måndag 15 oktober 2018

Isländskt förbud mot köttimport bryter mot EES-avtalet

Den isländska lag som säger att import av färskt kött, ägg och mjölkprodukter kräver tillstånd bryter mot EES-avtalet. Isländska staten blir därför skyldig att ersätta en importör som fick ett parti av nötkött från Nederländerna konfiskerat. Regeringen tänker nu ändra lagen. Men Centerpartiets Gunnar Bragi Sveinsson anser att domen är ett skäl att lämna EES-samarbetet.

Under Centerpartiets första landsmöte klubbades ett uttalande där det ställdes krav på en utvärdering av EES-avtalets konsekvenser. Utan stora förändringar skulle avtalet sägas upp. Det är nu en hållning som alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson upprepar.

I förra veckan fastslog Hæstiréttur Íslands att den lag som säger att import av kött, ägg och mjölkprodukter bara är tillåten med särskilt tillstånd inte är förenlig med EES-avtalet. I praktiken innebär lagen att färskt kött i regel måste frysas med hänvisning till livsmedelssäkerhet. Bestämmelsen är också grunden för systemet med importkvoter.

Företaget som tog strid mot staten var Ferskar kjötvörur, ett dotterbolag till detaljhandelsjätten Hagar. Det var i februari 2014 som Ferskar kjötvörur beställde 83 kilo oxfilé från Nederländerna. Företaget betalade 1 909 euro för köttet och ytterligare 80 606 isländska kronor för transporten.

Men på flygplatsen i Keflavík tog det stopp. Ferskar kjötvörur kunde inte visa att köttet hade varit djupfryst i en månad - något som var ett villkor för importtillståndet. Partiet konfiskerades i tullen och destruerades senare.

Nu får alltså Ferskar kjötvörur rätt mot staten. Den lag som stoppade importen står i strid med Islands skyldigheter enligt EES-avtalet. Staten ska därför ersätta Ferskar kjötvörur både för köttet och fraktkostnaderna. Staten ska dessutom betala 1 miljon isländska kronor i rättegångskostnader.

Domen var knappast oväntad. Regeringen skriver i ett pressmeddelande att den nu kommer att vända sig till Eftas tillsynsmyndighet för att införa nya lagkrav när det gäller intyg på att importerade animaliska livsmedel är fria från salmonella och andra sjukdomar. Ett sådant förslag väntas behandlas i alltinget i februari nästa år.

Näringslivsorganisationen Félag atvinnurekenda hävdar i ett pressmeddelande att regeringen nu förlorat det sista svepskälet att inte göra något åt situationen genom att slopa förbudet. Bondeförbundet Bændasamtök Íslands skriver i ett pressmeddelande att kampen för fortsatta importrestriktioner inte är över på grund av domen från Hæstiréttur Íslands.

Även de politiska reaktionerna går åt helt olika håll. Benedikt Jóhannesson, grundare av Renässans, skriver i Morgunblaðið att "framstegspartister i alla partier" länge har kämpat för särintressen som gör att islänningarna måste betala betydligt högre priser för livsmedel än invånarna i grannländerna.

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver på Facebook att domen kan vara ett skäl för Island att säga upp EES-avtalet:
"Vi måste sätta betydelsen av islänningarnas hälsa och livsmedelsproduktionen på Island högre än handelns intressen. Om det är så att EES-avtalet hotar livsmedelsproduktion och nationens livsmedelssäkerhet bör vi undersöka om det är värt att behålla avtalet."
Just nu pågår en översyn av EES-avtalets konsekvenser. Beslutet om en sådan granskning togs i alltinget. Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son valde en partikamrat, tidigare justitieministern Björn Bjarnason, som ledare för utredningen. Valet ifrågasattes av bland annat Gunnar Bragi Sveinsson eftersom Björn Bjarnason sagt att han vill behålla men omförhandla avtalet.

Jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson säger till Vísir att regeringen inte har några planer på att säga upp avtalet. Han påpekar att Gunnar Bragi Sveinsson - när han mellan 2013 och 2016 var utrikesminister - inte alls talade om att lämna EES-samarbetet. Han anser inte att domen öppnar dörren för all import. Och han vill behålla ett statligt kontrollerat system med importkvoter och tillstånd:
"Jag minns inte att Centerpartiets gruppledare [Gunnar Bragi Sveinsson] diskuterade möjligheten att säga upp EES-avtalet när han hade arbetet som utrikesminister. Jag är inte där. Enligt min mening kommer det inte på fråga att säga upp EES-avtalet utan vidare. Det finns inte i bilden. ... När livsmedelslagstiftningen förhandlades mellan år 2005 och 2007 erkände man på den tiden att man offrade mindre intressen för större."
Här kan du läsa domen i sin helhet och här kan du läsa mer om EES-debatten.