Färjetrafiken mellan fastlandet och Hemön kostade skattebetalarna 11 miljarder isländska kronor mellan 2010 och 2017. Varje år ger staten stora bidrag både till hamnen Landeyjahöfn och driften av färjan Herjólfur. Det framkommer i ett interpellationssvar från kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson.
Landeyjahöfn invigdes 2010. Den nya färjehamnen skulle korta restiden mellan fastlandet och Västmannaöarna. Det skulle i sin tur ge fler och pålitligare avgångar. Men så blev det inte.
Under vinterhalvåret måste färjan Herjólfur segla den långa vägen till Þorlákshöfn på fastlandet. Inloppet till Landeyjahöfn täpps nämligen ständigt till av sediment. När våghöjden stiger under vintern kan inte Herjólfur anlöpa hamnen. Förhoppningen är att problemen ska upphöra när en ny färja på sträckan tas i bruk i höst.
Totalt har färjetrafiken kostat skattebetalarna 11 miljarder isländska kronor mellan 2010 och 2017. Prislappen för Landeyjahöfn är 4,5 miljarder. En dryg fjärdedel av utgifterna gjordes 2010 när hamnbygget slutfördes. Sedan dess har det gått mer pengar åt att hålla hamnen öppen genom att pumpa bort sand och sediment från inloppet.
Själva driften av färjan Herjólfur har kostat 6,5 miljarder under de senaste åtta åren. Förra året bekostade staten utgifter på 952 miljoner. Det var något mer än under de närmast föregående åren. Skälet var att färjan genomgick omfattande underhåll på ett varv.
Utgifterna listas i ett interpellationssvar från kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Frågeställare var Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson.
Här kan du läsa mer om Herjólfur och färjetrafiken mellan Västmannaöarna och fastlandet.
