måndag 15 oktober 2018

Katrín Jakobsdóttir: Risk för Gröna vänstern bilda regering

Det var en risk att sätta sig i en regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Men rädsla för kritik får inte sätta stopp för Gröna vänstern när det finns en möjlighet att genomföra förbättringar. Så sade partiledaren Katrín Jakobsdóttir i sitt tal under helgens partistyrelsemöte. Samtidigt kartlägger dock partiet medlemmarnas åsikter om regeringssamarbetet.

Sedan alltingsvalet för ett år sedan har Gröna vänsterns opinionssiffror sjunkit avsevärt. Nu ligger partiet stadigt på runt 10 procent i opinionen. I valet i oktober 2017 fick Gröna vänstern 16,89 procent, partiets näst bästa resultat genom tiderna.

Nästa år fyller Gröna vänstern tjugo år. Även om partiledaren Katrín Jakobsdóttir nu är statsminister - partiets första någonsin - befinner sig Gröna vänstern i kris. Regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet är ifrågasatt inte minst internt.

Att de tre återstående åren av mandatperioden kommer att bli bekymmersamma råder det ingen tvekan om. Under helgens partistyrelsemöte togs bland annat beslut om att Gröna vänstern ska arbeta för ett isländskt utträde ur Nato, för trettio timmars arbetsvecka, för nej till militärövningar på isländsk mark och för stoppad valfångst.

I ett uttalande beskrivs Natos övningar som "mordövningar" som inte alls främjar Islands säkerhet. I stället utgör övningarna grunden för strävan efter världsherravälde och mord på civila. Inget av detta är något som Självständighetspartiet och Framstegspartiet skriver under på.

Valfångsten är en annan stridsfråga som redan i dag splittrar koalitionen. Gröna vänstern vill stoppa jakten medan Självständighetspartiet och Framstegspartiet vill fortsätta. Om Gröna vänstern skulle acceptera fortsatt valfångst väntar en svekdebatt - som sannolikt får mer bränsle av att partiet nyligen röstade ja till att riva upp ett myndighetsbeslut om att dra tillbaka tillstånden för laxodling i Västfjordarna.

Att det är just i miljöfrågorna som Katrín Jakobsdóttir är pressad märktes också i hennes tal under mötet. Hon nämnde rekordhöga anslag till miljöpolitiska åtgärder som syftar till att gynna gröna alternativ på flera olika områden. Målet är att Island ska vara koldioxidneutralt år 2040.

Katrín Jakobsdóttir gick också in på regeringssamarbetet. Hon sade att Gröna vänstern mellan 2009 och 2013 - då partiet regerade ihop med Socialdemokraterna - hade lärt sig att koalitioner innebär att inte alla punkter på önskelistorna kan bli verklighet. De medför också svåra kompromisser. Hon ansåg också att finanskraschen alltjämt präglade politiken:
"Den har haft inverkan på politikens utveckling. Rädslan för att förknippas med allt som går snett har haft inverkan på hur beslut fattas eftersom ingen vill ta ansvar för eventuella misstag. Och jag är övertygad om att den nuvarande regeringen kan spela roll i det arbetet. Vi tog risken 2009 och vi tar den igen nu eftersom vi inte tänker låta rädslan för kritik styra utan snarare tron på att vi kan nå resultat för människorna i landet - resultat som är i enlighet med våra värderingar och våra idéer."
Frågan är om partiledningen är så självsäker. Nyligen kunde Miðjan berätta att Gröna vänstern låter Gallup utföra en undersökning bland medlemmarna. Där får de bland annat sätta betyg på samtliga ministrar i regeringen, berätta om de tänker rösta på Gröna vänstern i nästa val och tycka till om partiets deltagande i trepartikoalitionen.

Ett annat tecken på intern osäkerhet är valet av styrelse i Gröna vänsterns kommunförening i Reykjavík. I vårens kommunalval fick Gröna vänstern bara 4,58 procent av rösterna i Reykjavík. Trots att antalet platser i fullmäktige utökades från 15 till 23 fick Gröna vänstern bara en plats. Och den hade gått förlorad om det inte hade varit för utökningen.

Steinar Harðarson omvaldes enligt ett pressmeddelande till ordförande på ett år. Övriga tre ordinarie ledamöter i styrelsen - Sigrún Jóhannsdóttir, Þorsteinn V. Einarsson och Ewelina Ośmialowska - är samtliga nya.

Trots stor förnyelse i styrelsen sitter Líf Magneudóttir kvar i fullmäktige som Gröna vänsterns enda representant. Många hade hoppats på att partiet skulle få ett lyft i Reykjavík när Sóley Tómasdóttir - som länge representerade partiet i fullmäktige - försvann och hennes konflikter med Líf Magneudóttir därmed skulle bli historia.

I stället blev resultatet i Reykjavík partiets sämsta någonsin. Med det färskt i minnet tillsammans med de svaga opinionssiffrorna på riksplanet är Katrín Jakobsdóttir pressad. Som partiledare är hon inte ifrågasatt. Men om inte stödet vänder uppåt kan Gröna vänsterns pris för att sätta sig i en regering ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet bli högt.

Här kan du läsa mer om krisen inom Gröna vänstern.