Ny lag stoppar folkbokföring utan husägarens kännedom

Nu ska ägaren få veta när en person folkbokför sig i en fastighet. Den nya lagen ska förhindra att personer skriver sig på adresser där de inte bor och mot ägarens vilja. Dessutom blir det bara möjlighet att folkbokföra sig i bostadshus. Möjligheten att skriva sig i fastigheter avsedda för näringsverksamhet försvinner.

Inför kommunalvalet i Árneshreppur skrev sig arton personer på tre olika adresser i kommunen. Sexton av dessa folkbokföringsflyttar underkändes. Det ansågs uppenbart att de faktiskt inte bodde på de adresser som de själva påstod. I stället kan det ha rört sig om ett försök att skaffa sig rösträtt för att påverka valutgången i kommunen.

De flesta av dessa arton personer skrev sig på ödegården Drangar. Där hävdade ägaren att de folkbokfört sig på gården utan samtycke. De var heller inte bosatta på Drangar.

En ny lag ska förhindra att personer folkbokför sig på adresser mot ägarens vilja. Den nya lagen träder i kraft vid årsskiftet.

Ägaren ska nu informeras när en person skriver sig på någon av de egna adresserna. Tidigare har ägaren inte fått veta om någon folkbokfört sig på en sådan adress. Fastighetsägaren ska kunna vända sig till folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands för att få en felaktig registrering hävd om personen faktiskt inte bor på adressen.

En annan nyhet är att det bara blir tillåtet att skriva sig på adresser som är registrerade som bostadshus. Inte längre går det att folkbokföra sig i lokaler som används för näringsverksamhet.

Dessutom blir det möjligt för gifta att folkbokföra sig på två olika adresser. Tidigare har det varit nödvändigt för gifta att söka tillstånd om att skriva sig på olika ställen. De har också behövt intyga att de varit på väg att skilja sig.

Här kan du läsa mer om turerna kring valet i Árneshreppur.