ställning är god. Den åsikten har hela 97 procent av Renässans sympatisörer. Nästan lika positiva är Självständighetspartiets anhängare med 96 procent, Framstegspartiets med 94 procent och Socialdemokraternas med 80 procent.

Fagraskógarfjall i rörelse i tre år innan jordskredet



Fagraskógarfjall hade befunnit sig i rörelse i tre år innan jordskredet den 7 juli i år föll över Hítardalur och fördämde älven Hítará. Omkring 7 miljoner kubikmeter jord föll då från fjällets topp. Men totalt omfattade skredet upp till 20 miljoner kubikmeter. Jordskreden kan enligt Veðurstofa Íslands bli fler på grund av klimatförändringarna.

Tidigt på morgonen den 7 juli föll ett stort jordskred över Hítardalur på västra Island. Jordmassorna rasade från 680 meter höga Fagraskógarfjall. De fördämde älven Hítará som snart hittade en ny farväg förbi jordskredet.

Veðurstofa Íslands har nu sammanställt en rapport om jordskredet i Hítardalur. Det är ett av de största på Island i modern tid - och kanske genom landets historia. Sedan 1950-talet är det bara två jordskred som kan ha varit större, nämligen Askja 2014 med en omfattning på 20 miljoner kubikmeter och Innstihaus vid Eyjafjallajökull 1967 på 15 miljoner kubikmeter.

Det var omkring 7 miljoner kubikmeter som föll från Fagraskógarfjalls topp. När jordmassorna föll mot Hítardalur drogs enorma mängder jord med. Landhöjningen i Hítardalur motsvarar 10 miljoner kubikmeter jord. Men skredet tog sig också ned i jordlager och en hel del av den jord som rasade från Fagraskógarfjall ligger nu under marknivå. Totalt kan jordskredet omfatta upp till 20 miljoner kubikmeter.

Före jordskredet hade det regnat mycket i området. Högt grundvattentryck tros vara en av de avgörande orsakerna. Men området var redan instabilt efter tidigare jordskred.

Analyser av satellitbilder visar att Fagraskógarfjall befunnit sig i rörelse ända sedan 2015. Det handlade dock om långsamma rörelser som intensifierades dagarna före jordskredet.

Töande permafrost kan enligt Veðurstofa Íslands göra att jordskred blir vanligare i framtiden. Smältande glaciärer kommer att skapa instabilitet när isen försvinner. Varmare vintrar och mer nederbörd ökar också riskerna för jordskred.

Det finns dock inga direkta kopplingar mellan klimatförändringar och skredet i Hítardalur. Det fanns ingen permafrost i de jordmassor som föll från Fagraskógarfjall.

Veðurstofa Íslands hoppas i framtiden kunna använda satellitbilder för att upptäcka områden där det sker liknande rörelser som i Fagraskógarfjall för att förutsäga jordskred.

Här kan du läsa mer om jordskredet i Hítardalur.

Dagens citat

"Vi förespråkar helt och fullt att utlänningar ska lära sig isländska, men att de bevarar sitt språk och helst ska invandrares barn få undervisning på sitt eget språk, alltså i själva språket. Eftersom det står helt klart att om barnet är bra på sitt första språk så är det sannolikare att det är bra på sitt andra språk."

Kristín Margrét Jóhannsdóttir, lektor vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om betydelsen av att personer som flyttar till Island lär sina barn såväl isländska som modersmålet.

måndag 30 juli 2018

Skjuten blåvalskorsning följdes av fångstmän i en timme



Att en sällsynt korsning mellan blåval och sillval nyligen sköts av isländska fångstmän väckte stor internationell uppmärksamhet - även om det alltså inte visade sig vara en blåval, en art som är fredad också på Island. Ovan kan du se ett inslag från Al-Jazira om jakten på val. Kristján Loftsson, vd för Hvalur, säger i reportaget att besättningen följde korsningen i en timme utan att den såg ut som något annat än en sillval. Sigursteinn Másson, som arbetar för att få ett stopp på jakten, anser att den osäkerheten i sig är nog för att stoppa jakten.

Här kan du läsa mer om jakten på sillval.

Motståndet mot vägtullar minskar på Island

Allt fler kan tänka sig att finansiera underhållet av det isländska vägnätet med avgifter. Men det är fortfarande betydligt fler som inte vill se några vägtullar. Nu är det 50 procent av islänningarna som säger nej till avgifter medan 32 procent säger ja. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Behovet av investeringar i vägnätet är enligt kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson omkring 200 miljarder isländska kronor under de närmaste åren. Han har därför börjat överväga ett system med vägavgifter på de stora vägarna in och ut ur Reykjavík.

Regeringen är inte helt enig i frågan. Statsminister Katrín Jakobsdóttir kan tänka sig en avgiftsfinansiering om intäkterna går till nödvändiga investeringar. Men hon vill inte avgiftsbelägga in- och utfarterna från den isländska huvudstaden.

Än så länge har inte regeringen med sig någon majoritet för vägtullar bland islänningarna. Men motståndet mot en avgiftsfinansiering har minskat under det senaste året.

Nu är det 32 procent som säger ja till en avgiftsfinansiering. Det är en ökning med 7 procentenheter inom loppet av ett år. Samtidigt är det 50 procent som säger nej till vägtullar, en nedgång med 6 procentenheter.

Andelen som varken är för eller emot vägavgifter är oförändrad på 19 procent.

Motståndet är störst bland islänningar i åldern 30 till 49 år, personer med enbart grundskoleutbildning, män, låginkomsttagare och landsbygdsbefolkning. Mest positiva till vägtullar är islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med högskoleutbildning, bosatta i huvudstadsregionen och höginkomsttagare.

Det största stödet för vägavgifter finns hos Renässans väljare. Där är det hela 49 procent som anser att det är ett bra förslag medan bara 27 procent inte förespråkar några tullar. Hos sympatisörer till Centerpartiet, Folkets parti och Piratpartiet är motståndet mot avgiftsbeläggning starkast.

Här kan du läsa mer om debatten om vägavgifter.

Bron vid Jökulsárlón får trafikljus till hösten

Trafikljus ska vara på plats vid bron vid Jökulsárlón till hösten. Dessutom ska vägbanan höjas för att skapa bättre sikt. Åtgärderna är ett sätt att försöka förbättra trafiksituationen vid den hårt trafikerade enfiliga bron vid en av landets största turistattraktioner. Kostnaden kan bli upp till 65 miljoner isländska kronor. Det rapporterar Vísir.

Längs ringvägen runt Island finns 39 enfiliga broar. Nästan samtliga av dem finns på sydkusten. På sträckan mellan Höfn och Reyðarfjörður är de enfiliga broarna 17 och mellan Höfn och Kirkjubæjarklaustur är de 19. En av de senare är bron vid Jökulsárlón.

Trafiken över bron har ökat kraftigt de senaste åren. Sommaren 2016 var antalet bilar 1 690 och under vintern 1 000 bilar.

Men det är inte bara det faktum att bron är enfilig och hårt trafikerad som gör den besvärlig. Bron ligger betydligt högre än uppfarterna på bron. Det gör det svårt att upptäcka mötande trafik innan en bilist själv befinner sig uppe på bron. Dessutom får många turister - trots trafiken - idén att stanna mitt på bron för att fotografera Jökulsárlón.

Vegagerðins mål är att bygga bort alla enfiliga broar från vägar som används av mer än 200 fordon om dagen. Bron vid Jökulsárlón är svår att bygga bort. Utöver höga kostnader förändrar sig denna del av kusten mycket snabbt. Glaciärlagunen Jökulsárlón växer ständigt samtidigt som Vatnajökull smälter.

Redan till hösten ska dock trafiksituationen vid bron över Jökulsárlón förbättras. Vegagerðin kommer att sätta upp trafikljus vid bron. Det blir de första trafikljusen längs ringvägen utanför tätorter.

Dessutom ska backkrönet med skymd sikt byggas bort. Vägen på bägge sidor om bron ska höjas längs en 150 meter lång sträcka. Åtgärden ska förbättra sikten.

Den totala kostnaden beräknas till omkring 65 miljoner isländska kronor, rapporterar Vísir.

Dagens citat

"Vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull orsakade människor som bodde i närheten av glaciären - särskilt under Eyjafjöll, i Mýrdalur och runt omkring - mycket obehag och svårigheter. Detta var inte en behaglig tid och det rådde osäkerhet om fortsättningen medan utbrottet pågick och hur stora skador det skulle bli i kölvattnet."

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, i Fréttablaðið om 2010 års vulkanutbrott i Eyjafjallajökull.

söndag 29 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Det är ett avsevärt steg från att en amatör inom musiken till att ha ett heltidsarbete med musik och det behöver kanske ges stöd så att fler kan göra det. Och så är det viktigt att stödja konsertarrangemang. Det är en intäktskälla och även innehåll i turism. Så jag tror att det är viktigast att stödja gräsrötterna i konsertarrangemang."

Margrét Sigrún Sigurðardóttir, lektor vid Háskóli Íslands som beräknat isländska musikers intäkter, säger i RÚV att den viktigaste intäktskällan nu är konserter och att arrangörer därför bör få stöd.

Lägsta fertiliteten i Islands historia

Fruktsamheten på Island har aldrig tidigare varit så låg som under 2017. Isländska kvinnor föder nu i snitt 1,71 barn. Det är det lägsta antalet sedan det 1853 började föras statistik över fertiliteten. Förstföderskorna fortsätter att bli allt äldre. Jämfört med övriga Europa är det också vanligare på Island att barn föds utanför äktenskapet. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Under 2017 föddes 4 071 barn på Island, vilket var en ökning från 2016 då antalet nyfödda var 4 034 barn. Av de barn som kom till världen förra året var 2 112 pojkar och 1 959 flickor.

I snitt föder nu varje isländsk kvinna 1,71 barn. Under 2016 var motsvarande siffra 1,75 barn. Fertiliteten är nu den lägsta i landets historia. När det 1853 började föras statistik över fruktsamheten födde varje kvinna 5,66 barn. Toppen nåddes 1858 med 5,69 barn per kvinna.

Länge var fertiliteten strax över två barn per kvinna - vilket också är den nivå som behövs för att inte invånarantalet ska minska. Jämfört med övriga Europa har fruktsamheten på Island också varit något högre. Inom EU visar statistik som gäller 2016 att varje kvinna föder 1,6 barn.

Den genomsnittliga isländska förstföderskan är nu 27,8 år. Så hög har inte medelåldern varit sedan statistiken började föras 1961. Lägst var den 1966. Då fick den genomsnittliga kvinnan sitt första barn vid 21,1 års ålder.

Under 2017 föddes 28,8 procent av isländska barn inom äktenskapet. Det är en lägre andel än i något av de 28 EU-länderna. Vidare var det 14,8 procent av mödrarna som inte bodde ihop med fadern medan 56,4 procent av barnen föddes av kvinnor som bodde ihop med fadern utan att vara gift.

Här kan du läsa mer om barnafödandet på Island.

Färja till Hemön kostar skattebetalarna 11 miljarder

Färjetrafiken mellan fastlandet och Hemön kostade skattebetalarna 11 miljarder isländska kronor mellan 2010 och 2017. Varje år ger staten stora bidrag både till hamnen Landeyjahöfn och driften av färjan Herjólfur. Det framkommer i ett interpellationssvar från kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.

Landeyjahöfn invigdes 2010. Den nya färjehamnen skulle korta restiden mellan fastlandet och Västmannaöarna. Det skulle i sin tur ge fler och pålitligare avgångar. Men så blev det inte.

Under vinterhalvåret måste färjan Herjólfur segla den långa vägen till Þorlákshöfn på fastlandet. Inloppet till Landeyjahöfn täpps nämligen ständigt till av sediment. När våghöjden stiger under vintern kan inte Herjólfur anlöpa hamnen. Förhoppningen är att problemen ska upphöra när en ny färja på sträckan tas i bruk i höst.

Totalt har färjetrafiken kostat skattebetalarna 11 miljarder isländska kronor mellan 2010 och 2017. Prislappen för Landeyjahöfn är 4,5 miljarder. En dryg fjärdedel av utgifterna gjordes 2010 när hamnbygget slutfördes. Sedan dess har det gått mer pengar åt att hålla hamnen öppen genom att pumpa bort sand och sediment från inloppet.

Själva driften av färjan Herjólfur har kostat 6,5 miljarder under de senaste åtta åren. Förra året bekostade staten utgifter på 952 miljoner. Det var något mer än under de närmast föregående åren. Skälet var att färjan genomgick omfattande underhåll på ett varv.

Utgifterna listas i ett interpellationssvar från kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Frågeställare var Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson.

Här kan du läsa mer om Herjólfur och färjetrafiken mellan Västmannaöarna och fastlandet.

Dagens citat

"En del har jag fått översatt och annat översiktligt översatt. Jag har också fått stor hjälp från islänningar som länge har undersökt fallet och utgår också från intervjuer med de misstänkta som jag har fått tillgång till."

Den brittiske journalisten Simon Cox i Fréttablaðið om hur han arbetade med boken The Reykjavík Confessions, som handlar om turerna kring två misstänkta mordfall, utan att själv tala isländska.

lördag 28 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Infrastrukturen här är bra och med ökad turism skapas fler arbeten både i själva näringen och i relaterade arbeten. ... Det som hämmar oss är bostadsbrist. Men marknaden är på väg uppåt. Bostäder säljs nu till högre priser än tidigare och investerare vill till exempel bygga ett femvånings flerfamiljshus i Hvammstangi för att nämna något."

Guðný Hrund Karlsdóttir, kommunchef i Húnaþing vestra, i Fréttablaðið om bostadsmarknaden och näringslivet i kommunen.

Uppmanar turister till Hornstrandir att inte störa fjällräven

Efter att ha följt en fjällräv under lång tid lyckades en naturfotograf fånga en hona som flyttade sina ungar till ett nytt gryt på bild. Men Umhverfisstofnun uppmanar nu besökare till Hornstrandir att inte följa efter fjällrävar. Skälet till att honan flyttade ungarna kan ha varit att hon blev störd. Gryt är dessutom skyddade enligt lag.

Sedan de sista människorna lämnade Hornstrandir har fjällräven närmast gjort området till sitt. Det är nu ett naturreservat. Den som vill besöka Hornstrandir utanför sommaren behöver tillstånd från myndigheterna. Det finns också en rad regler för besökare.

En av dessa regler är att inte störa eller förstöra gryt. Rävgryt är skyddade enligt isländsk lag.

Nyligen publicerade Morgunblaðið bilder tagna av naturfotografen Elma Rún Benediktsdóttir. Hon berättade hur hon hade följt efter en hona en längre tid. Hon kunde på bild fånga hur honan bar sina ungar över en å när hon flyttade dem till ett nytt gryt.

Umhverfisstofnun, den isländska miljömyndigheten, och naturinstitutionen Náttúrufræðistofnun Íslands var inte alls förtjusta i bilderna. De skriver i ett pressmeddelande att det finns tecken på att turisternas stora intresse för fjällräven på Hornstrandir stör djuret. Det är viktigt för besökare att alltid ha i åtanke att räven är skyddad.

Studier av fjällrävens beteende visar att vuxna rävar ägnar mindre tid åt att skaffa och ge mat åt ungar när det finns människor i närheten. Om den känner sig hotad eller störd väljer den också ofta att byta gryt. Det kan vara svårt eftersom det i regel finns konkurrerande revir i närheten. Allt detta är saker som i sin tur riskerar att leda till att färre ungar överlever.

Vidare uppmanar myndigheterna besökare att inte komma närmare rävgryt än 40 meter. Ingen bör heller uppehålla sig i närheten av fjällräven än 20 minuter. Om räven visar tecken på att vara rädd eller osäker bör besökare lämna området. Under kvällar, nätter och morgnar bör också räven lämnas i fred eftersom den då behöver ro för att hitta föda.

Här kan du läsa mer om fjällräven på Island.

Årets lägsta arbetslöshet på Island i juni

Arbetslösheten på Island sjönk i juni till 2,1 procent. Det är den lägsta siffran i år. Men arbetslösheten fortsätter att vara högre än under 2017. Det var på landsbygden som fler hittade jobb under juni. I huvudstadsregionen var arbetslösheten oförändrad jämfört med maj. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

År 2017 var arbetslösheten på Island den lägsta sedan finanskraschen hösten 2008. Under flera sommarmånader sjönk den som lägst till 1,8 procent. Sedan dess har högkonjunkturen mattats av. Den utvecklingen ger också avtryck i arbetslöshetsstatistiken.

I juni var 2,1 procent av islänningarna arbetslösa. Det var en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med maj. I juni förra året var dock arbetslösheten 1,8 procent.

I Reykjavíkområdet var arbetslösheten oförändrad på 2,3 procent. I övriga regioner var det fler som hittade sysselsättning.

Utvecklingen är typisk för turistsäsongen. I huvudstadsregionen är skillnaderna mellan olika årstider när det gäller utländska besökare numera ganska små. På landsbygden är svängningarna betydligt större. Därför är andelen säsongsjobb betydligt större utanför Reykjavíkområdet. Totalt sett minskade dock antalet jobb inom turistsektorn något under juni - vilket även det är ett tydligt tecken på att branschen inte längre växer i samma takt. I stället är det många turismföretag som går ihop för att kunna möta tuffare konkurrens.

Arbetslösheten var högst på Suðurnes med 2,7 procent, en tillbakagång med 0,1 procentenhet. Därefter följde Norðurland eystra med 1,9 procent (-0,2), Suðurland med 1,5 procent (-0,2), Vesturland med 1,2 procent (-0,2), Austurland med 1,2 procent (-0,2), Västfjordarna med 1,1 procent (-0,2) och Norðurland vestra med 0,8 procent (-0,2).

De nya jobben gick främst till män. Arbetslösheten bland isländska män sjönk med 0,2 procentenheter till 1,9 procent. Bland kvinnor var arbetslösheten oförändrad på 2,3 procent. Var femte arbetslös har stått utanför arbetsmarknaden i minst ett år.

Bland ungdomar i åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 1,6 procent. Utländska medborgare är fortfarande arbetslösa i större utsträckning än isländska medborgare. Bland utlänningar var 4,8 procent utan jobb i juni.

Vinnumálastofnun räknar inte med några stora förändringar under juli. Myndigheten förutspår att arbetslösheten kommer att bli mellan 2 och 2,2 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Även om vi inte ser det direkt i den ekonomiska statistiken att kronan är för stark - vi har fortfarande ett handelsöverskott - så hör och ser vi tecken på att vi har nått en viss gräns. Som exempel kan man nämna att ökningen av turister till landet avstannar mycket snabbt och vi ser dessutom en väldigt snabb nedkylning av ekonomin. Även om det fortfarande råder tillväxt så minskar tillväxten ganska snabbt."

Ásdís Kristjánsdóttir, chef för näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins ekonomiska avdelning, i RÚV om den starka isländska kronans inverkan på exportindustrin.

fredag 27 juli 2018

Inga Sæland: Feminismen på Island har blivit extrem

Feminismen har förvandlats till en extrem ideologi som bara minoritetsgrupper står bakom. Det hävdar Inga Sæland, ledare för Folkets parti, i DV. Isländska kvinnor har enligt Inga Sæland inte mycket att bekymra sig för. Hon säger sig oroas mer över pojkars sämre resultat i skolan och över att färre män fortsätter till högskola.

Nyligen fick Davíð Snær Jónsson lämna uppdraget som ordförande för Samband íslenskra framhaldsskólanema, en organisation för gymnasieelever. Han har länge varit omstridd i föreningen. När han tvingades bort var det efter att han dömt ut obligatorisk undervisning i genusvetenskap som en marxistisk lära.

Han får nu stöd av Inga Sæland, ordförande för Folkets parti. Visserligen har partiet inte tagit ställning i frågan om genusvetenskap som ett ämne på gymnasiet. Men hon säger till DV att hon anser att feminismen i vissa aspekter har gått för långt. I stället för att handla om jämställdhet mellan könen hävdar hon att rörelsen tagits över av personer med extrema åsikter:
"Vi har gjort en saltomortal när det gäller kvinnors ställning. Situationen har totalförändrats de senaste tjugo åren. Vi ser att kvinnor är i majoritet när det kommer till högskoleutbildning medan pojkar sitter kvar på grundskolenivå i skolsystemet när det gäller läsning och de ger upp studierna i högre grad. Jag är därför mer bekymra av pojkars situation. Vi kvinnor har inte mycket att klaga över. Vi tjejer kan absolut vara nöjda."
Här kan du läsa mer om Inga Sæland och Folkets parti.

Elliði Vignisson blir ny kommunchef i Ölfus

Foto: Sveitarfélagið Ölfus
Elliði Vignisson får jobbet som kommunchef i Ölfus. Beslutet innebär att han flyttar från Västmannaöarna till Ölfus på fastlandet. Men det innebär också att Elliði Vignisson i dagsläget inte har några planer på att ge sig in i rikspolitiken. Han har länge pekats ut som en tänkbar framtida partiledare för Självständighetspartiet.

Efter tolv år som kommunchef och efter femton år som kommunpolitiker förlorade Elliði Vignisson bägge uppdragen efter vårens val på Västmannaöarna. Inför valet splittrades Självständighetspartiet i kommunen. Efter valet bildade utbrytningen För Hemön ny majoritet ihop med Ölistan.

Självständighetspartiet försökte på olika sätt behålla makten. Valresultatet överklagades utan framgång och det föreslogs att Elliði Vignisson skulle fortsätta som kommunchef trots att det parti han representerade tvingats gå i opposition. Men det förslaget röstades ned av den nya majoriteten.

Elliði Vignisson sökte i stället det lediga jobbet som kommunchef i Ölfus. Kommunen är bara hälften så stor som Västmannaöarna. Det är dock en kommun som alla öbor känner ganska väl. Länge gick färjetrafiken från Hemön - den enda bebodda av Västmannaöarna - till Þorlákshöfn, som är centralort i Ölfus. Färjetrafiken angör fortfarande Þorlákshöfn när det inte går att lägga till i nybyggda hamnen Landeyjahöfn.

Arton personer sökte jobbet i Ölfus. Av dessa var ytterligare fyra tidigare kommunchefer i andra kommuner. Två av dem har nu fått andra jobb. Gísli Halldór Halldórsson, som haft uppdraget i Ísafjörður, blir enligt ett pressmeddelande ny kommunchef i Árborg. Och Ásta Stefánsdóttir, den tidigare kommunchefen i Árborg, flyttar enligt ett pressmeddelande till samma jobb i grannkommunen Bláskógabyggð,

I kommunalvalet i maj fick Självständighetspartiet egen majoritet i Ölfus med 51,9 procent av rösterna. Det gav partiet fyra av sju mandat i fullmäktige. En lokal vänsterlista, Progressiva och socialister, fick 48,1 procent och tre mandat. Skillnaden mellan de två partierna var bara 40 röster.

När fullmäktige i går samlades för första gången togs beslutet att anställa Elliði Vignisson som kommunchef. De fyra självständighetspartisterna röstade för förslaget. De tre ledamöterna från oppositionen reserverade sig mot beslutet eftersom de inte ansåg sig ha fått någon insyn i rekryteringsprocessen.

Elliði Vignisson börjar enligt ett pressmeddelande på det nya jobbet den 9 augusti. Han får en månadslön på 1 650 000 isländska kronor.

Beslutet innebär att Elliði Vignisson flyttar från Västmannaöarna till Ölfus. Han säger i Fréttablaðið att kommunen står inför en rad intressanta möjligheter:
"Enligt min mening är Ölfus en av de kommuner som står inför historiskt stora möjligheter. Invånare i dialog och samarbete med folkvalda är mycket bestämda i riktningen mot kommunens tillväxt och uppgång. Det är ett privilegium för mig att få komma in vid denna tidpunkt och få delta i dessa uppgifter tillsammans med andra."
Men beslutet innebär också att Elliði Vignisson inte lämnar kommunnivån. Han har tidigare pekats ut som en tänkbar framtida ledare för Självständighetspartiet. Det var dock partiets framgångar på Västmannaöarna som gjorde att han betraktades som ett framtidsnamn. Frågan är om hans ställning har försvagats efter vårens valförlust och de strider om hans person som ledde fram till splittringen inom Självständighetspartiet i kommunen.

Här kan du läsa mer om Elliði Vignisson.

Årets jakt på vikval är redan över efter sex skjutna djur

Bara sex vikvalar har skjutits i sommar - och fler kommer det inte att bli trots att den totala kvoten är 262 djur. Jakten är enligt Morgunblaðið nu för kostsam för att den ska kunna löna sig för rederiet IP Útgerð. Det är den zon i Faxaflói där enbart valskådning är tillåten som gör att jakten på val måste sked längre ut till havs.

Förra sommaren sköts bara sjutton vikvalar under jaktsäsongen. För att möta efterfrågan på kött från vikval importerade därför rederiet IP Útgerð kött från Norge. Det räknar vd:n Gunnar Bergmann Jónsson med att behöva göra även i år.

Hittills har bara sex vikvalar skjutits sedan jakten började i juni. Inte en enda gång under juli har valfångstbåten Hrafnreyður KÓ-100 lämnat hamnen i Hafnarfjörður. Skälet är att jakten inte längre lönar sig.

Förklaringen är den kraftigt utökade zonen i Faxaflói där valfångst är förbjuden. Gunnar Bergmann Jónsson säger i Morgunblaðið att det fredade området gör att de måste segla längre ut till havs. Avstånden är nu så stora att IP Útgerð inte längre kan göra dagsturer. Därför krävs fler anställda ombord:
"Vi behöver gå mycket längre ut än tidigare. För att kunna göra det behöver vi fler personer med yrkesbevis ombord och det ökar kostnaden."
Andra bekymmer för rederiet har varit ogynnsamma väderförhållanden och ökade bränslekostnader.

Årets fångstkvot är 217 djur. IP Útgerð får dessutom jaga en femtedel av den vikvalskvot som inte utnyttjades förra sommaren. Det totala antalet djur som får skjutas är alltså 262. Efterfrågan på vikval är inte i närheten av att vara så stor. Men rederiet hade förmodligen inte haft några större problem att sälja köttet från ett femtiotal vikvalar.

Sedan 2009 har - årets jaktsäsong exkluderad - sammanlagt 402 vikvalar skjutits. Det största antalet jagades just 2009 då 81 djur sköts. Färst vikvalar jagades 2017.

De senaste åren har en rad förändringar gjorts av den zon i Faxaflói där valjakt inte är tillåten. Beroende på olika ministrars inställning till valfångst har den utökats eller minskats. Gunnar Bergmann Jónsson säger i Morgunblaðið att det är svårt att bedriva långsiktig verksamhet när förutsättningarna ständigt förändras:
"Det är svårt att leka tafatt med varje minister som kommer till departementet. Det är tröttsamt att alltid simma mot strömmen."
Att jakten nu är över har fått Gunnar Bergmann Jónsson att börja fundera på andra användningsområden för Hrafnreyður KÓ-100. Han uppger i Morgunblaðið att han bland annat överväger möjligheterna att i stället utrusta båten med redskap för att fiska skaldjur eller sjögurka.

Här kan du läsa mer om årets jakt på vikval.

Dagens citat

"Som jag många gånger försökt påpeka är det den talman som det danska tinget har valt som bjöds in - inte en individ och än mindre en individ på grund av vissa åsikter. För knappt ett år sedan var det ju inte helt klart vem som då skulle inneha ämbetet när det väl blev dags. ... Jag undanber mig därför att det försöks dra någon tråd från de åsikter som Pia Kjærsgaard torgförde när hon aktivt deltog i den danska politiska debatten till mina (jag är verkligen ingen beundrare av hennes åsikter och har aldrig varit)."

Steingrímur J. Sigfússon, talman i alltinget, skriver i Vísir om att bjuda in Pia Kjærsgaard till firandet av hundraårsdagen av tecknandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir - läs mer här.

torsdag 26 juli 2018

Air Bnb i Reykjavík är dyrast i hela Europa

Reykjavík är den dyraste staden i hela Europa när det gäller Air Bnb. I snitt kostar en övernattning i den isländska huvudstaden 194 dollar. Bara två städer i hela världen är dyrare: Miami och Boston. Priserna i Reykjavík har stigit sedan förra året. Det visar en sammanställning som gjorts av Bloomberg.

För ett år sedan var Reykjavík den femte dyraste staden i världen i Bloombergs rankning av kostnaderna för att boka övernattning genom Air Bnb. Sedan dess har Reykjavík klättrat två platser på listan. Det genomsnittliga boendet som ligger ute på Air Bnb har under samma tid blivit omkring 30 dollar dyrare.

Nu kostar övernattningen i snitt 194 dollar bland alla tillgängliga boenden. Besökare bokar dock i större utsträckning billigare än dyra boenden. Priset för den genomsnittliga bokningen är nu 156 dollar.

Reykjavík är alltså dyrast i Europa. Dyrast i världen är Miami där det genomsnittliga Air Bnb-boendet kostar 205 dollar. Därefter följer Boston med 195 dollar.

Här kan du läsa mer om Air Bnb i Reykjavík.

Fyra av tio invånare har kommunuppdrag i Árneshreppur

Fyra av tio invånare i Árneshreppur har förtroendeuppdrag i kommunen. När fullmäktige nyligen utsåg ledamöter och ersättare i nämnder  och andra representanter valdes totalt arton olika personer. Kommunen har bara 46 invånare. Det är också i Árneshreppur som var nionde kommuninvånare sitter i fullmäktige.

Med 46 invånare är Árneshreppur Islands minsta kommun. Inför vårens kommunalval uppstod en djup spricka mellan anhängare av och motståndare till bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Just före valet skrev sig arton personer i kommunen - något som hade gett dem rösträtt och därmed möjlighet att påverka valutgången.

Men sexton av de arton folkbokföringsflyttarna underkändes. De besluten har nu blivit föremål för överklaganden. Att dessa sexton inte fick rösträtt i kommunen gjorde att samtliga fem ledamöter som invaldes i fullmäktige tillhörde ja-sidan i kraftverksfrågan.

De fem som valdes in i fullmäktige fick som lägst 23 röster. Från motståndarsidan var det högsta antalet röster nitton.

Motståndarna har alltså ingen företrädare i fullmäktige. Ändå är det inte i någon annan isländsk kommun som invånarna proportionellt är så väl representerade. Kommunallagen säger att fullmäktige måste bestå av minst fem ledamöter. I Árneshreppur innebär det att 11 procent av invånarna sitter i fullmäktige.

I Árneshreppur går det alltså en folkvald på var nionde invånare. Som jämförelse går det i Reykjavík över 5 000 invånare på varje ledamot i fullmäktige.

Inte i någon annan isländsk kommun är det heller lika stor andel av invånarna som har kommunala förtroendeuppdrag. Nyligen utsåg fullmäktige ledamöter och ersättare i olika kommunala nämnder samt andra representanter. Uppdragen fördelades mellan arton olika personer. Det betyder att 39 procent av invånarna i Árneshreppur har minst ett kommunalt förtroendeuppdrag.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Árneshreppur.

Statligt anställda veterinärer måste kunna tala isländska

Matvælastofnun får inte anställa veterinärer som inte kan isländska. Det är inte acceptabelt att veterinärer skriver rapporter och kommunicerar på engelska. Att inte använda isländska står i strid med den lag som säger att isländska är det språk som ska användas av myndigheter. Det fastslår alltingets ombudsman i ett beslut.

På Island råder brist på veterinärer. Matvælastofnun är en myndighet som ständigt klagar på bristfälliga resurser. Matvælastofnun har därför svårt att konkurrera med de löner som privatanställda veterinärer kan få.

På senare år har därför Matvælastofnun anställt en rad veterinärer från bland annat Spanien och Östeuropa. Ofta har de inte haft några som helst kunskaper i det isländska språket när de börjat jobba. Många av dem har dessutom inte varit särskilt duktiga på engelska.

Matvælastofnun har 35 anställda veterinärer. En tredjedel av dem har utländsk bakgrund. Enligt myndigheten är det åtta av dessa som helt saknar kunskaper i isländska. Dessa veterinärer arbetar främst med olika typer av tillsyn i slakterier.

De bristande språkkunskaperna har gjort att rapporter och annan kommunikation skötts på engelska. Men så får det inte fortsätta. Det fastslår alltingets ombudsman efter att ha behandlat en anmälan från veterinärförbundet Dýralæknafélag Íslands.

Dýralæknafélag Íslands påpekar i anmälan att isländsk lag säger att veterinärer i offentlig verksamhet ska använda det isländska språket. Allt annat står i strid med såväl lagen om veterinär- och sjukvård för djur samt språklagen.

Matvælastofnun hävdar att det rör sig om en nödfallsåtgärd eftersom det inte går att hitta tillräckligt många veterinärer som talar isländska. Samma åsikt har näringsdepartementet. Därför kritiseras också departementet av alltingets ombudsman. Näringsdepartementet borde ha gjort mer för att se till så att myndigheten följde lagen. Nu har departementet bara uppmanat Matvælastofnun att kontrollera att veterinärerna förstår instruktioner och andra uppmaningar och regler.

Inte heller här stämmer Matvælastofnun in i kritiken. Enligt myndigheten skulle verksamheten försämras avsevärt om de utländska veterinärerna inte fick fortsätta jobba. Då skulle myndigheten inte kunna uppfylla ansvaret för djurskydd, livsmedelssäkerhet och konsumentskydd.

En sak som alltingets ombudsman inte utrett är den fria rörligheten inom EES-området. Det har inte prövats om den är förenlig med språkkraven för yrkesgrupper som veterinärer.

Matvælastofnun efterlyser i ett pressmeddelande en sådan utredning. Myndigheten kommer åter att vända sig till näringsdepartementet för att försöka lösa problemet.

Dagens citat

"Vi hör att våra gäster övernattar mindre, spenderar mindre och jag vet till exempel att det är en minskning på omkring 20 procent hos biluthyrarna i sommar."

Rannveig Grétarsdóttir, vd för Elding som bland annat arrangerar valskådningsturer, säger i Vísir att turistsommaren i år ser ut att bli klart sämre än förra året.

onsdag 25 juli 2018

Femton amerikanska stridsflygplan på väg till Keflavík

Femton stridsflyg av typen F-15 och omkring 300 personer från det amerikanska flygvapnet är på väg till Keflavík. Med början i nästa vecka kommer de att patrullera det isländska luftrummet. De kommer även att öva på flygplatserna i Akureyri och Egilsstaðir. Dessutom deltar Nato-personal stationerad i Tyskland.

Det är nu tio år sedan flyg från Nato-länder började patrullera det isländska luftrummet. Patrulleringen började två år efter att de sista styrkorna lämnat Nato-basen i Keflavík. Den beskrivs som ett svar på ökad rysk aktivitet i regionen. Den är riktad såväl mot ryska ubåtar i Nordatlanten såväl som ryskt stridsflyg som ibland uppehåller sig just utanför gränsen till isländskt luftrum.

USA har de senaste åren visat allt större intresse för Keflavík. Nu görs de första investeringarna i de kvarvarande Nato-anläggningarna sedan nedläggningen av basen. Det är hangarer som byggs om för att kunna härbärgera flygplan som ska följa rysk ubåtsaktivitet.

Nästa patrulleringsperiod börjar den 31 juli. Den här gången är det amerikanska styrkor som kommer att vara stationerade i Keflavík i en månad. Det rör sig enligt ett pressmeddelande från kustbevakningen om omkring 300 personer från flygvapnet och femton stridsflygplan av typen F-15. Dessutom deltar Nato-personal från tyska Uedem.

Utöver själva patrulleringen kommer planen att öva på inflygningar till flygplatserna i Akureyri och Egilsstaðir.

Här kan du läsa mer om patrullering av isländskt luftrum.

Nu införs parkeringsavgifter vid kyrkan i Skálholt

I september införs parkeringsavgifter vid kyrkan i Skálholt. Kostnaden för större bussar blir 3 000 isländska kronor och 1 500 för mindre bussar. Priset för personbilar är ännu inte bestämt. I avgiften ingår möjligheten att gå på toaletten och inträde till utställningen i kyrkan i Skálholt. Det uppger Morgunblaðið.

Kyrkan i Skálholt besöks året runt av mängder av turister. Ett stopp i Skálholt ingår till exempel i många bussturer längs den så kallade gyllene cirkeln. Hittills har det varit gratis att besöka kyrkan. Det är bara den som vill se den lilla utställningen i kyrkan som behöver betala.

Skälet till att så många stannar i Skálholt är att kyrkan är historiskt intressant. Den kyrka som i dag står i Skálholt invigdes 1963. Det är den tolfte på samma plats. Mellan 1056 och 1785 var Skálholt ett biskopssäte. Här halshöggs också 1550 biskopen Jón Arason från Hólar. Händelsen utgjorde slutpunkten i reformationen på Island.

Dagens kyrka är ritad av Hörður Bjarnason. Mest känd är den kanske för altartavlan i mosaik av konstnären Nína Tryggvadóttir.

Den senaste tiden har kyrkan i Skálholt genomgått omfattande renovering. Behovet uppstod bland annat på grund av de stora jordskalv som skedde i området 2000 och 2008 som orsakade sprickor i byggnaden.

Nína Tryggvadóttirs altartavla har restaurerats. Arbetet med att renovera Gerður Helgadóttirs glasmålningar på kyrkfönstren pågår. Fönstren har i omgångar skickats till den tyska tillverkaren för restaurering - ett jobb som kostat omkring 70 miljoner isländska kronor.

Skálholt är fortfarande en plats av stor betydelse för den isländska statskyrkan. Här finns en biskop som har rätt viga präster och biskopar i ämbetet. Det är Kristján Björnsson som innehar ämbetet. Han vigdes i Skálholt i söndags av biskop Agnes M. Sigurðardóttir. Samtidigt gav hon Skógræktarfélag Íslands 230 hektar mark i området för plantering av träd.

Kristján Björnsson får dock - till skillnad från företrädaren Kristján Valur Ingólfsson - inte flytta in i biskopens bostad i Skálholt. Den ska byggas om till ett besökscentrum. Han får i stället bosätta sig i en av de andra byggnaderna som kyrkan äger i Skálholt.

En annan förändring i Skálholt är alltså att parkeringsavgifter införs med start i september. Priset blir enligt Morgunblaðið 3 000 isländska kronor för större bussar och 1 500 kronor för mindre bussar. Avgiften för personbilar är ännu inte bestämd.

Intäkterna ska användas till att förbättra servicen för besökare. I avgiften ingår möjligheten till toalettbesök och inträde till den lilla utställning som finns i kyrkan.

Här kan du läsa mer om kyrkan i Skálholt.

Långa resor för lunnefågeln ger färre ungar

Lunnefågel som flyger långa sträckor till häckningsplatserna får färre ungar som överlever somrarna. Problemen blir särskilt besvärliga när fåglarna dessutom haft en vinter med dålig tillgång till föda. Då kommer de ibland närmast utmärglade till häckningsplatserna. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Fyra universitet och institutioner - däribland Náttúrustofa Suðurlands - har i åtta års tid följt lunnefågelkolonier i flera olika länder. De försåg totalt 270 lunnefåglar med gps-utrustning för att kunna kartlägga deras rörelser.

Forskarna har hittat en tydlig koppling mellan de platser där fåglarna uppehåller sig under vintrarna och sommarens häckningsplatser. Med större avstånd mellan dessa platser minskar sannolikheten för att fåglarna ska få ungar som överlever sommaren.

Det finns dessutom en direkt koppling mellan tillgången till föda under vinterhalvåret och häckningssäsongen. Om lunnefågeln haft svårt att hitta mat återvänder den ibland närmast utmärglad till häckningsplatsen. Då har den inte den styrka som behövs för att inte bara kunna hitta föda åt sig själv utan även för att kunna mata en unge.

Många av de lunnefåglar som häckar på Island tillbringar ofta vintrarna söder om Grönland. De rör sig förhållandevis långt. Det gör även lunnefåglar som häckar på Irland. Fåglar från flera amerikanska kolonier rör sig inte lika långt. Det gör också att de får fler friska ungar.

Stigande temperaturer i Nordatlanten har de senaste åren gjort det allt svårare att hitta föda för lunnefåglar som häckar på södra Island. Studien visar att lunnefåglar som häckar på Västmannaöarna flyger upp till elva mil i jakten på föda.

Ofta återvänder de med fiskyngel som väger något eller några få gram. När tillgången till föda är god har de i stället med sig havstobis som väger mellan tio och tjugo gram.

Stora avstånd betyder inte bara att de häckande fåglarna blir tröttare. De gör också färre turer för att mata ungarna. Och det innebär i sin tur att sannolikheten för att ungarna ska överleva minskar. Även om de klarar sommaren har de inte samma förutsättningar för att också klara vintern som en unge som har fått mycket mat.

Men forskarna har även hittat geografiska samband. Lunnefåglar som häckar längre norrut har visserligen ofta lättare att finna föda. Att de håller till i kallare klimat medför dock att de gör av med mer energi. Det är också något som kan ha negativ inverkan på återväxten.

Ett förslag från forskarnas sida är att inrätta skyddsområden för sjöfågel vid bland annat den isländska kusten. Om det i områden där många lunnefåglar uppehåller sig inte fiskas de arter som fåglarna äter skulle deras förutsättningar kunna förbättras.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln på Island.

Dagens citat

"Steingrímurs problem är i själva verket tvådelat och består av att ha bjudit in denna omstridda individ och så att bita huvudet av skammen genom att så eftertryckligt gå utanför sitt ansvarsområde med en ursäkt för påstådd oartighet gentemot denna individ."

Einar Brynjólfsson, Piratpartiets representant i den nämnd som förbereder hundraårsfirandet av Islands suveränitet, i Stundin om talmannen Steingrímur J. Sigfússons ursäkt till danska kollegan Pia Kjærsgaard efter protesterna mot hennes närvaro vid ceremonin på Þingvellir - läs mer här.

tisdag 24 juli 2018

Reportage om skjutvapen på Island



Undersökningar, tester, kontroller och utbildningar. Den islänning som vill skaffa sig ett skjutvapen kan räkna med en process som tar ungefär ett år. I ett reportage berättar NBC om synen på vapen på Island - och om hur brott där skjutvapen används är mycket sällsynta trots att det finns ett stort antal sådana vapen i landet.

Amerikansk turist döms för dödsolycka på ringvägen

Mannen körde för fort och på fel sida av vägen. Nu döms en amerikansk turist för vållande till annans död efter att ha orsakat en olycka som krävde en isländsk kvinnas liv. Mannen förnekade länge att han kört på fel sida och lade i stället skulden på kvinnan. Under rättegången i Héraðsdómur Suðurlands ändrade han sig och tog på sig ansvaret.

Vid 14.30 den 16 maj i år inträffade en kraftig kollision vid bron över Gunnarshólmalæna på ringvägen mellan Hvolsvöllur och Seljalandsfoss. När de två mötande bilarna krockade omkom en isländsk kvinna. Kvinnan avled på platsen av de allvarliga skadorna. I den andra bilen fanns tre amerikanska turister. De ådrog sig lindriga skador och fördes med helikopter till Reykjavík för vård.

Ringvägen stängdes av medan polis och räddningstjänst fanns på olycksplatsen. Trafiken dirigerades om till sidovägar. Ringvägen förblev stängd ända till 20-tiden.

Polisens utredning visade tidigt att den hyrbil som kördes av en amerikansk man kommit över på fel sida av vägen. Han höll i olycksögonblicket en hastighet på 101 kilometer i timmen på en 90-sträcka.

Mannen hävdade att han inte var den som hade orsakat olyckan. I stället lade han skulden på kvinnan. Han påstod att det var hon som hade kommit över på hans sida av vägen. Eftersom de befann sig på en bro gick kollisionen inte att undvika.

Mannen hade kommit till Island tre dagar tidigare. Returresan hade han bokat till den 19 maj. Eftersom han nekade till brottet samtidigt som det fanns stark bevisning mot honom belades han med reseförbud och fick inte lämna Island. Enligt åklagaren fanns det en risk att han annars skulle smita undan en rättsprocess. Héraðsdómur Suðurlands gick inte med på att släppa mannen mot borgen.

Under rättegången ändrade mannen sin berättelse. Han erkände då att han kört för fort och kommit över på fel sida av vägen samt orsakat den olycka som krävde ett människoliv.

Mannen döms nu av Héraðsdómur Suðurlands till två månaders fängelse för vållande till annans död. Domen är villkorlig. Om mannen inte gör sig skyldig till ny brottslighet inom två år slipper han sitta av fängelsestraffet.

Dessutom blir mannen av med körkortet i tio månader. Han ska också stå för rättegångskostnader på knappt 2 miljoner isländska kronor.

I samband med slutpläderingen ställdes även krav på skadestånd på 3 miljoner isländska kronor. Mannen har utanför domstolen kommit överens med kvinnans anhöriga om ersättning. Kvinnan efterlämnar make, två barn och ett barnbarn.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Sólstafir förlorar egna varumärket till konkursbo

Sångaren Aðalbjörn Tryggvason förlorar rätten till varumärket Sólstafir. I stället är det konkursboet till Svalbard Music Group, det bolag som skötte Sólstafirs affärer, som enligt Einkaleyfastofa har störst rätt till varumärket. Beslutet kan vara slutpunkten i en flera år lång tvist mellan Aðalbjörn Tryggvason och tidigare trummisen Guðmundur Óli Pálmason.

Bara några dagar före en turnéstart för tre år sedan fick trummisen Guðmundur Óli Pálmason beskedet att han fått sparken från Sólstafir. Mejlet var undertecknat av sångaren Aðalbjörn Tryggvason och de två övriga medlemmarna. Tillsammans var Guðmundur Óli Pálmason och Aðalbjörn Tryggvason de två sista kvarvarande originalmedlemmarna.

Direkt efter att Guðmundur Óli Pálmason sparkats vände sig Aðalbjörn Tryggvason till Einkaleyfastofa för att registrera Sólstafir som ett varumärke. Ansökan gjordes för Svalbard Music Groups räkning, det bolag som skötte Sólstafirs affärer.

Guðmundur Óli Pálmason protesterade mot registreringen. Han hävdade att han som en av de ursprungliga medlemmarna hade lika stor rätt till varumärket som Aðalbjörn Tryggvason. Han pekade bland annat på att de två tillsammans 2012 ansökte om varumärket Sólstafir. Då behandlades inte ansökan eftersom de inte betalade avgiften.

Därefter påbörjades en fejd om kontrollen över Svalbard Music Group. Där var Guðmundur Óli Pálmason och Aðalbjörn Tryggvason de två ordinarie styrelseledamöterna. Vid ett styrelsemöte där varken Aðalbjörn Tryggvason eller hans ersättare dök upp petades han ur bolaget. Mötet - där alltså Guðmundur Óli Pálmason var den enda närvarande som hade rösträtt - tog därefter beslut om att stämma Aðalbjörn Tryggvason.

I juni 2017 gick Svalbard Music Group i konkurs. I konkursboet fanns också varumärket. Aðalbjörn Tryggvason fick det godkänt i april 2016.

Konkursförvaltaren Höskuldur Þór Þórhallsson vände sig även han till Einkaleyfastofa. Han ansåg att rätten till varumärket tillhörde konkursboet och att Aðalbjörn Tryggvason därför inte längre skulle få använda varumärket Sólstafir.

Myndigheten gick alltså på konkursförvaltarens linje. Aðalbjörn Tryggvason kontrollerar inte längre varumärket. Det behöver dock inte nödvändigtvis betyda att gruppen inte kan fortsätta som Sólstafir. Han skulle till exempel kunna köpa varumärket av konkursboet.

Striden mellan Aðalbjörn Tryggvason och Guðmundur Óli Pálmason har varit mycket bitter. I inlagor till Einkaleyfastofa har Aðalbjörn Tryggvason hävdat att ex-medlemmen inte var med om att bilda Sólstafir och att han inte har skrivit någon musik eller några texter. Vidare har han uppgivit att han själv i praktiken varit synonym med bandet. Därför var det bara hans namn som stod på den ansökan som gjordes 2015.

Uppgifterna om att Guðmundur Óli Pálmason inte skulle ha bidragit till låtskrivandet och inte skulle ha varit någon ursprungsmedlem går tvärs emot vad som sagts innan beslutet att sparka honom utlöste tvisten med Aðalbjörn Tryggvason.

Guðmundur Óli Pálmason ville få registreringen hävd eftersom han ansåg att han gick miste om stora intäkter från bandets verksamhet. Han verkar dock inte vara besviken över att konkursboet nu får rättigheterna. Han skriver på Facebook att myndighetens beslut är goda nyheter.

Här kan du läsa mer om striden om varumärket Sólstafir.

Dagens citat



"Jag hatar inte Island lika mycket nu sedan landslaget besegrade England i fotboll."

Anton McEneny, en skotte som 2010 blev något av en kändis när han avbröt en tv-intervju i Sky News medan askmolnet från vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull stoppade flygtrafiken i stora delar av Europa för att berätta hur mycket han hatade Island, säger i Nútíminn att Islands framgångar i fotbolls-EM 2016 minskat hans hat.

måndag 23 juli 2018

Dokumentär om vägen längs Óshlíð



När vägen förbi Óshlíð byggdes 1950 bröts Bolungarvíks isolering. Resan till Ísafjörður blev över en natt mycket enklare. Men vägen - som hade ett stup rakt ned i Atlanten på ena sidan och ett brant fjäll på andra sidan - var också ett ständigt skäl till oro. Laviner och stenras från Óshlíð krävde också människoliv.

En tunnel under Óshlíð öppnades 2010. Samtidigt ströks den gamla vägen från vägnätet. Sedan dess har inget mer underhåll genomförts. Under de åtta år som gått har mängder av sten fallit från fjället över vägen och stora delar har eroderat och försvunnit i havet. Under sommarhalvåret är den populär för vandringar eftersom utsikten är storslagen.

I en ny dokumentärfilm, Óshlíð: River Mouth \ Slope, skildrar Sarah Thomas och Jon Randall vägens historia. Du möter personer vars liv på olika sätt påverkats av vägen och får också följa med på en tur längs det som i dag finns kvar av den. Ovan kan du se en trailer för filmen.

Skandalhotellet Hótel Adam i Reykjavík tvingas stänga i dag

I dag tvingas Hótel Adam i Reykjavík att stänga. Polis kom till skandalhotellet på Skólavörðustígur i fredags och gav ägaren Ragnar Guðmundsson två dygn att utrymma alla rum. Hotellet har den senaste tiden drivits utan tillstånd. De senaste åren har Hótel Adam varit föremål för en rad olika skandaler där regler brutits och gäster vilseletts.

I fredags anlände polis till Hótel Adam på Skólavörðustígur. Ägaren Ragnar Guðmundsson fick då enligt Vísir beskedet att hotellet måste utrymmas inom 48 timmar. Att utrymningen inte behövde genomföras genast var ett sätt att ta hänsyn till hotellets gäster. Beslutet om utrymningen togs av distriktspolismästaren i Reykjavík.

Hótel Adam har den senaste tiden drivits utan tillstånd. Enligt Stundin gick tillståndet ut i november förra året. Ägaren Ragnar Guðmundsson ville inte svara på några frågor om verksamheten. Dessutom uppgav den som stod i receptionen att hotellet hyrde ut 25 rum - trots att tillståndet bara gällde 18 rum.

Ansökan om nytt tillstånd strandade på en rad brister. Hotellet har enligt Stundin fortfarande inte fått den utbyggnad som genomfördes 2014 godkänd. Så länge som de olika kommunala instanserna säger nej på grund av avgörande brister får verksamheten inte fortsätta.

Under besöket på Hótel Adam noterade Stundin en rad andra anmärkningsvärda saker. Hotellet erbjöd bussresor till flygplatsen i Keflavík för 4 990 isländska kronor - vilket är betydligt dyrare än hos samtliga större bussbolag. Där fanns också tjeckiskt öl av märket Zubr Gold, som inte har sålts av det isländska alkoholmonopolet ÁTVR sedan 2005.

Nyligen intervjuade Stundin också Kristýna Králová som jobbat på hotellet. Hon fick i höstas rätt mot Ragnar Guðmundsson i en lönetvist. Domen från Héraðsdómur Reykjavíkur gav henne 2,3 miljoner isländska kronor som hon hade tjänat ihop men inte fått ut. Hótel Adam hade då dragit av skatten från hennes lön - men aldrig betalat in den till staten.

Hótel Adam har länge varit på väg att gå omkull. I maj i år krävde Íslandsbanki att fastigheterna skulle säljas på exekutiv auktion. Banken hade då enligt Lögbirtingablað krav på totalt 150 miljoner isländska kronor.

Dagens stängning av Hótel Adam kan innebära slutet för det kanske mest skandalomsusade hotellet i Islands historia. De senaste åren har det uppdagats en rad oegentligheter där regler brutits och gäster vilseletts.

Skandalerna började rullas upp när ett isländskt par bosatt på landsbygden övernattade på Hótel Adam under ett besök i huvudstaden. De reagerade på att gästerna uppmanades att inte dricka kranvattnet. I stället rekommenderade hotellet att de köpte Hótel Adams eget flaskvatten. Priset var 400 isländska kronor för två liter.

Kranvattnet var - precis som i övriga Reykjavík - helt ofarligt att dricka. Och det vatten som turisterna uppmanades att köpa var just kranvatten från hotellet. Hotellet saknade dock tillstånd för att buteljera vatten på flaskor. Tomma flaskor förvarades i en öppen påse i köket. Kapsyler förvarades inne på personalens toalett.

Vid inspektioner av Hótel Adam upptäcktes en rad brister. Hotellet hyrde ut betydligt fler rum än vad det fanns tillstånd för. Därför förseglades elva rum. Det gjordes också anmärkningar när det gällde städning, egenkontroll och brandsäkerhet.

Att få turister att betala för kranvatten var inte det enda märkliga när det gällde de drycker som fanns på Hótel Adam. I Coffee 4 You, hotellets kafé, såldes tjeckisk öl som ägaren importerat utan tillstånd.

Här kan du läsa mer om Hótel Adam.

Piratpartist: Pia Kjærsgaard är rasist och fascist



Talmannen Steingrímur J. Sigfússon säger sig förstå kritiken mot att Pia Kjærsgaard fick tala inför alltinget under hundraårsfirandet av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark. Men han beklagar att protesterna mot henne kastade en skugga över ceremonin. Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævarsdóttir anser att talet gav henne legitimitet. I det tal hon själv tänkte hålla kallade hon Pia Kjærsgaard både rasist och fascist.

Bara en halvtimme innan bussarna skulle avgå från Reykjavík mot Þingvellir kom beskedet att Piratpartiet tänkte bojkotta firandet. Skälet var att folketingets talman Pia Kjærsgaard - tillika grundare av Dansk folkeparti - som hedersgäst skulle hålla ett tal inför alltinget.

Piratpartiet insåg - liksom många andra alltingsledamöter - bara dygnet innan firandet att det var Pia Kjærsgaard som bjudits in. De kände helt enkelt inte till vem som var talman i folketinget. Hennes namn nämndes i ett pressmeddelande som gick ut i april. Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Piratpartiets gruppledare i alltinget, säger till Vísir att varken hon eller någon annan partikamrat sett detta.

Piratpartiet uteblev alltså från firandet av hundraårsdagen av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir protesterade genom att gå både under Pia Kjærsgaards tal på Þingvellir och under den efterföljande middagen i Reykjavík. Flera partiledare - Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir, Socialdemokraternas Logi Már Einarsson och Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir - tog upp kampen mot rasism i sina tal på Þingvellir.

Bojkotten gjorde att Þórhildur Sunna Ævarsdóttir inte höll något tal för Piratpartiets räkning. Hon har dock spelat in talet för Stundin. Där riktar hon skarp kritik både mot firandet och mot Pia Kjærsgaard. Hon säger att det är obegripligt att alltinget en dag när självständigheten står i centrum utestänger allmänheten från Þingvellirs hjärta. Och hon beskriver Pia Kjærsgaard som rasist och fascist:
"För vi bjuder hit faran. Faran för rasism, chauvinism och isolationism. Bokstavligen. Inte i form av flyktingar och asylsökande. Inte i form av utländska medborgare som ansöker om isländskt medborgarskap med förhoppningen om ett bättre liv. Utan i form av populistiska och till och med fascistiska nordiska politiker som särskilt bjuds in till den isländska suveränitetens hundraårsjubileum. Och vi frågar oss, naturligtvis, vad som kan utläsas av det när isländska makthavare bjuder hit den rasistiska och till och med fascistiska talmannen för vår gamla kolonialmakts ting - utan något förbehåll för om vederbörande är en representant för demokratiska värderingar eller oförfalskad rasism? För vi ska inte, kära islänningar, tvivla på att det danska tingets representant på detta suveränitetsjippo är en representant för föråldrad och förkastlig rasism. En representant för vår forna kolonialmakts ting som vi bjuder hit i något slags underlig tacksamhet för något som vi piratpartister inte deltog i och som talar till denna församling. Hon är dessutom rädslans, misstänksamhetens och hatets representant - rädslan för det okända och misstänksamheten och hatet gentemot allt som är annorlunda. En representant för misstänksamhet och hat gentemot alla dem som inte är av ariskt ursprung, alla som inte är danska."
Þórhildur Sunna Ævarsdóttir säger till RÚV att Pia Kjærsgaard gavs legitimitet genom att hon fick tala inför alltinget. Hon hade kunnat delta i firandet utan att hålla något tal. Vidare säger hon att beslutet att bojkotta firandet inte var enkelt. Hon anser dock att det är viktigt att markera mot åsikter som Pia Kjærsgaards:
"I början av en epok som denna, som vi upplever, så är det ingen slump att Trump låser in barn i celler. Han testar var gränsen går. Fascister och rasister prövar denna metod över hela världen. De försöker sätta vår demokrati ur spel och undersöka vilken typ av ondska vi tål."
Steingrímur J. Sigfússon, alltingets talman, säger till RÚV att han förstår kritiken mot den politik som Pia Kjærsgaard företräder. Han beskriver sig själv som den sista som skulle hålla med henne. Hon deltog dock inte i firandet som representant för Dansk folkeparti utan som representant för folketinget. Steingrímur J. Sigfússon beklagar att protesterna kom att prägla hela firandet:
"Vad gäller protesterna så har jag sagt att jag tycker att det var tråkigt att de kastade en viss skugga över detta eftersom människor protesterade mot det danska tingets talmans deltagande."
Att Steingrímur J. Sigfússon försvarar Pia Kjærsgaards deltagande håller också på att utvecklas till ett problem inom Gröna vänstern. En debatt om beslutet pågår redan inom partiets ungdomsförbund. Och musikern Unnsteinn Manuel Stefánsson skriver på Facebook att han inte längre kan rösta på Gröna vänstern när partiet bjuder in "en av Nordens största rasister" för att sedan "inte ens be om ursäkt för det".

Hildur Knútsdóttir, som varit ersättare för Gröna vänstern i alltinget och var på åttonde plats på partiets lista i norra Reykjavík i senaste valet, är det första tunga namnet som begär utträde på grund av turerna kring ceremonin på Þingvellir. Hon skriver på Facebook att hon inte kan vara med i ett parti som bjuder in "en ökänd rasist" till ett firande.

Här kan du läsa mer om debatten efter Pia Kjærsgaards deltagande i firandet på Þingvellir.

Dagens citat

"Isländska politiker är bland de bäst avlönade politikerna i världen. Vilket är helt otroligt för ett samhälle på drygt 300 000 människor."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Vísir om att alltingsledamöter tjänar bättre än parlamentariker i Sverige, Finland och Norge.

söndag 22 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Att åka på besök till dem som barn var som att resa bakåt i tiden. Men jag förstod inte direkt att detta var oerhört ovanligt. Jag trodde att vissa bara bodde så. Där fanns ingen elektricitet, rinnande vatten, toalett, telefon eller något. De hade en vedspis - det var all teknik. Där fanns några egentillverkade möbler som en gungstol täckt av mattor som de hade vävt. Sängarna var några plankor som morfar satte ihop med skinn från getter som de hade slaktat."

Ásdís Halla Bragadóttir, barnbarn till Blómey Stefánsdóttir och Óskar Magnússon, i DV om hur paret mellan 1973 och 1984 bodde i en enkel stuga vid Hellisheiði mellan Reykjavík och Hveragerði.

Kallaste juli i Reykjavík på hela 2000-talet

Hittills har temperaturen i Reykjavík i juli varit den lägsta på hela 2000-talet. Snittet fram till 20 juli var bara 9,9 grader - vilket är två grader lägre än medelvärdet för det senaste årtiondet. Under månadens inledning var det dessutom ovanligt blött och ovanligt solfattigt i den isländska huvudstaden. Det skriver meteorologen Trausti Jónsson i ett blogginlägg.

I förra veckan hade Reykjavík för första gången sedan i april två dagar i följd med sol. Juli ser ändå ut att bli en månad som inte blir lika varm eller solig som under en genomsnittlig sommar.

Medeltemperaturen till och med 20 juli var 9,9 grader. Så sval har inte månadens början varit på hela 2000-talet. Det är dock inget rekord. Kallast var julis inledning 1885 med ett snitt på 8,2 grader. Varmast var det 2009 med ett snitt på 13,5 grader.

Men det är alltså avsevärt svalare än normalt. Snittet är 2 grader lägre än under det senaste årtiondet och 0,6 grader lägre än jämförelseperioden 1961 till 1990.

Soltimmarna var under månadens tjugo första dagar bara 56 - vilket är under hälften av det genomsnittliga antalet. Soligast var det 1957 med 201,4 soltimmar och solfattigast 1921 med 28,6 soltimmar.

Däremot har det hittills varit blötare än vanligt i Reykjavík. Under de tjugo första dagarna föll 43,3 millimeter regn.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Återlämnar Falkorden i protest mot Pia Kjærsgaard

Elísabet Ronaldsdóttir återlämnar Falkorden i protest mot att Pia Kjærsgaard fått samma utmärkelse. På Facebook skriver hon att hon inte vill tillhöra samma riddarklubb som Nordens farligaste rasist. Elísabet Ronaldsdóttir anser också att det är viktigt att markera mot rasism. Själv fick hon Falkorden 2016 för sitt arbete inom filmindustrin.

En av de senaste årtiondenas mest framgångsrika isländska filmarbetare är Elísabet Ronaldsdóttir. Hon har klippt Hollywood-filmer som Deadpool 2, Atomic Blonde och John Wick. Hon har också vid flera tillfällen jobbat med regissören Baltasar Kormákur och klippt filmer som Contraband och Djúpið samt tv-serien Ófærð.

I januari 2016 tilldelades hon Falkorden av dåvarande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Elísabet Ronaldsdóttir fick den för sitt arbete inom filmindustrin. Utmärkelsen går till personer som på olika sätt gjort viktiga insatser för Island.

Ett år senare var det dags för Pia Kjærsgaard. När president Guðni Th. Jóhannesson besökte Danmark blev hon storriddare av Falkorden, en utmärkelse som brukar tilldelas talmän i de andra nordiska länderna.

Att Pia Kjærsgaard fått Falkorden uppmärksammades på nytt i samband med att hon var hedersgäst under firandet av unionsavtalet med Danmark på Þingvellir. Någon som inte kände till att den också gått till Pia Kjærsgaard var Elísabet Ronaldsdóttir. Därför återlämnar hon nu i protest den egna utmärkelsen.

Elísabet Ronaldsdóttir skriver på Facebook att hon inte vill tillhöra samma riddarklubb som "den förmodligen farligaste och mest charmerande rasisten i nordisk politik". Hon säger att beslutet var nödvändigt trots att hon var mycket stolt över att ha fått Falkorden:
"Det har alltid varit ett behov, men nu är det nödvändigt att ta tydlig ställning mot den rasism och fascism som sprider sig som en löpeld både genom Europa och Nordamerika och har därför beslutat att skicka tillbaka min Falkorden."
Det är inte första gången som utmärkelsen återlämnas i protest. Morgunblaðið rapporterade 1987 om hur Sir Peter Scott, som 1971 av dåvarande presidenten Kristján Eldjárn hade fått Falkorden för sitt arbete med naturvård, på grund av Islands valfångst - som då sades bedrivas i vetenskapligt syfte trots att köttet såldes för konsumtion till bland annat Japan - inte längre ville ha utmärkelsen.

På nationaldagen den 17 juni 1987 kallade Sir Peter Scott till en presskonferens där han meddelade att utmärkelsen återlämnats till dåvarande presidenten Vigdís Finnbogadóttir.

Här kan du läsa mer om protesterna mot Pia Kjærsgaard.

Dagens citat

Foto: Kú
"Detta förklaras av att det inte produceras en tillräcklig mängd av ekologisk mjölk här i landet. ... Detta är den första osten som vi producerar med mjölk från utlandet. Man kan därför säga att det rör sig om försöksverksamhet och detta har börjat bra."

Guðni Þór Sigurjónsson, vd för det isländska mejeriet Kú, i DV om att företaget tillverkar vitmögelosten Glaðningur av ekologisk mjölk importerad från Sverige.

lördag 21 juli 2018

Dagens bonuscitat

"Det är ett skäl till bekymmer att lakrits finns överallt. Du kan knappt gå ut och äta utan att få lakrits i såsen på lammköttet, lakrits i efterrätten eller lakrits i ölet som dricks till maten. Det finns nu lakrits överallt och det är hälsofarligt."

Helga Ágústa Sigurjónsdóttir, professor och expert på hormonkörtel- och ämnesomsättningssjukdomar, i Morgunblaðið om islänningarnas konsumtion av lakrits.

Kött från skjuten blåvalskorsning går inte på export

Foto: Hard to Port
Köttet från den blåvalskorsning som nyligen sköts utanför Faxaflói kommer inte att gå på export. Det säger Kristján Loftsson, vd för Hvalur, i Morgunblaðið. Trots att det inte var olagligt att jaga en korsning av blåval och sillval är det tveksamt om köttet skulle få säljas till utlandet. Sådan handel skulle kunna bryta mot Cites-konventionen.

Den tjugoandra valen som sköts av Hvalur i år blev föremål för internationell uppmärksamhet. Utländska experter hävdade att det kunde röra sig om en blåval. Isländska myndigheter liksom Hvalurs vd Kristján Loftsson ansåg däremot att utseendet tydde på att det rörde sig om en korsning mellan blåval och sillval.

Hafrannsóknastofnuns dna-test av djuret visade att det var en korsning mellan de två arterna. Modern var blåval och fadern sillval. Eftersom isländsk lag inte säger något om ett förbud mot jakt på korsningar kommer myndigheterna inte att utreda händelsen vidare.

Blåvalskorsningen styckades på samma sätt som de sillvalar som landats vid valfångststationen i Hvalfjörður. Djuret bedöms ha vägt mellan 60 och 80 ton.

De senaste åren har Japan varit den enda exportmarknaden för kött från sillval. Men köttet från blåvalskorsningen kommer inte att säljas till utlandet. Det säger Kristján Loftsson i Morgunblaðið:
"Det planeras inte att exportera köttet utomlands."
Även om det inte var olagligt att skjuta djuret är det tveksamt om det hade varit tillåtet att exportera köttet. Både Island och Japan har anslutit sig till Cites-konventionen som förbjuder handel med utrotningshotade arter som blåval.

En sådan fråga skulle enligt Vísir kunna hamna hos Fiskistofa. Företrädare för myndigheten uppger att export till Japan inte skulle vara tillåten. Däremot skulle kött från blåvalskorsningen kunna säljas till något land som inte anslutit sig till Cites-konventionen.

Eyþór Björnsson, generaldirektör för Fiskistofa, säger i Morgunblaðið att myndigheten inte ansvarar för något beslut om export är tillåten eller inte. I stället blir det upp till myndigheterna i mottagarlandet att avgöra om kött från blåvalskorsningen får föras in eller inte.

Här kan du läsa mer om den skjutna blåvalskorsningen.

Talman får kritik för uttalande om Pia Kjærsgaard

Det var Pia Kjærsgaards åsikter och inte hennes roll som talman i folketinget som var skälet till protesterna. Det säger piratpartisten Björn Leví Gunnarsson och socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir. Därför kritiserar de talmannen Steingrímur J. Sigfússon som hävdat att de ringaktat den danska hedersgästen under firandet på Þingvellir.

Bara en halvtimme innan bussarna skulle avgå mot Þingvellir bestämde sig Piratpartiet i onsdags för att bojkotta firandet av hundraårsdagen av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark. Skälet var att Pia Kjærsgaard, talman i folketinget och grundare av Dansk folkeparti, skulle hålla ett tal inför alltinget. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir protesterade genom att lämna firandet när hon talade.

Att Pia Kjærsgaard skulle tala insåg många alltingsledamöter först i tisdags. Guðjón S. Brjánsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger till Vísir att inbjudan av folketingets talman diskuterades i alltingets presidium redan i augusti 2017. Få verkar dock ha haft kännedom om att talmannen är Pia Kjærsgaard.

Protesterna kom som en överraskning för Steingrímur J. Sigfússon. Han höll inte alls med om att han skulle ha försökt dölja att det rörde sig om Pia Kjærsgaard. I ett pressmeddelande beklagade han att politiker genom att på olika sätt bojkotta ceremonin visat ringaktning för folketingets talman - och i förlängningen för Danmark.

I danska medier sågs uttalandet som en ursäkt till Pia Kjærsgaard. Han hävdade också att det var en minoritet som stod bakom protesterna mot henne.

Men det är en tolkning av protesterna som får skarp kritik. Helga Vala Helgadóttir skriver på Facebook att hon vill att Steingrímur J. Sigfússon ändrar sina formuleringar i uttalandet. Att hon lämnade firandet hade inget med respekten för folketinget att göra. I stället var det ett sätt att demonstrera mot Pia Kjærsgaards syn på flyktingar och invandrare.

Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, sågar även han Steingrímur J. Sigfússons tolkning av protesterna. Han skriver på Facebook att det även för Steingrímur J. Sigfússon måste ha varit uppenbart att partiets beslut att bojkotta firandet var en manifestation mot Pia Kjærsgaards åsikter och inte mot hennes roll som talman i folketinget.

Socialdemokraternas partiledare Logi Már Einarsson säger till Vísir att det var självklart att på olika sätt markera mot den politik Pia Kjærsgaard företräder. Eftersom firandet också var en del av alltingets arbete anser han att det var naturligt att framföra partiets åsikter. Själv tog han i sitt tal ställning mot rasism och främlingsfientlighet - och han översatte just denna passage till danska.

Här kan du läsa mer om turerna kring firandet på Þingvellir.