Ordkriget om beslutet att låta Pia Kjærsgaard tala inför alltinget på Þingvellir går nu vidare i Danmark. Själv hävdar hon att protesterna mot hennes närvaro under hundraårsfirandet av unionsavtalet har inrikespolitiska skäl. På Island fortsätter debatten om jubileet. Samtidigt anser statsminister Katrín Jakobsdóttir att uppslutningen på plats är ett skäl till eftertanke.
För snart tre veckor sedan samlades alltinget på Þingvellir för att fira hundraårsdagen av undertecknandet av unionsavtalet med Danmark. Avtalet gav Island långtgående självständighet. Men den danske kungen kvarstod som statschef och Danmark ansvarade också för utrikespolitik och gränsskydd.
En av de inbjudna hedersgästerna var Pia Kjærsgaard, talman i folketinget och grundare av Dansk folkeparti. En inbjudan till talmannen diskuterades långt innan i alltingets presidium. Att det var just Pia Kjærsgaard som var talman - och som därmed också skulle tala inför alltinget - insåg dock många ledamöter först dagen före firandet.
Piratpartiet bojkottade därför ceremonin helt och hållet i protest mot Pia Kjærsgaards politik. Socialdemokraten Helga Vala Helgadóttir deltog i firandet men gick när Pia Kjærsgaard talade.
Manifestationerna mot Pia Kjærsgaard fick stor uppmärksamhet. De politiker som tog ställning mot hennes närvaro kallade henne fascist och rasist. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon beklagade dock vad han beskrev som bristande respekt för folketingets talman.
Om Pia Kjærsgaards närvaro spelade in är oklart. Däremot var det mycket glest bland åhörarna på Þingvellir. Under förberedelserna hade politikerna i alltinget kalkylerat med upp till 7 000 åskådare. I stället dök det upp omkring 300 personer.
En av de alltingspolitiker som kritiserade beslutet att låta Pia Kjærsgaard tala var socialdemokraten Guðmundur Andri Thorsson. Han skrev i Kjarninn att hon betedde sig som utsänd från en kolonialmakt som försökte lära islänningarna hyfs. Artikeln publicerades översatt till danska i Information.
Pia Kjærsgaard svarade själv i Information. I en artikeln skriver hon att Guðmundur Andri Thorssons resonemang präglas av mindervärdeskomplex:
"Undervejs bliver jeg blandt andet fremstillet som en »stordani.« Det er sådan en arrogant dansker, der opfatter islændingene som børn, der enten er lydige eller uopdragne. Med andre ord som en gammeldags khaki-klædt koloniherre i Afrika. Jeg har været udsat for en del i mine 34 år i dansk politik, men aldrig er så underlige ideer blevet skudt mig i skoene.
Jeg ved næsten ikke, hvordan jeg skal forholde mig til dem, da jeg endnu ikke var født, mens Island var en dansk koloni. Men jeg synes, at argumenterne lugter langt væk af ikke særlig klædelige mindreværdskomplekser. Handler det i virkeligheden om det?"
Samtidigt anser Pia Kjærsgaard att islänningarna borde ha större självinsikt. När de anklagar henne för främlingsfientlighet är det i själva verket Island som genom invandrings- och språkpolitik visar betydligt större agg mot sådant som kommer utifrån.
Rune Lykkeberg, ledarskribent i Information, riktade även han kritik mot Pia Kjærsgaard. Han skriver i en artikel att hennes reaktion på Piratpartiets och Socialdemokraternas protester visar att hon inte är mogen uppgiften som talman:
"Folketingets formand opførte sig som et pubertetsbarn, der stamper i jorden og råber og skriger: Kan I ikke se, jeg er blevet voksen?
Det er ikke så mærkeligt, hvis politiske kritikere på Island kan have svært ved at skelne mellem Pia Kjærsgaard som protestpolitiker og som formand for Folketinget. Det er til gengæld mærkeligt, at særligt Pia Kjærsgaard endnu ikke har forstået, at autoritet ikke er noget, man får med en titel.
Det er noget, man skal gøre sig fortjent til."
Pia Kjærsgaard gick till motangrepp i Information. Hon skriver att Steingrímur J. Sigfússons uttalande visar att protesterna var en händelse som hon inte bara kunde rycka på axlarna åt. Vidare hävdar hon att agerandet från Helga Vala Helgadóttir och Piratpartiet var en del i ett inrikespolitiskt spel:
"Ja, det er mangel på demokratisk forståelse, at de islandske politikere fra Piratpartiet og en socialdemokrat er ude af stand til at skelne mellem selve politikeren og formanden for et parlament.
Ja, det er pubertært og barnligt, når man ønsker at ødelægge et arrangement i ens eget parlament og at sætte arrangørerne i et dårligt lys."
Debatten fortsätter också på Island. Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att det förändrade politiska läget i många europeiska länder väcker nya frågor. Nu ställs regeringen inför dilemmat att hantera relationer med utländska politiker som inte alls har samma åsikter när det gäller invandring och migrationspolitik:
"Det är i sig något som vi borde diskutera. Hur vi ska ta oss an internationella relationer och internationellt samarbete som är av betydelse för oss när dessa politiska strömningar är rådande."
Katrín Jakobsdóttir anser även att firandet i sig är ett skäl till eftertanke. Hon säger till RÚV att hon inte vill kalla ceremonin på Þingvellir för ett fiasko. Men det svala intresset för jubileet från allmänheten är en anledning till självkritik:
"Jag anser att detta kräver att vi på Islands allting funderar över dessa händelser. Om vi anser att vi har lyckats ha någon dialog med samhället om de frågor som har betydelse för oss - suveränitetsjubileet och vad det betyder. Har vi någon dialog med detta samhälle?"
Helga Vala Helgadóttir sade nyligen till Vísir att hon funderade i ett dygn innan hon bestämde sig för hur hon skulle manifestera mot Pia Kjærsgaards närvaro. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, ansåg att det inte var Islands sak att komma med synpunkter på vilka politiker som väljs till förtroendeuppdrag i andra länder. Det var något som Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, inte höll med om. Han skrev på Twitter att det var självklart att ha åsikter i frågan eftersom det var alltinget som bjöd in Pia Kjærsgaard.
Här kan du läsa mer om turerna kring Pia Kjærsgaards besök på Island.
