Tre av fyra islänningar tycker att läget på arbetsmarknaden gör det försvarligt för vissa yrkesgrupper att strejka för att få bättre villkor. Och nästan lika många är själva beredda att gå ut i strejk för att driva igenom sina krav i avtalsrörelsen. Kvinnor, unga islänningar och personer bosatta på landsbygden är mer strejkvilliga. Det visar en opinionsundersökning utförd av MMR.I det senaste styrräntebeslutet valde Seðlabanki Íslands att låta styrräntan ligga kvar på 4,5 procent. Något som oroar den isländska centralbanken är den ökande inflationen. Där kan avtalsrörelsen komma att bli en avgörande faktor.
Flera fackförbund förbereder sig också för konflikt. Både Verkalýðsfélag Akraness och VR har köpt in gula västar. Syftet är att protestera mot regeringens politik i samma anda som demonstranterna i Frankrike. Även Islands socialistparti har köpt in gula västar.
Och bland islänningarna finns det ett starkt stöd för att använda strejk som ett vapen i en konflikt. Hela 74 procent anser att förhållandena på arbetsmarknaden gör att det är motiverat att gå ut i strejk. Bara 26 procent tycker att det inte finns skäl att strejka.
En majoritet av islänningarna säger sig dessutom själva vara beredda att gå ut i strejk. Det är 59 procent som kan tänka sig att strejka för bättre villkor medan 41 procent svarar att de inte vill strejka för att få bättre villkor för sig själv och andra.
Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med enbart grundskoleutbildning samt bosatta på landsbygden uppger i större utsträckning att strejk är en försvarbar metod. Män, pensionärer och boende i huvudstadsregionen säger mer sällan att det är rätt att strejka.
En majoritet av islänningarna säger sig dessutom själva vara beredda att gå ut i strejk. Det är 59 procent som kan tänka sig att strejka för bättre villkor medan 41 procent svarar att de inte vill strejka för att få bättre villkor för sig själv och andra.
Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år, personer med enbart grundskoleutbildning samt bosatta på landsbygden uppger i större utsträckning att strejk är en försvarbar metod. Män, pensionärer och boende i huvudstadsregionen säger mer sällan att det är rätt att strejka.
Skillnaderna mellan olika väljargrupper är stora. Bara 3 procent av Folkets partis sympatisörer säger att strejk inte är en lämplig åtgärd. Samma åsikt har hela 71 procent av Självständighetspartiets anhängare.
Samma mönster går igen när det gäller den egna strejkviljan. De som är redo för att själva gå ut i strejk är oftare låginkomsttagare, personer med enbart grundskoleutbildning, boende i glesbygd, kvinnor och islänningar i åldern 18 till 29 år.
Samma mönster går igen när det gäller den egna strejkviljan. De som är redo för att själva gå ut i strejk är oftare låginkomsttagare, personer med enbart grundskoleutbildning, boende i glesbygd, kvinnor och islänningar i åldern 18 till 29 år.
Även här är det anhängare till Självständighetspartiet och Folkets parti som sticker ut. Det är bara 6 procent av Folkets partis väljare som inte kan tänka sig att strejka. Men hela 78 procent av Självständighetspartiets sympatisörer säger sig inte vara intresserade av att gå ut i strejk.
