tisdag 25 september 2018

Island kan utreda krigsförbrytelser genom ny lag

Folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och brott mot freden är brott som ska införlivas i isländsk lag. Samtliga ska kunna ge livstids fängelse. Förslaget - som kommer från justitieminister Sigríður Á. Andersen - är ett sätt för Island att leva upp till internationella förpliktelser. Men det gör det också möjligt för Island att utreda folkrättsbrott.

Redan 1864 tillkom den första Genèvekonventionen. Danmark - och därigenom även Island - var ett av de första länderna som undertecknade den. När den fjärde Genèvekonventionen klubbades 1949 var Island, som då hade blivit självständigt från Danmark, ett av de länder som anslöt sig till det nya regelverket.

Trots att Island så länge har slutit upp bakom Genèvekonventionen har bestämmelserna inte införlivats i isländsk lag. Nu har justitieminister Sigríður Á. Andersen lagt fram ett sådant förslag. Det betraktas som nödvändigt för att Island ska kunna leva upp till internationella förpliktelser.

Förslaget innebär att folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och brott mot freden blir brottsrubriceringar i isländsk lag. Straffen för de olika brotten varierar från ett minimum på tre års fängelse till livstids fängelse.

Att dessa brottsrubriceringar inte redan finns i isländsk lag betyder inte att de är lagliga. Eftersom det rör sig om folkrättsbrott kan misstänkta åtalas och ställas inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

En annan förändring blir att Island på egen hand kan utreda just sådana brott. De möjligheterna gäller alla brott som ingår i Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Det är ett led i regeringens strävan efter att krigsbrottslingar inte ska kunna undgå att ställas till svars inför domstol.

Hittills har dock aldrig isländska myndigheter utrett eller prövat några misstänkta brott mot folkrätten.

Om förslaget blir verklighet kommer lagen inte att gälla retroaktivt. Om en situation skulle uppstå där Island prövar misstankar om de nya brottsrubriceringarna kan straffet inte bli strängare än vad som föreskrevs i isländsk lag vid tiden för brottet.

Förslaget har utarbetats under ledning av tre jurister i samråd med Röda korset och utrikesdepartementet. Det första uppdraget från Sigríður Á. Andersen var att undersöka om det fanns ett behov av att införliva Genèvekonventionens bestämmelser i isländsk lag. Eftersom det ansågs nödvändigt fick de därefter i uppdrag att ta fram ett lagförslag.