
När Fréttablaðið grundades 2001 var målet att konkurrera om den växande annonsmarknaden under den högkonjunktur som föregick finanskraschen. Tidningen distribuerades gratis till hushåll i Reykjavíkområdet och i större städer. Den utkom då sex dagar i veckan.
Inledningsvis drogs utgivningen med stora ekonomiska problem. Så småningom hamnade den under Jón Ásgeir Jóhannessons kontroll. Köpet av Fréttablaðið var inte publicistiskt motiverat. I stället kunde han genom Fréttablaðið hitta en billig och effektiv annonskanal för sitt växande detaljhandelsimperium.
I dag är det Jón Ásgeir Jóhannessons fru Ingibjörg Stefanía Pálmadóttir som är storägare i Fréttablaðið. Tidningen ingår i mediekoncernen 365. Förra året sålde 365 större delen av koncernen till Fjarskipti, Vodafones moderbolag på Island. Kvar i 365 finns nu inte mycket mer än Fréttablaðið.
Skälet till att Fréttablaðið inte ingick i affären var helt enkelt avsaknad av intresse från Fjarskipti. I allt större utsträckning väljer islänningarna att läsa digitala medier. Samma val gör också allt fler annonsörer. Fréttablaðiðs upplaga pekar dessutom stadigt nedåt.
Fréttablaðið är visserligen alltjämt landets största dagstidning. Men i juli sjönk tidningens räckvidd till 40,6 procent. Aldrig tidigare har det varit så få islänningar som läst Fréttablaðið. Sedan Gallups mätning i juni har räckvidden sjunkit med 0,3 procentenheter.
Det är första gången som läsningen av Fréttablaðið är lägre än 41 procent. Under de två senaste åren har en femtedel av läsekretsen försvunnit.
Men det är inte bara Fréttablaðið som kämpar i motvind. Hade det inte varit för ständiga kapitalskott från ägarna och avskrivna skulder till banker hade Morgunblaðið - Islands kanske mest inflytelserika tidning - sedan länge gått i konkurs.
I juli var det 25,5 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið, en tillbakagång med 0,2 procentenheter. Tidningens räckvidd har nu femton månader i följd legat under 26 procent. Som lägst har den varit nere på 25,2 procent.
Även Viðskiptablaðið - som utkommer en gång i veckan - tappar läsare. Räckvidden är nu 8,2 procent, en minskning med 0,8 procentenheter. Bara en gång tidigare har tidningen nått en lägre andel av islänningarna.
Gemensamt för de tre tidningarna är att de har särskilt svårt att locka yngre läsare. Samtliga har större räckvidd bland islänningar som har fyllt 50 år.
Gemensamt för de tre tidningarna är att de har särskilt svårt att locka yngre läsare. Samtliga har större räckvidd bland islänningar som har fyllt 50 år.
DV går i julimätningen emot strömmen och ökar räckvidden med 0,2 procentenheter till 10 procent.
Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.