Försökte stoppa flyg för att stoppa utvisning av asylsökande

Två isländska kvinnor riskerar långa fängelsestraff efter att ha försökt förhindra ett flygplan från att lyfta. Just före start ställde de sig upp i planet och uppmanade andra resenärer att göra samma sak. Syftet var att förhindra utvisningen av en asylsökande från Nigeria. Nu åtalas kvinnorna för brott mot luftfartslagen och ohörsamhet mot ordningsmakten.

Det var den 26 maj 2016 som ett av Icelandairs plan skulle lyfta från Keflavík mot Stockholm. Ombord fanns en 32-årig man från Nigeria. Han hade fått avslag på sin ansökan om asyl på Island. Han satt långt bak i planet i sällskap av poliser som skulle verkställa utvisningen.

Mannen hade bott på Island i fyra år. Han arbetade på en restaurang och var förlovad med en isländsk kvinna. Som kristen uppgav mannen att han förföljts av Boko Haram i hemlandet. Útlendingastofnun ansåg dock inte att han hade skäl till asyl. Inte heller ansåg myndigheten att han hade tillräckligt starka kopplingar till Island för att få stanna av det skälet.

Just innan planet skulle starta reste sig två kvinnor från aktivistgruppen No Borders upp i planet. De uppmanade andra passagerare att göra samma sak. De sade att det ombord fanns en asylsökande som skulle utvisas med olagliga metoder. Genom att förhindra planet från att lyfta hoppades de kunna stoppa utvisningen.

Inga andra resenärer anslöt sig till protesterna. Fler poliser kallades till planet. Kvinnorna greps och fördes ut ur planet samtidigt som utvisningen till Sverige genomfördes. Efter sju timmar försattes de på fri fot. De spred filmer från aktionen genom olika sociala medier.

Nu åtalas kvinnorna vid Héraðsdómur Reykjavíkur för brott mot luftfartslagen och för ohörsamhet mot ordningsmakten. Totalt rör det sig om tre olika åtalspunkter - som var för sig kan ge upp till två, fem och sex års fängelse.

Här kan du se ett filmklipp från försöket att förhindra planet från att lyfta.

Icelandair slipper ersätta resenär för försvunnet lyxbagage

Tjugo dagar efter att en försenad resväska levererats meddelade resenären att en rad dyrbara saker försvunnit. Det var kläder och accessoarer från märken som Jimmy Choo, Fendi, Burberry, Versace och Christian Louboutin som saknades. Men Icelandair anser inte att passageraren bevisat att sakerna fanns i väskan. Den osäkerheten gör att bolaget slipper ersätta resenären.

En person som reste med Icelandair från New York till Berlin via Keflavík vände sig den 5 juli i år till Samgöngustofa. Då hade det incheckade bagaget - som bestod av en resväska - inte kommit fram till slutdestinationen. Dagen efter att passageraren kontaktat myndigheten fick den väskan hemkörd.

Men historien var inte slut där. Den 26 juli vände sig resenären på nytt till Samgöngustofa. Den här gången hävdade passageraren att saker till ett värde av 8 646 dollar hade stulits ur väskan. En teori var att stölden skulle ha skett under omlastningen av bagaget i Keflavík.

I anmälan till Samgöngustofa listade resenären de försvunna föremålen. Det rörde sig om olika typer av märkesvaror som köpts i New York.

På listan över saknade föremål fanns en plånbok från Jimmy Choo, en jacka från Fendi, en tröja från Stella McCartney, sandaler från Christian Louboutin, en sminkväska från Versace, solglasögon från Gucci, två armband från Hermès, en länk från Burberry och en väska från Yves Saint Laurent. Dessutom saknades läkemedlen Ibufen och Claritin.

Men Icelandair ville inte ersätta passageraren trots att det gjorts en polisanmälan. Flygbolaget ansåg att reglerna för bagage inte följts. Och det fanns enligt Icelandair inte heller några bevis för att föremålen faktiskt funnits i den försenade väskan.

Icelandair svarade att det i villkoren tydligt framgår att värdesaker inte ska transporteras i bagage som checkas in. Den resenär som ändå gör det bär ensam risken för föremål som kommer bort. Här ansåg Icelandair att det handlade om ett uppenbart regelbrott.

Men Icelandair ifrågasatte också passagerarens krav. Enligt bolaget kunde den inte visa att de saker som anmälts som stulna någon gång hade transporterats i väskan.

Eftersom parterna tvistar om något som är en förutsättning för beslutet om kompensation måste den frågan avgöras först. Samgöngustofa kan inte avgöra om det är Icelandair eller passageraren som har rätt i den frågan.

Samgöngustofa skriver i beslutet att det inte är upp till myndigheten att pröva sanningshalten i resenärens krav. Den kan bara avgöras i domstol. Därför kan Samgöngustofa inte heller ta ställning till passagerarens krav på ersättning.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Professor: Vulkanutbrott i Hekla kan skjuta ned flygplan

Hekla är sedan flera år tillbaka redo för ett nytt utbrott. Och det utbrottet skulle kunna utgöra ett direkt hot mot flygtrafiken över Atlanten. Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger till RÚV att Hekla skulle kunna skjuta ned ett flygplan under utbrottets första fas. Eftersom utbrott i Hekla kommer med kort varsel anser att han riskerna är avsevärda.

Sedan Island befolkades har Hekla erupterat minst tjugo gånger. Det gör Hekla till en av Islands mest aktiva vulkaner. Det senaste utbrottet kom 2000. Då hade Hekla under en längre tid haft i snitt ett utbrott vart tionde år.

De senaste utbrotten i Hekla har varit förhållandevis små. Hekla kan dock snabbt sprida stora mängder aska över stora områden. Aska från vulkanen kan dessutom nå 30 kilometers höjd under den inledande fasen.

Páll Einarsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, har vid flera tillfällen varnat för att Hekla skulle kunna utgöra ett direkt hot mot flygtrafiken över Atlanten. Den går nämligen rakt ovanför vulkanen. Páll Einarsson anser att den bör dirigeras om för att öka säkerheten. Det är dock en uppmaning som myndigheterna hittills inte följt.

Han säger till RÚV att Hekla redan omkring 2006 hade expanderat till samma nivåer som inför utbrottet år 2000. En rimlig slutsats är därför att vulkanen åter är redo för ett utbrott. Enligt Páll Einarsson är det oroväckande att utbrott i Hekla sker med så kort varsel. De jordskalv som signalerar att ett utbrott är på väg kommer tätt inpå:

"Det är nästan alltid kortare än en timme och ibland inte mer än 20 till 25 minuter. ... Om det finns en grupp vandrare på fjällets sluttningar när man ser dessa tecken så är det för sent att informera dem eftersom de redan har hamnat i problem."

Hekla är i dag populärt bland vandrare. Páll Einarsson säger till RÚV att de utsätter sig för en risk genom att ta sig upp på fjället. Vid ett utbrott med ett snabbt förlopp kommer de inte att hinna i säkerhet innan stora mängder vulkanaska gör det svårt eller omöjligt att röra sig.

Páll Einarsson hävdar alltså att även flygtrafiken hotas av Hekla. Dagligen passerar ett stort antal flygplan rakt över vulkanen på väg till eller från Island eller över Atlanten. Han säger till RÚV att Heklas askpelare skulle kunna få ett flygplan att störta:

"Det råkar vara så att Hekla ligger rakt under en av de största flygkorridorerna över Atlanten och det är alltså flygplan som allt för ofta flyger rakt ovanför Heklas topp. ... Sannolikheten för att Hekla helt enkelt skjuter ned ett passagerarflygplan i början av nästa utbrott är alltså avsevärd."

Det är inte första gången som Páll Einarsson varnar för riskerna. Men den bedömningen delas alltså inte av myndigheterna. Han har tidigare fått svaret att det vid ett annalkande utbrott ska finnas tillräckligt med tid för att dirigera om trafiken.

Kristín Jónsdóttir vid Veðurstofa Íslands säger till RÚV att myndigheten hoppas att nu kunna identifiera ett utbrott i ett tidigare skede. Sex nya jordskalvsmätare har placerats nära Heklas topp. Mätare har också placerats i borrhålor för att med större precision kunna följa Heklas expansion när magma rör sig uppåt i fjället:

"När vi ser tydliga tecken på att ett vulkanutbrott är överhängande så sätter vi i gång vår beredskapsplan och det som står i den är att ta kontakt med civilförsvaret som då vidtar åtgärder och evakuerar och så tar vi kontakt med flygmyndigheterna."

Här kan du läsa mer om Páll Einarssons varningar om Hekla.

Dagens citat

"Året som helhet har inte varit tufft men man har börjat höra från människor att de tycker att det är något svårare i dag. Det har varit en sådan enorm expansion. ... Det finns illavarslande tecken i skyn och jag tror att man har börjat att vara försiktigare och tänker inte ta några onödiga risker. Jag hoppas det åtminstone."

Óskar Hafnfjörð Gunnarsson, ordförande för Matvæla- og veitingafélag Íslands, i Vísir om hur matställen i Reykjavík får det allt tuffare efter de senaste årens överetablering när turismen inte längre ökar och allt fler besökare spenderar mindre.

Isländska livsmedelsjätten Bónus skrotar plastpåsarna

Livsmedelskedjan Bónus slutar att sälja bärkassar av plast. Nu finns bara nedbrytbara påsar att köpa i butikskassorna tillsammans med återanvändbara kassar. Att slopa plastpåsarna är ett sätt att bidra till mindre skräp och föroreningar. Under en övergångsperiod delar Bónus ut 100 000 återanvändbara kassar till kunderna.

Bónus är Islands största livsmedelskedja med 32 butiker i landet. Av dessa finns tjugo i huvudstadsregionen och övriga tolv i större städer på landsbygden.

Nu uppger Bónus på Facebook att kedjan slutar sälja bärkassar av plast. Arbetet med att kasta ut plastpåsarna har förberetts i ett och ett halvt år. Syftet är att minska företagets miljöpåverkan.

Bónus säljer nu bara nedbrytbara påsar av majs i butikskassorna. Dessutom erbjuds olika typer av återanvändbara kassar. Just nu delar Bónus ut 100 000 återanvändbara kassar till kunderna.

Muhammed får sällan komma på jobbintervju på Island

Ett typiskt muslimskt namn som Muhammed stänger många dörrar på den isländska arbetsmarknaden. Trots samma formella meriter som Guðmundur och Anna får Muhammed inte chansen att gå på några jobbintervjuer. Det visar en studie utförd av forskare vid Háskóli Íslands. Deras slutsats är att muslimer diskrimineras i näringslivet. Det skriver Vísir.

Berättelserna om diskriminering på arbetsmarknaden på Island är många. Vittnesmålen om att utländska anställda får sämre villkor är många. Ofta rör det sig om lägre löner för samma jobb, ockerhyror för bostäder, sämre anställningstrygghet och godtyckliga uppsägningar.

Kári Kristinsson och Margrét Sigrún Sigurðardóttir är båda forskare vid Háskóli Íslands. De har studerat diskriminering gentemot arbetssökande som har typiskt utländska förnamn. Resultatet visar enligt forskarna att det finns utbredda fördomar - i synnerhet mot muslimer.

De sammanställde fyra likvärdiga meritförteckningar. De fick fyra olika förnamn: Guðmundur, Anna, Muhammed och Aisha. Guðmundur och Anna gavs dessutom typiskt isländska efternamn medan Muhammed och Aisha fick traditionellt muslimska efternamn.

I övrigt hade de fyra kandidaterna samma kvalifikationer. Fyra olika grupper fick bedöma de jobbsökande och om de skulle kallas till en anställningsintervju.

Guðmundur och Anna - två på Island mycket vanliga förnamn med lång tradition - fick ofta chansen. Men både Muhammed och Aisha ratades i stor utsträckning. De ansågs inte vara lika lämpliga eller kompetenta för samma jobb och de ansågs inte förtjäna samma lön som Guðmundur och Anna.

Kári Kristinsson säger till Vísir att undersökningen ger samma resultat som en lång rad liknande studier. Vissa gruppers meriter - i det här fallet personer som uppfattas som muslimer - inte värderas lika högt:

"Det framgår mycket tydligt att det finns avsevärda fördomar mot dem som bär ett muslimskt namn."

Konsekvensen är enligt forskarna att jobbsökande med muslimska namn riskerar att sållas bort tidigt i anställningsprocessen och att de därför aldrig får möjlighet att komma på intervju, rapporterar Vísir.

Åklagare kräver 19 års fängelse för Thomas Møller Olsen

Minst nitton års fängelse är det enda som kan bli aktuellt för Thomas Møller Olsen. Det sade åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir i sin slutplädering i Landsréttur i går. Att han försökte beskylla en kollega för mordet på 20-åriga Birna Brjánsdóttir ansåg hon vara en försvårande omständighet. Själv nekade han till alla anklagelser.

I Héraðsdómur Reykjaness dömdes Thomas Møller Olsen till nitton års fängelse för mordet på Birna Brjánsdóttir och grov narkotikasmuggling. 20-åringen försvann den 14 januari 2017 efter en utekväll i Reykjavík. Åtta dagar senare hittades hon död på stranden vid Selvogur.

Obduktionen visade att Birna Brjánsdóttir utsatts för grov misshandel. Efter att hon slagits medvetslös hade hon kastats i vattnet och drunknat. Sökandet efter henne var en av de största polisinsatserna i Islands historia.

Spåren ledde utredarna tidigt mot Thomas Møller Olsen, en grönländsk sjöman på trålaren Polar Nanoq. Båten låg för tillfället i hamn i Hafnarfjörður. Samma natt som Birna Brjánsdóttir försvann var han i Reykjavík och festade tillsammans med en kollega. I den hyrbil han använde hittades senare mängder av blodspår från Birna Brjánsdóttir.

Thomas Møller Olsen dömdes mot sitt nekande. Han överklagade domen till Landsréttur. När han hördes i går stod han fast vid sin berättelse från rättegången i Héraðsdómur Reykjaness. Det var först där som han försökte lägga skulden för mordet på kollegan. Han fortsatte i går att hävda att skälet till att han då ändrade sin berättelse var tidigare påtryckningar från polisen.

Själv hävdade han alltså att kollegan måste vara mördaren. Han sade att mordet bör ha utförts under ett tjugo minuter långt stopp vid en golfklubb. Där ska kollegan ha åkt i väg med Birna Brjánsdóttir. När han kom tillbaka var hon inte med i bilen. Kollegan ska då ha förklarat att hon valt att gå hem eftersom hon bodde i närheten.

Under tiden ska Thomas Møller Olsen ha kissat och tittat på stjärnhimlen. Åklagaren Sigríður Friðjónsdóttir undrade hur han kunde se några stjärnor när det var så molnigt. Han fortsatte dock att hävda att han visst kunde se stjärnor.

Stoppet vid golfklubben var centralt under gårdagens rättegång. Thomas Møller Olsen hävdade att kollegan - som enligt andra vittnen varit mycket berusad och som dessutom inte har körkort - inte alls var så full och att han ändå kunde köra bil. Sigríður Friðjónsdóttir ansåg att det var otänkbart att kollegan på denna korta tid skulle kunna misshandla Birna Brjánsdóttir och köra till en strand för att kasta kroppen i havet.

En hel del tid ägnades också åt den hyrbil som han disponerade. Thomas Møller Olsen hade i går ingen förklaring till vad han gjorde mellan klockan 7 och 11.05 samma morgon som Birna Brjánsdóttir försvann. När han återvänder till Hafnarfjörður med hyrbilen ägnar han mycket tid åt att städa den. Han sade att skälet var att någon kräkts i bilen. Åklagaren undrade varför en spya fick honom att städa hela bilen invändigt och dessutom tvätta taket. Han uppgav att det berodde på att grönländare var mycket renliga av sig.

Thomas Møller Olsen körde 319 kilometer med hyrbilen. Polisen har kunnat kartlägga 129 kilometers körning. Inte heller i går ville han säga något om resterande körsträcka. Teorin är att han då körde till bron över Ölfusá och där kastade Birna Brjánsdóttir i vattnet.

Sigríður Friðjónsdóttir sade i sin slutplädering att bevisningen mot Thomas Møller Olsen var stark. Birna Brjánsdóttirs blod fanns i hyrbilen, hans fingeravtryck fanns på hennes körkort som hittades ombord Polar Nanoq, hans dna fanns på hennes kängor som påträffades i hamnen i Hafnarfjörður och hennes blod fanns på en tröja som han använde. Inget pekade på någon annan gärningsman.

Därför yrkade hon på minst nitton års fängelse för Thomas Møller Olsen. Domen i Héraðsdómur Reykjaness var enligt Sigríður Friðjónsdóttir inte för sträng. En försvårande omständighet var att han försökte lägga skulden på en kollega.

Försvararen Björgvin Jónsson krävde att Thomas Møller Olsen skulle frikännas. Om han inte friades skulle han få ett kortare straff för delaktighet i mord. Han ansåg att det var "i bästa fall osannolikt" att mordet gått till på det sätt som åklagaren hävdade.

Under rättegången ifrågasatte han bevisningen mot Thomas Møller Olsen. Han uppgav bland annat att den blodiga tröjan inte var Thomas Møller Olsens och att han inte hade burit den när Birna Brjánsdóttir försvann.

Birna Brjánsdóttirs föräldrar krävde Thomas Møller Olsen på 21 miljoner isländska kronor i skadestånd. De krävde också att han skulle stå för begravningskostnaderna. De sade i rätten att deras liv fortfarande präglades av mordet. Mediernas rapportering om fallet hade varit mycket påfrestande.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"I stigande grad har jag noterat att det här i landet råder en stark tendens till centralstyrning eller något slags förmynderi. Människor här ges inte mycket förtroende. Frihet anses vara skadligt. Jag stöter ständigt på exempel på detta. I veckan behövde jag köpa lusschampo eftersom skolan har börjat och att löss har kommit med det. På kvällstid är det en butik i Lágmúli som säljer lusschampo. Jag frågade mig: Vadan detta? Varför är det inte möjligt att köpa en sådan vara i ett snabbköp? Råder det här rädsla för att människor skulle köpa för mycket lusschampo om det fanns överallt? Skulle det bli lusschampomani?"

Guðmundur Steingrímsson, tidigare ledare för Ljus framtid, skriver i Fréttablaðið att Island präglas av förmyndarmentalitet.

Här är statsminister Katrín Jakobsdóttirs favoritlåtar

Björk, Múm, Gus Gus, Hjaltalín, Maus och Milkywhale är några av de isländska artister som finns bland statsminister Katrín Jakobsdóttirs favoriter. Men på listan över hennes 36 favoritlåtar märks också Robyn, Kate Bush, Sugababes, Rihanna, Peter Gabriel och Kraftwerk.

Katrín Jakobsdóttir har satt ihop spellistan på Spotify lagom till tjugoårsjubilerande festivalen Iceland Airwaves. Morgunblaðið noterar att hon inte gjorde Bang Gangs "Listen Baby" till något av sina val. När gruppen debuterade 1996 var nämligen den blivande statsministern med i videon. En ung kvinna i solglasögon skymtar förbi vid ett flertal tillfällen - och det var alltså hon som skulle bli regeringschef 21 år senare.

Stundin bryter tystnad om Bjarni Benediktssons affärer

Efter 375 dagar med munkavle fortsätter Stundin att rapportera om Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir. De nya avslöjandena kommer trots att Glitnirs konkursbo ännu inte beslutat om det föreläggande som förbjuder rapporteringen ska överklagas till Hæstiréttur Íslands. Stundin tolkar lagen som att konkursboets frist redan löpt ut.

Några veckor före förra höstens alltingsval kunde Stundin avslöja nya uppgifter om dåvarande statsministern Bjarni Benediktssons affärer med Glitnir före finanskraschen. I sin roll som alltingsledamot fick han information om bankens utsatta position som inte var känd för allmänheten.

Bjarni Benediktsson sålde ett stort innehav i Glitnirs fond Sjóður 9 just innan banken kollapsade. Affären gjorde att han kunde undvika mångmiljonförluster.

Rapporteringen baserades på dokument som läckts från Glitnir. Bankens konkursbo vände sig till sysselmannen i Reykjavík som på Glitnirs begäran förbjöd all fortsatt rapportering. Det föreläggandet hade i fredags varit i kraft i 375 dagar.

Glitnir förlorade den första rundan i Héraðsdómur Reykjavíkur. Glitnir förlorade även när det skrotade förbudet överklagades till Landsréttur. Domstolen ansåg att det fanns ett tydligt allmänintresse i rapporteringen om Bjarni Benediktssons affärer. Inget tydde på att - något som Glitnir sade sig befara - Stundin skulle avslöja detaljer om vanliga kunders bankaffärer.

Inte heller ansåg Landsréttur att Stundins journalister omfattades av banksekretessen - en sekretess som sannolikt brutits av den som läckt uppgifterna. Och inte heller spelade det någon roll för Landsréttur om Stundins källor begärt anonymitet eller inte. Glitnir hävdade i rätten att tidningens journalister inte bara kunde avstå från att besvara frågor om materialet genom att hänvisa till källskydd.

I fredags hade Glitnirs konkursbo ännu inte tagit ställning till ett överklagande till Hæstiréttur Íslands. Men då bröt alltså Stundin självmant tystnaden efter att det föreläggande förbjudit tidningen att rapportera om nya uppgifter ur de läckta dokumenten varat i över ett år.

Jón Trausti Reynisson och Ingibjörg Dögg Kjartansdóttir, tidningens chefredaktörer, skriver i en ledare att de nu av både etiska och juridiska skäl fortsätter rapporteringen om Bjarni Benediktssons affärer. De anser inte att de längre bryter mot föreläggandet.

Skälet är att lagstiftningen om denna typ av föreläggande inte har anpassats efter Landsréttur, den domstol som instiftades vid årsskiftet. Glitnir anser sig ha fyra veckor på sig att överklaga till Hæstiréttur Íslands, en frist som ännu inte har löpt ut. Så lång är nämligen fristen för att begära prövningstillstånd efter att en dom fallit i Landsréttur.

Men i lagen står det att en högre domstol ska avslå ett föreläggande inom tre veckor från att det prövats i första instans. Och dessa tre veckor hade gått i fredags. Därför anser sig Stundin ha rätten på sin sida i de nya publiceringarna.

Det har ännu inte kommit något besked från Glitnirs konkursbo om ett eventuellt överklagande till Hæstiréttur Íslands. Ingólfur Hauksson, vd för Glitnir Hold Co som är det bolag som administrerar konkursboet, säger till RÚV att han inte läser Stundin och att det är tidningens egen tolkning att föreläggandet inte längre gäller.

Här kan du läsa mer om munkavlen mot Stundin och här kan du läsa domen från Landsréttur i sin helhet.

Kräver att bli frikänd för mordet på Birna Brjánsdóttir

Thomas Møller Olsen kommer att kräva att bli frikänd när rättegången om mordet på Birna Brjánsdóttir inleds i Landsréttur i dag. Om han inte frias vill han ha ett kortare straff än den nittonåriga fängelsedom som han fick i Héraðsdómur Reykjaness. Medierna får inte rapportera om enskilda vittnesmål så länge som rättegången pågår.

Tidigt på morgonen den 14 januari 2017 försvann 20-åriga Birna Brjánsdóttir efter en utekväll. Hon sågs sist på Laugavegur i centrala Reykjavík. Hon hittades åtta dagar senare på stranden vid Selvogur. Dödsorsaken fastställdes till drunkning. Innan dess hade hon slagits medvetslös och utsatts för mycket grovt våld.

Den grönländske sjömannen Thomas Møller Olsen dömdes för mordet. Enligt domen i Héraðsdómur Reykjaness plockade han upp henne i Reykjavík. Därefter körde han till hamnen i Hafnarfjörður. Där släppte han av en kollega som gick ombord Polar Nanoq, den trålare som båda jobbade på. Efter att han lämnat hamnen dröjde det fyra timmar innan han återvände.

Under denna tid ska han enligt domen ha slagit Birna Brjánsdóttir medvetslös. Han körde sedan till en okänd plats på sydkusten där han kastade henne i havet. När han kom tillbaka ägnade han mycket tid åt att tvätta och städa hyrbilen invändigt innan han återlämnade den.

Inuti hyrbilen hittades stora mängder blodspår från Birna Brjánsdóttir. Ombord Polar Nanoq återfanns en id-handling som tillhörde henne. Där hittades dessutom en tröja som även den hade blodspår från Birna Brjánsdóttir.

I Héraðsdómur Reykjaness dömdes Thomas Møller Olsen mot sitt nekande. Av de två förberedande förhandlingar som ägt rum inför dagens rättegång i Landsréttur står det klart att han kommer att fortsätta neka. Thomas Møller Olsen vill helt frias från mordet. Om han ändå döms vill han ha ett kortare straff.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjaness försökte Thomas Møller Olsen lägga skulden på kollegan. Han kommer att driva samma linje när den överklagade domen nu behandlas i Landsréttur. Det framgår av försvararen Björgvin Jónssons agerande inför rättegången.

En fråga gäller just den blodiga tröjan. I rätten är det troligt att han kommer att hävda att den inte kan ha burits av Thomas Møller Olsen. När han greps var han 188 centimeter lång och vägde 94 kilo. Eftersom tröjan var av storlek medium ska den ha varit för liten för Thomas Møller Olsen. Syftet med att ifrågasätta vem som bar plagget är att försöka så tvivel om ett av åklagarens trumfkort, nämligen blod från Birna Brjánsdóttir på Thomas Møller Olsens kläder.

En annan fråga gäller bilder från en övervakningskamera vid Golfklúbbur Garðabæjar. Här stannade Thomas Møller Olsen och kollegan under färden mellan Reykjavík och Hafnarfjörður. Thomas Møller Olsen väntas hävda att mordet skulle ha skett här under en stund när han själv inte var i bilen. I så fall skulle kollegan ha mördat Birna Brjánsdóttir, åkt i väg med kroppen och återvänt inom loppet av några få minuter.

Det finns starka bevis för att kollegan var rejält berusad vid denna tidpunkt. Det kommer försvaret att ifrågasätta. Kollegan har heller inte något körkort. Försvaret kommer försöka göra gällande att kollegan ändå lärt sig att köra bil och att han därför skulle ha kunnat använda bilen för att dumpa kroppen medan Thomas Møller Olsen var ute för att kissa vid golfklubben.

Dessutom kommer försvaret att rikta kritik mot de beräkningar som gjorts av hyrbilens körsträcka under det dygn då Birna Brjánsdóttir försvann. Efter en omräkning kom polisen fram till att bilen körts tillräckligt långt för att Thomas Møller Olsen skulle ha kunnat åka hela vägen till den förmodade dumpningsplatsen vid bron över Ölfusá och tillbaka. Försvaret anser inte att det varit möjligt.

Inför dagens rättegång har medier och andra besökare belagts med restriktioner. Förhandlingarna kommer att vara öppna för allmänheten, men ingen får rapportera om vad som framkommer förrän samtliga vittnen har hörts. Skälet är att Landsréttur vill undvika att vittnen påverkas av vad andra har sagt i rätten.

Thomas Møller Olsen kommer att vittna under rättegången.

Här kan du läsa mer om mordet på Birna Brjánsdóttir.

Dagens citat

"Så vi kan snart komma att få bevittna hur människor kommer eller söker sig hit som blir något slags klimatflyktingar. Inte fattiga människor utan snarare människor som vill bo i ett land som har acceptabla dagliga väderförutsättningar."

Ólafur Ragnar Grímsson, tidigare president, i RÚV om hur han tror att klimatförändringarna kan komma att påverka migrationen till Island.

Dagens bonuscitat

Foto: Pressbild

"När min dotter föddes hörde hon Glósóli under första halvtimmen av sitt liv och sedan när min son föddes hörde han Hoppípolla under första timmen. Det var ovärderligt. Därför lät jag tatuera mina barns namn och texterna till dessa låtar på min hals."

Madison Van Bennekom, en australier som är ett stort fan av Sigur Rós, i DV om varför han har flera av gruppens texter tatuerade på kroppen.

Val i nationalparken Þingvellir utlöser politisk strid

Ólína Þorvarðardóttir får inte jobbet som nationalparksföreståndare på Þingvellir. Med fyra röster mot tre går i stället uppdraget till Einar Á. E. Sæmundsen. De tre regeringspartierna röstade på honom. Oppositionens ledamöter i nämnden röstade på henne. Beslutet fick socialdemokraten Oddný G. Harðardóttir att lämna sin plats i nämnden.

Nyligen utsågs Einar Á. E. Sæmundsen till nationalparksföreståndare på Þingvellir. Han var en av två kandidater i slutomgången. Den andra var Ólína Þorvarðardóttir. Han har det senaste året vikarierat på posten. Hon har bland annat representerat Socialdemokraterna i alltinget.

I omröstningen i nämnden vann Einar Á. E. Sæmundsen med fyra röster mot tre. De tre regeringspartierna - som har majoritet i nämnden - röstade på honom. Ólína Þorvarðardóttir fick oppositionens tre röster mot fyra för honom.

Ólína Þorvarðardóttir hävdade på Facebook att vänskapsband snarare än kompetens avgjort valet till hennes nackdel. Hon vände sig bland annat mot Självständighetspartiets Páll Magnússons agerande i samband med omröstningen. Vísir berättade att han inte var på plats när de två slutkandidaterna presenterade sin syn på nationalparkens framtid - en uppgift som det lades stor vikt vid.

Páll Magnússon röstade på Einar Á. E. Sæmundsen. Han sade till Vísir att han trots att han missade presentationen hade en god bild av de två kandidaterna.

En annan som reagerade på Páll Magnússons hantering av frågan var Oddný G. Harðardóttir, Socialdemokraternas representant i nämnden. Hon skrev på Facebook att han ringaktade kandidaterna genom att inte närvara när de redogjorde för sina framtidsvisioner för Þingvellir.

Därefter dröjde det inte länge innan Ólína Þorvarðardóttir på Facebook berättade att partikamraten Oddný G. Harðardóttir hoppat av nämnden i protest. Efterträdare blir Guðmundur Andri Thorsson.

Islands ex-presidentpar klonar hunden Sámur

Elvaårige hunden Sámurs dna har sparats av ett företag i USA. Sámurs ägare är tidigare presidenten Ólafur Ragnar Grímsson och hustrun Dorrit Moussaieff. Syftet är att kunna klona Sámur efter hundens död. Ólafur Ragnar Grímsson säger till RÚV att det i så fall troligtvis blir den första isländska hunden som klonas.

Efter tjugo år som president lämnade Ólafur Ragnar Grímsson uppdraget sommaren 2016. Då flyttade han och hustrun Dorrit Moussaieff  från residenset Bessastaðir till ett hus i Mosfellsbær.

De sista åren på Bessastaðir hade paret sällskap av Sámur, en hund som namngavs efter Gunnars kloka följeslagare i Brennu-Njáls saga (Njáls saga). Sámur var i regel den som först hann välkomna besökare till residenset.

Sámur har nu hunnit bli elva år. Därför har Ólafur Ragnar Grímsson och Dorrit Moussaieff bestämt sig för att göra det möjligt att klona hunden. Han säger till RÚV att de har tagit hjälp av ett amerikanskt företag för att förbereda kloningen:

"Vi åkte till en veterinär. Det togs prover av huden som skickades till Texas. Nu har det odlats celler av detta så när vi vill och är redo kan vi få en ny Sámur."

Initiativet kom från Dorrit Moussaieff. Men Ólafur Ragnar Grímsson säger till RÚV att själva kloningen inte kommer att genomföras så länge som Sámur är i livet:

"Det här är naturligtvis en lite hemsk värld, men det innebär i praktiken att även när Sámur är borta så kan vi fortsätta att ha nöje av vår Sámur och dessutom att välja vem som är pålitlig och vem som inte är det. ... Jag har sagt till mina barnbarn att när de har skaffat sig ett hem och har fått sina egna barn så kan de beställa sin egen Sámur från Texas."

Sámur blir sannolikt den första isländska hunden som klonas.

Dagens citat

"Kraven höjs ständigt för en viss renhet där animaliska produkter och mjölk inte blandas. Han frågade till exempel om vi blandade olika typer av mjölk, mjölk från grisar eller kameler, och jag sade till honom att vi inte mjölkade grisar på Island och att det inte fanns några kameler här."

Egill Thoroddsen, kvalitetschef vid Mjólkursamsalan, i RÚV om att företaget som ett led i att bli koshercertifierat fått besök av en brittisk rabbin som inspekterade produktionen.

Dagens bonuscitat

"The stronger the position that Iceland builds in the market, the more likely our companies can open doors to build new business. Therefore, a strong Iceland brand has a better chance of attracting new and diverse foreign direct investment, and of maintaining and advancing interest in Iceland as a destination. A strong Iceland brand is also better prepared to deal with crisis, economic or other. "

Hlynur Guðjónsson, Islands generalkonsul i New York, i Diplomatic Connections om förhållandet mellan Island och USA.

Kyrkan i Skálholt börjar ta betalt av besökare

Kyrkan i Skálholt börjar nu ta betalt av alla besökare. Men för vissa gäster kommer inträdesavgiften som en total överraskning. Kyrkan skickar nämligen ut räkningar till personer som har skrivit i gästboken. Metoderna har bland annat fått guiden Kristján Logason att reagera. I Fréttablaðið kritiserar han kyrkan för att inte ha informerat om avgiften.

Den 1 september i år började kyrkan i Skálholt ta betalt av turistbussar. Priset för bussar som tar 30 personer eller fler är 3 000 isländska kronor. För mindre bussar är avgiften 1 500 kronor. För inträdespengen får gästerna möjlighet att gå på toaletten och att se det lilla museum som finns i kyrkan.

Införandet av besöksavgifter meddelades på kyrkans hemsida. Där uppger kyrkan att även andra gäster ska betala för sina besök. Exakt hur det ska gå till skulle meddelas senare.

Men de personliga avgifterna har redan införts. Informationen om den är dock allt annat än tydlig i kyrkan. Guiden Kristján Logason skrev företagets namn i gästboken - och fick en digital räkning på 750 isländska kronor skickad till sig. Han säger i Fréttablaðið att han inte på något sätt hade informerats om inträdet:

"Om människor vill ta betalt för toaletter eller kyrkor så kan de göra det, men då måste de vara på plats och göra det på ett tydligt sätt. Inte genom att skicka människor en räkning i efterhand. ... Jag bad naturligtvis om en kreditfaktura eftersom detta var ett köp av en service som jag inte bad om. ... Detta är anmärkningsvärt i utförandet och hanteringen av hur de tänker definiera det juridiskt att de tänker att skicka mig en räkning på grund av ett namn i någon bok."

Erla Þórdís Traustadóttir, marknadsansvarig för kyrkan i Skálholt, säger i Fréttablaðið att informationen till besökare kan förbättras. Inte heller hon anser att det är tydligt att den som skriver sitt namn i gästboken kan få en räkning. Kyrkan har dock inte möjlighet att alltid ha någon på plats som tar emot betalningar från besökare:

"Det är kanske inte helt glasklart i boken men vi försöker sprida detta på så många sätt som det är möjligt. Sådan information behöver kanske smältas. Folk tyckte att det var olämpligt att det var så kort varsel. ... Vi håller på att utveckla denna idén och alla synpunkter tas emot välvilligt."

Här kan du läsa mer om avgifterna i Skálholt.

Varnar för spridning av badklåda i Landmannalaugar

Två badare i Landmannalaugar har nyligen drabbats av badklåda efter att ha varit i vattnet. Umhverfisstofnjun varnar i ett pressmeddelande för fortsatt risk för spridning av badklåda. Parasitsjukdomen har sannolikt kommit till Landmannalaugar genom bergänder och gräsänder. Tillsammans med smittskyddsläkare försöker nu myndigheten förhindra spridningen av badklåda.

Badklåda är en parasitsjukdom som orsakas av en inälvsparasit som är vanlig hos fåglar. Den som drabbas får utslag eller blåsor och ofta kraftig klåda. Sjukdomen är självläkande. Alla symtom brukar vara borta efter en vecka.

Det första dokumenterade fallet av badklåda på Island är från Fjölskyldugarðurinn i Reykjavík 1997. Då var det ett hundratal personer som fick badklåda på fötterna efter att ha gått i en grund damm i området.

Badklåda är vanligast i grunda och varma bad. Under 2003 och 2004 var det flera tusen badare i Landmannalaugar som drabbades. Utbrottet kunde spåras tillbaka till en gräsand som häckade i området.

Den senaste tiden har två badare i Landmannalaugar på nytt drabbats av badklåda. Smittspridaren har inte identifierats, men det är troligt att det rör sig om bergänder eller gräsänder som håller till vid naturbadet.

Umhverfisstofnun varnar för att det fortfarande finns en risk för att drabbas av badklåda. Myndigheten arbetar bland annat ihop med smittskyddsläkare för att hitta källan och förhindra spridningen. Umhverfisstofnun har tidigare försökt få bort änder som häckat vid Landmannalaugar just för att minska riskerna för badklåda.

Här kan du läsa mer om hälsofarliga bakterier i isländska naturbad.

Dagens citat

"Det går inte att förbättra en nations livsvillkor genom att vi oss emellan förhandlar om att höja alla löner i landet med x procent eftersom livsvillkoren följer arbetskraftens produktion, exportintäkter, handelsvillkor och så vidare. Om vi tänker oss ha livsvillkor som ökar mer än vad dessa saker säger så sjunker kronan i värde och varje krona blir mindre värd fast vi får mer i lönekuvertet. Frågan är inte hur många kronor vi får utan snarare vad vi kan få för dem."

Gylfi Zoega, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i RÚV om avtalsrörelsen och den isländska kronan.

Nio av tio islänningar sover minst sex timmar om natten

Sju timmars nattsömn är det vanligaste för islänningarna. Och nio av tio sover åtminstone sex timmar varje natt. Det är ungdomars och pensionärers sömn som sticker ut. De sover både mest och minst om nätterna - medan personer mellan 30 och 67 år oftare håller sig till genomsnittliga sömnnivåer. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Att sova i snitt mellan sex och åtta timmar varje natt är det i särklass vanligaste på Island. Inom detta spann håller sig nio av tio islänningar. Det är 44 procent som säger att de sover sju timmar. Vidare är det 23 procent som uppger att de sover åtta timmar. Lika många svarar att de sover sex timmar.

Få sover mer eller mindre än så. Det är 6 procent som snittar fem timmars nattsömn. Bara 2 procent svarar att de sover högst fyra timmar respektive nio timmar. Och 1 procent säger sig sova tio timmar eller mer.

Islänningar i åldern mellan 18 och 29 år samt islänningar som har fyllt 68 år sticker ut. De sover nämligen både mest och minst. I större utsträckning än andra åldersgrupper snittar de en nattsömn på fem timmar eller mindre. Men de sover också oftare nio timmar eller mer. Samma mönster återfinns bland låginkomsttagare.

Personer bosatta på landsbygden har kortare nattsömn än invånare i huvudstadsregionen. Andra som sover mindre än genomsnittet är personer med enbart grundskoleutbildning.

Mest genomsnittliga - i bemärkelsen att de sover mellan sex åtta timmar varje natt - är höginkomsttagare, personer med högskoleutbildning och islänningar mellan 30 och 67 år. Det beror sannolikt på att de i större utsträckning än andra är yrkesverksamma.

Ministers lagbrott ger jurist miljonbelopp i skadestånd

Justitieminister Sigríður Á. Andersen bröt mot lagen när hon utsåg domare till Landsréttur. Nu står det klart att det kan bli en dyr affär för skattebetalarna. Jón Höskuldsson får drygt 5 miljoner isländska kronor i skadestånd. Dessutom har även Eiríkur Jónsson rätt till ersättning. Det beslutade Héraðsdómur Reykjavíkur i går.

Vid årsskiftet instiftades en ny domstol, Landsréttur, som innebär att det isländska rättsväsendet numera har domstolar på tre olika nivåer. Tidigare prövades alla överklaganden av Hæstiréttur Íslands. Nu tar sig Hæstiréttur Íslands bara an fall som får prövningstillstånd. För övriga rättsfall är Landsréttur högsta instans.

Redan innan Landsréttur började arbeta var domstolen ifrågasatt. Skälet var justitieminister Sigríður Á. Andersens sätt att välja ut domare. Hennes metoder har redan dömts ut som olagliga.

Nu står det även klart att staten på grund av Sigríður Á. Andersens hantering av utnämningarna är skyldig att betala skadestånd till minst två av de bortvalda kandidaterna.

Inför utnämningarna rankades de kandidater som hade sökt de femton tjänsterna som domare i Landsréttur. Men Sigríður Á. Andersen valde att göra fyra avsteg från listan. Hon utsåg fyra domare som inte tillhörde de femton högst rankade.

Sigríður Á. Andersen har sagt att hon ville prioritera en jämnare könsfördelning och tidigare domarerfarenhet. Men den motiveringen har sågats i domstol. Om hon var missnöjd med rankningen av kandidaterna skulle hon ha bett om en ny granskning. Hon hade inte rätt att själv välja vilka kandidater som skulle rankas högre.

Det rättsvidriga agerandet har gjort att hela domstolen har ifrågasatts. Vissa kritiker har ifrågasatt domstolens legitimitet. Andra kritiker har främst vänt sig mot Sigríður Á. Andersens hantering av ärendet.

Samtliga av de fyra kandidater som valdes bort har inlett rättsprocesser mot isländska staten. Två av dem avgjordes i går - även om det är troligt att de blir följetonger under den närmaste framtiden.

En av de kandidater som ratades var Jón Höskuldsson. Han stämde staten på 30 miljoner isländska kronor. Summan motsvarade den lön han skulle få i jobbet fram till pensionen om nio år. Från summan hade han räknat bort det belopp som han tjänar i dag.

Héraðsdómur Reykjavíkur höll med om att Jón Höskuldsson lidit en ekonomisk skada av ministerns beslut. Men han får nöja sig med totalt 5,1 miljoner isländska kronor i kompensation.

En annan ratad kandidat var Eiríkur Jónsson. Héraðsdómur Reykjavíkur kom i går fram till att han har rätt till kompensation från staten. Nu väntar sannolikt en ny rättsprocess om själva skadeståndsbeloppet. Domarna kan dock överklagas.

Sigríður Á. Andersen säger till RÚV att hon inte kommer att be de kandidater som valdes bort om ursäkt. Hon anser sig heller inte ha gjort något misstag i samband med utnämningarna.

Här kan du läsa mer om Sigríður Á. Andersens domarutnämningar samt här och här läsa domarna i sin helhet.

Öræfajökull fortsätter att närma sig nytt vulkanutbrott

Jordskalven i Öræfajökull fortsätter samtidigt som vulkanen fortsätter att expandera. Det är ny magma som strömmar in i magmakammaren. Allt tyder på att ett utbrott är på väg i Öræfajökull. Men det går inte att säga något om när ett utbrott skulle kunna komma. Det beskedet fick närboende vid ett informationsmöte i veckan, rapporterar RÚV.

I snart ett år har myndigheterna haft förhöjd beredskap inför ett eventuellt vulkanutbrott i Öræfajökull. Skälet är att vulkanen visar tydliga tecken på att närma sig ett utbrott. Ovanligt många jordskalv sker i området. De är sannolikt kopplade till magmarörelser i det vulkaniska systemet.

Öræfajökulls senaste utbrott ägde rum 1727. Därför finns det inte mycket information om mönster inför ett utbrott. Däremot finns det en hel del kunskap om konsekvenserna. Den överhängande risken är översvämningar. Ett utbrott som tar sig igenom glaciärens istäcke kan få enorma mängder smältvatten att nå ringvägen inom loppet av 20 minuter.

En evakueringsplan har redan utarbetats. Nu pågår arbetet med att ta fram en beredskapsplan. Inom det område som riskerar att drabbas av översvämningar bor bara drygt hundra personer, men varje dag passerar flera tusen turister genom regionen.

Víðir Reynisson, projektledare vid civilförsvarsmyndigheten Almannavarnir, säger till RÚV att beredskapsplanen kommer att vara klar vid årsskiftet. Nästa steg blir att under 2019 hålla en övning där evakueringsmetoderna och beredskapen prövas.

I onsdags informerades boende i området om utvecklingen. Beskedet från myndigheterna var enligt RÚV att aktiviteten i Öræfajökull inte visar några tecken på att avta. I stället fortsätter jordskalven - och tendensen är att de blir allt kraftigare. Skalven är i sig ett tecken på att ny magma når vulkanens magmakammare.

Mätningar som görs med hjälp av gps-instrument och satellitbilder visar dessutom att Öræfajökull fortsätter att expandera. Även detta beror på ny magma som strömmar in i magmakammaren. Hittills samlas den på omkring fem kilometers djup.

Sigurlaug Hjaltadóttir vid Veðurstofa Íslands säger till Vísir att det är svårt att följa utvecklingen med exakthet. Skälet är att förändringar i det snö- och istäcke som täcker glaciärens yta försvårar mätningarna. Men att ytskiktet nu förändras ovanligt snabbt tros vara en konsekvens av magmainflödet.

Tidigare i år övervägde myndigheterna att höja beredskapen i Öræfajökull ytterligare. Det är dock inte aktuellt i dagsläget. Sigurlaug Hjaltadóttir uppger för Vísir att det är omöjligt att förutsäga när nästa utbrott kommer.

Men det kommer troligtvis inte att ske inom de närmaste dagarna. Även om kunskaperna om Öræfajökull är begränsade är det sannolikt att utbrottet föregås av kraftigt ökande aktivitet i form av jordskalv och rörelser i jordskorpan som tydligt signalerar att magma snabbt rör sig uppåt i berget.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull.

Dagens citat

"På längre sikt är det naturligtvis farligt att ha en för stark valuta. Det skulle betyda att jobb försvinner från landet. Även om det är kul att resa till utlandet som jag gör nu och bara behöver betala lite för att gå ut och äta så är det på längre sikt kanske bättre att ha lite mer jämvikt."

Már Wolfgang Mixa, lektor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík, i RÚV om den isländska kronans kursutveckling.

Två av tre borstar tänderna två gånger om dagen

En majoritet av islänningarna borstar tänderna två gånger om dagen. Och det är bara 1 procent som aldrig borstar tänderna - och lika många som inte nöjer sig med mindre än fyra gånger om dagen. Det är framför allt män, låginkomsttagare och personer med enbart grundskoleutbildning som helt struntar i att borsta tänderna. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Inte sällan talas det på Island om försämrad tandhälsa på grund av stor konsumtion av livsmedel med högt sockerinnehåll. De flesta försöker dock hålla tänder och mun fria från bekymmer. Hela 63 procent av islänningarna borstar tänderna två gånger om dagen.

Näst vanligast är att borsta en gång dagligen. Det gör 25 procent. Vidare är det 6 procent som borstar tänderna minst tre gånger och 1 procent som borstar minst fyra gånger. Men det är också 3 procent som uppger att de borstar tänderna mer sällan än en gång om dagen. Och 1 procent svarar att de aldrig borstar tänderna.

Kvinnor, pensionärer, personer med högskoleutbildning och höginkomsttagare är ovanligt flitiga tandborstare. Män, personer med enbart grundskola bakom sig och låginkomsttagare hoppar oftare över tandborstningen.

Sett till väljargrupper är det anhängare till Folkets parti som sticker ut. Här är det 14 procent som inte borstar dagligen. I Gröna vänsterns led är det däremot 9 procent som borstar tänderna tre gånger om dagen. Också Självständighetspartiet bryter mönster - här finns de som oftast skolkar helt och hållet respektive de som inte nöjer sig med mindre än fyra gånger om dagen, 2 respektive 3 procent.

Garður och Sandgerði i ny omröstning om kommunnamn

Invånarna i Garður och Sandgerði får ännu en gång folkomrösta om namnet på den nya kommunen. När de röstade i våras bestämde sig kommunpolitikerna för att inte följa resultatet. Skälet var det låga valdeltagandet. Den 3 november får invånarna välja mellan Heiðarbyggð, Suðurnesjabær och Miðgarður.

De två kommunerna Garður och Sandgerði gick formellt ihop den 10 juni i år. Samgåendet skedde sedan invånare i bägge kommunerna röstat för en sammanslagning. I vårens kommunalval röstade de för första gången fram ett gemensamt fullmäktige.

Trots att det snart har gått fem månader sedan samgåendet blev verklighet har den nya kommunen inget namn. Det kan ändras lördagen den 3 november i år.

Inför samgåendet tog kommunerna in förslag på namn. Totalt fick de 392 förslag att behandla. Kommunpolitikernas femton favoriter skickades vidare till Örnefnanefnd, den isländska ortnamnsnämnden. Nämnden ratade åtta namnförslag och graderade de kvarvarande sju efter lämplighet.

I nästa steg valde kommunpolitikerna ut fem namn: Útnesjabyggð, Suðurbyggð, Ystabyggð, Nesjabyggð och Heiðarbyggð. Vinnaren blev till sist Heiðarbyggð. Segermarginalen var visserligen stor - men samtidigt var valdeltagandet lågt.

Heiðarbyggð fick i slutrundan 176 röster mot 100 röster för Suðurbyggð. Det var bara 6,5 procent av de röstberättigade i Garður och Sandgerði som faktiskt röstade på det vinnande alternativet.

Omröstningen var bara rådgivande. Och politikerna i det nyvalda fullmäktige bestämde sig för att inte ta hänsyn till resultatet. Nu har de alltså beslutat om en ny folkomröstning i namnfrågan.

För att den ska bli bindande måste det vinnande förslaget få minst 50 procent av rösterna. Dessutom behöver valdeltagandet vara minst 50 procent. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande.

Den här gången får kommuninvånarna ta ställning till tre olika alternativ: Heiðarbyggð, Suðurnesjabær och Miðgarður.

Heiðarbyggð återkommer alltså som alternativ. Namnet syftar på att kommunen ligger på Miðnesheiði. Suðurnesjabær anknyter till regionen som kallas Suðurnes. Och Miðgarður för tankarna till Garður - men uppenbarligen inte tillräckligt mycket för att kommunpolitikerna ska tycka att förslaget stupar på att det nya namnet inte ska innehålla något av de två gamla namnen.

Förtidsröstningen började den 22 oktober. Röstberättigade är alla som är folkbokförda i kommunen och som är födda 2002 eller senare.

Här kan du läsa mer om namnfrågan i Garður och Sandgerði.

Vulkanolog varnar för effekter av utbrott på Reykjanes

Ett vulkanutbrott på Reykjaneshalvön är att vänta inom en snar framtid. Det hävdar Þorvaldur Þórðarson, vulkanolog vid Háskóli Íslands. Men en nära framtid kan både betyda att ett utbrott kommer redan i morgon - men också att det dröjer i ytterligare 50 år. Städer som Grindavík och Þorlákshöfn är mest hotade, skriver Fréttablaðið.

Reykjaneshalvön är Islands sydvästra hörn. I dag utgör regionen navet för turistindustrin eftersom det är här flygplatsen i Keflavík finns. Här finns också städer som är viktiga för fiskenäringen och populära turistattraktioner.

I regionen finns tre vulkaniska system. Det senaste utbrottet på land ägde rum 1238. Sedan dess har dock ett antal vulkanutbrott skett ute till havs. Det senaste inträffade 1879. Här sker ständigt jordskalv som kan vara kopplade till magmarörelser.

Þorvaldur Þórðarson är vulkanolog vid Háskóli Íslands. De tre senaste åren har han tillsammans med andra forskare studerat riskerna för nya utbrott på Reykjanes. Han säger i Fréttablaðið att utbrotten i regionen går i vågor. Det verkar gå 800 till 1 000 år mellan perioder där flera utbrott sker inom loppet av några få år:

"I de flesta fallen är detta lavautbrott och de tycks komma i serier. Dessa serier pågår i ungefär tio till trettio år och de inkluderar några utbrott."

Historiskt har vulkanutbrott i regionen haft stora konsekvenser. Lava från utbrott på Reykjanes har bland annat runnit till Reykjavík, Hvalfjörður och Hafnarfjörður.

Sett till dagens och tidigare aktivitet i området är de troligaste platserna för utbrott kring Krýsuvík, norr och väster om Grindavík och Blå lagunen samt vid sydvästspetsen vid Reykjanestá. De städer som i första hand befinner sig i riskzonen är Grindavík och Þorlákshöfn. Även Vogar och Keflavík riskerar att drabbas.

Men ett utbrott på Reykjanes skulle enligt Þorvaldur Þórðarson kunna lamslå hela regionen. Han säger i Fréttablaðið att det är troligt att ett utbrott skulle hindra flygtrafiken i Keflavík. Det kan inte heller uteslutas att lava skulle kunna nå fram till storstäderna Hafnarfjörður och Reykjavík:

"När ett lavautbrott börjar är det oftast mest aktivitet i början. Då flyter lavan snabbast och de kan röra sig några kilometer i timmen och förstöra allt som kommer i dess väg. Om detta kommer mycket nära bebyggelse eller byggnadsverk där det finns människor så måste de evakueras direkt. Du springer inte ifrån detta."

Nedfall av vulkanaska, svavelföroreningar och förorenat dricksvatten är andra tänkbara konsekvenser av ett vulkanutbrott på Reykjanes.

Jordskalv och annan aktivitet kommer sannolikt att förvarna om att ett utbrott kan vara nära förestående. Men att fastslå någon exakt tidpunkt är omöjligt. Þorvaldur Þórðarson säger i Fréttablaðið att det är troligt att de säkra tecken på att ett utbrott är på väg sannolikt bara kommer någon eller några timmar innan det börjar:

"Vi vet inget exakt om tiden men utifrån vad vi känner till verkar det vara så att det är, som det brukar heta, dags för Reykjaneshalvön. Det kan naturligtvis gå 50 år till nästa utbrott kommer men det kan lika gärna ske i morgon."

En viktig åtgärd är att vara beredd på att det kan komma ett snabbt behov av evakuering. Þorvaldur Þórðarson anser dessutom att riskerna kan minskas på andra sätt. Det är till exempel bättre om Grindavík växer i östlig i stället för västlig riktning. Väster om staden är risken för utbrott större, skriver Víkurfréttir.

Dagens citat

"Jag tycker att det är tråkigt att hårdrock försvinner från radion. Man får heller inte glömma att vår största export av musik de senaste åren har varit isländska hårdrocksband. Sólstafir turnerar just nu i USA med ett stort hårdrocksband som heter Paradise Lost. Sólstafir är säkert det mest spelade isländska rockbandet då som nu. Så får Svartidauði sjuka recensioner och spelar överallt."

Sigvaldi Ástríðarson, programledare för radioprogrammet Dordingul i Rás 2, i Morgunblaðið om att RÚV efter sexton år slutar sända programmet i radio och flyttar sändningarna till nätet.

Köper flygbiljetter för att stjäla från taxfree-butik i Keflavík

En man greps i fredags av polis efter att ha stulit fjorton limpor cigaretter i taxfree-butiken på flygplatsen i Keflavík. I förhör erkände mannen att han aldrig hade någon avsikt att gå ombord planet till London. I stället hade han köpt flygbiljett enbart för att kunna komma in i taxfree-butiken. Hade han lyckats med stölden hade han bara lämnat flygplatsen.

I september i år grep polisen i Keflavík fyra män på flygplatsen. De misstänks ha stulit omkring 900 limpor cigaretter - ett parti som har ett värde av ungefär 6 miljoner isländska kronor. Efter att ha suttit häktade en tid släpptes de i väntan på rättegång.

De fyra misstänkta tjuvarna köpte billiga flygbiljetter för att kunna checka in och passera säkerhetskontrollen. Därefter gick de direkt till taxfree-butiken. Där stal de cigarettlimpor som de packade i de resväskor som de hade med sig som handbagage.

Den stora mängden cigaretter fick polisen att misstänka att det rörde sig om systematiska stölder. Hos en av männen hittade de en beställningslista. En av dem har dessutom varit inblandad i cigarettsmuggling.

I fredags greps en annan man för samma typ av stöld. Han hade köpt en billig flygbiljett till London. Han checkade in, passerade säkerhetskontrollen och hade med sig en mindre resväska som handbagage. Han ertappades med att ha stulit fjorton limpor cigaretter.

Mannen erkände i förhör att inte heller han någonsin hade haft avsikten att gå ombord planet. Biljetten var bara något han behövde för att kunna komma in i taxfree-butiken. Polisen har hittills inte hittat något samband mellan den man som avslöjades i fredags och de fyra personer som greps i september.

Minister vill sänka gränsen för rattfylleri på Island

Gränsen för rattfylleri ska sänkas från dagens 0,5 promille till 0,2 promille. Det föreslår kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Enligt förslaget ska den skärpta lagstiftningen börja gälla år 2020. Men det är först den som ertappas med minst 0,5 promille alkohol i blodet som kommer att riskera fängelse.

I dag är gränsen för rattfylleri på Island 0,5 promille. Det är betydligt högre än i Sverige där gränsen går redan vid 0,2 promille. På Island kan i dag en förare dricka två till tre burkar starköl på 33 centiliter utan att överskrida den lagliga promillehalten.

Men nu vill alltså kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skärpa lagen. Han föreslår en sänkning av gränsen till 0,2 promille. Det motsvarar en burk starköl.

Om förslaget får majoritet i alltinget börjar den nya lagen gälla den 1 januari 2020. För att fängelse ska kunna bli aktuellt kommer det fortfarande att krävas minst 0,5 promille. Mellan 0,2 och 0,5 promille blir straffet enbart böter.

Vid den första domen förlorare inte föraren körkortet om mängden alkohol i blodet är under 0,5 promille. Men den som stoppats för rattfylleri mer än en gång kan räkna med indraget körkort under en viss tid. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli upp till två års fängelse. Då kan körkortet vara förlorat i fem år.

När Sigurður Ingi Jóhannsson i går lade fram förslaget i alltinget sade han att en lägre promillegräns syftade till att skicka en viktig signal till alla bilister. Den nya lagen ska understryka att konsumtion av alkohol och bilkörning inte hör ihop:

"Med en sänkning av mängden alkohol i chaufförens blod skickas ett tydligt budskap till förare och samhället som helhet om att körning och alkoholkonsumtion helt enkelt inte går ihop. Men det kalkyleras inte med indragning av körkortet om mängden alkohol är mellan 0,2 och 0,5 promille, utan bara böter."

På Island är det årligen omkring 2 000 bilister som fastnar i nykterhetskontroller. Sigurður Ingi Jóhannssons förhoppning är att strängare straff ska minska antalet bilister som trotsar lagen.

Sigurður Ingi Jóhannsson vill inte bara införa tuffare regler för rattfylleri. Han vill också skärpa lagstiftningen för personer som kör bil påverkade av narkotika eller läkemedel. Bland annat vill han ta fram en förteckning över vilken inverkan vissa läkemedel har på förare.

Islands sydligaste hus och blåsigaste plats kan öppna för turister

Fyrvaktarbostaden vid Stórhöfði på Hemön kan öppnas för turister och andra besökare. Just nu renoveras huset. När det är klart kommer det inte bara att marknadsföras som Islands sydligaste hus. Dessutom ligger det på vad som ofta beskrivs som landets blåsigaste plats. Men det är inte säkert att de arbeten som nu pågår är tillåtna.

Året var 1906 när det byggdes en fyr vid Stórhöfði som är Hemöns sydligaste punkt. Samma år byggdes också en fyrvaktarbostad. Själva fyren ligger 118 meter över havet. Bygget var dock omstritt trots att beslutet i sig inte föranledde mycket debatt i alltinget. Många ansåg att fyren inte skulle göra mycket nytta eftersom få vågade segla så nära Västmannaöarna, den ögrupp som Hemön tillhör.

En väg byggdes ut till fyren först 1920. Året därpå blev Stórhöfði en väderstation. Observationer gjordes var tredje timme dygnet runt av fyrvaktaren. Elektricitet dröjde ända till 1979.

Under andra världskriget fanns både brittiska, kanadensiska och amerikanska trupper på Stórhöfði. Fyrvaktarbostaden fick då sällskap av tiotalet baracker. Vad som försiggick på den allra sydligaste delen av Hemön hemlighölls även för fyrvaktaren. Det troliga är att amerikanerna installerade radarutrustning.

Den största baracken stod kvar efter att de amerikanska trupperna lämnat Island efter krigsslutet. Den blev kvar ända till den 3 februari 1991. Då blåste den sönder i ett sällan skådat oväder. Vindhastigheten uppmättes då till 67 meter i sekunden på Stórhöfði.

Fyrvaktarbostaden på Stórhöfði är den sydligaste bebyggelsen på Island. Här hann fyra generationer arbeta innan tjänsten som fyrvaktare skrotades 2007. Den bemannade väderstationen lades ned 2013.

Den mest kända fyrvaktaren på Stórhöfði är Óskar J. Sigurðsson. Han är född 1937 och bodde nästan hela sitt liv i fyrvaktarbostaden. Jobbet som fyrvaktare tog han över 1965, men redan 1953 började han märka fåglar. Med över 90 000 märkta fåglar - varav över hälften lunnefåglar - har han en notering i Guinness rekordbok för sitt arbete.

Men Óskar J. Sigurðsson är också känd för sin plikttrogenhet. Under alla sina år som väderobservatör missade han bara en enda gång. Det var när vulkanutbrottet på Hemön rasade 1973 som den enda plumpen i protokollet kom. Den 22 mars klockan 21 var Óskar J. Sigurðsson på en gudstjänst där prästen bad om att ön inte skulle drabbas värre än att de invånare som evakuerats skulle kunna återvända.

Óskar J. Sigurðsson fick dock inte bo kvar på Stórhöfði så länge som han själv önskade. Hösten 2014 flyttade han till Selfoss på fastlandet. I samband med att nya ägare tog över byggnaden tvingades han bort. Han sade till Eyjafréttir att han inte kände för att bosätta sig någon annanstans på Hemön:

"Om man ska riva upp en människa med rötterna är det lika bra att åka så långt att man inte har klippan för ögonen."

De nya ägarna håller nu på att renovera huset och att bygga en helikopterplatta. Arbetet ska vara klart före årsskiftet. Därefter tänker de öppna Stórhöfði för besökare. Exakt vad huset ska användas till är ännu inte klart. Þröstur Johnsen är en av delägarna. Han säger i Fréttablaðið att vädret kommer att användas i marknadsföringen:

"Här har de största extremvädren uppmätts och detta räknas som en av de blåsigaste platserna i Europa."

Stórhöfði är inte den plats där de hårdaste vindarna i landet har uppmätts. Men däremot är det frågan om det finns någon annan plats på Island där det blåser storm lika ofta. Under 2009 nådde vindarna stormstyrka eller mer 62 dagar. Det blåste alltså storm var sjätte dag - vilket möjligen kan vara ett rekord.

Men det är inte säkert att de nya ägarnas planer för Stórhöfði faktiskt blir av. Árni Sigurðsson, meteorolog vid Veðurstofa Íslands, säger till Vísir att platsen är mycket viktig för myndigheten. Sedan 1990 genomförs kontinuerliga mätningar av luftföroreningar vid Stórhöfði som riskerar att förstöras av helikopterflyg. Stationen är en del av ett internationellt nätverk:

"Det kommer föroreningar från helikoptrar som kan förstöra proverna som vi samlar in. Det finns tungmetaller både i bränslet och i motorernas avgaser som kan visa sig i våra prover. Det är också viktigt att begränsa all biltrafik på platsen eftersom den kan förstöra området på samma sätt."

Dessutom är det tveksamt om det över huvud taget är tillåtet att landa vid Stórhöfði. Sigurður Smári Benónýsson, chef för Västmannaöarnas stadsplanering- och byggnadsavdelning, uppger för Vísir att det inte inkommit någon ansökan om att få bygga en helikopterplatta på Hemöns sydspets. Och kommunens mål är att inte tillåta helikoptrar från turistnäringen på andra platser än flygplatsen.

Här kan du läsa mer om blåsten på Stórhöfði och här mer om Óskar J. Sigurðssons märkning av fåglar.

Dagens citat

"Jag tror att huvudförklaringen är att det pågår en omvärdering av det ekonomiska läget och utsikterna. Bilden har förändrats och det har inte undgått någon. Turismen har stannat av och det har varit svårigheter i flygverksamhet eftersom oljepriset har stigit mycket jämfört med för ett år sedan."

Már Guðmundsson, chef för Seðlabanki Íslands, i RÚV om den senaste tidens försvagning av den isländska kronan.

Få isländska författare kan leva på försäljning på Island

Arnaldur Indriðason och Yrsa Sigurðardóttir är två författare som säljer tillräckligt bra för att kunna leva på intäkterna enbart från försäljningen på hemmaplan. Men för de isländska författare som inte skriver bästsäljare räcker inte intäkterna på långa vägar. De behöver andra inkomstkällor - som bidrag eller utlandsförsäljning - för att klara sig.

Regeringen vill nu införa ett system där bokutgivning får statliga bidrag. Reformen har kritiserats av många författare eftersom den ursprungliga planen var att i stället avskaffa momsen på böcker. Åtskilliga författare tvivlar på att det nya systemet kommer att ge dem bättre ekonomiska förutsättningar.

Förlagen säljer enligt Morgunblaðið nya romaner till handeln för omkring 3 900 isländska kronor. Författare får 23 procent av intäkterna - vilket betyder ungefär 900 kronor. Andelen är avtalad och kan inte omförhandlas. Resten ska bland annat täcka förlagens kostnader för produktion, distribution och marknadsföring.

En bok som kostar 6 700 isländska kronor i handeln säljs med ett påslag från handeln på cirka 2 100 kronor. Dessutom tillkommer momsen på drygt 600 kronor.

En författare som säljer 1 500 exemplar - vilket är bra för en roman - kan alltså räkna med intäkter på 1 345 000 isländska kronor. Pengarna är inte skattade och eftersom författare fungerar som egenföretagare har det inte heller betalats några sociala avgifter.

Bara några få författare tjänar så mycket på sina böcker på hemmaplan att de skulle kunna livnära sig på skrivandet. Arnaldur Indriðasons nya böcker brukar tryckas i omkring 30 000 exemplar. Yrsa Sigurðardóttir säljer nästan lika mycket. Med 25 000 sålda böcker får författaren intäkter på 22 425 000 kronor.

Ordkrig när Västmannaöarna ratar skatterabatt för äldre

Västmannaöarna avskaffar rabatten på fastighetsskatt för alla som har fyllt 70 år. Trots att skatterabatten dömts ut som olaglig orsakade beslutet hätsk debatt i kommunfullmäktige. Självständighetspartiet - som för första gången på länge sitter i opposition - anklagade majoriteten för att kapitulera i frågan. Den styrande koalitionen ifrågasatte att partiet vill bryta mot lagen.

I flera år har Västmannaöarna bjudit alla kommuninvånare som fyllt 70 år på fastighetsskatten. Beslutet att införa skatterabatten togs av Självständighetspartiet. Syftet var att göra det lättare för äldre att ha råd att bo kvar i sina bostäder efter att de slutat jobba. Alla har - oavsett inkomster - fått rabatten.

Ett liknande system i Garðabær dömdes ut som olagligt redan 2008. Skatterabatten på Västmannaöarna förklarades vara olaglig av inrikesdepartementet 2012. Ändå avvecklades inte skatterabatten.

Frågan blev aktuell inför vårens kommunalval i Reykjavík. Då utlovade Eyþór Arnalds, Självständighetspartiets toppnamn i kommunen, att han skulle avskaffa fastighetsskatten för invånare som fyllt 70 år. Under valrörelsen hänvisade han just till Västmannaöarna. Han fick då veta att skatterabatten förklarats vara olaglig.

På Västmannaöarna förlorade Självständighetspartiet majoriteten i fullmäktige. Efter vårens val bildade i stället utbrytarpartiet För Hemön koalition med Ölistan. Stämningen mellan majoritet och opposition i fullmäktige är allt annat än god. Det är uppenbart att Självständighetspartiet haft svårt att anpassa sig till att inte längre ha makten i kommunen.

Nyligen drabbade de olika sidorna samman i fullmäktige på nytt. Den här gången gällde dispyten kommunens beslut att skrota fastighetsskatten. Debatten följde på ett betänkande från kommunikations- och kommundepartementet där skatterabatten ansågs vara lagvidrig.

Men departementet konstaterade inte bara att rabatten var oförenlig med isländsk lag. Det riktades också skarp kritik mot Västmannaöarna för att inte ha avskaffat rabatten trots att det i minst sex års tid varit uppenbart att den utgjort ett lagbrott.

Den majoritet i fullmäktige som tog över makten efter vårens val tänker nu avskaffa rabatten. Redan i december ska kommunen meddela departementet hur avvecklingen ska gå till. Departementet tänker dock inte kräva att personer som har fått den olagliga rabatten nu ska betala den fastighetsskatt som på grund av rabatten aldrig betalats. En sådan retroaktiv åtgärd hade enligt departementet kunnat få för stora ekonomiska konsekvenser.

I stället vill majoriteten kompensera äldre invånare på andra sätt. Samtliga förtidspensionärer och pensionärer - alltså alla som har fyllt 67 år - ska få en laglig rabatt. Exakt hur den ska se ut ska nu kommunen utreda.

Självständighetspartiet sågade dock en sådan lösning när frågan debatterades i fullmäktige. Partiet anklagade i en reservation koalitionen för att kapitulera i frågan. Dessutom hävdade partiet att det var vänsterpolitiker som låg bakom ställningstagandet:

"Från början har det stått klart att vissa politiker på politikens vänstra sida har varit gröna av avund på grund av att avskaffandet av egendomsskatten för äldre invånare på Västmannaöarna inte har varit inkomstkopplad."

För Hemön och Ölistan ifrågasatte varför Självständighetspartiet ville fortsätta bryta mot isländsk lag. De föreslog i stället andra åtgärder:

"För Hemöns och Ölistans alltingsledamöter meddelar sin förundran över att Självständighetspartiets ledamot vill fortsätta att bryta mot lagen när andra vägar mot samma mål är framkomliga."

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken på Västmannaöarna.

Pappa köpte 20 000 biobiljetter till sonens egen film

Pappan köpte 20 000 biljetter till filmen Grimmd när den visades på isländska biografer. Syftet ska ha varit att få det att se ut som att intresset för sonen Anton Sigurðssons film var större än det i själva verket var - och därmed skulle hans möjligheter att få den visad i utlandet öka. Nu har Héraðsdómur Reykjavíkur avgjort en tvist mellan produktionsbolaget Virgo 2 och distributören Sena.

Grimmd hade premiär på isländska biografer i oktober 2016. Den handlar om två flickor som försvinner från en lekplats i Reykjavík och senare hittas döda i Heiðmörk. Filmen fick ett svalt mottagande av recensenterna. Den sågs totalt av 19 548 personer fördelade på 207 visningar på biografer. Grimmd drog in 17,4 miljoner isländska kronor på bio.

Filmen blev kanske inte den succé som regissören och manusförfattaren Anton Sigurðsson hoppats. En dom från Héraðsdómur Reykjavíkur visar att hans pappa bland annat försökte få det att se ut som att intresset för filmen i själva verket var större. Det gjorde han genom att köpa 20 000 biljetter till filmen. Priset var 10 miljoner isländska kronor plus moms.

Pappan köpte biljetterna direkt från distributören Sena genom bolaget Sólóraf. Han berättade i rätten att syftet med biljettköpet var att skapa bilden av ett stort intresse för filmen. Om det verkade som att filmen varit en publiksuccé på Island skulle det bli lättare att sälja den till utlandet.

Men det svala intresset för filmen från biopubliken skapade också ekonomiska bekymmer. Rättigheterna till Grimmd ägdes av produktionsbolaget Virgo 2. Delägare var Anton Sigurðsson och Ragnar Þór Jónsson. De kom överens om att alla affärer med filmen skulle gå genom bolaget.

Ragnar Þór Jónsson fick en kontokredit på 7,5 miljoner isländska kronor från Íslandsbanki. Pengarna gick till att färdigställa filmen. Anton Sigurðsson fick nämligen inga bidrag från Kvikmyndasjóður Íslands till efterproduktionen - något han räknat med.

Sena köpte visningsrättigheterna på Island för 13 miljoner isländska kronor. Totalt betalade Sena 8 miljoner i tre olika betalningar. Men därefter tog det stopp. När Ragnar Þór Jónsson genom sin advokat kontaktade Sena fick han veta att bolaget betalat hela beloppet. Men Anton Sigurðsson hade sett till så att de sista utbetalningarna gått till Virgo Films, ett bolag han själv ägde.

Det är här pappans biljettköp kommer in i bilden. Han ville inte att den andel av intäkterna som skulle gå till producenterna skulle hamna i Virgo 2 eftersom sonen Anton Sigurðsson bara ägde hälften av det bolaget. I stället kom Anton Sigurðsson överens med Sena om att ersättningen skulle gå till Virgo Films så att han inte skulle behöva dela på summan med Ragnar Þór Jónsson.

Samtidigt pressades Ragnar Þór Jónsson av Íslandsbanki att återbetala kontokrediten. Genom Virgo 2 valde han därför att stämma Sena. Distributören hade enligt honom inte följt det avtal som ingåtts. Han hävdade att Sena kände till att Anton Sigurðsson på egen hand hade rätt att företräda Virgo 2 och att utbetalningarna därför inte kunde styras om till Virgo Films.

Héraðsdómur Reykjavíkur går delvis på Virgo 2:s linje. Sena ska betala 3,6 miljoner isländska kronor plus ränta till produktionsbolaget. Sena ska dessutom stå för 350 000 kronor i rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I vår verksamhet visar sig kronans försvagning på två sätt. Dels genom att Island blir billigare för utländska turister, vilket ökar efterfrågan på flyg till landet, nöjen och övernattning. Det är alltid en viss fördröjning för att dessa effekter ska visa sig eftersom biljettpriserna säljs framåt i tiden. Å andra sidan förbättras vinsten på grund av att vi har den i särklass största delen av våra intäkter i utländska valutor men en stor del av kostnaden i isländsk valuta. Kronans försvagning visar sig snart i vår verksamhet på grund av detta samspel."

Bogi Nils Bogason, tillförordnad vd för Icelandair, i Morgunblaðið om hur den senaste tidens försvagning av den isländska kronan påverkar bolaget.

Från kryssningsfartygens och invånarnas Ísafjörður

Intensiva sommardagar när flera kryssningsfartyg lägger till i Ísafjörður mångfaldigas invånarna i den isländska staden. Men med det stora antalet besökare kommer också bekymmer. Allt fler fartyg undviker att angöra Ísafjörður för att slippa hamnavgifter. I stället lägger de sig i fjordar där de skickar passagerare i land till turistattraktioner direkt från det egna fartyget. Eftersom många av dessa platser är mycket känsliga väcker det irritation hos många att släppa besökare i land.

I inslaget ovan besöker nyhetsbyrån AP Ísafjörður för att undersöka situationen.

Boende i Reykjavík kan slippa vada i älv för att komma hem

Att parkera bilen en kilometer från bostaden och att vada genom en iskall älv eller att hoppas på att istäcket håller. Så ser vardagen ut under vintern för Sveinn Sigurjónsson. Den pensionerade muraren fyller snart 80 år. Trots att han bor i Reykjavíks kommun har han ingen väg fram till huset. Men nu öppnar kommunen och Vegagerðin för att bygga en väg utan att han betalar hälften.

Sveinn Sigurjónsson bor på gården Þverárkot vid fjället Esjas rötter. Fastigheten ligger i Reykjavíks kommun. Han är sannolikt den enda huvudstadsbon som måste ta sig över en älv för att ta sig till och från hemmet.

Snart fyller den pensionerade muraren 80 år. I takt med att Sveinn Sigurjónsson blivit äldre har släktingarna blivit allt mer bekymrade över situationen vid den gård som han köpte 1989. De befarar enligt Morgunblaðið att han under vintrarna utsätter sig för stora risker varje gång han korsar älven Þverá.

En mindre väg går hela vägen fram till Þverárkot. Men det finns ingen bro över Þverá. Under den snöfria delen av året är det i regel inga bekymmer för den som har en stor jeep att köra hela vägen fram. Men under vintern håller inte Vegagerðin vägen öppen. Då får Sveinn Sigurjónsson ställa bilen en kilometer från hemmet och gå sista biten.

Det är passagen över älven som oroar. Þverá kan vara både ström och iskall. Sveinn Sigurjónsson måste alltså vada över älven för att inte bli isolerad i hemmet. När älven fryser brukar han försöka använda istäcket för att ta sig över. Men om det spricker riskerar han att hamna i det iskalla vattnet.

Att det inte finns någon allmän väg fram till gården har också andra konsekvenser för Sveinn Sigurjónsson. Så länge vägen inte ingår i det allmänna vägnätet går det heller inte att få någon kommunal sophämtning. I stället har han uppmanats att lämna sitt avfall på återvinningsstationen i Grafarvogur 16 kilometer bort.

Så löd svaret när frågan var uppe i en av kommunens nämnder i våras. Då fick också Sveinn Sigurjónsson beskedet att han kunde få en ordentlig väg fram till huset mot att han stod för hälften av kostnaden. Vegagerðin räknar med att ett vägbygge skulle kosta mellan 12 och 14 miljoner isländska kronor. Minst 6 miljoner skulle alltså bli notan för Sveinn Sigurjónsson.

Men nu ser det ut som att en lösning kan vara på gång. Kommunen har börjat diskutera ett vägbygge med Vegagerðin. Och där är utgångspunkten att kommunen står för den kostnad som egentligen skulle hamna på Sveinn Sigurjónsson.

Om kommunen och Vegagerðin kommer överens före nyår kan en väg till Þverárkot tas med i Reykjavíks budget för 2019. I så fall kan den bli verklighet under nästa år. Ámundi V. Brynjólfsson vid kommunens miljö- och stadsplaneringsnämnd säger i Morgunblaðið att omständigheterna är mycket speciella:

"Vi tänker åtminstone ta upp diskussionen och se hur det går. Detta är mycket ovanliga och i praktiken unika omständigheter som råder där uppe, att en invånare i Reykjavík behöver ta sig genom en älv utan bro för att komma hem till sig. Det är mot bakgrund av dessa speciella omständigheter som vi tar upp frågan. Det har ingen like och därför är det osannolikt att utgången blir prejudicerande för andra anläggningsarbeten."

Jónas Snæbjörnsson vid Vegagerðin säger i Morgunblaðið att myndigheten inte har några invändningar mot att kommunen kan tänka sig att stå för den kostnad som i annat fall skulle ha betalats av Sveinn Sigurjónsson:

"Nu diskuterar vi ihop och förhoppningsvis når vi en överenskommelse om detta och vi kan då göra en gemensam plan för projektet."

Det kan alltså bli så att Sveinn Sigurjónsson får en ordentlig väg och en bro över Þverá lagom till trettioårsdagen av flytten till Þverárkot.