Yttrandefriheten på Island ska stärkas genom att begränsa uttalanden som är hets mot folkgrupp, utvidga offentliganställdas meddelarfrihet och avskaffa möjligheten till straff för ärekränkning. Dessutom ska kraven på att värdtjänster lagrar och på anmodan raderar material mildras. De förslagen presenterades i går av den nämnd som utrett press- och yttrandefrihet.
För åtta år sedan klubbade alltinget ett uttalande om Icelandic Modern Media Initiative, ett paket av lagar som skulle göra Island till något av en fristad för press- och yttrandefrihet. Beslutet togs i finanskrisens kölvatten. Drivande var Birgitta Jónsdóttir, som då representerade Rörelsen i alltinget.
En rad internationella medier beskrev därefter Island som något av ett paradis för visselblåsare och källskydd. Men det som alltinget klubbade var just ett uttalande. Ett uttalande säger bara att alltinget ska arbeta för en fråga. Det innehåller inga skyldigheter - och det innehåller än mindre några nya lagar.
Åtta år efter det första beslutet ser nu Island ut att vara på väg att faktiskt införa några av de förändringar som föreslogs genom Icelandic Modern Media Initiative. Fem förslag presenterades i går av professor Eiríkur Jónsson. Han har lett den nämnd som arbetat med frågorna. Även Birgitta Jónsdóttir har ingått i nämnden.
Syftet med de fem förslagen är att stärka yttrandefriheten. Begränsningarna för vad som får sägas ska bli färre. Därför ska också färre fall som gäller vad som publicerats i medierna eller sagts i samhällsdebatten gå till domstol.
Ett av de fem stegen är att göra ärekränkning till en civilrättslig fråga. Ärekränkning föreslås alltså strykas ur brottsbalken. Därmed försvinner också möjligheterna att få ersättning för att publicera en dom om ärekränkning.
Ett av de fem stegen är att göra ärekränkning till en civilrättslig fråga. Ärekränkning föreslås alltså strykas ur brottsbalken. Därmed försvinner också möjligheterna att få ersättning för att publicera en dom om ärekränkning.
Det betyder inte att den som gör sig skyldig till ärekränkning inte kan bli skyldig att betala skadestånd. Skadestånd kan bli aktuellt för ärekränkande uttalanden och som kompensation för ekonomisk skada till följd av ärekränkning.
Dessutom försvinner det särskilda skyddet för offentliga tjänstemän samt utländska statschefer, flaggor och stater.
Färre uttalanden ska också kunna klassas som hets mot folkgrupp. Här försvinner inte brottsrubriceringen ur brottsbalken. Men yttrandefriheten ska utvidgas genom att enbart uttalanden som underblåser hat, våld eller diskriminering blir olagliga. Enstaka uttalanden i stundens hetta ska inte bedömas som hets mot folkgrupp.
Yttrandefriheten för offentliganställda ska utvidgas genom att tystnadsplikten mildras. Offentliganställda ska i större utsträckning kunna larma om missförhållanden utan att riskera straff. Tystnadsplikten i sig ska till skillnad från i dag inte gälla i 80 år.
De två sista nyheterna gäller lagring av information på nätet. Kravet på att värdtjänster tar bort olagligt material - till exempel material som utgör upphovsrättsintrång - ska lindras. Värdtjänsters skyldighet att spara data i minst ett halvår ska avskaffas. Det ska också bli svårare för polis och andra myndigheter att få ut data från värdtjänster.
Regeringen väntas lägga fram de första förslagen i alltinget i december i år. Förslagen kan alltjämt förändras längs vägen.
Fler förslag är att vänta från nämnden. Den kommer bland annat att föreslå att distriktspolismästaren inte längre får möjlighet att stoppa medier från att publicera uppgifter genom förelägganden. Sådana krav ska i framtiden riktas direkt mot domstol.
'Här kan du läsa mer om Icelandic Modern Media Initiative.
'Här kan du läsa mer om Icelandic Modern Media Initiative.
