
Förra helgen deltog omkring 200 000 personer i en självständighetsmarsch i Warszawa. Bland deltagarna fanns inte bara representanter för Polens regering. I tåget fanns också många deltagare som bar olika högerextrema symboler. Där fanns dessutom personer med politisk hemvist i högerextrema rörelser.
Stundin rapporterade att såväl ministrar som nynazister och fascister gått i tåget. Där fanns även gäster från högerextrema partier i andra europeiska länder. Tidningen skrev att det var första gången som regeringen på detta sätt gick i samma tåg som högerextremister. Stundin berättade också att många deltagare inte alls uppskattade högerextremisternas närvaro.
Gerard Pokruszyński, Polens ambassadör på Island, reagerade starkt på artikeln. I ett brev krävde han en ursäkt från Stundin till det polska folket. Förutom att skicka brevet till tidningen skickade han också kopior till statsminister Katrín Jakobsdóttir, utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson och president Guðni Th. Jóhannesson.
I brevet hävdar Gerard Pokruszyński att Stundin genom en fejkad nyhet anklagat alla polacker som älskar fosterlandet för att ha samröre med fascister och nazister. Han skriver att artikeln kan få allvarliga konsekvenser för relationerna mellan Polen och Island. Han varnar även för att den kan skapa motvilja mellan länderna.
Stundin tillbakavisar ambassadörens påståenden. Redaktionen skriver att det i artikeln aldrig sägs att alla de som deltog i marschen skulle vara nazister eller fascister. Inte heller var rapporteringen på något sätt något ställningstagande från det isländska folket, utan en artikel av många i isländska medier om utvecklingen i Polen.
Jón Bjarki Magnússon, den journalist som skrev artikeln, säger till RÚV att han chockades av brevet från Gerard Pokruszyński. Han ställer sig också frågande till att ambassadören skickat kopior av brevet till ministrar och presidenten. Jón Bjarki Magnússon tycker att det verkar som att Gerard Pokruszyński tror att de kan lägga sig i medierapportering:
"Utifrån detta tycks det vara så. Att det skulle vara lämpligt att skicka ett sådant klagomål direkt till makthavarna här i landet på grund av en liten artikel i ett oberoende massmedium på Island."
I brevet namnger ambassadören Jón Bjarki Magnússon. Han uppger att han inte utsatts för några direkta hot, men att han fått ta emot en rad obehagliga mejl.
Gerard Pokruszyński säger till RÚV att han inte räknar med något ingripande från regeringen. Däremot ville han visa sitt missnöje med rapporteringen:
Gerard Pokruszyński säger till RÚV att han inte räknar med något ingripande från regeringen. Däremot ville han visa sitt missnöje med rapporteringen:
"Vi är i en tid där Islands och Polens relation är under utformning och jag vill inte att något förstör det goda samarbete som vi hade fram tills denna artikel publicerades."
Någon officiell reaktion på brevet kommer det inte att bli. Det uppger utrikesdepartementet i RÚV. Och statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att inte heller hon kommer att vidta några åtgärder på grund av brevet:
"Det är naturligtvis så att det råder pressfrihet på Island och regeringen är inte rätt instans att vända sig till om man anser sig missgynnad i någon medierapportering så vi kommer inte att göra något i den här frågan eftersom Islands regering inte har med den att göra. Det är bara så att det finns vissa grundläggande regler hos oss precis som i andra demokratier. De handlar bland annat om pressfrihet och vi respekterar dem."
Kristinn Hrafnsson, som är chefredaktör på Wikileaks, skriver på Facebook att regeringens reaktion borde bli den motsatta. Han anser att Guðlaugur Þór Þórðarson borde kalla till sig ambassadören och skälla ut honom. Dessutom hävdar han att Gerard Pokruszyńskis agerande återspeglar stämningarna i Polen just nu.