
Morgunblaðið fortsätter att vara en ekonomiskt usel affär för ägarna. Samtidigt var det inte motivet när nya ägare - flera av dem med starka kopplingar till fiskeindustrin - tog över utgivningen efter finanskraschen för snart tio år sedan. Det uttalade syftet var i stället att påverka samhällsdebatten.
Sedan dess har Morgunblaðið under chefredaktören Davíð Oddssons ledning kommit att förespråka en allt mer nationalistisk och isolationistisk hållning. På ledarsidorna hyllas såväl Donald Trump som Sverigedemokraterna. Motståndet mot EU-medlemskap och förändringar av fiskekvotsystemet är kompakt. Och Davíð Oddsson har börjat argumentera mot det EES-avtal som han själv som dåvarande statsminister var med om att förhandla fram för Islands räkning.
Men läsarna fortsätter att fly Morgunblaðið. Nu är det bara 25 procent av islänningarna som läser tidningen. Det är den lägsta noteringen någonsin sedan Gallup började mäta tidningens räckvidd. Jämfört med föregående månads mätning har räckvidden sjunkit med 0,5 procentenheter.
Det är framför allt de yngre läsarna som sviker. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år bosatta i huvudstadsregionen - den grupp som brukar vara mest intressant för annonsörer - når Morgunblaðið endast 17,7 procent. Och bland personer mellan 18 och 49 år i hela landet är räckvidden bara 16,5 procent.
Inte heller Fréttablaðið är någon god affär ekonomiskt. Även Fréttablaðið minskar nu till historiskt låga nivåer. Det är nu bara 39,9 procent som läser tidningen. För första gången sjunker räckvidden under 40 procent. Tappet är 0,7 procentenheter sedan föregående mätning.
Fréttablaðið klarar sig dock något bättre bland de yngre läsarna. I huvudstadsregionen når Fréttablaðið 39,8 procent och i landet som helhet 32,4 procent bland islänningar i åldern 18 till 49 år.
Gapet mellan storstadsområdet kring Reykjavík och övriga landet är större bland Fréttablaðiðs läsare. I enbart huvudstadsregionen är det 48 procent som läser Fréttablaðið och 26,4 procent som läser Morgunblaðið. Förklaringen till den stora skillnaden är att Fréttablaðið främst distribueras i huvudstadsregionen. På landsbygden finns tidningen ofta inte alls eller kan bara hämtas på särskilda utlämningsställen.
Det är inte bara Islands två kvarvarande dagstidningar som förlorar läsare. Också Viðskiptablaðið, som utkommer en gång i veckan, nådde en ny bottennivå i augusti. Det var då bara 7,4 procent som läste tidningen, en nedgång med 0,8 procentenheter. Aldrig tidigare har så få läst Viðskiptablaðið.
Även DV är en förlorare. Räckvidden minskar med 0,7 procentenheter till 9,3 procent. Tidningen har dock tidigare nått en lägre andel av befolkningen.
Här kan du läsa mer om Morgunblaðiðs ekonomiska kris.