Sigmundur Davíð Gunnlaugsson dömde ut regeringen som feg och handlingsförlamad. Det fick den tidigare partikamraten Silja Dögg Gunnarsdóttir att döma ut honom som en rädd person på flykt undan sanningen. Ordkriget mellan de två alltingsledamöterna fördjupar sprickan mellan Centerpartiet och Framstegspartiet.
När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson våren 2016 avslöjades som tidigare delägare i ett bolag i ett skatteparadis tvingades han bort från posten som statsminister i koalitionen mellan Framstegspartiet och Centerpartiet. Ett halvår senare förlorade han en strid om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson.
Nederlaget var närmast en chock för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han gratulerade inte till segern. I stället lämnade han landsmötet och började snart sprida historier om att motståndaren på ett ohederligt sätt skulle ha skaffat sig de nödvändiga rösterna.
Sigmundur Davíð lyckades i valet i oktober 2016 behålla sin plats i alltinget. Men han deltog sällan i arbetet. Han dök bara sporadiskt upp till voteringar. Han kom inte till partigruppens möten. Och han distanserade sig allt mer från Framstegspartiet. Han gjorde det bland annat genom att ifrågasätta legitimiteten i valet av Sigurður Ingi Jóhannsson.
Med bara tre veckor kvar till valet i oktober 2017 lämnade han Framstegspartiet för att bilda Centerpartiet. Där fick han revansch. Centerpartiet blev marginellt större än Framstegspartiet. Han hade dessutom lyckats splittra det parti som han ansåg sig ha blivit sviken av.
Utbrytningen handlade enbart om personfrågor. Visserligen är Centerpartiet betydligt mer populistiskt och nationalistiskt än Framstegspartiet, men de politiska skillnaderna är inte avgörande. De som följde med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till det nya partiet gjorde det i första hand för att de stått på hans sida i personstriderna.
Det här har fått åtskilliga bedömare att spekulera i en framtida återförening mellan dem som stannade kvar och dem som hoppade av. I dagsläget är det dock något som förefaller allt mer avlägset. Sprickan som uppstod till följd av personkonflikterna fortsätter att vidgas.
En sådan union kan bara bli möjlig om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson får den ursäkt han anser sig förtjäna. Inom Framstegspartiet är det däremot många som tycker att han är den som bör be om ursäkt för att ha splittrat partiet. Intresset från hans sida lär dock vara svalt - i synnerhet eftersom Centerpartiet fortsätter att vara större än Framstegspartiet i opinionen.
Under helgens partistyrelsemöte i Akureyri gick Sigmundur Davíð Gunnlaugsson till angrepp mot regeringen. Han hävdade i sitt tal att den var feg och inte fick något uträttat. Han ansåg att koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet hade som enda syfte att skaffa sig ministerposter:
"Denna regering uppvisar en total ynkedom i hur den tar sig an samhällets stora uppgifter."
Kritiken från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var hård. Han hävdade att regeringen var för tillmötesgående mot EU, försämrade böndernas villkor, försummade behovet av bostäder till rimliga priser och förstörde sjukvården.
Dessutom sade han sig vara bland vänner inom Centerpartiet. Han kunde lita på sina partikamrater. Och det var alltså underförstått en skillnad gentemot hur han tyckte sig ha behandlats inom Framstegspartiet.
Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, gick i går till motangrepp. På Facebook dömde hon ut Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som en feg politiker som grundat ett parti vars enda idé var hans egen person. På samma sätt försökte han våren 2016 utlösa en regeringskris utan att ha övriga partiet med sig:
"Jag tänker tillåta mig att likna hans senaste uttalanden med spärreld ur ett glashus när han talar om andras brist på mod och handlingskraft. Samma man som sprang från en tv-intervju. En man som ytterst sällan kom till alltingssalen när han var statsminister, körde i ilfart till Bessastaðir utan alltingsgruppens vetskap för att upplösa regeringssamarbetet (mot alltingsgruppens vilja), sprang ut från landsmötet när han förlorade en omröstning i stället för att gratulera sin motståndare och tacka sina supportrar (som många hade rest långväga) för stödet. Samma man som många gånger har varit på flykt undan medierna och andra som har kritiserat honom. I stället för att ärligt ha svarat på frågorna."
Vidare anklagar Silja Dögg Gunnarsdóttir honom för att använda sig av skrämseltaktik. Hon hävdar att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson nu slåss mot väderkvarnar på ett sätt som är typiskt för populister:
"Det är också väldigt enkelt att ta strid med ansiktslösa människor och tala om sig själv som en tapper och modig ledare. Ansiktslösa människor som hedgefonder, ämbetsmän och naturligtvis den 'förskräckliga' vänstern. En klassisk och väl känd metod för populister och diktatorer för att ta makten och behålla den är just att uppfinna ovänner. Ovänner som aldrig kan besegras. 'Hotet' är därför ständigt och 'nödvändigt' för supportrarna av den "modiga och oomstridda" ledaren att stödja honom. Annars kan 'något' hemskt inträffa. Den människan är den enda som kan rädda folket ur fördärvet ..."
Här kan du läsa mer om ordkriget mellan Centerpartiet och Framstegspartiet.
