Motståndet mot vägtullar minskar på Island

Allt fler kan tänka sig att finansiera underhållet av det isländska vägnätet med avgifter. Men det är fortfarande betydligt fler som inte vill se några vägtullar. Nu är det 50 procent av islänningarna som säger nej till avgifter medan 32 procent säger ja. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

Behovet av investeringar i vägnätet är enligt kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson omkring 200 miljarder isländska kronor under de närmaste åren. Han har därför börjat överväga ett system med vägavgifter på de stora vägarna in och ut ur Reykjavík.

Regeringen är inte helt enig i frågan. Statsminister Katrín Jakobsdóttir kan tänka sig en avgiftsfinansiering om intäkterna går till nödvändiga investeringar. Men hon vill inte avgiftsbelägga in- och utfarterna från den isländska huvudstaden.

Än så länge har inte regeringen med sig någon majoritet för vägtullar bland islänningarna. Men motståndet mot en avgiftsfinansiering har minskat under det senaste året.

Nu är det 32 procent som säger ja till en avgiftsfinansiering. Det är en ökning med 7 procentenheter inom loppet av ett år. Samtidigt är det 50 procent som säger nej till vägtullar, en nedgång med 6 procentenheter.

Andelen som varken är för eller emot vägavgifter är oförändrad på 19 procent.

Motståndet är störst bland islänningar i åldern 30 till 49 år, personer med enbart grundskoleutbildning, män, låginkomsttagare och landsbygdsbefolkning. Mest positiva till vägtullar är islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med högskoleutbildning, bosatta i huvudstadsregionen och höginkomsttagare.

Det största stödet för vägavgifter finns hos Renässans väljare. Där är det hela 49 procent som anser att det är ett bra förslag medan bara 27 procent inte förespråkar några tullar. Hos sympatisörer till Centerpartiet, Folkets parti och Piratpartiet är motståndet mot avgiftsbeläggning starkast.

Här kan du läsa mer om debatten om vägavgifter.