söndag 30 september 2018

Dagens bonuscitat

"Vi vill gärna göra ännu bättre. Ha kyrkan mer öppen och längre och förbättra faciliteterna. ... Jag tycker att vi som är här i kyrkan inser vilken populär destination detta är och hur många möjligheterna här är för att ge information om annat som är möjligt att göra här i Akureyri."

Svavar Alfreð Jónsson, kyrkoherde i Akureyri, säger i RÚV att kyrkans resurser för att ta emot alla besökande turister är otillräckliga och att kommunen och myndigheter inte inser kyrkans potential.

Kapten var oaktsam i kollision med isblock i Jökulsárlón

Kaptenen var oaktsam när amfibiebåten Jaki seglade in i ett isblock i Jökulsárlón. Kraften i sammanstötningen var så kraftig att två personer skadades när passagerarna kastades framåt i båten. Vid tidpunkten för olyckan hade kaptenen inte hjälp av någon följebåt. Han medgav själv att han gjort en felbedömning av omständigheterna.

Det var den 22 oktober 2016 som amfibiebåten seglade mellan isbergen i glaciärlagunen Jökulsárlón. Det var lite dimmigt, men sikten var ändå god. Båten var omkring 100 meter från land när olyckan inträffade.

Jaki seglade in i ett isblock som drev under vattenytan. I vanliga fall är vattnet i glaciärlagunen så klart att isberg är lätta att upptäcka. I det här fallet var vattnet grumligare än normalt. Kaptenen uppgav för Rannsóknarnefnd samgönguslysa att han inte mindes båtens hastighet. Den ska dock ha varit lägre än normalt på grund av dimman.

I kollisionen med isblocket kastades passagerarna framåt i båten. Två av dem skadades. En person vrickade foten och en annan bröt handleden.

Kaptenen medgav för Rannsóknarnefnd samgönguslysas utredare att han gjort en felaktig bedömning av omständigheterna. I vanliga fall åker en följebåt före och hittar en säker väg mellan isbergen. I det här fallet åkte följebåten bredvid båten eftersom det inte fanns några tecken på att det skulle finnas isberg under vattenytan. Sådana isberg ska dessutom vara ovanliga så långt från glaciärens utlopp i lagunen. De brukar i regel också vara synliga från kommandobryggan.

Rannsóknarnefnd samgönguslysas slutsats i utredningen av olyckan är att kaptenen varit oaktsam och inte tagit tillräcklig hänsyn till omständigheterna.

Pojkar i Seyðisfjörður lekte med spränggranat

Foto: Landhelgisgæsla Íslands
Fyra pojkar i Seyðisfjörður roade sig nyligen med att kasta ett underligt fynd mellan sig. Men när föräldrarna vände sig till polisen visade det sig snart att de lekte med döden. Föremålet som de kastat var en spränggranat. Den tros komma från en luftvärnskanon från El Grillo, ett brittiskt fartyg som sänktes under ett tyskt flygangrepp under andra världskriget.

I februari 1944 attackerade tyskt flyg stationerat i Norge det brittiska oljefartyget El Grillo som då låg för ankar i Seyðisfjörður. Alla 48 ombord undkom angreppet, men fartyget skadades så svårt att kaptenen bestämde sig för att sänka El Grillo. Det ligger i dag kvar i fjorden på 25 till 45 meters djup.

Fartyget var utrustat med luftvärnskanoner för att kunna freda sig mot luftangrepp. Genom åren har ett stort antal spränggranater hämtats upp ur vraket.

Nyligen hittade fyra pojkar - samtliga 11 och 12 år gamla - en sådan spränggranat. Men de hade ingen aning om vad de hade funnit. I stället lekte de med granaten en lång stund genom att kasta den mellan sig.

Så småningom bestämde sig pojkarna för att visa fyndet för föräldrarna. De kontaktade polisen som i sin tur vände sig till kustbevakningens bombexperter. De konstaterade snart att det rörde sig om en spränggranat. Sannolikt kommer den från El Grillos vrak.

Kustbevakningen desarmerade och förstörde spränggranaten. Kustbevakningen skriver i ett pressmeddelande att det var ren tur att den inte exploderade i pojkarnas händer.

Här kan du läsa mer om El Grillo.

Dagens citat

"Det är tveksamt om vi kan få någon att ta över detta precis före vintern, men jag har trots det fått en förfrågan."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunalråd i Árneshreppur, i Morgunblaðið om att kommunens enda butik, lanthandeln i Norðurfjörður, stängs utan att det finns någon efterträdare - läs mer här.

lördag 29 september 2018

Dagens bonuscitat

"We are not used to these kinds of issues in Iceland. ... It’s like they’re closing doors for Jews and Muslims, that they’re not welcome in Iceland. ... This is not something new. This is something from the time of the Prophet Abraham. ... Now it comes to Iceland to stop it?"

Redouane Adam Anbari vid Stofnun múslima á Íslandi i NBC om framstegspartisten Silja Dögg Gunnarsdóttirs förslag att förbjuda omskärelser av pojkar - läs mer här.

Island vill höja abortgränsen till 18 veckor

Regeringen vill tillåta abort fram till den artonde graviditetsveckan. Bakom förslaget står hälso- och sjukvårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Genom att förlänga möjligheten till abort med två veckor anser hon att kvinnors rätt till självbestämmande stärks. Men även i fortsättningen ska abort helst utföras under de tolv första veckorna. Förslaget är nu ute på remiss.

På Island är abortgränsen i dag sexton veckor. Därefter är det bara tillåtet att utföra abort om moderns liv är i fara eller om fostret inte tros kunna överleva. Men lagen säger också att aborter helst ska senast under den tolfte graviditetsveckan.

Nu vill hälso- och sjukvårdsminister Svandís Svavarsdóttir flytta fram abortgränsen till den artonde veckan. Hon skriver på Facebook att ett sådant steg "på ett tydligt sätt garanterar kvinnans självbestämmande till abort".

Efter den artonde veckan ska abort - precis som tidigare efter den sextonde veckan - enbart utföras om graviditeten hotar moderns hälsa eller om fostret anses ha små möjligheter att överleva. Enligt förslaget ska skrivningen om att abort ska utföras så snart som möjligt och helst före den tolfte veckan finnas kvar.

Vidare ska det ställas krav på att den som genomgår en abort ska informeras om riskerna. Det ska dessutom erbjudas samtalsstöd både före och efter aborten.

Förslaget har utarbetats vid välfärdsdepartementet och är nu ute på remiss. Fristen för att svara löper ut den 4 oktober.

Stoppar fest på tioårsdagen av finanskraschen


Regeringskansliet ställer in den årliga festen för anställda. Festligheterna skulle äga rum den 6 oktober. Men först efter att datumet bestämts beslutade sig statsminister Katrín Jakobsdóttir och kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir för att stoppa festen. Skälet är att datumet råkade sammanfalla med tioårsdagen av finanskraschen.

På eftermiddagen den 6 oktober 2008 samlades islänningarna framför tv-apparaterna. Statsminister Geir H. Haarde skulle hålla ett tal till nationen. Få hade någon aning om vad som skulle sägas. Men de senaste dagarnas turbulens på finansmarknaderna hade redan börjat skaka samhället på djupet. Ingen förväntade sig några goda nyheter från Geir H. Haarde.

Statsministern bjöd inte på några konkreta besked. Men han beskrev hur en svår och stormig tid väntade Island. Han lovade att regeringen skulle göra sitt yttersta för att skydda sparares insättningar och att hålla betalsystemen i gång. Han uppmanade invånarna att hålla ihop och att ställa upp för varandra.

Geir H. Haarde avslutade talet med orden Guð blessi Ísland, Gud välsigne Island. Sedan skedde allt mycket snabbt. Han fortsatte till alltinget där en nödlag klubbades som gjorde det möjligt för staten att ta över finansbolag. Samma vecka hade alla de tre storbankerna hamnat under statlig förvaltning.

Med Geir H. Haardes tal var krisen ett faktum. Det satte punkt för en lång period av snabb ekonomisk expansion. Arbetslösheten skenade, kronans värde störtdök, lånelinor kapades och Island terrorstämplades av Storbritannien.

Varje år håller regeringskansliet en fest där såväl ministrar som departementsanställda är inbjudna. Det är dessutom något av tradition att ministrarna bjuder på sig själva och står för något slags underhållning. Det var också planen för årets fest som skulle äga rum den 6 oktober.

Den här gången var det kultur- och utbildningsdepartementets tur att arrangera festen. Arbetet på departementet leds av kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. När finanskrisen drabbade Island arbetade hon på centralbanken Seðlabanki Íslands.

Tillsammans med statsminister Katrín Jakobsdóttir tog de beslutet att skjuta festen på framtiden. Skälet var enligt Fréttablaðið att de inte ville att det skulle kunna se ut som att de firade tioårsdagen av kraschen.

Festen kommer i stället hållas i vår. Nytt datum är den 6 april. Då är det alltså tio och ett halvt år sedan krisen.

Dagens citat

"Det måste sägas som det är att vi trodde att vi skulle kunna titta mer på förebilder utomlands och vi tittade mycket på vad utländska domstolar hade gjort eftersom ju Island i ganska stor utsträckning byggde sin lagstiftning på brottsbalkar från Europa. Det visade sig att det inte fanns något och det var lite speciellt när vi insåg att vi gjorde detta på egen hand."

Ólafur Þór Hauksson, den åklagare som ledde arbetet med utredningar av brottsmisstankar med koppling till finanskraschen, i RÚV om att myndigheten hade få internationella förebilder att gå efter i arbetet.

fredag 28 september 2018

Lindansare går balansgång över Dettifoss



Dettifoss i glaciärälven Jökulsá á Fjöllum är ett av Europas största vattenfall. Här passerar i snitt 193 kubikmeter vatten i sekunden. Fallhöjden är 44 meter. Fallets bredd är 100 meter. Och här har tre lindansare de senaste dagarna gått på en 270 meter lång lina över forsen. En av dem är fransmannen Théo Sanson. Ovan kan du se en intervju med honom och se honom balansera sig framåt från den ena stranden till den andra.

Kallaste sommaren i Reykjavík på 25 år

Reykjavík har hittills haft den kallaste sommaren sedan 1993. Medeltemperaturen under juni, juli och augusti är 9,9 grader. Sommaren i den isländska huvudstaden har dessutom varit ovanligt solfattig och regnigare än normalt. Även augusti var en ganska sval månad i Reykjavík. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

På södra och västra Island ser årets sommar att gå till historien som en av de kallaste på länge. I norr har temperaturerna däremot varit normala medan östra Island har haft det ganska varmt. I söder och väster har sommaren dessutom varit blötare och mindre solig än normalt.

Under juni, juli och augusti var medeltemperaturen i Reykjavík 9,9 grader. Det är samma temperatur som snittet för åren 1961 till 1990, den period som Veðurstofa Íslands använder för jämförelser. Men det är 1,4 grader under medelvärdet för den senaste tioårsperioden.

Hittills är sommaren - dit även Veðurstofa Íslands räknar september - i Reykjavík den svalaste sedan 1993. Det har dessutom regnat mer och varit mindre solsken än normalt. Nederbörden är hittills 198,8 millimeter och antalet soltimmar 345. Så solfattig har inte sommaren varit i Reykjavík sedan 1984.

I Akureyri var medeltemperaturen 10,6 grader. Det är 0,7 grader över snittet för perioden 1961 till 1990 men 0,1 grad under snittet för de tio senaste åren. Även i Akureyri har de tre första sommarmånaderna varit något solfattigare och regnigare än vanligt.

Under årets första åtta månader var medeltemperaturen 5,5 grader i Reykjavík och 5,3 grader i Akureyri. För Reykjavík innebär det 0,6 grader högre än snittet för 1961 till 1990 men för Akureyri hela 1,3 grader över snittet för motsvarande period.

I augusti var medeltemperaturen i Reykjavík 10,4 grader, vilket var 0,1 grader över genomsnittet för perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var temperaturen 9,7 grader (+0,1), Bolungarvík 9,1 grader (+0,4), Akureyri 9,6 grader (-0,3), Dalatangi 9,1 grader (+0,8), Teigarhorn 9,4 grader (+0,6), Höfn 10,2 grader (jämförelsetal saknas), Stórhöfði på Hemön 10,2 grader (-0,6), Hveravellir 6,2 grader (oförändrat) och Árnes 10,4 grader (+0,2).

Månadens högsta temperatur uppmättes den 12 augusti i Reykir i Fnjóskadalur. Då var det 20,8 grader. Kallast var det den 30 augusti då temperaturen sjönk till -5,9 grader vid Brúarjökull. I befolkade områden var det -4,5 grader vid Torfar samma dag.

Den högsta medeltemperaturen hade Lómagnúpur med 11,1 grader. Kallast var det även här vid Brúarjökull med 2,4 grader. I bebyggelse var snittet lägst vid Gjögur med 7,3 grader.

I Reykjavík föll 48,1 millimeter nederbörd, i Stykkishólmur 25,1 millimeter, i Akureyri 53,3 millimeter och i Höfn 91 millimeter. Det betydde att det regnade något mindre än normalt i Reykjavík och mer än vanligt i Akureyri.

Reykjavík hade 185 soltimmar, vilket var något fler än normalt. I Akureyri var soltimmarna 117, vilket var något färre än vanligt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Fem frias i ny prövning av Islands mest kända mordfall

Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson och Albert Klahn Skaftason frias för morden på Guðmundur Einarsson och Geirfinnur Einarsson. Beslutet är troligen slutpunkten för den kamp för upprättelse som de drivit ända sedan de fälldes för morden 1980. Rättsfallet är sannolikt Islands mest kända.

Efter en utekväll försvinner Guðmundur Einarsson i januari 1974. Sista gången som han ses i livet är när han tidigt på morgonen går längs en väg i Hafnarfjörður. Han har då sällskap av en annan man. Där slutar spåren efter honom. Hans kropp har aldrig hittats.

Tio månader senare försvinner Geirfinnur Einarsson. Inte heller efter honom har några spår hittats. Sista gången som han observeras i livet är när han använder telefonen i en butik i Keflavík. Alla eftersökningar slutar utan resultat.

Sex år senare döms Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson, Albert Klahn Skaftason och Erla Bolladóttir för inblandning i morden på Guðmundur Einarsson och Geirfinnur Einarsson. Straffen varierar från ett till sjutton års fängelse.

Tre av männen ska enligt domen ha gått till våldsam attack mot Guðmundur Einarsson i en lägenhet i Hafnarfjörður. Därefter gör de sig av med kroppen i ett lavafält utanför Hafnarfjörður.

Enligt domen misshandlar de Geirfinnur Einarsson till döds i Keflavík. De stuvar in kroppen i en bil och kör till Reykjavík. Senare begraver de kroppen utanför staden.

Alla sex döms alltså utan att det hittats några spår efter de två männen. Det finns heller inga kända kopplingar mellan Geirfinnur Einarsson och Guðmundur Einarsson. Inget tyder på att de skulle känna varandra.

De fällande domarna kommer efter flera erkännanden från de sex misstänkta. Men det dröjer inte länge innan domarna börjar ifrågasättas. Erkännandena kommer efter långa perioder av isolering. Allt mer pekar också på att de pressats fram genom oetiska metoder som i praktiken gjort utsagorna värdelösa.

Men det kanske viktigaste av allt är att granskningar av händelseförloppet tyder på att det faktiskt inte varit möjligt att utföra morden på det sätt som åklagarsidan hävdar under rättegångarna.

En efter en drar de sex dömda tillbaka sina erkännanden och vittnesmål. De börjar kämpa för att bli friade och rentvådda. De hävdar att de blivit manipulerade till att erkänna saker som de inte varit med om. Och de anklagar polisen för att ha struntat i sanningen och mer eller mindre medvetet tvingat fram erkännanden för att lösa två uppmärksammade försvinnanden.

I takt med att ny information kommer fram är det allt fler som ifrågasätter domarna. De sex som pekats ut som skyldiga till två brutala mord betraktas allt oftare som offer för en rättsskandal.

Ögmundur Jónasson tog under sin tid som inrikesminister de första stegen mot en resning för de dömda. I februari 2017 beviljades fem av dem - Sævar Marinó Cieselski, Tryggvi Rúnar Leifsson, Kristján Viðar Júlíusson, Guðjón Skarphéðinsson och Albert Klahn Skaftason - en ny prövning. Erla Bolladóttir, som dömdes till tre års fängelse för mened, ansågs inte ha rätt till någon ny prövning.

Samtliga fem frias alltså i Hæstiréttur Íslands för bägge morden. Såväl åklagarsidan som försvaret yrkade på friande domar. Staten ska stå för kostnaderna för överprövningen.

För de fem som nu friats utgör gårdagens beslut en punkt på den kamp som började på allvar i samband med domarna 1980. Det kan nu bli aktuellt att kräva staten på skadestånd.

För Erla Bolladóttir är kampen ännu inte över. Även hon vill få sin sak prövad på nytt. Hon har överklagat beslutet att inte ge henne en ny prövning till Héraðsdómur Reykjavíkur.

Här kan du läsa mer om Geirfinnur Einarssons och Guðmundur Einarssons försvinnanden och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det är omkring 50 000 aktiva taggar och 20 000 abonnemang. Så det blir handarbete i fortsättningen. Men det har redan påbörjats och jag hoppas att det kommer att gå smidigt under de två närmaste månaderna."

Gísli Gíslason, styrelseordförande för Spölur som äger och driver tunneln under Hvalfjörður, i RÚV om vad som återstår för bolaget att göra efter att det i dag vid lunchtid blir gratis att köra genom tunneln - läs mer här.

torsdag 27 september 2018

Fler islänningar väljer stabila priser före höjda löner

Hellre stabila priser och kortare arbetsdagar än rejält höjda löner. Och en utbredd oro för skenande inflation. Så ser många islänningar på den pågående avtalsrörelsen. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup på uppdrag av näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins.

De senaste åren har många yrkesgrupper fått stora löneökningar. Inför den här avtalsrörelsen försöker Samtök atvinnulífsins bromsa kraven på höjda löner. I stället talar organisationen om att mer blygsamma löneökningar är ett sätt att inte pressa upp inflationen som i sin tur riskerar att utradera effekterna av löneökningar.

Hela 64 procent av islänningarna uppger att de är mycket bekymrade över skenande inflation. Bara 10 procent känner liten oro för inflationen.

Vidare är det 49 procent som tycker att de nya kollektivavtalen bör fokusera snarare på stabila priser än på löneökningar. Men det är 26 procent som inte instämmer i att hänsyn till prisnivåer bör väga tyngre än löneutvecklingen.

Deltagarna i undersökningen fick också rangordna olika frågors betydelse i avtalsrörelsen. Här fick kortare arbetstid flest röster med en total poäng på 49 av 100. Därefter följde blygsamma löneökningar för att främja lång inflation med 45 poäng, avsevärda löneökningar med 33 poäng och mer flexibla arbetstider med 32 poäng.

Minister vill banta antalet isländska kommuner

De isländska kommunerna behöver bli färre i antal. Och det är något som kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson kan tänka sig att lägga 15 miljarder isländska kronor på under de kommande 15 åren. Han vill både se frivilliga initiativ till samgåenden och lagstiftning som tvingar ointresserade kommuner att gå ihop med grannar.

Island har i dag 72 kommuner. De två senaste samgåendena genomfördes i samband med vårens kommunalval. Då anslöt sig till Breiðdalshreppur till Fjarðabyggð samtidigt som Garður och Sandgerði gick ihop i en än så länge namnlös ny kommun.

På flera håll i landet pågår diskussioner om samgåenden. På östra Island finns det långt gångna diskussioner om en storkommun som mer eller mindre omfattar hela regionen. Mellan Hornafjörður, Djúpavogshreppur och Skaftárhreppur har planerna gått långt - men de går kanske inte längre eftersom det i våras valdes in politiker i fullmäktige med mindre intresse för sammanslagningar.

I Skagafjörður och på Snæfellsnes är flera kommuner inblandade i utredningar och debatter om samgåenden. Och i Västfjordarna får Árneshreppur - som är på väg ned mot bara 40 invånare - allt svårare att existera som självständig kommun. Här väntar sannolikt en anslutning till någon av grannkommunerna Kaldrananeshreppur eller Strandabyggð.

Fram till nästa kommunalval våren 2022 är det rimligt att tro att antalet kommuner kan ha sjunkit till omkring 65.

Men även då kommer den genomsnittliga isländska kommunen att vara ganska liten. I dag har 39 av landets 72 kommuner färre än 1 000 invånare. Och 25 kommuner har färre än 500 invånare.

Den rödgröna regering som styrde Island mellan 2009 och 2013 hade som mål att banta antalet kommuner i landet till 20. Men det var en ambition som det egentligen inte vidtogs några åtgärder för att nå. Regeringen ansåg dessutom att det var för känsligt att lagstifta för att tvinga fram samgåenden. Ögmundur Jónasson, som i rollen som inrikesminister ansvarade för frågan, ville hellre se frivilliga unioner.

Sedan dess har frågan inte varit prioriterad. Men nu vill kommunminister Sigurður Ingi Jóhannsson uppmuntra till samgåenden. Han tog upp frågan under den kommunala samarbetsorganisationen Samband íslenskra sveitarfélagas årsmöte.

Sigurður Ingi Jóhannsson sade i sitt tal att han ville minska antalet kommuner både genom lagstiftning och frivilliga samgåenden. Han vill sätta upp tidsbestämda mål för kommuner sett till antalet invånare. Om de inte har uppnåtts inom fyra eller åtta år ska lagstiftning kunna tvinga fram samgåenden.

Syftet är alltså att mindre grannkommuner ska förenas i större enheter. Det skulle enligt Sigurður Ingi Jóhannsson borga för stabilare ekonomi och bättre service till invånarna.

För att driva på kommunerna kan Sigurður Ingi Jóhannsson tänka sig att öronmärka 15 miljarder isländska kronor åt projektet. De ekonomiska bidragen ska användas för att omstrukturera den kommunala administrationen vid samgåenden. De kan också nyttjas för att betala av skulder.

Än så länge rör det sig inte om något konkret och formaliserat förslag från Sigurður Ingi Jóhannsson. Om det inte är möjligt vill han säkerligen undvika att tvinga kommuner till unioner. Inte minst för att de flesta samgåendena är aktuella på landsbygden - och det är också där som det egna Framstegspartiet har sitt starkaste stöd.

Det är kanske inte så troligt att han skulle vilja utmana partiets kärnväljare i onödan genom att från regeringens håll besluta om kommunernas framtid och självständighet. Men talet om stora bidrag och eventuell lagstiftning är åtgärder som i praktiken skulle kunna få en liknande effekt.

Omstridd statsvetare lägger skulden för krisen på utlandet

Finanskraschen för tio år sedan var inte Islands fel. Än mindre var den Självständighetspartiets eller Davíð Oddsons fel. I stället var det utländska intressen som sänkte de isländska storbankerna. Därför förtjänar Island bland annat en ursäkt från Storbritannien. Det hävdar statsvetarprofessorn Hannes Hólmsteinn Gissurarson i en rapport om krisen.

I juli 2014 fick Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i uppdrag att ta fram en rapport om de bakomliggande orsakerna till finanskraschen hösten 2008. Han fick uppdraget av finansminister Bjarni Benediktsson. Rapporten skulle vara klar i september 2015. Prislappen var 10 miljoner isländska kronor.

Sedan dess har rapporten försenats gång på gång. Hannes Hólmsteinn Gissurarson har också gång på gång försäkrat att den varit nästan färdig och att han nästan varit redo att lämna in en färdig rapport.

När den väl var färdig har den orsakat livlig debatt vid Háskóli Íslands. Vetenskapligheten i rapporten har ifrågasatts. När den till sist offentliggjordes i går var det efter att ha bantats från 600 till drygt 200 sidor. Personer som nämns i rapporten har också i vissa fall fått möjlighet att kommentera innehållet.

Men det som var mest uppseendeväckande var Bjarni Benediktssons val av granskare. Hannes Hólmsteinn Gissurarson var en av arkitekterna bakom de systemförändringar som ledde fram till privatiseringen av bankerna. Och denna privatisering var i sin tur en förutsättning för kraschen. I åtta år satt han i styrelsen för centralbanken Seðlabanki Íslands.

Han var också en drivande ideolog inom Självständighetspartiet. Vid upprepade tillfällen har han gett sin syn på kraschen. Den går i totalt motsatt riktning mot vad som exempelvis framkommer i den parlamentariska kriskommissionens utredning. Där får tidigare statsministern och centralbankschefen Davíð Oddsson hård kritik.

Hannes Hólmsteinn Gissurarson har i stället försvarat Davíð Oddsson. Tidigare i år skrev han en tre sidor lång hyllningsartikel i Morgunblaðið - den tidning där Davíð Oddsson numera är chefredaktör - där han hävdade att Davíð Oddsson räddade vad som räddas kunde och liknade honom vid ett lejon. Han beskrev honom dessutom som totalt befriad från fläckar.

Inte helt oväntat kommer han fram till samma slutsatser i den nya rapporten. Hannes Hólmsteinn Gissurarson hyllar Davíð Oddssons ledarskap och skriver att det var av avgörande betydelse. Den kritik som riktades mot honom av den parlamentariska kriskommissionen dömer han ut som partisk.

Ansvaret för finanskraschen låg inte hos de isländska storbankerna eller politikerna. I stället var det yttre faktorer som orsakade krisen. Island diskriminerades enligt Hannes Hólmsteinn Gissurarson när såväl EU som USA stängde dörrarna för hjälp till storbankerna. Som exempel nämner han att Storbritannien räddade alla banker utom två - och dessa två hade båda isländska storägare.

Storbritanniens terrorstämpling av Island i samband med kraschen pekas ut som en annan händelse som orsakade stora skador. Den var också onödig. Hannes Hólmsteinn Gissurarsons uppfattning är att Storbritannien bör be Island om ursäkt för agerandet. Samma sak gäller Storbritanniens hantering av dispyten kring Landsbankis Icesave.

I den mån som islänningar bar något ansvar för kraschen låg det främst hos Socialdemokraterna. Han hävdar att partiet lierade sig med affärsmän som missbrukade systemet. Enligt Hannes Hólmsteinn Gissurarson präglades Socialdemokraternas agerande av avsky mot Davíð Oddsson.

Men det är inte bara Davíð Oddsson som han tar i försvar. En annan nära vän som han indirekt ger upprättelse är Baldur Guðlaugsson, en departementschef som efter kraschen dömdes till fängelse för insiderbrott. De två driver dessutom ett bokförlag ihop.

Hannes Hólmsteinn Gissurarson hävdar att insiderbrott är ett brott utan offer. Han tar inte heller upp insiderbrott inom bankerna - där de i tysthet köpte egna aktier för att hålla uppe börskurserna - som något klandervärt.

Reaktionerna på Hannes Hólmsteinn Gissurarsons slutsatser är till stor del kritiska och inte sällan beskrivs hela förfarandet som ett exempel på korruption och svågerpolitik. Jón Trausti Reynisson, chefredaktör för Stundin, skriver på Facebook att rapporten i sig är en skandal:
"Uppgörelsen är slutförd. Självständighetspartiets främsta supporter överlämnar Självständighetspartiets ordförande en rapport om hur utlänningar behandlade islänningar illa när Självständighetspartiet hade makten och allt kollapsade. Publicerad i mediet som Självständighetspartiets tidigare ordförande är chefredaktör för, och han var centralbankschef när banksystemet kraschade och rapportförfattaren är en många gånger uttalad beundrare av honom. Och räkningen för projektet, tio miljoner kronor, skickas till oss. På kraschens tioårsdag."
Gylfi Magnússon är docent i ekonomi vid Háskóli Íslands. Han satt som minister utan partibok i den regering som tog över sedan Självständighetspartiet tvingats bort från makten i januari 2009. Han kommenterar Hannes Hólmsteinn Gissurarsons slutsats om att Storbritannien bör be Island om ursäkt:
"Om britterna ska börja att be om ursäkt för sitt beteende genom århundradena så blir det ett mycket omfattande projekt. Bland annat har de gått in i mer än hundra länder (samtliga världens länder utom 22 enligt en beräkning, men den är omstridd) och haft omkring 60 kolonier. Och så är det naturligtvis torskkrigen. Mot detta står naturligtvis att de uppfann fotbollen och ångmaskinen och Monty Python. Och utbildade Hannes."
Þórður Snær Júlíusson, chefredaktör för Kjarninn, skriver på Twitter att Hannes Hólmsteinn Gissurarson verkar vara ointresserad av de brott som begicks av storbankernas toppchefer. Han anser att rapporten är ett sätt att försöka skriva om historien:
"Davíð Oddsson nämns 163 gånger i Hannes Hólmsteinns rapport. Och Icesave 224. Den är 211 sidor. Det läggs inte mycket krut på bankernas köp av egna aktier med egna pengar eller de exempellösa domarna på grund av detta. Detta nämns inte ens."
Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti, kommenterar en bild på när Hannes Hólmsteinn Gissurarson överlämnar rapporten till Bjarni Benediktsson. Han skriver att det snarare är Hannes Hólmsteinn Gissurarson som bör be Island om ursäkt för sin egen roll i finanskraschen:
"Landets mest korrumperade politiker får rapporten överlämnad som han beställde av den sämsta akademikern."
Guðmundur Andri Thorsson, alltingsledamot för Socialdemokraterna, tog upp rapporten i alltinget i går. Han sade att det var viktigt att dra rätt lärdomar av krisen. Där ingick inte försvarstal från personer som själva varit med om att skapa den:
"Rapporten som Självständighetspartiets ideolog nyligen överräckte till Självständighetspartiets ordförande och som betalades med allmänna medel till högt pris handlar om Självständighetspartiets oskuld, den handlar om hur kraschen inte berodde på Självständighetspartiet, det parti som styrde nationens ekonomi alla högkonjunkturåren, men i synnerhet och alldeles särskilt berodde kraschen inte på Självständighetspartiets tidigare ordförande. Kraschen berodde heller inte på bankirer. Kraschen berodde på andra."
Här kan du ladda ned Hannes Hólmsteinn Gissurarsons rapport.

Dagens citat

"Det som har hänt är inte att bara att amerikaner och andra av dessa större Nato-länder har intresserat sig för dessa områden, utan dessutom har samarbetet mellan de nordiska länderna intensifierats när det gäller säkerhets- och försvarsfrågor. Trots att de inte alla är med i Nato - som finländarna och svenskarna - är de ändå alliansens närmaste samarbetspartner."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Vísir om det förändrade säkerhetsläget i Nordatlanten som åter gjort Island intressant inom Nato.

onsdag 26 september 2018

Tálknafjörður vill inte göra Pollurinn till turistattraktion

Badet Pollurinn i Tálknafjörður bör inte marknadsföras som en turistattraktion. Det anser ett enigt kommunfullmäktige. Politikerna uppmanar i stället Markaðsstofa Vestfjarða att tipsa turister om det kommunala badhuset och campingplatsen. Kommunens strävan har alltid varit att inte locka utomstående besökare till Pollurinn.

Pollurrinn är ett litet bad just utanför Tálknafjörður. Nyligen har kommunen och volontärer investerat i att bygga ut omklädningsrummen. Men badet - som får sitt vatten från en varm källa i närheten och har utsikt över fjorden - har aldrig marknadsförts för turister.

Nu har Markaðsstofa Vestfjarða tagit med Pollurinn i marknadsföring riktad mot turister. Det har skett utan samråd med kommunen. Nu vill ett enigt fullmäktige i Tálknafjörður att Pollurinn tas bort. I stället uppmanar politikerna Markaðsstofa Vestfjarða att tipsa om det kommunala badhuset och campingplatsen:
"Det har alltid varit kommunens hållning att hålla Pollurinn borta från annonser och marknadsföring eftersom invånarna betraktar Pollurinn som sitt spa och har gjort mycket ideellt arbete på underhåll och förbättringar där genom tiderna."
Kommunpolitikerna kritiserar också Markaðsstofa Vestfjarða för bristande samråd. De anser att marknadsföring av Pollurinn ställer krav på underhåll som kommun och markägare inte har pengar till.

Trots avsaknaden av marknadsföring har allt fler turister sökt sig till Pollurinn de senaste åren. Badet nämns i många guideböcker. Vid åtskilliga tillfällen har lokalbefolkning dessutom stött på turister som övernattat i omklädningsrummen.

Jakten på sillval är över efter 146 skjutna djur

Årets två sista sillvalar landades vid valfångststationen i måndags. Totalt sköt Hvalur hf. 146 sillvalar under årets jakt. Om det blir någon fortsättning är osäkert. Inför ett nytt femårsbeslut om valfångst - en fråga som splittrar regeringen - ska de senaste årens jakt utvärderas. Kristján Loftsson, vd för Hvalur, säger i Morgunblaðið att det finns intresse från Västafrika för att börja jaga val.

De två valfångstbåtarna Hvalur 8 och 9 ligger nu vid kajen vid Ægisgarður i Reykjavík. I måndags landade Hvalur 9 de två sista sillvalarna för säsongen vid valfångststationen i Hvalfjörður. Jakten pågick i 98 dagar. Under 18 dagar förhindrades jakten av dåligt väder.

Totalt sköts 146 sillvalar under årets jakt. Av dessa var två djur korsningar mellan sillval och blåval.

Det enda bolaget på Island som jagar sillval är Hvalur hf. Vd:n Kristján Loftsson säger i Morgunblaðið att årets jakt har gått bra. De flesta djuren har skjutits strax utanför den zon som regeringen reserverat för valskådning och där ingen jakt får äga rum:
"Valen fanns ganska nära land eller för det mesta 120 till 130 sjömil från Hvalfjörður. Det jagades mest vid Faxaflói och Reykjanes och det syntes till mycket val i sommar: blåval, sillval, sejval, knölval och kaskelot."
Under jaktsäsongen har Hvalur haft sammanlagt omkring 150 anställda ombord valfångstbåtarna, på valfångststationen i Hvalfjörður och på fryshuset i Hafnarfjörður.

Men det är osäkert om det blir någon fortsättning. Årets kvot på totalt 238 djur baseras på ett regeringsbeslut som togs för fem år sedan. Inför en ny femårsperiod tänker regeringen utreda jakten. Valfångstens framtid är en fråga som splittrar de tre regeringspartierna. Gröna vänstern vill avskaffa jakten medan både Självständighetspartiet och Framstegspartiet förespråkar fortsatt valfångst.

Frågans laddning gör att alla tre partierna riskerar en svekdebatt. Gröna vänstern har redan stora bekymmer med internt missnöje eftersom medlemmar anser att partiet har kompromissat i för många hjärtefrågor i regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Fortsatt valfångst skulle av somliga medlemmar betraktas som oförenligt med partiets syn på hållbarhet.

Jakten är inte mindre laddad inom de två koalitionspartierna. Här skulle ett jaktstopp tolkas som en indirekt anpassning till en internationell opinion mot valfångst. Och både Självständighetspartiet och Framstegspartiet anser att valfångst enbart är en nationell angelägenhet och att dess framtid inte kan dikteras från utlandet.

Samtidigt är jakten i dag i sig något av en symbolfråga. Hvalur och Kristján Loftsson har nämligen inga köpare av köttet. Jakten bedrivs med förhoppningen om att det åter ska bli lättare att exportera sillvalskött till Japan. I fryshuset i Hafnarfjörður finns i dag flera tusen ton kött som det inte finns någon marknad för.

Att han blivit allt mer isolerad tycks inte bekymra Kristján Loftsson. Han säger i Morgunblaðið att han har kontaktats av personer från länder i Västafrika. De har sökt information om hur det går till att jaga val. Skälet ska enligt Kristján Loftsson vara bristen på föda i regionen samtidigt som det finns stora bestånd av val i området.

Jakten på vikval avslutades tidigt i somras. Bara sex djur sköts. Den totala fångstkvoten var 262 vikvalar. Här finns det - till skillnad från när det gäller sillval - en inhemsk marknad som efterfrågar mer kött.

I år var det bara IP Útgerð som jagade vikval. Bolaget avbröt jakten eftersom den inte var lönsam. Den utökade skyddszonen - där valfångst är förbjuden - tvingade fångstbåtarna längre ut till havs. Det medförde högre kostnader för besättning och bränsle. I stället är det troligt att rederiet även i år kommer att importera vikvalskött från Norge.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Enda butiken i Árneshreppur stänger för gott - igen

Ännu en gång ser Árneshreppur ut att mista den enda butiken i kommunen. Och den här gången verkar kommunpolitikerna ha små förhoppningar om att kunna hitta någon som vill driva lanthandeln i Norðurfjörður. Beskedet kommer efter det kanske mest turbulenta året i kommunens historia där butiksägaren Ólafur Valsson varit en av huvudpersonerna.

För ett år sedan lade kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar ned butiken i Norðurfjörður. Den hade då gått med förlust flera år i rad. Kooperativets ledning såg inga möjligheter att få verksamheten att gå runt. När lanthandeln stängdes försvann den enda butiken från kommunen för invånarna i Árneshreppur.

Men det dröjde inte länge innan kommunen hade hittat en ny handlare. I november förra året öppnade Ólafur Valsson butiken på nytt. Kommunens sätt att bidra till möjligheten att få driften att gå runt var att inte ta ut någon hyra för butikslokalerna.

Nu står det klart att Ólafur Valsson lägger ned efter bara elva månader som handlar i Norðurfjörður. Han skriver i ett brev som skickats till vissa kommuninvånare att skälet är utflyttningen från Árneshreppur som minskar kundunderlaget ännu mer. I vinter kommer det att bli ännu färre än tidigare som bor i kommunen.

Ólafur Valsson skriver att han i slutet på augusti vände sig till kommunfullmäktige för att få Árneshreppur kommunen att inte ta ut någon hyra för den lägenhet i Norðurfjörður som används av den person som är anställd i butiken. När han bestämde sig för att stänga hade frågan ännu inte besvarats. Kommunfullmäktige hade sitt första sammanträde planerat tre dagar efter att han delade ut brevet till invånarna.

Vidare skriver Ólafur Valsson att ny utrustning för omkring 1 miljon isländska kronor lämnas kvar i butikslokalerna. Det rör sig om utrustning som han köpte för ett bidrag som lanthandeln tidigare i år fick från Byggðastofnun.

Men i brevet anas också en rad konflikter. Ólafur Valsson säger att han kommer att vända sig till de kommuninvånare som varit de flitigaste kunderna för att handla till rabatterade priser innan varulagret transporteras bort. Han hävdar att kommunpolitikerna var beredda att gå längre genom direkta subventioner när Kaupfélag Steingrímsfjarðar drev butiken och övervägde att stänga. Och han anser att kommunfullmäktiges hantering av frågan tyder på att den inte är prioriterad.

I ett brev till invånarna skriver kommunfullmäktige att det nu är viktigt att försöka hitta lösningar på situationen. Där talas det om olika möjligheter att få livsmedel och andra förnödenheter transporterade till kommunen med flyg. Kommunfullmäktige efterlyser förslag från invånarna.

Under vintern är två veckoliga flyg mellan Gjögur - det enda flygfältet i kommunen - och Reykjavík enda sättet att resa till och från Árneshreppur eftersom vägen i regel är oframkomlig. Stora mängder snö och små mängder trafik gör att Vegagerðin inte har någon skyldighet att hålla den öppen. I praktiken brukar det betyda att invånarna är isolerade från omvärlden flera månader i sträck.

Kommunfullmäktige vill därför undersöka möjligheterna att få transportkostnader för livsmedel subventionerade.

I brevet skriver kommunpolitikerna att de också gärna tar emot förslag vad gäller fortsatt drift av butiken. Men det verkar inte som att de denna gång tänker annonsera efter nya handlare. Innan kommunen i höstas kom överens med Ólafur Valsson var det ytterligare en person som var beredd att ta över butiken.

Nu tycks det inte som att politikerna i fullmäktige har några förhoppningar om att kunna hitta en ny handlare inför vintern. Däremot finns det visst hopp om att butiken ska kunna öppna till våren. Då är kundunderlaget större på grund av turism, säsongsboende och fiskare.

Nedläggningsbeskedet kommer efter det kanske mest turbulenta året i Árneshreppurs historia. Där har Ólafur Valsson stått på en sida i en djup konflikt med de fem folkvalda i kommunfullmäktige. Striden gäller det planerade vattenkraftverket vid Hvalá.

Ólafur Valsson har tillhört de kommuninvånare som motsatt sig bygget. Inför vårens kommunalval underkändes sexton folkbokföringsflyttar till Árneshreppur. Många av personerna hade starka kopplingar till kraftverksmotståndare. Ja-sidan såg det som ett sätt att försöka skaffa sig rösträtt i kommunen och därmed kuppa kommunalvalet.

I valet samlades motståndarna bakom Ólafur Valsson. Men han fick inte tillräckligt med stöd. I stället var det fem personer som säger ja till kraftverket som valdes in i fullmäktige. Turerna kring valet - där kommunen strök personer från röstlängden eftersom de ansågs ha genomfört skenflyttar till Árneshreppur - överklagades av bland annat just Ólafur Valsson.

Beslutet att stänga butiken kommer tveklöst av många att sättas i samband med nej-sidans förlust i kommunalvalet och avsaknaden av framgångar när det gällde att överklaga valresultatet. Kritiker har till och med påstått att enda syftet med hans flytt till Árneshreppur var att försöka stoppa kraftverket. Det är ett påstående som det i dagsläget inte finns några som helst bevis för.

Beskedet kommer när kommunens existens redan är hotad. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir har sagt att ett samgående med en grannkommun sannolikt blir verklighet inom kort. Skolan öppnades inte i höst eftersom det bara fanns en elev som nu i stället går i skolan i Drangsnes. Och ytterligare invånare har beslutat sig för att flytta från Árneshreppur.

Vid årsskiftet hade Árneshreppur 46 invånare. Det antalet kommer sannolikt att krympa till ungefär 40 vid nyår - varav bara knappt hälften bor i kommunen året runt. Och det kan alltså betyda att Islands minsta och ensligaste kommuns självständighet snart är historia.

Här kan du läsa mer om turerna kring den enda butiken i Árneshreppur.

Dagens citat

"Detta omfattande marknadsmissbruk och trolöshet mot huvudman som det har dömts för i många fall kom lite oväntat. Att det pågick ett systematiskt bedrägeri ända till sista stund när det var statsmaktens ståndpunkt att banksystemets problem först och främst gällde tillgängligt kapital och problem globalt som orsakade särskilda svårigheter för det isländska banksystemet."

Jón Þór Sturluson, chef för finansinspektionen Fjármálaeftirlitið, i RÚV om vad som överraskade honom med finanskraschen för tio år sedan.

tisdag 25 september 2018

Keflavík en av de sämsta flygplatserna i världen

Keflavík hamnar bara på plats 125 i en rankning av världens flygplatser. Bara sexton flygplatser är sämre. Punktligheten och servicen i Keflavík får ganska goda betyg - men däremot är resenärerna inte alls nöjda. Många anser att den är för liten för att kunna hantera ett så stort antal resenärer. Det visar en sammanställning som gjorts av Air Help.

Air Help har rankat 141 flygplatser i världen. Isländska Keflavík placerar sig långt ifrån toppen. På plats 125 är det alltså bara sexton flygplatser som får sämre betyg.

Servicen i Keflavík får betyget 7 medan punktligheten får betyget 6,7. Det är resenärernas omdömen som sänker totalpoängen. Resenärerna ger bara Keflavík betyget 4,6. I snitt ger det flygplatsen 6,61 poäng av 10 möjliga.

Det som flest resenärer kritiserar att flygplatsen är för liten. Den har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för att kunna hantera så många passagerare. Vissa resenärer beskriver den som en mardröm. Men det finns också positiva kommentarer. Flygplatsen får beröm för att vara ren och för att vara innovativ.

Världens sämsta flygplats finns i Kuwait. Den får snittbetyget 5,4. Bäst är flygplatsen i Doha i Qatar med hela 8,77 i snittpoäng.

Island kan utreda krigsförbrytelser genom ny lag

Folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och brott mot freden är brott som ska införlivas i isländsk lag. Samtliga ska kunna ge livstids fängelse. Förslaget - som kommer från justitieminister Sigríður Á. Andersen - är ett sätt för Island att leva upp till internationella förpliktelser. Men det gör det också möjligt för Island att utreda folkrättsbrott.

Redan 1864 tillkom den första Genèvekonventionen. Danmark - och därigenom även Island - var ett av de första länderna som undertecknade den. När den fjärde Genèvekonventionen klubbades 1949 var Island, som då hade blivit självständigt från Danmark, ett av de länder som anslöt sig till det nya regelverket.

Trots att Island så länge har slutit upp bakom Genèvekonventionen har bestämmelserna inte införlivats i isländsk lag. Nu har justitieminister Sigríður Á. Andersen lagt fram ett sådant förslag. Det betraktas som nödvändigt för att Island ska kunna leva upp till internationella förpliktelser.

Förslaget innebär att folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och brott mot freden blir brottsrubriceringar i isländsk lag. Straffen för de olika brotten varierar från ett minimum på tre års fängelse till livstids fängelse.

Att dessa brottsrubriceringar inte redan finns i isländsk lag betyder inte att de är lagliga. Eftersom det rör sig om folkrättsbrott kan misstänkta åtalas och ställas inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

En annan förändring blir att Island på egen hand kan utreda just sådana brott. De möjligheterna gäller alla brott som ingår i Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Det är ett led i regeringens strävan efter att krigsbrottslingar inte ska kunna undgå att ställas till svars inför domstol.

Hittills har dock aldrig isländska myndigheter utrett eller prövat några misstänkta brott mot folkrätten.

Om förslaget blir verklighet kommer lagen inte att gälla retroaktivt. Om en situation skulle uppstå där Island prövar misstankar om de nya brottsrubriceringarna kan straffet inte bli strängare än vad som föreskrevs i isländsk lag vid tiden för brottet.

Förslaget har utarbetats under ledning av tre jurister i samråd med Röda korset och utrikesdepartementet. Det första uppdraget från Sigríður Á. Andersen var att undersöka om det fanns ett behov av att införliva Genèvekonventionens bestämmelser i isländsk lag. Eftersom det ansågs nödvändigt fick de därefter i uppdrag att ta fram ett lagförslag.

Politiker bojkottar försäkringsbolag i protest mot stängning

Nu bojkottar politiker och kommuner Vátryggingafélag Íslands, VÍS. Försäkringsbolaget lägger ned sju kontor på landsbygden. Och det är dessa stängningar som nu leder fram till en bojkott. Vilhjálmur Árnason, alltingsledamot för Självständighetspartiet, har redan sagt upp sina affärer med VÍS. Partikamraten Haraldur Benediktsson överväger också en bojkott.

Vátryggingafélag Íslands, VÍS, är Islands största försäkringsbolag. VÍS har drygt en tredjedel av den totala marknaden. Det bildades 1989 genom ett samgående mellan två olika bolag, men historien går ända tillbaka till 1917.

I dagsläget har VÍS tretton kontor på Island. Men vid månadsskiftet försvinner sju av dem. På måndag är det bara sex kontor som kommer att öppna för att ta emot kunder. De finns i Reykjavík, Selfoss, Ísafjörður, Sauðárkrókur, Akureyri och Egilsstaðir.

De sju kontoren som försvinner finns i Akranes, Borgarnes, Húsavík, Keflavík, Höfn och Reyðarfjörður samt på Hemön. De anställda har med några undantag erbjudits tjänster på närliggande kontor. Personalen - en på varje kontor - på Hemön och i Höfn tvingas gå eftersom det inte finns något annat kontor inom pendlingsavstånd. Ytterligare två personer sägs upp då de anses ha blivit övertaliga i samband med omorganisationen.

VÍS skriver i ett pressmeddelande att allt fler sköter sina kontakter med bolaget genom telefon och över nätet. Vidare talas det om en framtidsvision som går ut på att bli ett digitalt tjänsteföretag. Därför är det viktigt att kraftsamla på färre ställen för att kunna erbjuda den service som kunderna i allt större utsträckning efterfrågar.

Men på den isländska landsbygden är missnöjet stort med VÍS beslut att lägga ned de sju kontoren. För bara några månader sedan stängdes kontoret i Grindavík. Kunder kunde då vända sig till kontoret i Keflavík. Nu bommas även det kontoret igen.

Vilhjálmur Árnason, som bor i Grindavík och är alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger i Morgunblaðið att han nu har avslutat sina affärer med VÍS. Han ifrågasätter bolagets beslut att lämna en av landets snabbast växande regioner för att flytta mer personal till Reykjavík där kostnadsläget är högre:
"De behöver inte ha den dyraste personalen och de dyraste lokalerna i något huvudkontor i Reykjavík."
Haraldur Benediktsson sitter också i alltinget för Självständighetspartiet. Även han överväger nu att bojkotta VÍS. Han skriver på Facebook att han inte förstår varför den nya tekniken inte skulle kunna göra det möjligt att flytta jobb från Reykjavík till landsbygden i stället för i omvänd riktning:
"För att stå på sitt samhällets sida, sin bygd, så måste det börjas hos en själv. Det spelar roll var vi handlar, var vi köper tjänster, hur vi inrättar vårt dagliga liv. Därför spelar det roll för mig att handla i Einarsbúð [i Akranes] eller i Apótek Vesturlands och så vidare. Företag som sannerligen är en del av mitt samhälle. Med full respekt för andra företag - men de flyttar stora värden och moms bort från vår bygd."
VÍS går också miste om Fjarðabyggð som kund. Nedläggningen av kontoret i Reyðarfjörður innebär att försäkringsbolaget inte längre finns i kommunen. När de befintliga avtalen löper ut vid nyår kommer därför kommunen i protest att teckna avtal med något annat bolag. Det beslutet togs i kommunstyrelsen i går.

Samtök sveitarfélaga á Vesturlandi, en samarbetsorganisation för kommuner på västra Island, uppmanar i ett uttalande kommuner, företag och privatpersoner att se över affärerna med VÍS. Nedläggningarna beskrivs som oacceptabelt och som en stor besvikelse. Därför är det rimligt att överväga framtiden.

Dagens citat

"Oavsett om man gillar det mer eller mindre i debatten om Kina så ska man ha det i åtanke att när USA och samtliga länder i Europa var emot oss så var Kina redo att på ett mycket belevat sätt och utan att önska efter något i utbyte sända budskapet till omvärlden att Island hade betydelse."

Ólafur Ragnar Grímsson, Islands tidigare president, i Sjónvarp Símans om hur han i samband med finanskraschen i samråd med statsminister Geir H. Haarde vände sig till Kina för hjälp sedan EU och USA sagt nej till stöd till Island.

måndag 24 september 2018

Tjuvar rammade sexbutik i Reykjavík - stal sexdocka



Vid 5.30 i fredags morse utsattes sexhjälpmedelsbutiken Adam & Eva på Kleppsvegur i Reykjavík för ett inbrott. Inte mindre än tre gånger backas en stulen bil av märket Hyundai i10 in i entrén. Efter att ha rammat entrén kliver två personer ut ur bilen.

De två inbrottstjuvarna - varav åtminstone en ser ut att vara en kvinna - springer bara in i butiken en kort stund. Där tar de med sig en sexdocka värd 350 000 isländska kronor. De stjäl dessutom vibratorer och glidmedel.

Den stulna bilen hittades av polisen under fredagseftermiddagen. Sexdockan låg då i baksätet. De två inbrottstjuvarna är fortfarande på fri fot. Ovan kan du se övervakningsbilder från inbrottet.

Ex-statsminister sågar Icelandairs ultimatum till anställda

Dra tillbaka kravet på att kabinpersonal måste jobba heltid. Den uppmaningen riktar tidigare statsministern Jóhanna Sigurðardóttir till Icelandair. Det krisande flygbolaget vill få bort deltidsanställda för att spara pengar. Men hon anser att ultimatumet inte bara bryter mot kollektivavtalet. Det står dessutom i strid med ambitionen om ett familjevänligt näringsliv.

Icelandair gjorde första halvåret i år en förlust på 6,3 miljarder isländska kronor. Flygbolagets satsning på den nordamerikanska marknaden har floppat. I stället lägger nu bolaget ökad tyngd på Europa. Men årets resultat kommer att bli negativt. Förhoppningen är att kunna vända till vinst under 2019.

Satsningen på Nordamerika är inte den enda felbedömningen som gjorts. Icelandair hade räknat med stigande biljettpriser under 2018. Konkurrensen - bland annat från Wow Air - har dock hållit priserna nere. Samtidigt har flygbränsle samt lönekostnader blivit allt dyrare och ökningen av turister till Island stannat av.

Vd:n Björgólfur Jóhannsson hoppade av efter missräkningarna. Bogi Nils Bogason, som tagit över som tillförordnad vd, har nu fått uppdraget att stoppa den negativa utvecklingen. Hittills har det bland annat talats om att flytta jobb från Island till låglöneländer som Estland och Filippinerna.

Besättningarna ombord ska dock fortsätta vara isländska. Men även de omfattas av Icelandairs sparkrav. Nyligen ställde bolaget kabinpersonalen inför ett ultimatum. 118 deltidsanställda måste gå med på att börja jobba heltid från och med den 1 januari nästa år. Annars blir de uppsagda.

Icelandair gör undantag för personer som har fyllt 55 år eller har jobbat minst 30 år i företaget. Kravet gäller samtliga övriga flygvärdar och flygvärdinnor. Åtgärden syftar till att minska bolagets lönekostnader.

Fackförbundet Flugfreyjufélag Íslands har redan aviserat att de tänker gå till domstol för att pröva bolagets agerande. De anser att ultimatumet strider mot kollektivavtalet. Dessutom hävdar de att agerandet strider mot bestämmelserna om likabehandling på arbetsmarknaden.

Nu får fackförbundet stöd i sin kamp mot Icelandair. Stödet kommer från Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare statsminister och ledare för Socialdemokraterna. Mellan 1962 och 1971 jobbade hon själv som flygvärdinna i Loftleiðir, en föregångare till Icelandair. Hon satt också i styrelsen för Flugfreyjufélag Íslands i flera år och var i två omgångar förbundets ordförande.

Jóhanna Sigurðardóttir fördömer på Facebook Icelandairs agerande som hon kallar buffelaktigt. Hon anklagar också bolaget för att bryta mot ingångna avtal. Hon tycker att flygbolagets ledning snarare borde se över de egna lönerna om de var ute efter att sänka Icelandairs kostnader. Hon uppmanar också bolaget att dra tillbaka ultimatumet:
"Bolagets ledning, som själva har jättelöner, bryter allvarligt mot flygvärdinnor och flygvärdar med ett rakt direktiv: antingen börjar ni jobba heltid eller får sparken. Fast det bryter mot avtalsbundna bestämmelser med Flugfreyjufélag Íslands. Och varför? Jo, vi behöver sänka bolagets lönekostnader, säger vd:n. Hur vore det om Icelandairs ledning började hos sig själva och sänkte sina jättelöner innan de började angripa arbetsvillkor för flygvärdinnor - som ofta av ren nödvändighet ofta arbetar halvtid för att kunna vara mer med sina barn. Är inte detta ett allvarligt brott mot politiken om ett familjevänligt näringsliv och en flexibel arbetsmarknad? Jo, sannerligen!"
Här kan du läsa mer om krisen för Icelandair.

Professor: Koldioxid från Katla inget tecken på utbrott

De enorma utsläppen av koldioxid från Katla behöver inte betyda att något utbrott är på väg. I stället kan vulkanen fungera som en ventil för gas som härstammar från magma på stora djup. Det skriver Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik, på Facebook. Därför anser han också att den medierapportering som säger att ett utbrott är nära är felaktig.

En artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letters fick nyligen stor spridning. Slutsatserna var att Katla producerade 10 000 till 20 000 ton koldioxid om dagen. Det gör Katla till en av de mest aktiva vulkanerna i världen när det gäller just utsläpp av koldioxid.

Men exakt vad utsläppen beror på är inte klart. Koldioxiden har koppling till magmarörelser i Katlas vulkaniska system. Det är dock osäkert på vilket djup denna magma befinner sig.

I utländska medier beskrevs det i många fall som att Katla stod på randen av ett utbrott. I DR talades det till exempel om att vulkanen skulle ha vaknat och en dansk expert ansåg att studien visade att magma hade arbetat sig långt upp i berget.

En rad brittiska medier publicerade artiklar som gick ut på att ett vulkanutbrott troddes vara nära förestående. Sarah Barsotti vid Veðurstofa Íslands sade till The Sunday Times att det inte fanns något sätt att med säkerhet veta om och när Katla kommer att eruptera. Ändå talade bland annat Daily Mail, Sunday Express, Daily Mirror och The Sun om att ett enormt utbrott skulle vara på väg. Längst gick Evening Standard som började med löpande uppdatering om utvecklingen.

Den tolkningen sågar nu Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands. I ett inlägg på institutionens Facebook-sida skriver han att inga sådana påståenden görs i studien. I stället skriver forskarna bakom undersökningen att det behövs ytterligare studier innan några orsaker till utsläppen av koldioxid kan fastslås.

Utströmningen av koldioxid har också satts i samband med den förväntade storleken på nästa utbrott. Även detta är tolkningar som Magnús Tumi Guðmundsson kritiserar. Det finns inga bevis för sådana samband:
"Mätningarna säger inget om ett utbrott är på väg eller hur stort nästa utbrott blir och författarna behandlar inte det någonstans i deras artikel. Mätningarna visar dock otvetydigt att koldioxid kommer upp i stora mängder och har gjort det i några år - hur länge är okänt men liknande utströmning kan ha pågått de senaste årtiondena. Än mer oklart är om dessa stora utsläpp är direkt kopplade till magmakammarens bas under Katla eller vilken koppling den har till ansamlingen av magma i vulkanen. Det är tänkbart att Katla fungerar som något slags ventil eller utströmningskanal för gas som lossnar ur magman på stora djup under det vulkaniska områdets södra del."
Magnús Tumi Guðmundsson anser alltså inte att det finns några belägg för att magma skulle ha närmat sig ytan enbart på grund av utsläppen av koldioxid. Gasen kan i stället komma från magma som alltjämt befinner sig åtskilliga mil från markytan.

Något annat som är oklart är om utsläppen är årstidsbundna. Även det är enligt Magnús Tumi Guðmundsson ett skäl till att det behövs ytterligare forskning om Katla. Det kan således inte uteslutas att utsläppen inte ligger på samma nivå hela tiden utan att det finns variationer mellan årstider. Om så vore fallet skulle även det kunna säga något om hur utströmningen av koldioxid ska tolkas.

Evgenia Ilyinskaya, som är en av författarna till studien, är också kritisk till medierapporteringen. Hon skriver på Facebook att alla påståenden om att Katla skulle vara nära ett utbrott är felaktiga eftersom det inte finns någon kunskap om detta. Hon anser dessutom att det av studien inte går att dra slutsatsen att magma samlas som inför ett utbrott.

Här kan du läsa mer om koldioxidutsläppen från Katla.

Dagens citat

"Ilskan, som försvann lika snabbt som sommaren i år, handlar inte om att samhällskontraktet stals från oss eller att - i strid mot den gällande grundlagen - talmannen från den forna kolonialmakten bjöds hit. Utan snarare om politiska attityder från vederbörande talman. Om det inte är symboliskt för ett visst mindervärdeskomplex och ett syndrom för ett koloniserat folk så vet jag inte vad."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Stundin att det största bekymret med Pia Kjærsgaards närvaro under hundraårsfirandet av unionsavtalet på Þingvellir i somras var talmannen Steingrímur J. Sigfússons agerande - läs mer här.

söndag 23 september 2018

Dagens bonuscitat

"Vi har redan från början försökt förutsäga alla de eventualiteter som kan uppstå och har haft som ledstjärna att säkra goda förbindelser och goda affärer mellan nationerna i fortsättningen. Vi utgår från att det blir ett avtal mellan Storbritannien och EU, men vi försäkrar oss om så inte blir fallet."

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son i Morgunblaðið om Islands arbete med att förhandla fram ett handelsavtal med Storbritannien inför landets utträde ur EU.

Ledde Seðlabanki Íslands in i kraschen - får nytt jobb

Ingimundur Friðriksson var en av tre centralbankschefer som ledde Seðlabanki Íslands in i finanskraschen hösten 2008. Efter uppmaningar från statsminister Jóhanna Sigurðardóttir valde han att säga upp sig i stället för att bli sparkad. I en rapport fick han svidande kritik för sitt arbete. Nu har han fått nytt jobb på Seðlabanki Íslands.

När den parlamentariska kriskommissionens utredning av finanskraschen hösten 2008 presenterades våren 2010 var Ingimundur Friðriksson en av de tre centralbankschefer som anklagades för allvarliga misstag. Han ansågs ha misskött sitt ämbete och därmed bidragit till att krisen drabbade Island så hårt.

Ingimundur Friðriksson ansåg inte att han agerat försumligt. Han svarade utredarna att han vid varje enskilt tillfälle fattat det beslut som han tyckte var bäst.

När Jóhanna Sigurðardóttir tog över som statsminister 2009 var ett av de första stegen att byta ut Seðlabanki Íslands ledning. Ingimundur Friðriksson valde att säga upp sig i stället för att bli sparkad. För att bli av med Davíð Oddsson - som var ordförande för centralbankens styrelse - tvingades hon ändra regelverket eftersom han vägrade avgå.

Anklagelserna mot Ingimundur Friðriksson ledde aldrig till åtal. Han kallades som vittne i rättsprocessen mot tidigare statsministern Geir H. Haarde, som i slutändan var den enda politikern som åtalades för försumlighet i samband med kraschen.

Nu är Ingimundur Friðriksson tillbaka på Seðlabanki Íslands. Han har enligt Stundin fått ett tillfälligt jobb på centralbanken. Eftersom det inte rörde sig om en fast anställning fick han tjänsten utan att den utannonserades. Det ska ha varit under förra året som han återvände till Seðlabanki Íslands.

Här kan du läsa mer om Ingimundur Friðriksson.

Förbundet tar över rättigheterna till varumärket Húh!

Illustration: Hugleikur Dagsson
Varumärket Húh! ägs nu av Knattspyrnusamband Íslands, KSÍ. Gunnar Þór Andrésson överlåter det gratis till det isländska fotbollsförbundet. Han registrerade Húh! för två år sedan efter landslagets framgångar i fotbolls-EM. När han senare försökte stoppa Hugleikur Dagsson från att sälja tröjor med texten Hú! kritiserades agerandet hårt.

Sommaren 2016 tog sig de isländska herrarna till kvartsfinal i fotbolls-EM. De sensationella framgångarna kom att symboliseras av vikingaklappet, den hejaramsa som i Sverige ofta kallas vulkanen. Ramsan importerades till Island från Skottland av supportrar till Stjarnan. Därefter lånades den vidare till landslaget.

I vikingaklappet ingår Húh! Och det var just detta som läraren Gunnar Þór Andrésson fick registrerat som varumärke samma sommar. Registreringen hos Einkaleyfastofa gällde kläder och alkohol.

Inför sommarens VM-turnering började tecknaren Hugleikur Dagsson sälja tröjor med texten Hú! Han fick då ett brev Gunnar Þór Andrésson där han uppmanades att upphöra med försäljningen eller att dela med sig av intäkterna. Hugleikur Dagsson svarade i stället med att offentliggöra kraven.

Gunnar Þór Andréssons agerande fick hård kritik. Många ansåg att han försökte sko sig ekonomiskt på något som tillhörde landslaget - och i förlängningen hela landet. Fotbollsförbundet Knattspyrnusamband Íslands, KSÍ, hävdade att registreringen borde hävas. Dessutom ansåg sig KSÍ ha större rätt till varumärket än en privatperson.

Men KSÍ behövde inte ge sig in i en juridisk process mot Gunnar Þór Andrésson. Förbundet uppger i ett nyhetsbrev att Gunnar Þór Andrésson självmant och utan ersättning har avstått från varumärket och överlåtit det till KSÍ.

Det är inte bara förbundet som välkomnar överenskommelsen. En annan som är nöjd är finansminister Bjarni Benediktsson. Han är själv Stjarnan-supporter och påminner på Facebook om hur vikingaklappet kom till Island. Det började med ett möte mellan skotska Motherwell och Stjarnan. Där lånade Stjarnan ramsan och använde den för första gången på egen hand mot Milan. Därefter tog Stjarnans supportrar med sig samma ramsa till landslagets supporterklubb Tólfan.

Här kan du läsa mer om dispyten om varumärket Húh!

Dagens citat

"Detta är ett stort problem. De förirrar sig in i staden och naturligtvis tar samhället emot dem mycket väl, men det är tråkigt att de blir smutsiga. De flesta av dem påträffas vid hamnen."

Biologen Karen Lynn Velas i Morgunblaðið om arbetet på Hemön med att tvätta och hjälpa vilsna lunnefågelungar som hamnat inne i centrum ut till havs.

lördag 22 september 2018

Dagens bonuscitat

"Turister har i allmänhet inget där uppe att göra. Detta är ett farligt fjäll och människor behöver vara särskilt väl utrustade för att ta sig upp dit."

Björg Ágústsdóttir, kommunchef i Grundarfjarðarbær, i RÚV om veckans dödsolycka vid Kirkjufell och att allt fler turister försöker bestiga fjället - läs mer här.

Regeringen vill slopa språkkravet för veterinärer på Island

Kravet på att veterinärer som är verksamma på Island talar isländska ska avskaffas. Förslaget lades fram av fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlí­us­son vid regeringens sammanträde i fredags. Nyligen fick Matvælastofnun kritik från alltingets ombudsman efter att myndigheten anställt veterinärer som inte kunde isländska.

På Island finns i dag inget krav på att läkare ska kunna tala isländska. Däremot finns det i lagen ett språkkrav på veterinärer. Trots detta har Matvælastofnun anställt ett stort antal utländska veterinärer. Myndigheten anser sig inte kunna konkurrera med de löner som finns i den privata sektorn. Eftersom det råder brist på isländska veterinärer har Matvælastofnun vänt sig utomlands.

Men de utländska veterinärerna har inte haft några kunskaper i isländska. Därför har de skrivit rapporter och skött all kommunikation på engelska.

Myndigheten anmäldes till alltingets ombudsman av veterinärförbundet Dýralæknafélag Íslands. Förbundet fick rätt. Matvælastofnun bröt såväl mot språklagen som mot lagen om veterinär- och sjukvård för djur. De föreskriver att veterinärer i offentlig verksamhet ska använda isländska.

Matvælastofnun ansåg att det var nödvändigt att anställa utländska veterinärer. Annars skulle tjänsterna ha förblivit vakanta. Därmed skulle också den tillsyn som myndigheten är skyldig att utföra inte kunna genomföras och djurskyddet skulle ha blivit lidande.

Myndigheten fick medhåll från näringsdepartementet. Oftast rörde det sig om säsongsanställda veterinärer som jobbade på Island när trycket på myndigheten var som högst - till exempel under höstens fårslakt.

Regeringens svar på veterinärbristen ser alltså ut att bli ett avskaffande av språkkravet. Förslaget presenterades av fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlí­us­son under gårdagens regeringssammanträde.

Här kan du läsa mer om språkkravet på veterinärer.

Nu börjar Ica sälja skyr från Estland i Sverige

Ica introducerar nu skyr i svenska butiker. Det är den första utmanaren till Kavli sedan bolaget för ett drygt år sedan förlorade en utdragen tvist om rätten till varumärket skyr. Icas skyr är tillverkad i Estland av estnisk mjölk. Den säljs till betydligt lägre priser än Kavlis skyr. I flera Ica-butiker har dessutom Kavlis skyr försvunnit från hyllorna till förmån för Icas egna skyr.

Förra sommaren kom det slutliga avgörandet i varumärkestvisten om skyr. Kavli förlorade då varumärket efter beslut i Patent- och marknadsdomstolen. I domslutet står det att skyr är ett allmänt ord och att det aldrig varit inarbetat som varumärke.

Under rättsprocessen förde Kavli fram en rad direkt osanna argument. Men Mjólkursamsalan, Kavlis isländska samarbetspartner, hade hela tiden räknat med att varumärkesregistreringen inte skulle hålla. Därför har mejeriet introducerat varumärket Ísey som används såväl på Island som internationellt. I Sverige använder dock Kavli alltjämt bara skyr.

Den enda tidigare utmanaren till Kavli var Lidl som under en kortare tid sålde skyr producerad i Tyskland under varumärket Ísk. Men nu börjar alltså Ica sälja skyr som är tillverkad i Estland av estnisk mjölk.

Kavli har sedan introduktionen av skyr i Sverige 2011 fått kritik för omotiverat höga priser. Bolaget har också sänkt priserna vid flera tillfällen. Ändå har skyr inte alls blivit lika populärt i Sverige som i de nordiska grannländerna.

Kavlis skyr har redan försvunnit från många butikshyllor på grund av svag försäljning. Nu har skyr dessutom försvunnit från ett antal Ica-butikers hyllor. Här rör det sig alltså om handlare som hellre säljer det egna varumärket. Icas skyr är också billigare än Kavlis. Priset är 10 till 12 kronor för en burk som innehåller 150 gram. Kavlis förpackningar är dock något större och innehåller 170 gram.

Här kan du läsa mer om varumärkestvisten om skyr.

Dagens citat

"Det är inget som kommer som en överraskning. Vi räknade med en minskning i sommar. Vi minskade investeringarna och köpte färre bilar, vilket var helt rätt beslut. ... Vi har blivit för dyra. Kronan är för stark."

Steingrímur Birgisson, vd för Höldur som driver biluthyrarna Bílaleiga Akureyrar och Europcar, i Fréttablaðið om att den genomsnittliga turisten nu hyr bil under kortare tid på grund av kostnadsläget på Island.

fredag 21 september 2018

Geir H. Haarde om Islands lärdomar efter finanskrisen



Snart tio år har gått sedan finanskrisen drabbade Island. Under dåvarande statsministern Geir H. Haardes ledning förstatligades de tre storbankerna. De som hade finansierat de isländska bankernas enorma expansion - i synnerhet tyska banker - fick ta den stora smällen medan inhemska sparares insättningar skyddades. I en intervju med Bloomberg, som du ser ovan, diskuterar Geir H. Haarde lärdomarna efter kraschen.

Fotbollsfejd kan få ny fortsättning efter 34 dagar

Völsungur vinner med 3-0 efter walk over från Huginn. Det beslutet tog Knattspyrnusamband Íslands, det isländska fotbollsförbundet, i går efter en 34 dagar lång dispyt om ett matchresultat. Tvisten fick en underlig upplösning i onsdags då matchen skulle spelas om - men där klubbarna inte dök upp på samma arena. Men det som utvecklats till en fotbollssåpa är troligtvis inte över.

Ett felaktigt domslut i den isländska tredjedivisionen har utvecklats till något som närmast liknar en fotbollsfejd. På ena sidan står Huginn från Seyðisfjörður. På andra sidan står Völsungur från Húsavík. Och i centrum står Knattspyrnusamband Íslands, KSÍ.

De två klubbarna möttes i Seyðisfjörður den 17 augusti i år. I den 91:a minuten drar Völsungurs Freyþór Hrafn Harðarson på sig ett gult kort. Men domaren tror sig felaktigt ha varnat honom redan en gång innan. Han blir därför - trots Völsungurs protester - utvisad.

På stopptid gör Huginn - som då spelar med en man mer - segermålet. Matchen slutar 2-1 till hemmalaget.

När domaren skriver matchrapporten uppger han att Völsungur aldrig drabbats av någon utvisning. I stället skriver han att Freyþór Hrafn Harðarson bara varnats. Eftersom utvisningen försvinner ur förbundets dokumentation slipper han också den avstängning som automatiskt följer på utvisningar.

Informationen i matchrapporten är alltså inte korrekt. Men fotbollsförbundet är införstått. KSÍ:s hållning är att det misstag som begicks av domaren inte kan göras ogjort. Att ändå ändra matchrapporten är enligt förbundet den bästa lösningen.

Völsungur är inte alls nöjda med utgången. Klubben vänder sig till förbundet. Efter flera turer fattar KSÍ beslutet att matchen ska spelas om. Förbundet informerar Huginn om Völsungurs krav. Men KSÍ berättar bara om omspelskravet - och inte att Völsungur också föreslår att enbart de sista sex minuterna, alltså återstoden av stopptiden efter utvisningen i 91:a minuten, ska spelas om.

Völsungur välkomnar visserligen beslutet om omspel, men innan dess riktar klubben hård kritik mot förbundet. De dömer i ett uttalande ut den friserade matchrapporten eftersom KSÍ:s egna regler förbjuder denna typ av ändringar i efterhand. KSÍ står dock på sig och hävdar att syftet är att hjälpa Völsungur. Klubben uppger att den till och med blivit hotad av förbundet.

Huginn rasar mot omspelsbeslutet. Den nya matchtiden sätts till klockan 16.30 den 19 september. På morgonen kontaktar Huginn förbundet. De skickar med bilder på planen i Seyðisfjörður och hävdar att den är ospelbar. KSÍ besiktigar inte planen men beslutar ändå att flytta matchen till reservarenan i Fellabær.

En och en halv timme före match anländer Völsungur till Fellabær. När det blivit dags för avspark har motståndarna fortfarande inte dykt upp. Huginn har i stället ställt upp i Seyðisfjörður.

Följetongen blir ännu en gång ett fall för KSÍ. Förbundet tog i går beslutet att tilldöma Völsungur segern med 3-0 efter walk over från Huginn.

Nu är det Huginn som tänker överklaga förbundets beslut. Klubben hävdar att matchen inte skulle ha flyttats till reservarenan. I omspelsbeslutet står det uttryckligen att matchen ska spelas i Seyðisfjörður. Därför borde förbundet enligt Huginn ha ordnat ett nytt datum.

Kritiken stannar inte där. Fotografier från Fellabær visar att stora delar av planen var mycket blöt. Frågan är om det hade varit möjligt att genomföra en match på reservarenan.

Huginn är som jumbo i serien redan klart för nedflyttning till fjärdedivisionen. För Völsungur var däremot segern på walk over mycket viktig. Nu har Völsungur en chans att ta en av de två uppflyttningsplatserna till andraligan.

Utgångsläget inför den sista omgången - som avgörs på söndag - är inte de bästa för Völsungur. Klubben är nu fyra i serien med 40 poäng efter Afturelding och Grótta som båda har 42 poäng samt Vestri som har 41 poäng. Dessa tre klubbar har dessutom bättre målskillnad än Völsungur.

För att Völsungur ska sluta som sämst tvåa i serien behövs det sannolikt seger mot nedflyttningshotade Tindastóll. Samtidigt får inte mer än ett av lagen framför vinna i slutomgången.

För Huginn väntar alltså degradering. Laget har hittills bara sex poäng. Om det hade blivit en seger mot Völsungur hade poängskörden vuxit till nio. Och Huginn har alltså ännu inte gett upp hoppet om att så ska bli fallet.

Här kan du läsa mer om turerna kring mötet mellan Huginn och Völsungur.

Ägare försöker hitta köpare till Fréttablaðið

Fréttablaðið kan vara till salu. Storägaren Ingibjörg Pálmadóttir försöker nu hitta en köpare till Islands största dagstidning. En affär som delade på mediehuset 365 tvingar henne att antingen sälja sin post i Fréttablaðið eller de aktier hon har i det konkurrerande bolaget Sýn. Försäljningen är ett krav från konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið.

Den gratisutdelade Fréttablaðið har länge varit Islands största dagstidning. Ekonomiskt har det dock varit tufft ända sedan finanskraschen för tio år sedan. Då övergick Fréttablaðið från sju- till sexdagarsutgivning. Vid flera tillfällen har personalen bantats och distributionen skurits ned.

Trots att tidningen delas ut kostnadsfritt sjunker räckvidden stadigt. I augusti i år var det bara 39,9 procent som läste Fréttablaðið. Det var tidningens lägsta räckvidd sedan Fréttablaðið gick om huvudkonkurrenten Morgunblaðið.

Ett tydligt tecken på Fréttablaðiðs utsatta position på marknaden var den affär där mediekoncernen 365 - där tidningen ingår - delades. Vodafone, som senare bytte namn till Sýn, köpte då tv-kanalen Stöð 2 samt flera andra mindre kanaler, radiostationen Bylgjan och nyhetswebben Vísir. Kvar i 365 blev bara de tryckta tidningarna Fréttablaðið och Glamour.

Ingibjörg Pálmadóttir äger sedan tidigare 90 procent av aktierna i 365, det bolag som i sin tur äger Torg som ger ut Fréttablaðið. I samband med affären fick hon 11 procent av aktierna i Sýn. Hon är alltså delägare i bägge bolagen. Därför kräver Samkeppniseftirlitið att hon säljer en av aktieposterna. Annars har hon en nyckelposition i två isländska mediejättar.

De två bolagen kommer också att rent fysiskt gå skilda vägar. I dag delar Sýn och 365 lokaler på Skaftahlíð i Reykjavík. Snart flyttar dock 365 till nya lokaler vid Hafnartorg i centrala Reykjavík.

Ingibjörg Pálmadóttirs make är Jón Ásgeir Jóhannesson, en av Islands mest tongivande investerare fram till tiden för finanskraschen då hans imperium kollapsade. Innehavet i 365 har varit en av få tillgångar som funnits kvar i familjen. Han har också flera uppdrag för 365.

Nu undersöker alltså Ingibjörg Pálmadóttir förutsättningarna för att sälja Torg - och i förlängningen 365 med Fréttablaðið. Hon säger i Fréttablaðið att det ännu inte tagits något beslut om försäljning. En annan möjlighet är att hon gör sig av med aktierna i Sýn.

Ingibjörg Pálmadóttir har tagit hjälp av Kvika banki för att hitta en potentiell köpare. Exakt hur 365 ska värderas är dock oklart. Bolaget har inte lämnat in någon årsredovisning sedan 2015. Ingibjörg Pálmadóttir uppger i Fréttablaðið att 365 gjorde en vinst på 907 miljoner isländska kronor före skatt under 2017.

Hon fick i oktober förra året 30 månader på sig att sälja antingen Sýn eller Torg. Nu återstår alltså drygt halva fristen.

Direkt efter finanskraschen fanns det långtgående planer på ett samgående mellan Morgunblaðið och Fréttablaðið. Morgunblaðið hålls vid liv genom att ägarna ständigt skjuter till nya pengar. Om bägge tidningarna skulle få samma ägare skulle det kunna göras omfattande samordningsvinster. Det är dock tveksamt om Samkeppniseftirlitið skulle godkänna en sådan affär.

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.