onsdag 10 oktober 2018

Regeringen river upp beslut som stoppar laxodlingar

Fiskeministern får möjlighet att utfärda tillfälliga tillstånd till fiskodlingar. Ett sådant beslut expressbehandlades i alltinget sedan både Arctic Sea Farm och Fjarðalax mist tillstånd för verksamheten i Patreksfjörður och Tálknafjörður. I en hätsk debatt ställs jobb i en utflyttningsregion mot natur- och miljövärden.

Den 27 september i år rev en överprövningsnämnd upp Matvælastofnuns beslut att tillåta laxodlingar i Patreksfjörður och Tálknafjörður. Där hade Arctic Sea Farm och Fjarðalax tidigare fått klartecken för odlingar på 17 500 ton om året. Beslutet innebar att verksamheten skulle stoppas omedelbart.

Arctic Sea Farm och Fjarðalax har de senaste åren investerat stora summor i laxodlingar i Västfjordarna. Bägge bolagen har starka ägarkopplingar till Norge. Allt fler norska fiskeföretag har på sistone vänt sig till Island eftersom det blivit allt svårare att få tillstånd för nya laxodlingar på hemmaplan.

Laxodlingarna sägs i dag ha skapat omkring 150 arbetstillfällen i en region där befolkningsutvecklingen länge varit negativ. Företagen har också förhoppningar om att kunna växa.

Laxen har beskrivits som ett sätt att rädda utflyttningsbygder. I Bíldudalur har till exempel industrin bidragit till att det nu byggs nya bostäder för första gången på årtionden.

Men industrin är omstridd. Redan har lax från odlingar smitit och spridit sig till populära fiskeälvar. Där utgör den ett direkt hot mot den vilda laxen. Det finns också farhågor om att den kommer att sprida sjukdomar - något som redan har upptäckts i odlingarna.

Tillstånden överklagades av miljöorganisationer och fiskerättsägare i älvar i samma region som odlingarna. Skälet till att de ogiltigförklarades var att alternativ till odlingar i öppna kassar i havet inte prövats. Odling på land eller i stängda kassar är betydligt dyrare - men de minskar risken för spridning av sjukdom och hotet mot den vilda laxen.

Beslutet väckte starka känslor. I Västfjordarna talades det om myndigheter som inte tog hänsyn till regionens behov och om rasistiska grunder för beslutet. Fiskerättsägare och miljöorganisationer välkomnade att tillstånden upphävts och hävdade att laxodlingarna nu var historia. De uppmanade företagen att respektera isländsk lag och att inte försöka kringgå den på grund av ekonomiska skäl.

Från regeringens sida har hållningen hela tiden varit tydlig. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet vill rädda laxodlingarna. Sådana uttalanden har bland annat gjorts av Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets ledare Sigurður Ingi Jóhannsson.

Inom Gröna vänstern är det främst miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson som uttryckt viss tveksamhet. I övrigt har Gröna vänstern till stor del slutit upp bakom koalitionspartierna.

Fiskeminister Kristján Þór Júlíusson presenterade i går ett förslag som syftar till att säkra laxodlingarnas framtid. Som fiskeminister ska han få möjlighet att provisoriskt förlänga verksamhetstillstånd i tio månader. Vid behov kan de förlängas i ytterligare en tiomånadersperiod.

I ett första skede vill regeringen stoppa det omedelbara stängningskravet som överprövningsnämndens beslut i praktiken utgör. Men Kristján Þór Júlíusson vill också ändra lagstiftningen på ett sådant sätt att både Arctic Sea Farm och Fjarðalax kan fortsätta. Exakt hur de bestämmelserna ska se ut är inte klart.

Förslaget klubbades enhälligt i en första runda i alltinget i går. Det gick därefter till näringsnämnden och var tillbaka i alltinget strax före midnatt. Där röstades det igenom med 45 röster. Sex ledamöter avstod från att rösta.

Under debatten var det politiker från Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans som kom med invändningar när det gällde just natur- och miljövärden. De uttryckte också oro över hur snabbt regeringen drev igenom beslutet.

Här kan du läsa mer om protester mot laxodlingar i öppna havskassar.