Islands regering har inte fått något brev från USA:s president Donald Trump med krav på större bidrag till Natos arbete. Liknande brev har de senaste dagarna skickats till en rad regeringschefer i försvarsalliansens medlemsländer. Större resurser till Nato kommer att bli en het fråga när medlemsländernas ledare träffas i nästa vecka.Förra våren kom Natos medlemsländer överens om att utöka anslagen till försvarsalliansens arbete. Beslutet togs efter påtryckningar från USA. President Donald Trump är dock inte nöjd med hur vissa medlemsländer har hanterat frågan. Han anser att höjningarna både är för små och görs för långsamt.
I nästa vecka samlas medlemsländernas ledare i Bryssel för ett två dagar långt möte. Frågan om anslagen till Nato kommer åter att bli en stridsfråga. Det står klart sedan Donald Trump i brev till flera regeringschefer uppmanat dem att öronmärka större resurser till alliansen.
Bland mottagarna finns Kanadas Justin Trudeau, Belgiens Charles Michel, Norges Erna Solberg och Tysklands Angela Merkel. Breven ska enligt medieuppgifter ha fått ett ganska beskt mottagande. Inte minst ska Angela Merkel ha reagerat starkt på att Donald Trump säger sig överväga att dra tillbaka alla amerikanska styrkor från tysk mark.
Men något liknande brev har inte kommit till Islands Katrín Jakobsdóttir. Det uppger Lára Björg Björnsdóttir, informationsansvarig vid regeringskansliet, till RÚV.
Island har de senaste åren höjt anslagen till Nato något. Lára Björg Björnsdóttir skriver att Island dock har en särställning inom försvarsalliansen - och denna hållning är både känd och respekterad av övriga medlemsländer:
"Det har under en tid lagts vikt vid jämnare fördelning inom Nato när det gäller bidrag till försvarsfrågor och Islands bidrag har ökat de senaste åren. I det sammanhanget är det dock viktigt att komma ihåg att Island inte har någon krigsmakt och att Islands bidrag alltid utgår från detta till sitt omfång och natur. Island är en nation utan krigsmakt och därför har en viss särställning som Nato-medlem i det hänseendet."
Katrín Jakobsdóttir slipper alltså kanske kritik från Donald Trump vad gäller Islands anslag till Nato. Däremot finns det förhoppningar om att hon ska ställa USA:s president mot väggen under toppmötet i Bryssel.
Smári McCarthy och Logi Már Einarsson, som representerar Piratpartiet respektive Socialdemokraterna i alltingets utrikesnämnd, uppmanade vid nämndens senaste möte Katrín Jakobsdóttir att ta upp USA:s hantering av flyktingar. De beskrev i en reservation agerandet att skilja på föräldrar och barn vid gränserna som omänskligt.
Liknande åsikter om USA:s behandling av migranter finns inte bara inom oppositionspartierna. Kritik finns också inom regeringspartierna. Inte minst är det inom Gröna vänstern - Katrín Jakobsdóttirs eget parti - många som är mycket kritiska mot de amerikanska metoderna.
Här kan du läsa mer om Island och Nato.
