söndag 17 november 2019

Spelade in sexfilm på isländskt hotell - fick sparken

När hotellchefen i Neskaupstaður upptäckte att en av de anställda spelade in sexfilm med hustrun i lokalerna fick han sparken. Paret lade själva ut filmen på nätet. När den raderades hade den redan setts flera tusen gånger. Händelsen beskrivs som särskilt känslig eftersom hotellet fungerar som inackordering för elever under större delen av året.

Under sommarmånaderna förvandlas inackorderingsbostäderna för elever på Verkmenntaskóli Austurlands i Neskaupstaður till The Cliff. För verksamheten ansvarar Hótel Hildibrand som också finns i Neskaupstaður.

Nyligen såg sig hotellchefen Hákon Guðröðarson tvungen att agera. Han hade då fått veta att det spelats in en sexfilm på hotellet. I filmen var det en manlig anställd som hade sex med sin fru i lokalerna. Enligt Austurfrétt gav Hákon Guðröðarson mannen sparken och såg samtidigt till så att han avpublicerade filmen.

Innan filmen raderades hade den fått flera tusen visningar. Det ska ha gått rykten om den bland lokalbefolkningen och en hel del boende i Neskaupstaður ska ha sett hela eller delar av filmen. Austurfrétt skriver att den inleds med naturbilder från parets resa till staden. Därefter går de nakna genom lokalerna innan de börjar ha sex. För den som är förtrogen med miljön ska det inte ha varit någon svårighet att identifiera The Cliff.

Hákon Guðröðarson säger till DV att han agerade direkt när han fick kännedom om filmen. Paret ska nu ha rest från Island:
"Den här filmen togs bort, dessa människor fick sparken och den här saken är över. Vi tycker att den här saken är mycket ledsam."
Enligt DV ska det röra sig om ett amerikanskt par som har spelat in liknande filmer på en rad andra platser.

Dagens citat

"Det var förkastligt att fiskeministern ringde Samherjis vd efter rapporteringen och det skulle aldrig accepteras i andra länder."

Eva Joly, som är advokat åt visselblåsaren Jóhannes Stefánsson, i Vísir om att fiskeminister Kristján Þór Júlíusson ringde Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson för att höra hur han mådde efter avslöjandet av mutskandalen i Namibia - läs mer här.

Foto: Europaparlamentet

lördag 16 november 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tänker på Samherjis anställda som nu tittar på krigsrubriker om företaget och dess ledning. ... Om det ligger något i de anklagelser som har kommit fram måste framtiden utvisa och eventuellt domstolar. Tack och lov dömer inte medier eller de som skriker på torget i den här frågan utan domstolar om saken går dit. ... Därför är det viktigt att vänta på helhetsbilden innan de offentliga avrättningarna inleds. Man hoppas naturligtvis att det inte tar allt för lång tid att undersöka saken och att Samherjis anställda stolta kan fortsätta skapa valuta för nationen."

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið om mutskandalen i Samherji - läs mer här.

Finansminister vill slopa momsen på cyklar på Island

Momsen ska slopas både på vanliga och eldrivna cyklar. Men det ska finnas ett tak på som mest 400 000 isländska kronor för rabatten. Det framgår i ett förslag från finansminister Bjarni Benediktsson som nu är ute på remiss. Där vill han också förlänga skatterabatten för el- och vätedrivna motorfordon fram till 2023.

I dagsläget finns det på Island en skatterabatt för den som köper bilar som drivs med el eller väte. Det är en del av momsen som slopas med syftet att få fler att välja fordon som orsakar mindre utsläpp. Rabatten löper ut i december 2020. Nu vill finansminister Bjarni Benediktsson förlänga den till och med 2023.

Han föreslår dessutom rabatter även för cyklar. Förslaget kommer efter kritik mot att inte eldrivna cyklar gynnats på samma sätt som eldrivna bilar.

Rabatten ska gälla både vanliga och eldrivna cyklar. När det rör sig om vanliga cyklar försvinner hela momsen upp till 100 000 kronor. Vid större belopp får köparen betala moms på den delen som överstiger fribeloppet. Samma system införs för elcyklar. Men här är taket 400 000 kronor.

Förslaget är nu ute på remiss.

Árneshreppur får post två gånger i veckan i vinter

Det senaste året har invånarna i Árneshreppur fått nöja sig med post en gång i veckan såväl sommar som vinter. Men nu kommer post enligt Litlihjalli att flygas till Islands mest isolerade kommun två gånger i veckan. I praktiken kan det dock bli betydligt färre gånger. Flyget mellan Reykjavík och Gjögur i Árneshreppur ställs ofta in på grund av dåligt väder.

På landsbygden får många islänningar finna sig i att post bara delas ut varannan dag. Några enstaka platser har dock fått nöja sig med än mer sällsynt utbärning. Både sommar och vinter har invånarna i Árneshreppur det senaste året bara fått post en gång i veckan.

Under somrarna - från juni till och med oktober - går alla leveranser till kommunen med lastbil från Reykjavík via Hólmavík. Eftersom lastbilen kommer en gång i veckan har invånarna fått post lika sällan.

Även i vintras kom det bara post en gång i veckan. Då gjorde flygbolaget Ernir de två veckoliga turerna mellan Gjögur och Reykjavík som avtalet med staten föreskriver. Men flyget gick på måndagar och fredagar. På måndagar hann posten inte sortera försändelserna till Árneshreppur. Därför skickades bara post på fredagar.

Ernir har nu flyttat den första avgången från måndagar till tisdagar. Det betyder att post kan levereras med bägge flygen. Därmed kan invånarna också få den utburen två gånger i veckan.

Árneshreppur är Islands mest isolerade kommun. Den är ofta avskuren från övriga Island under minst tre månader på vintrarna eftersom den enda vägen inte hålls öppen. I vinter blir det bara omkring femton personer som bor i Árneshreppur.

Här kan du läsa mer om brevbärningen i kommunen.

Dagens citat

"De första konsekvenserna av Kveikur-avsnittet var att de två namibiska ministrarna - fiske- justitiefrågor - avgick. Fiskeministerns reaktion här var att ringa mutmästaren och vänligt fråga hur han hade det och om det inte var svårt att hamna i något sådant. Vilket land är mer korrupt? När de namibiska hajarna kom till Island lät Samherjis chef kalla in den nuvarande fiskeministern till mötet och presenterade honom som 'deras man i regeringen'. Vilket land är mer korrupt?"

Författaren Hallgrímur Helgason skriver i Stundin om avslöjandena om Samherjis affärer i Namibia - läs mer här.

fredag 15 november 2019

Italienska flygvapnet patrullerar isländskt luftrum



Det italienska flygvapnet hade nyligen sex stridsflygplan av typen F-35 stationerade på Island. Minst tre gånger om året patrullerar flyg från Nato-länder det isländska luftrummet med Keflavík som bas. Förutom själva övervakningen brukar de öva på inflygningar i Akureyri och Egilsstaðir.



I de två filmerna ovan kan du se bilder från uppdraget och här kan du läsa mer om stationeringen.

Sju av åtta islänningar nöjda med sommarvädret

Årets sommarväder var ett av det bästa på Island de tio senaste åren. Sju av åtta islänningar var nöjda med vädret. Men alla tyckte inte att sommaren var bra. På nordöstra och östra Island var en majoritet missnöjda. I övriga landet var det bara små minoriteter som inte var nöjda. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Sedan 2010 har MMR frågat islänningarna om sommarväder och semestrar. Bottenrekordet sattes 2018. Sommaren förra året var blöt och kall - och bara 31 procent var nöjda med vädret. De bästa somrarna var 2010 och 2016. Då svarade 95 respektive 94 procent att vädret hade varit bra.

2019 går till historien som den tredje bästa sommaren under det senaste årtiondet. Hela 87 procent tyckte att vädret var bra. Bara 14 procent var missnöjda.

Många av de missnöjda var hemmahörande på nordöstra och östra Island. Där var det endast 36 procent som uppgav att sommaren hade varit bra. I Reykjavík var däremot hela 95 procent nöjda. I kranskommunerna var 94 procent nöjda och på södra Island 93 procent. Något färre - men ändå hela 86 procent - av boende på västra och nordvästra Island ansåg att vädret varit bra.

Män och personer i åldern 18 till 29 år var i regel mer positiva. Kvinnor och islänningar som fyllt 50 år var oftare negativa.

Vädret brukar inte ha så stor betydelse för hur islänningarna ser på sin semester. I år var det 87 procent som var nöjda med ledigheten. Trots att så många haft en lyckad semester var det den näst lägsta andelen nöjda sedan 2010.

Nöjdast med semestern var kvinnor och islänningar i åldern 50 till 67 år. Aningen mindre nöjda var män och personer i åldern 30 till 49 år.

När det gällde semestern var spridningen inte lika stor mellan olika landsdelar. I Reykjavíks grannkommuner var 90 procent nöjda, i Reykjavík 89 procent, i nordvästra och västra Island 87 procent, i nordöstra och östra Island 85 procent samt i södra Island 83 procent.

Fiskeskandal blåser liv i debatt om korruption på Island

Två namibiska ministrar har redan avgått. Fiskejätten Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson har tagit en paus. Nu befarar en rad politiker att bilden av Island som en nation där korruption och svågerpolitik tillhör vardagen ska förstärkas. Debatten kommer efter avslöjanden om Samherjis verksamhet i Namibia och anklagelser om mutor och penningtvätt.

Stundin och RÚV avslöjade i veckan i samarbete med Wikileaks och Al-Jazira hur fiskejätten Samherji i flera års tid kommit över fiskekvoter för taggmakrill i Namibia. Företaget fick kvoterna genom mutor - som i redovisningen beskrevs som arvoden för rådgivning - till ministrar och statsanställda. Vinsterna från fisket i namibiska vatten tvättades genom bolag i skatteparadis.

Samherji drog in 55 miljarder isländska kronor på fisket. Bolaget använde sig av konton i den norska banken DNB Nor för att slussa 650 miljoner norska kronor mellan bolag i skatteparadis. Även den norska banken har dragits in i skandalen. DNB Nor agerade inte på varningssignaler om oklarheter kring ägarskapet av Cape Cod, det bolag på Marshallöarna som Samherji använde för transaktionerna.

Inledningsvis försökte Samherji j ett pressmeddelande att lägga hela ansvaret på Jóhannes Stefánsson, en tidigare anställd som jobbat för bolaget i Namibia. Mutorna fortsatte dock enligt Stundin och RÚV sedan han lämnat Samherji. Fiskejätten har i ett pressmeddelande också hävdat att just RÚV skulle vara ute efter att angripa Samherji.

Vidare försökte Samherji hävda att bolaget aldrig fått möjlighet att bemöta uppgifterna. Det fick RÚV att publicera alla förfrågningar som skickats om intervjuer de senaste veckorna.

Samherji hävdade även att en tidigare kriminalinspektör granskat verksamheten i Namibia för bolagets räkning. Den utredningen skulle ha slutat med att Jóhannes Stefánsson tvingades bort. Enligt Stundin hade dock samma polis tidigare sparkats på grund av oegentligheter. Och dessutom själv varit inblandad i verksamheten i Namibia.

Jóhannes Stefánsson har medgett att han brutit mot lagen. Men han hävdar att Samherjis ledning hela tiden känt till att verksamheten i Namibia hade mutor och penningtvätt som grund. Flera andra i bolagets ledning hade till exempel tillgång till de konton som användes för utbetalningarna. Enligt Jóhannes Stefánsson ska ledningen ha sanktionerat lagbrotten.

Tonen från Samherji har dock mildrats något. I går kom beskedet i ett pressmeddelande att vd:n Þorsteinn Már Baldvin tillfälligt lämnar sin post i väntan på att uppgifterna har utretts. Han efterträds tillfälligt av Björgólfur Jóhannsson, tidigare vd för Icelandair. Han har sedan länge pekats ut som en trolig efterträdare till Þorsteinn Már Baldvinsson.

Valet av Björgólfur Jóhannsson är inte okontroversiellt. Han är styrelseordförande för Íslandsstofa, ett statligt bolag som arbetar för att gynna handel och främja isländska intressen. Att han nu tillfälligt arbetar för Samherji kan enligt kritiker - som Folkets partis Inga Sæland - leda till att bilden av Island svärtas ned.

Länge vägrade Samherjis ledning att kommentera uppgifterna. Först i går gav Þorsteinn Már Baldvinsson en intervju i Vísir. Han hävdade då att sanningen skulle komma fram och att medierapporteringen hittills varit vilseledande och inte gett hela bilden. Han förnekade dock inte att Samherji faktiskt mutat sig till fiskekvoter i Namibia.

Þorsteinn Már Baldvinsson sade vidare att han inte var orolig för att han skulle hamna i fängelse.

Namibia blev självständigt 1990. Regeringen vände sig då till Island för att få hjälp med att bygga upp fiskepolitiken. Det arbetet pågick fram till 2010. När det samarbetet avslutades kom Samherji in och såg till så att fiskekvoter gick till sig själva samtidigt som namibiska rederier tvingades att säga upp anställda i brist på fiskekvoter.

Fiskeminister Bernhard Esau och justitieminister Sacky Shangala har redan avgått. De har pekats ut som de politiker som genom mutor banade väg för Samherji. Flera andra namibier med kopplingar till Samherjis fiske i landet har också tvingats gå.

Avslöjandena om Samherji debatterades i alltinget i går. Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson sade att uppgifterna om mutor och penningtvätt förstärkte bilden av Island som korrupt. Piratpartiets Smári McCarthy ansåg att Samherji ägnat sig åt utsugning och brottslighet. Han sade att tiderna var förbi när företag som Samherji kunde undkomma kritik genom att bara skylla ifrån sig.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir ansåg att uppgifterna var besvärande. Hon beskrev det som oacceptabelt om isländska företag bröt mot lagar och regler. I det här fallet äventyrade Samherji även Islands rykte internationellt.

Finansminister Bjarni Benediktsson ogillade att oppositionspolitiker beskrev Island som en nation där korruption frodas. Även han var orolig över hur Islands rykte skulle påverkas av skandalen kring Samherji. Innan debatten hade han sagt att problemet inte fanns på Island utan att det var korruption i Afrika som var den grundläggande orsaken.

Även Islands fiskeminister Kristján Þór Júlíusson har dragits in i skandalen. Han arbetade länge för Samherji och har starka band till fiskejätten. Vid ett möte mellan ledningen och namibiska kontakter presenterades han av Þorsteinn Már Baldvinsson som Samherjis man i regeringen.

Oppositionspolitiker har uppmanat Kristján Þór Júlíusson att lämna uppdraget som minister medan utredningen pågår. Katrín Jakobsdóttir har dock meddelat att hon har förtroende för honom. Det finns heller inget som i dag tyder på att Kristján Þór Júlíusson skulle ha agerat för Samherji i Namibia.

Kristján Þór Júlíusson valde dock själv att ringa Þorsteinn Már Baldvinsson efter avslöjandet. Han förklarade i RÚV att syftet var att höra hur han mådde.

Dagens citat

"Detta var den i särklass billigaste formen. Detta var snabbjobbat tekniskt sett och omslagen inne i kassettfodralet kopierades ofta för att spara. I dag betraktas det som konstnärligt och coolt. Nu använder inte musiker detta för att marknadsföra sig. Det är mer att de som är kända och populära ger ut ett begränsat antal kassetter och att det blir samlarobjekt. Så är detta vanligt bland black metal-band."

Arnar Eggert Thoroddsen, adjunkt i social- och medievetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om den ökande försäljningen av kassettband.

torsdag 14 november 2019

Isländska skogar i tysk tv



Tyska ZDF besökte nyligen Island för att göra flera inslag om skogens betydelse. Reportagen visades nyligen i Plan B, ett program om miljöfrågor. På Island besöks bland annat skogsplanteringen i Þjórsárdalur vid Heklas rötter, trädodlingar i Kjarnaskógur och Vaglaskógur samt marker där det växer lärkträd på södra Island. Du ser avsnittet ovan.

Gröna vänsterns väljare mest nyfikna på miljövänlig bil

En majoritet av islänningarna säger att de troligen kommer att köpa en miljövänlig bil nästa gång. Att valet faller på en bil som utgör en mindre belastning för klimatet är mest sannolikt bland Gröna vänsterns och Renässans väljare. Minst intresserade är sympatisörer till Folkets parti och Centerpartiet. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

De senaste åren har försäljningen av eldrivna fordon närmast exploderat på Island. Laddstationerna blir allt fler och de dyker också i allt större utsträckning upp i tätorter långt från huvudstadsregionen. I Reyjavík vill kommunen samtidigt halvera antalet bensinstationer till 2025.

Dessutom ökar utbudet ständigt. Nyligen öppnade också elbilstillverkaren Tesla en verkstad i Reykjavík.

Intresset för miljövänliga bilar ser ut att fortsätta öka. Nu uppger hela 53,8 procent att de sannolikt kommer att välja en bil som orsakar mindre utsläpp nästa gång. Det är 22,4 procent som svarar att det är osannolikt att de köper en bil som släpper ut mindre.

Vidare är det 20,5 procent som säger att inget av alternativen är mer troligt än det andra. Resterande 3,3 procent har ingen bil och tänker heller inte skaffa någon.

Kvinnor, höginkomsttagare och islänningar som inte närmar sig pensionsåldern överväger i större utsträckning en miljövänlig bil.

Intresset är störst i huvudstadsregionen och på södra Island. Minst är det i Västfjordarna - där också laddstationerna är färre och avstånden stora samtidigt som det finns få tätorter.

Mest positiva är Gröna vänsterns väljare. Drygt 70 procent av partiets sympatisörer har siktet inställt på en miljövänlig bil. Nästan lika positiva är anhängare till Renässans. Inom Socialdemokraterna, Piratpartiet och Självständighetspartiet tror också en majoritet att valet kommer att falla på en miljövänlig bil.

Ljummast är intresset bland Folkets partis och Centerpartiets sympatisörer. Här är det bara var tredje som svarar att nästa bilköp kommer att påverkas av miljöhänsyn. Något mer intresserade är anhängare till Framstegspartiet och Islands socialistparti.

Här kan du läsa mer om intresset för elbilar.

Miljonär köpte mark - förbjuder campare och bilar



Rudolf Lamprecht köpte stora fastigheter på södra Island. Den schweiziske miljonären utlovade fiskodlingar, trädplantering och frihet för alla att röra sig på hans mark. Nu har han satt upp en skylt som förbjuder både campare och bilister. Einar Freyr Elínarsson, kommunalråd i Mýrdalshreppur, vill få bort skylten och öppna markerna.

Året var 2003 när schweizaren Rudolf Lamprecht köpte mark vid Heiðarvatn norr om Vík í Mýrdal. Under de kommande åren fortsatte han att köpa upp några av södra Islands mest natursköna områden. I affärerna ingick också några av landets främsta älvar för laxfiske.

Stangaveiðifélag Keflavíkur hade länge hyrt fiskerätten i Vatnsá från den tidigare ägaren. Sedan Rudolf Lamprecht köpte marken har fiskestugan vid älven stått orörd. Avtalet med klubben förnyades inte. Han lovade dock att fortsätta hålla älven öppen för sportfiskare.

Då hade Rudolf Lamprecht stora planer för regionen. Han planterade träd och ville börja med fiskodling. I en intervju i Fréttablaðið 2011 sade han att det enda syftet med fastighetsköpen var att skydda naturen. Markerna skulle fortsätta vara öppna för allmänheten.

Så blev det inte. Vägen in mot Heiðarvatn och Heiðardalur avregistrerades 2013 mot kommunen Mýrdalshreppurs vilja. Kommunen äger mark norr om Rudolf Lamprechts ägor. När kommunalrådet Einar Freyr Elínarsson åkte för att besöka området märkte han att löftena om tillträde hade svikits.

Vid en färist satt förbudsskyltar mot camping och fordonstrafik. Under skyltarna fanns en annan skylt med engelsk text:
"Thank you for respecting my privacy."
Einar Freyr Elínarsson berättar om utvecklingen på Facebook. Han skriver att han tänker undersöka möjligheterna att få bort förbudsskylten:
"Jag har aldrig träffat människan och kan inte se att jag skulle störa hans privatliv när jag i min fräckhet körde förbi skylten och fortsatte. Jag måste säga att jag har väldigt begränsad respekt för privatlivet för en människa som inte har en fast bostad här och inte på något sätt har uppfyllt de vackra löften som han gav när han köpte fastigheterna i Heiðardalur för ungefär femton år sedan."
Den som vill ta sig till de kommunala markerna bortom Heiðarvatn måste passera Rudolf Lamprechts ägor. Det är också ett av skälen till att Einar Freyr Elínarsson hoppas att Vegagerðin ska ta bort förbudsskylten.

Här kan du läsa mer om Rudolf Lamprechts markaffärer.

Dagens citat

"Vi har naturligtvis lärt oss mycket och har mycket mer börjat marknadsföra landet i sammanhang med naturskydd och ansvarsfullt resandebeteende. Vi är på rätt väg."

Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Fréttablaðið om hur marknadsföringskampanjen Inspired by Iceland gått från att beskriva Island som en plats där det mesta är tillåtet till att fokusera på naturvård och ansvar - läs mer här.

onsdag 13 november 2019

Över 700 jordskalv vid Askja på fem dagar

Illustration: Veðurstofa Íslands
Den jordskalvssvärm som började vid Askja i torsdags är långt ifrån över. Under dessa fem dagar har över 700 skalv registrerats i området. Jordskalven har dock inget samband med vulkanisk aktivitet. I stället är det troligt att skalvserien beror på kontinentalplattornas rörelser. Jordskalv är mycket vanliga i området.

I torsdags inleddes en jordskalvssvärm vid Askja norr om Vatnajökull på det isländska höglandet. De flesta skalven sker strax öster om Askja. Inom loppet av fem dagar har över 700 jordskalv inträffat i området.

Det största skalvet hade en magnitud på 3,4 och inträffade i lördags kväll. Under söndagen skedde dessutom ett skalv med en magnitud på 3,2. Ytterligare ett tjugotal skalv har varit större än 2.

Jordskalvssvärmen är långt ifrån över. Däremot kan den vara på väg att mattas av. Den genomsnittliga magnituden för skalven har nämligen minskat.

Den skalvserie som nu pågår har inget samband med vulkanisk aktivitet. Skalven beror i stället på kontinentalplattornas rörelser.

Här kan du läsa mer om Askja.

Första dagarna med snötäcke på norra Island

Vinterns första snö föll även på låglandet på norra Island under oktober. Men det var en månad där vädret kännetecknades av tvära kast mellan varmare och kallare perioder. Och sett till hela riket var avståndet mellan högsta och lägsta temperaturen över 30 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Kontraster präglade vädret på Island under oktober. Låga temperaturer och riklig nederbörd innebär att stora delar av norra Island täcktes av snö. Snön lade sig även på låglandet. Barmark fanns bara kvar på vissa sträckor i mildare kustområden. I Reykjavík vaknade däremot invånarna varje morgon till barmark.

De tvära kasten mellan mildväder och vinterkyla gjorde också att avståndet mellan varmaste och kallaste temperatur blev drygt 30 grader. Månadens lägsta temperatur uppmättes den 23 oktober i Grímsstaðir á Fjöllum. Då var det -17,1 grader. Varmast var det i Grindavík den 8 oktober. Då uppmättes 15,3 grader.

Högsta medeltemperaturen hade Surtsey med 6,8 grader. Vid den här tiden på året är det mycket vanligt att Islands sydligaste utpost har det högsta snittet. Det klimat som följer med havsströmmarna gör att ön har små temperaturskillnader mellan årstiderna.

Den lägsta medeltemperaturen uppmättes i Gagnheiði. Där var snittet -2,5 grader. I befolkade områden var det kallast i Möðrudalur. Gården - som ligger på 469 meters höjd i utkanterna av höglandet - hade ett snitt på 0,1 grader i oktober.

I Reykjavík var medeltemperaturen 5,4 grader - vilket var 1 grad över snittet jämfört med perioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var snittet 5 grader (+1,1), i Bolungarvík 4,4 grader (+1), på Grímsey 4,5 grader (+1,5), i Akureyri 3,1 grader (+0,1), i Egilsstaðir 3,3 grader (+0,2), i Dalatangi 4,8 grader (+0,3), i Teigarhorn 4,7 grader (+0,3), i Höfn 4,7 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 5,7 grader (+0,7), i Hveravellir -0,4 grader (+0,8) och i Árnes 4,1 grader (+0,6).

I väster var det ganska torr. Men i norr och öster var månaden betydligt blötare. Reykjavík hade under oktober 77,4 millimeter nederbörd - en mängd som låg strax under snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. Även i Stykkishólmur var det torrt med bara 31,4 millimeter. I Akureyri - där det i regel är betydligt torrare - uppgick nederbörden till höga 97,6 millimeter. Höfn - som är en av de blötaste platserna i landet - fick 156,8 millimeter nederbörd.

Något snötäcke sågs alltså inte till i Reykjavík. Men i Akureyri täcktes marken av snö sju dagar i oktober. Det är tre fler än normalt.

De tio första månaderna var medeltemperaturen 6,7 grader i Reykjavík - vilket var 1,6 grader över snittet. Det gör perioden till den sjätte varmaste någonsin. Akureyri hade snittet 5,3 grader - vilket var 1,2 grader över snittet. Hittills är 2019 det artonde varmaste året någonsin i Akureyri. I bägge städerna har nederbörden varit något rikligare än normalt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Island tar emot fler kvotflyktingar under 2020

Island kommer att ta emot 85 kvotflyktingar under 2020. Det är det högsta antalet någonsin som välkomnats i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. Beslutet klubbades nyligen av regeringen. Det är flyktingar från Syrien och Afghanistan samt personer som i dag befinner sig i Kenya. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Regeringen har som mål att ta emot fler kvotflyktingar. Sedan 2015 har totalt 247 kvotflyktingar kommit till Island i samarbete med FN. En majoritet av dem härstammar från Syrien.

Tanken är att mottagandet ska växa undan för undan. I år är det 75 personer som får en fristad på Island. Nästa år ska antalet öka till 85 personer.

Beskedet innebär att Island under 2020 tar emot rekordmånga kvotflyktingar. Det är ännu inte klart när de anländer eller vilka mottagarkommunerna blir. Tidigare har kvotflyktingar kommit i mindre grupper utspridda över året.

Det rör sig nästa år om personer från tre olika grupper - flyktingar från krigets Syrien som i dag befinner sig i läger i Libanon, flyktingar från Afghanistan som nu uppehåller sig i Iran och personer som nu finns i Kenya. I den senare gruppen finns bland annat homosexuella, flyktingar från Somalia och Sydsudan samt personer som har jobbat med journalistik, politik eller mänskliga rättigheter och därför har förföljts av myndigheter eller grupperingar.

Planerna innebär också att Island fortsätter att välkomna hbtq-flyktingar. Även det är ett uttalat mål från regeringen.

Sedan 2015 har femton isländska kommuner samarbetat med regeringen om att ta emot flyktingar. Sju av dessa kommuner har tagit emot flyktingar för första gången. Det är inte klart vilka mottagarkommunerna blir under nästa år. Hittills har dock regeringen inte haft särskilt svårt att hitta kommuner som vill välkomna flyktingar.

Sedan 2015 har Island tagit emot kvotflyktingar från Syrien, Irak, Uganda, Kongo, Zimbabwe, Rwanda, Sudan och Kamerun.

Gemensamt för kvotflyktingarna är att de har flytt för sina liv. Många har förföljts av politiska skäl. Andra har flytt undan strider. Åtskilliga har också utsatts för förföljelser på grund av sexuell läggning.

Dagens citat

"Kinesiska turister har ökat mycket och när vi ser till turister som kommer till landet är det fortfarande gruppen med en av de största ökningarna. Vi vill tillmötesgå våra gäster så långt det går och det är inte många i denna grupp av gäster som talar engelska."

Helga Árnadóttir, vd för Bláa lónið, i Fréttablaðið om att Blå lagunen nu i allt större utsträckning söker personal som talar kinesiska.

tisdag 12 november 2019

Turister nära bli instängda i grotta på Reynisfjara



Först höll en turist på att dras ut till havs av de kraftiga vågorna. Därefter höll andra besökare på att bli instängda inne i en grotta på Reynisfjara. Mannen lyckades ta sig tillbaka till stranden. Han fördes till sjukhus i Reykjavík efter att bland annat ha skadat axeln i samband med att han kämpade mot vågorna.

Hårda vindar bidrog i går till att vågorna vid stranden Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal var ovanligt kraftiga och lömska. Ändå fortsatte besökare att trotsa de varningsskyltar som finns på stranden. Åtskilliga turister valde ändå att gå långt ut - och för en höll det på att sluta riktigt illa.


En man överraskades, slogs omkull av vågorna och hamnade i vattnet. Han lyckades dock ta sig upp på stranden innan han släpades ut till havs. Medan han kämpade för sitt liv skadade han sin axel. Mannen fördes till sjukhus i Reykjavík för vård.

Drunkningstillbudet ledde till att en polispatrull skickades till stranden. En polis blev vittne till hur turister gick in i en av grottorna på stranden - och där höll de på att fastna på grund av vågorna. De lyckades dock fly grottan när vattnet för en kort stund drog sig tillbaka.

Här kan du läsa mer om farorna på Reynisfjara.

Gick i konkurs för 29 år sedan - har 2 miljoner på banken

För 29 år sedan gick kooperativet Kaupfélag Norður-Þing­ey­inga i graven. Och det har gått 24 år sedan konkursen avslutades. Men nu blir frågan om fördelningen av tillgångarna i konkursboet aktuell på nytt. I ett tidigare okänt konto i Arion Banki har det nu visat sig att kooperativet har närmare 2 miljoner isländska kronor.

Kaupfélag Norður-Þing­ey­inga i Kópasker grundades 1894. Den första butiken på orten öppnades 1908. Verksamheten växte snabbt och kooperativet var i årtionden samhällets grundpelare. Kooperativet drev länge även en butik i Raufarhöfn.

I praktiken hade Kaupfélag Norður-Þing­ey­inga ett finger med i det mesta i Kópasker. Kooperativet drev slakteri, fryshus, hotell, snickeri, bilverkstad, bensinmack och åkeri. Det skötte verksamheten i hamnen och vid flygfältet. Kooperativet skötte dessutom snöröjningen i bygden.

Björn Kristjánsson och sonen Þórhallur Björnsson var i det närmaste synonyma med kooperativet. Tillsammans basade de över verksamheten mellan 1916 och 1966.

Tiden började dock springa ifrån Kaupfélag Norður-Þing­ey­inga. Allt fler flyttade från trakten vilket gjorde det allt svårare att fortsätta driva kooperativet. Verksamheten upphörde 1989 och året därpå begärdes kooperativet i konkurs.

Det tog lång tid att slutföra processen - något som inte är helt ovanligt när det gäller kooperativ eftersom det ofta är många parter inblandade. Först 1995 var den avslutad.

Men nu har det blivit dags att öppna konkursboet på nytt. Uppdraget har gått till Ingvar Þóroddsson, advokat i Akureyri. I Lögbirtingablað kallar han fordringsägarna till ett möte den 15 november.

Skälet är att Arion Banki har hittat ett konto tillhörande Kaupfélag Norður-Þing­ey­inga. På bankkontot finns det 24 år efter konkursen 1 952 461 isländska kronor. Pengarna kommer från obligationer som kooperativet hade.

Ingvar Þóroddsson skriver i Lögbirtingablað att han kommer att föreslå att tillgångarna - utöver hans eget arvode - ska gå till statskassan. Skälet är att det så lång tid efter konkursen är mycket svårt att fördela tillgångarna. Många av fordringsägarna har antingen själva gått i konkurs eller är inte längre i livet.

De två största fordringsägarna var just staten och Samvinnubanki Íslands, en bank som köptes av Landsbanki 1990. Därefter försvann bankens egna kontor undan för undan och 1992 hade hela verksamheten inlemmats i Landsbanki.

Fortfarande inga bussar till flygplatsen i Akureyri

Inga bussar går till flygplatsen i Akureyri. Trots att frågan dyker upp gång på gång är det egen bil, hyrbil eller taxi som gäller för den som behöver åka de tre kilometerna mellan flygplatsen och stadens centrum. På Twitter antyds att kommunens val att inte låta någon busslinje gå till flygplatsen är ett tecken på taxichaufförernas makt.

Året var 2007 när kollektivtrafiken i Akureyri blev gratis. Strætisvagnar Akureyrar slutade då ta betalt för att åka med stadsbussarna. I samband med att avgifterna slopades nästan dubblades antalet passagerare inom loppet av ett år.

Busstrafiken är dock ett ständigt debattämne. Varje år kostar den kommunen runt 200 miljoner isländska kronor. Både linjenätet, tidtabellerna och turtätheten har varit uppe för diskussion gång på gång.

Just nu pågår en utvärdering inom kommunen. I dagsläget trafikerar Strætisvagnar Akureyrar sex linjer. Fem av dem körs från tidiga morgnar till sena kvällar på vardagar. En sjätte linje har dessutom viss trafik på helgerna.

Åtskilliga har efterfrågat en linje som går mellan centrum och flygplatsen. Hittills har kommunen inte lyssnat på de önskemålen.

Avståndet mellan centrum och flygplatsen är drygt tre kilometer. Den hållplats som ligger närmast flygplatsen finns vid ishallen - vilket är 1,5 kilometer bort. Den som inte har egen bil och reser med bagage har därför taxi som enda alternativ för att ta sig in till stadskärnan.

Avsaknaden av en förbindelse till flygplatsen har diskuterats lika länge som busstrafiken har funnits. Nu ger sig komikern och författaren Jón Gnarr - som har ett förflutet som taxichaufför - in i debatten. Han skriver på Twitter om kollektivtrafiken i Akureyri:
"Stadsbuss i Akureyri subventioneras av kommunen och är gratis för brukarna. Att gå eller taxi är enda valet för flygpassagerare och säkerligen grunden för taxiverksamheten i staden."
Stundin har inte fått någon förklaring från kommunen om varför det inte går någon buss till flygplatsen. En av Jón Gnarrs följare skriver på Twitter att det är fler som har försökt få en förklaring:
"Jag har försökt väcka uppmärksamhet för detta. En mycket underlig grej - men jag förstår det som att taxichaufförsmaffian i Akureyri styr allt i de här frågorna."
En annan följare påpekar att det fungerar ungefär likadant i Egilsstaðir. Där passerar stadsbussarna mellan Egilsstaðir och Fellabær infarten till flygplatsen. Men inga linjer åker in till flygplatsen - och de närmaste hållplatserna är så långt borta att många även här behöver ta taxi.

Här kan du läsa mer om kollektivtrafiken i Akureyri.

Dagens citat

"Det har klottrats på den här maskinen och skjutits på den i årtionden. ... Det här är bara ett vrak och jag tror att det är smärtfritt för alla även om det finns något här."

Benedikt Bragason, markägare på Sólheimasandur där ett flygplansvrak från 1973 lockar allt fler turister, i Fréttablaðið om hur flygplanskroppen ständigt utsätts för vandalisering - läs mer här.

måndag 11 november 2019

Närmare 200 jordskalv vid Askja under söndagen

Illustration: Veðurstofa Íslands
Jordskalvssvärmen vid Askja fortsatte under söndagen med oförminskad intensitet. Gårdagens kraftigaste skalv uppmättes till 3,2. Ytterligare tre jordskalv hade en magnitud på över 2. Trots det stora antalet skalv finns det inga tecken på att det skulle ha något direkt samband med vulkanisk aktivitet.

I torsdags började en jordskalvssvärm vid Askja norr om Vatnajökull på det isländska höglandet. De flesta skalven inträffar i ett område några kilometer nordost om själva Askja. Bara under gårdagen skedde närmare 200 jordskalv på platsen.

Det hittills kraftigaste skalvet uppmättes till 3,4. Det skalvet inträffade klockan 21.36 i lördags. Ett nästan lika stort skalv - som hade en magnitud på 3,2 - ägde rum klockan 14.04 i går.

Det finns i nuläget inget som pekar på att det skulle finnas någon koppling mellan jordskalvssvärmen och nära förestående vulkanisk aktivitet. Skalven har inte utlöst några rörelser i jordskorpan - något som annars brukar vara ett tecken på magmarörelser i berget.

Här kan du läsa mer om den pågående jordskalvssvärmen vid Askja.

Första nya husen på tolv år byggs i Seyðisfjörður

Inget nytt har byggts i Seyðisfjörður sedan tiden före finanskraschen. Men nu är två nya bostadshus på gång. Dessutom undersöker kommunen förutsättningarna för att bygga ett särskilt boende åt invånare som har fyllt 55 år. I dag finns efterfrågan - men inga lediga bostäder. Det rapporterar Austurfrétt.

Vid årsskiftet bodde 685 personer i Seyðisfjörður. De senaste åren har den negativa befolkningsutvecklingen vänt - men fortfarande har kommunen färre invånare än före 2008 års finanskrasch.

En förklaring till trendbrottet är den växande turismen. Under somrarna är Seyðisfjörður ett av de populäraste besöksmålen på östra Island. Flera tidigare bostäder hyrs i dag ut till turister. Många bostäder har dessutom köpts av islänningar för att användas som sommarhus. Det har bidragit till dagens bostadsbrist. Trots att kommunen har färre invånare än för några decennier sedan är utbudet mindre.

Situationen i Seyðisfjörður är speciell. Här bor enligt Austurfrétt i snitt 1,67 personer i varje bostad. I riket är snittet 2,53 personer och i de övriga kommunerna i Austurland 2,76 personer.

För att få igång byggandet slopade kommunen gatukostnadsersättningen under ett år. Två nya bostadsområden har planerats. Hittills har två tomter delats ut. Där har arbetet för att bygga de två första nya bostäderna i kommunen på tolv år påbörjats.

Efterfrågan är stor. Hildur Þórisdóttir, kommunstyrelsens ordförande, säger i Austurfrétt att förhoppningen är att särskilda bostäder för invånare som har fyllt 55 år kan få en kedjeeffekt på marknaden:
"Vi tror att det skulle lösa andra problem genom att få loss de stora husen här för yngre människor med barn."
Planeringen för ett boende för personer över 55 år fortsätter under vintern. Kommunen har ännu inte tagit beslut om att planerna ska bli verklighet.

Här kan du läsa mer om turismen i Seyðisfjörður.

Folkets parti vill dra tillbaka Islands EU-ansökan

Island bör dra tillbaka ansökan om EU-medlemskap. Det förslaget kommer från Inga Sæ­land och Guðmund­ur Ingi Krist­ins­son, alltingsledamöter för Folkets parti. De senaste månaderna har frågan om Islands ansökan kommit upp gång på gång - och Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har gett en helt annan bild än vad han gjorde som statsminister för fyra år sedan.

Inför alltingsvalet våren 2013 frös Island förhandlingarna om villkoren för EU-medlemskap helt och hållet. Ansökan innebar en avsevärd påfrestning för regeringssamarbetet mellan Gröna vänstern och Socialdemokraterna. Partierna hoppades kunna fortsätta regera ihop. Men internt inom Gröna vänstern ansågs det vara omöjligt att gå till val med aktiva diskussioner om EU-inträde.

Efter valet bildade Självständighetspartiet och Framstegspartiet regering. Bägge partierna motsatte sig medlemskap. Att förhandlingarna redan avbrutits gjorde att de inte behövde hantera frågan direkt.

Under 2015 utbröt några av de underligaste turerna i isländsk utrikespolitik. Statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson meddelade på olika sätt att alla tankar på att återuppta förhandlingarna med EU var historia. Ansökan var inte längre aktiv.

EU svarade så småningom genom att plocka bort Island från listan över kandidatländer. Men ansökan drogs aldrig tillbaka. På direkta frågor om regeringen faktiskt återkallat ansökan gav Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson aldrig några raka svar. I stället talade de om att det viktigaste var att processen definitivt var stoppad.

Agerandet skapade stor förvirring både inom EU och vid utrikesdepartementet. Till sist var såväl unionen som isländska diplomater överens om hur breven från Island skulle tolkas. Ansökan hade inte återkallats men var heller inte aktiv. För att förhandlingarna skulle kunna återupptas krävdes ett politiskt beslut från Islands regering eller alltinget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson tillhör i dag Centerpartiet. Just turerna kring Islands ansökan om EU-medlemskap är ännu en punkt där Sigmundur Davíð Gunnlaugsson antingen omedvetet vilseleder eller medvetet talar osanning. När han tog upp frågan i våras gav han en helt annan bild än när han själv var statsminister.

I maj i år vände han sig till statsminister Katrín Jakobsdóttir. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade att han tänkte lägga fram ett förslag till uttalande i alltinget. Innebörden var att alltinget skulle ge sitt stöd till att ansökan om EU-medlemskap dragits tillbaka 2015. Dessutom tänkte han föreslå att ingen ny ansökan skulle kunna göras utan att föregås av en folkomröstning.

Katrín Jakobsdóttir - som var en av Gröna vänsterns ministrar i koalitionen med Socialdemokraterna när Island sommaren 2009 ansökte om EU-inträde - svarade att hon i dag ansåg att beslutet borde ha föregåtts av en folkomröstning. Hon höll också fast vid sin åsikt om att Island bör stå utanför EU.

En som reagerade på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uttalanden var Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið. Han skrev i ett blogginlägg att den regering som styrde 2015 antingen inte visste vad den gjorde eller att den medvetet vilseledde medborgarna. Island hade visserligen inte längre kandidatstatus men ansökan var inte återkallad.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdade i Morgunblaðið att läget var glasklart. Men han undvek själv att säga att ansökan dragits tillbaka. Däremot hade han fått bekräftat från EU att den inte längre var aktiv och att Island inte längre var något kandidatland.

Morgunblaðið granskade processen och kunde - precis som Styrmir Gunnarsson - konstatera att ansökan inte hade dragits tillbaka. Att inte längre ha kandidatstatus är inte synonymt med något återkallande av ansökan.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson fortsatte ändå att hävda motsatsen. I The Spectator skrev han i augusti i år att Island hade gått ur EU utan att någonsin gå med. Han hävdade att han dragit tillbaka ansökan eftersom han ansåg att det var viktigt för den ekonomiska återhämtningen efter finanskraschen.

I september gav han samma bild i en ny artikel i The Spectator. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sade att Storbritannien på samma sätt som Island skulle klara sig utmärkt utan EU-medlemskap. Han rosade också Boris Johnsons arbete för det brittiska utträdet.

Nu kommer alltså ett formellt förslag om att faktiskt dra tillbaka Islands ansökan om EU-inträde. Motionen kommer från Folkets partis Inga Sæ­land och Guðmund­ur Ingi Krist­ins­son. De skriver i förslaget att det råder stor förvirring kring Islands status gentemot EU - inte minst eftersom unionen inte anser att ansökan har återkallats.

För att få klarhet i frågan anser Inga Sæ­land och Guðmund­ur Ingi Krist­ins­son att det är nödvändigt med ett beslut i alltinget. Ett sådant beslut togs 2009 innan ansökan lämnades in. Men Sigmundur Davíð Gunnlaugssons regering lät aldrig alltinget säga sitt om att dra tillbaka ansökan.

Efter skandalen på Klaustur är stämningen mellan Folkets parti och Centerpartiet den sämsta tänkbara. Det blir därför intressant att se hur Centerpartiet ställer sig till förslaget. Kommer Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Gunnar Bragi Sveinsson samt deras partikamrater fortsätta att hävda att ansökan redan har dragits tillbaka - eller kommer de att rösta för att faktiskt återkalla den.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Det var sorgligt att se Wow falla och alla våra fantastiska människor mista jobbet. För att ha det sagt så anklagar jag inte staten för hur det gick eller försöker minska mitt ansvar utan jag pekar enbart på det faktumet att det hade varit mycket förnuftigare att säkra Wows fortsatta verksamhet till gagn för alla."

Skúli Mogensen, som grundade och ägde det konkursade flygbolaget Wow Air, skriver på Facebook med anledningen av regeringens tilläggsproposition för 2020 års budget att statligt stöd kunde ha räddat flygbolaget och därmed också gynnat statskassan.

söndag 10 november 2019

Dagens bonuscitat

"Vi har definierat oss som ett icke-populistiskt parti på grund av att vi inte följer tidsandan varje gång. Vi erbjuder inga enkla lösningar utan allt som oftast komplicerade lösningar."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Vísir om hur han ser på att partiet av många beskrivs som populistiskt.

Kraftigt jordskalv skakar Askja norr om Vatnajökull

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett kraftigt jordskalv skakade Askja norr om Vatnajökull i går kväll. Skalvet hade en magnitud på 3,4. Det var det hittills största skalvet i en serie som började under torsdagen. Sedan dess har över 200 jordskalv inträffat i området. Inget tyder på att jordskalvssvärmen skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Klockan 21.36 i går kväll inträffade ett större jordskalv vid Askja norr om Vatnajökull på det isländska höglandet. Skalvet uppmättes till 3,4. Det hade sitt epicentrum några kilometer öster om Askja.

Det jordskalvet var det hittills kraftigaste i en serie som började i torsdags. Sedan dess har över 200 skalv inträffat i området. Samtliga har skett strax öster eller nordost om Askja. Majoriteten av skalven är grunda.

Ytterligare sju skalv har nått över 2 i magnitud. Askja ligger dock långt ifrån bebyggelse och inget av skalven har varit tillräckligt stora för att kännas i befolkade områden.

Jordskalv i området är mycket vanliga. Inget tyder på att den jordskalvssvärm som fortfarande pågår skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Det har inte uppmätts några onormala rörelser i jordskorpan.

Askja har de senaste åren visat tecken på ökad aktivitet. Det senaste utbrottet skedde 1961. Det mest kända utbrottet i Askja inträffade 1875. Det orsakade bland annat hungersnöd och massdöd bland boskap. Vulkanutbrottet var också en starkt bidragande orsak till att så många islänningar vid denna tid emigrerade till Nordamerika.

Här kan du läsa mer om Askja.

Varnar på nytt för att inte äta kött och späck från grindval

Kvinnor som är gravida eller ammar bör inte äta grindval över huvud taget. Och kvinnor som någon gång vill bli gravida bör inte heller konsumera grindval. Andra bör inte äta kött eller späck mer än en gång i månaden. Levern och njuren är helt olämplig som människoföda på grund av höga halter av miljögifter. Den uppmaningen kommer från Matvælastofnun.

Den senaste tiden har ett stort antal grindvalar strandat på olika platser på västra Island. Än så länge finns inga rapporter om att någon ska ha skurit loss bitar av de strandade djuren. Det har dock hänt tidigare när grindvalar strandat att personer har försett sig med kött och späck.

Matvælastofnun upprepar nu varningen för att konsumera grindval. Uppmaningen baserar sig på rekommendationer från Färöarna. Den som äter grindval kan nämligen räkna med att få i sig höga halter av bland annat kvicksilver och dioxin.

Kvinnor som är gravida, ammar eller räknar med att bli gravida inom de närmaste tre månaderna bör enligt myndigheten inte konsumera några produkter alls från grindval. Den som någon gång tänker bli gravid bör också avstå från grindval helt och hållet.

Andra bör inte äta mer än en portion av kött eller späck i månaden. Det innebär en övre gräns på 250 gram kött och 50 gram späck.

Njure och lever bör aldrig konsumeras på grund av de höga halterna av miljögifter.

Här kan du läsa mer om de grindvalar som under sommaren strandat på Island.

Dagens citat

"Jag anser att det är mycket viktigt att slutföra de undersökningar som behövs för att avgöra om en tunnel på något sätt kan vara en framtidslösning för kommunikationer mellan fastlandet och Västmannaöarna. ... Det är nödvändigt att få klarhet i om detta alternativ finns på kartan eller inte. I de här frågorna behöver vi tänka flera årtionden in i framtiden och vi behöver antingen ta riktningen mot färjetrafik under överskådlig framtid med tillhörande hamnanläggningar eller en tunnel av något slag som framtidslösning."

Íris Róbertsdóttir, kommunchef på Västmannaöarna och ledare för För Hemön, i Fréttablaðið om framtidens kommunikationer mellan Hemön och fastlandet.

lördag 9 november 2019

Dagens bonuscitat

"Naturligtvis ser vi det alla som islänningar att detta är farligt. Vi ser dock att det inte var några extremvågor och därför kom det förstås så oväntat för många där. ... Så är dessa vågor olika höga. Då och då kommer mycket höga vågor och de är de farligaste. Om människor inte tar det försiktigt och det till exempel plötsligt kommer en betydligt högre våg än under de senaste höga vågorna. Så är det också så att det inte alltid är de högsta vågorna som strömmar upp på stranden."

Sigurður Sigurðsson, strandingenjör vid Vegagerðin, i Vísir om de vågor vid Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal som ständigt orsakar olyckstillbud bland turister - läs mer här.

Piratpartiet gör miljonförlust trots partistöd

Piratpartiet gjorde under 2018 en förlust på 12,5 miljoner isländska kronor - trots ett årligt partistöd på 72 miljoner. För att lösa den ekonomiska knipan tog partiet ett lån på 22 miljoner. Kassören Unnar Þór Sæmundsson säger i Fréttablaðið att partiet tappat kontrollen över utgifterna under valrörelsen förra våren.

I kommunalvalet våren 2018 ställde Piratpartiet upp med egna listor i Reykjavík, Kópavogur, Hafnarfjörður, Garðabær och Akureyri. Stödet räckte dock bara till mandat i Reykjavík och Kópavogur.

Under året fick Piratpartiet totalt 72 miljoner isländska kronor i partistöd. Trots de statliga bidragen gjorde partiet en förlust på 12,5 miljoner. Partiet tvingades dessutom ta ett lån på 22 miljoner.

Unnar Þór Sæmundsson, som då var kassör, säger i Fréttablaðið att Piratpartiet tappade kontrollen över kostnaderna under valrörelsen. Han räknar dock med att partiet ska vara skuldfritt till årsskiftet:
"Det här kan faktiskt skyllas på växtvärk. Omfånget för Piratpartiets verksamhet har ökat enormt och de processer som fanns fungerade inte. Det orsakade att överblicken över finanserna i någon mån gick förlorad under valrörelsen."
Det ekonomiska läget blev för många medlemmar en nyhet i samband med att årsredovisningen blev klar.

Här kan du läsa mer om Piratpartiet.

Staty av Tintin i Akureyri kostar minst 2 miljoner

En staty av Tintin på Torfunesbryggja i Akureyri kommer att kosta kommunen över 2 miljoner isländska kronor. Det beskedet har kommunen fått efter kontakter med rättighetsinnehavarna. Prislappen gäller en staty i järn som utformas av konstnärer som Hergé Studios har kontakt med. Akureyrarstofa har fått i uppdrag att gå vidare med projektet.

När Dularfulla stjarnan, Den mystiska stjärnan, utkom 1971 var det första gången som Tintin översattes till isländska. Berättelsen handlar om jakten på en meteorit i Norra ishavet. Innan Tinni, Tobbi och Kolbeinn kafteinn - Tintin, Milou och Kapten Haddock - sätter kurs mot nordpolen gör de ett strandhugg i Akureyri.

Hergé, Tintins skapare, besökte aldrig Island. Ändå var det uppenbart att han hade tillgång till viss information om Akureyri. På husväggar som skymtar förbi i Dularfulla stjarnan finns till exempel skyltar med texten Kea, det kooperativ som länge dominerade näringslivet i staden.

Förslag om att på något sätt hylla Tintins koppling till Akureyri har tidigare inte blivit verklighet. Den här gången verkar förslaget kunna förverkligas. Kommunen har hittat en plats vid Torfunesbryggja. Och Akureyrarstofa, som bland annat arbetar med att främja turism till kommunen, har fått i uppdrag att ansvara för projektet.

Efter kontakter med Hergé Studios har kommunen fått en ungefärlig prislapp på 15 000 euro, vilket motsvarar omkring 2,1 miljoner isländska kronor. Dessutom tillkommer kostnader för installation på plats.

María H. Tryggvadóttir, projektledare för turism, skriver i en inlaga att den uppskattade kostnaden gäller en staty i järn av någon figur från Tintins universum. Arbetet utförs av någon av de konstnärer som Hergé Studios har kontakt med.

Nästa steg är att kommunen förser rättighetsinnehavarna med information om plats för statyn och vad som ska avbildas. Vid det senaste mötet med ledningen för Akureyrarstofa beslutades om att gå vidare med idén och förse Hergé Studios med nödvändigt underlag.

Här kan du läsa mer om den planerade statyn.

Dagens citat

"De vill först och främst svälja oss som en liten läckerbit. När britternas kastade terroristlagen på oss stod inte EU med oss som 'bundsförvanter' ska och det hördes inte ett knyst från dem."

Árni Johnsen, tidigare alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Morgunblaðið att han anser att EU:s agerande i samband med finanskraschen hösten 2008 visar att Island inte kan lita på och därför bör stå utanför unionen.

fredag 8 november 2019

Renhjord korsar vägen på nordöstra Island


På Vopnafjarðarheiði på nordöstra Island finns det gott om ren. När Bjarki Björgólfsson och Þorsteinn Jón Bjarkarson körde över heden i helgen fick de plötsligt sällskap av en hel hjord på ena sidan vägen. Plötsligt bestämde de sig för att korsa vägen. När de stannat bilen fick de se hela hjorden på ett par hundra djur passera på några få meters avstånd. Du ser filmen ovan.

Har inte sett frun på nio år - maken begär skilsmässa

Han har inte sett sin fru på nio år. Nu stämmer han hustrun vid Héraðsdómur Reykjavíkur för att få skilja sig. Kvinnan bor numera i Vietnam - men hon har trots en känd adress varit omöjlig att få tag på. Därför har det heller inte varit möjligt för mannen att avsluta äktenskapet på annat sätt än genom en rättsprocess.

Året var 2008 när en isländsk man och en vietnamesisk kvinna lärde känna varandra i Vietnam. Mannen var på semester i Vietnam. Han och kvinnan blev ett par. De gifte sig och flyttade till Island.

Men äktenskapet var inte lyckligt. Efter två år flyttade kvinnan ut ur den gemensamma bostaden. Hon gjorde det utan förvarning och utan att meddela maken. Det blev alltså aldrig något riktigt avsked. Nu har han inte sett henne sedan 2010.

Trots att mannen och kvinnan inte har haft någon kontakt på nio år är de fortfarande gifta. Hösten 2013 vände sig mannen till sysslomannen i Reykjavík. Han ville då ta ut skilsmässa från kvinnan. Eftersom hon inte dök upp till förhandlingen underkände sysslomannen makens begäran.

Då var kvinnan fortfarande folkbokförd i den gemensamma bostaden. Det var först hösten 2014 som hennes adress ändrades till Vietnam. Då hade Útlendingastofnun blandats in i fallet. Och då hade hon alltså inte satt sin fot i bostaden på Island på fyra år.

Sedan dess har mannen förgäves försökt komma i kontakt med sin hustru för att få henne att gå med på en skilsmässa. Kvinnans syster bor i Reykjavík. Hon vägrade länge att uppge var systern bodde. Till sist gav hon dem en adress i Vietnam.

Kvinnan är fortfarande skriven på samma adress i Vietnam. Mannen har genom ombud inte lyckats nå henne med en stämningsansökan. Nu vänder han sig i stället till Héraðsdómur Reykjavíkur.

Eftersom han inte lyckats delge henne stämningsansökan har den nu publicerats i Lögbirtingablað. Målet är att till sist kunna avsluta äktenskapet.

Skilsmässan kommer troligen att bli en dyr historia för mannen. Det förefaller inte särskilt troligt att kvinnan skulle dyka upp i rätten i Reykjavík. Om hon inte gör det är det en överhängande risk för mannen att han måste stå för sina egna advokatkostnader.

Elva personer blir kvar på Grímsey i vinter

Bebyggelsen på Grímsey kan snart vara historia. Det tror Gunnar Gíslason, ledamot i kommunfullmäktige i Akureyri. I vinter blir det bara elva personer som stannar på ön. Om även de bestämmer sig för att överge Grímsey och flytta till fastlandet bryts en 900 år lång tradition av bofast befolkning på ön.

Exakt när Grímsey befolkades är oklart. Ön nämns i några av islänningasagorna. Dessa händelser utspelar sig tidigast omkring år 1020. Det är dock troligt att ön låg för långt bort från det isländska fastlandet för att den skulle ha koloniserats på en gång när de första nordborna anlände i slutet på 800-talet.

Grímseys existens var dock känd för de första generationerna islänningar. Även om ön var isolerad verkar det som att strandhuggen tidigt blev regelbundna. Grímsey tros ha fungerat som något av ett förråd där det gick att samla bland annat drivved och fågelägg.

I en berättelse från 1222 sägs det att det finns både kyrka och kyrkogård på Grímsey. De lär inte ha byggts utan att det fanns några bofasta på ön. Källorna från den här tiden är dock av naturliga skäl kanske inte helt pålitliga.

Men nu kan nio århundraden av kontinuerlig bebyggelse gå mot sitt slut. Det tror Gunnar Gíslason, ledamot för Självständighetspartiet i kommunfullmäktige i Akureyri, den kommun som Grímsey tillhör. Han säger till RÚV att det kan bli så att ön snart bara är bebodd om somrarna.. Det är ett av flera tänkbara scenarier:
"Men det är otroligt svårt att nu säga vilka dessa scenarier kan bli men det är helt säkert tänkbart att en av dem är att det här bara är över. Vi vet inte det. Men kanske måste vi fundera på det mot bakgrund av det som håller på att ske och har skett de senaste veckorna."
Nyligen köpte rederiet Rammi på fastlandet samtliga fiskekvoter från Sigurbjörn på Grímsey. Därmed försvann omkring hälften av fiskekvoterna från ön. Dessutom stod det klart att öns största arbetsgivare skulle bomma igen. Totalt jobbade nio personer på Sigurbjörn.

Kommunpolitiker har nu träffat de flesta öborna för att diskutera situationen. Gunnar Gíslason säger till RÚV att försäljningen av Sigurbjörn var ett hårt slag:
"Det är alltid dåligt - på det som sker nu - att det största företaget behöver sälja kvoten på grund av särskilda omständigheter och inte kan sälja en del av den utan behöver sälja allt."
I vinter blir det bara elva personer som stannar på ön. Ett hårt slag var när skolan stängdes tidigare i år. Enligt Gunnar Gíslason är det nödvändigt att öppna skolan på nytt för att kunna locka familjer till ön. Inga familjer med barn i skolåldern kommer att bosätta sig på Grímsey om det inte finns någon skola.

Här kan du läsa mer om Grímseys kamp för att överleva.

Dagens citat

"Från det att jag var sexton år gammal har jag bett om att få heta Jón Gnarr och inte Jón Gunnar Kristinsson. Det tog mig halva livet att få igenom det och det lyckades till sist när jag under en tid bodde i USA. Där ansökte jag om en namnändring - vilket inte var något problem - och fick igenom den. Det här var för fyra år sedan och det var inget som isländska myndigheter kunde göra."

Komikern Jón Gnarr i Fréttablaðið om hur det gick till när han efter många års kamp till sist fick byta namn - läs mer här.

torsdag 7 november 2019

Struntade i avspärrning vid Seljalandsfoss - träffades av is

En turist träffades av ett fallande isblock vid Seljalandsfoss. Besökaren nonchalerade en avspärrning som satts upp just på grund av rasrisken. Olyckan inträffade den 31 oktober. Turisten fick isblocket på sig inne på det område som stängts av. Det rapporterar polisen i Suðurland i ett pressmeddelande.

Under vintrarna samlas stora mängder is vid Seljalandsfoss. För att inte riskera att besökare ska träffas av isblock brukar myndigheterna spärra av de gångstigar som ligger närmast vattenfallet. Långt ifrån alla respekterar dock avspärrningarna.

Den 31 oktober var det en turist som nonchalerade förbudsskyltarna. Besökaren tog sig in i det avspärrade området precis vid själva vattenfallet - och träffades av ett isblock som föll från en höjd.

Det var inte den enda mer sällsynta typen av olycka som rapporterades under veckan. Den 3 november blåste det kraftigt vid Dyrhólaey. En turist drabbades av ryggskador efter att ha öppnat en bildörr. De hårda vindarna tog tag i dörren och blåste omkull besökaren. Turisten fördes till sjukhus med ambulans.

Hótel Djúpavík kräver helårsväg till Árneshreppur

Gång på gång har löftena om en ny väg över Veiðileysuháls svikits. Nu begär Eva Sigurbjörnsdóttir och Héðinn Björn Ásbjörnsson att regeringen bygger en väg som är framkomlig året runt. Annars riskerar Árneshreppur att mista de sista invånarna. Då försvinner också ett av Islands märkligaste befolkade områden.

För tolv år sedan fick invånarna i Árneshreppur ett löfte om snöröjning som skulle hålla vägen till kommunen öppen även under vintern. Så blev det inte. När finanskraschen drabbade Island 2008 bröts löftet. Sedan dess har kommunen i regel varit avskuren från omvärlden mellan januari och mars.

Det avsnitt som oftast snöar igen och utsätts för flest laviner är passagen över Veiðileysuháls. Även där har investeringarna skjutits upp flera gånger. I den senaste infrastrukturplanen har 400 miljoner isländska kronor öronmärkts till 2022.

Men när kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presenterade en plan som ska gälla fram till 2034 hade Veiðileysuháls ännu en gång lagts på is. Nu är planen - som dock inte har klubbats i alltinget än - att arbetena ska ske mellan 2024 och 2029.

Eva Sigurbjörnsdóttir är kommunchef i Árneshreppur. Sedan 1985 driver hon också Hótel Djúpavík där svärsonen Héðinn Björn Ásbjörnsson nu är hotellchef. De har länge tillhört de mest högljudda kritikerna till avsaknaden av investeringar i kommunen.

Båda har skrivit remissvar till Sigurður Ingi Jóhannssons förslag. Båda är också mycket kritiska till planerna på att låta arbetena dröja ytterligare. De beskriver vägen som avgörande för kommunens framtid.

Vid årsskiftet var bara 40 personer folkbokförda i Árneshreppur. Under vintern mer än halveras antalet bofasta. Om bygden ska ha några förutsättningar att överleva är det enligt Eva Sigurbjörnsdóttir nödvändigt med en ny väg. Hon skriver att kommunen annars riskerar att avfolkas - och då riskerar grannbygderna att dras med:
"Om vår trakt blir obebodd så rivs bygden upp och det dröjer inte länge innan Bjarnarfjörður, Kaldrananeshreppur och till och med Strandabyggð har blivit ytterkantsområden. Det skulle inte hedra detta lands myndigheter."
Héðinn Björn Ásbjörnssson skriver att Sigurður Ingi Jóhannssons förslag är skamligt. Han uppmanar alltingets ledamöter att gå samman för att rädda en av landets märkligaste områden. Han vänder sig särskilt till Gröna vänstern:
"Det skulle vara denna regerings under Gröna vänsterns ledning eviga skam om min gamla hembygd skulle ge upp under denna mandatperiod vilket är en reell möjlighet. ... Samtidigt gör vi inget annat än att tacka nej till bokningar från turister som vill uppleva Strandir i all sin vinterprakt."
Här kan du läsa mer om turerna kring en helårsväg till Árneshreppur.

Folkets parti klart över spärren till alltinget

Folkets parti skaffar sig för första gången på ett drygt år ett tryggt avstånd ned till alltingets femprocentsspärr. Samtidigt sjunker Gröna vänstern tillbaka till partiets sämsta opinionssiffra på ett drygt år. Socialdemokraterna ökar och återtar positionen som Islands näst största parti från Centerpartiet. Det visar den senaste väljarbarometern från MMR.

I förra mätningen från MMR tog Folkets parti för första gången sedan i somras klivet över femprocentsspärren till alltinget. Nu ökar stödet till den högsta nivån på sexton månader. Och det är första gången på lika länge som avståndet till spärren ligger utanför den statistiska felmarginalen.

Folkets parti får nu 8 procent, en uppgång med 2,4 procentenheter jämfört med föregående mätning. Ökningen för Folkets parti är den största förändringen i den här väljarbarometern.

Självständighetspartiet samlar åter mer än en femtedel av väljarna. Stödet ökar till 21,1 procent, en uppgång med 1,3 procentenheter. Siffran är partiets högsta på fyra månader.

Socialdemokraterna återtar positionen som näst största parti. Stödet växer med 1,2 procentenheter till 15,3 procent.

Centerpartiet backar med 1,3 procentenheter till 13,5 procent. Det innebär att partiet mister ställningen som näst störst i landet. Den positionen hade Centerpartiet bara i en enda mätning.

I övrigt är förändringarna små. Framstegspartiet minskar med 0,1 procentenheter till 10 procent. Samtidigt backar Renässans med 1 procentenhet till 10 procent. Och Gröna vänstern krymper med 0,6 procentenheter till 9,7 procent. Stödet för Gröna vänstern är det lägsta på tio månader.

Förra mätningen fick Piratpartiet bara 8,8 procent - vilket var den sämsta noteringen hos MMR på över fem år. Nu ökar stödet marginellt med 0,1 procentenheter till 8,9 procent.

Inga andra partier är i närheten av att nå upp till alltingets femprocentsspärr. Islands socialistparti tappar 0,5 procentenheter och har nu stöd av 2,6 procent av väljarna.

Både Ljus framtid och Gryning får 0,3 procent - vilket betyder en tillbakagång med 0,4 respektive 0,1 procentenheter. Folkfronten ligger kvar på 0,1 procent.

Stödet för regeringen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - ökar till 42,2 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Jag är inte politiker och jag hade gjort saker annorlunda än de. Politikerna var i en svår position. Island är ett litet land och det gick inte att förvänta sig att Island skulle kunna lösa andra länders problem. Jag sa det på sin tid. Jag förstår att islänningarna blev besvikna. Men detta drabbade alla. Nu har det gått tio år och Island har reagerat mycket bra på svårigheterna som väntade och i någon mån är Island sannolikt en förebild för många andra länder i världen."

Mervyn King, tidigare chef för Bank of England, i RÚV om hur Storbritannien behandlade Island i samband med finanskrisen.

onsdag 6 november 2019

Piratpartist i Reykjavík presenterar budget på rim



Piratpartiets Dóra Björt Guðjónsdóttir ställde sig i går i talarstolen i kommunfullmäktige i Reykjavík. Ämnet var den styrande majoritetens budget för 2020. Anförandet var långt ifrån traditionellt. Dóra Björt Guðjónsdóttir valde att diskutera budgeten på rim. Hon publicerade senare talet på Facebook.

Att isländska folkvalda gör underliga saker i talarstolen är inte helt ovanligt. Det finns politiker som har sjungit i alltinget och det finns ledamöter som både har maratonpratat och tigit inför övriga närvarande.

I kommunfullmäktige i Reykjavík pågår nu arbetet med att klubba budgeten för 2020. Dóra Björt Guðjónsdóttir, som representerar Piratpartiet, tog i går upp bland annat transparens gentemot medborgarna, åtgärder mot hemlöshet, flytt av flygplatsen från Vatnsmýri och grön utveckling som viktiga framtidsfrågor.

Dóra Björg Guðjónsdóttir gjorde alltså hela det fyra minuter långa anförandet på rim. Du ser det i klippet ovan.

Sista chansen-partiet är Jón Gnarrs nya politiska idé

Han har redan vunnit ett val med bisarra vallöften och humor som främsta kampanjredskap. Nu presenterar komikern Jón Gnarr en ny idé till ett parti på Twitter. Sista chansen-partiet blir ett enfrågeparti som enbart driver miljöpolitik - och förbjuder det mesta som är kul. Målet är att bara driva igenom tråkiga förslag.

När Jón Gnarr bildade Bästa partiet och ställde upp i kommunalvalet i Reykjavík 2010 reagerade de etablerade partierna för sent. Då hade en förunderlig blandning av satir och allvar redan gjort honom i det närmaste immun mot kritik. Bästa partiet vann valet och bildade koalition - och det helt oprövade partiet skapade en politisk stabilitet som Reykjavík inte sett på länge.

Bästa partiet tog makten när kommunen stod inför stora nedskärningar. Skatteintäkterna hade rasat på grund av arbetslösheten i finanskraschens kölvatten. Dessutom tvingades Bästa partiet omedelbart lansera en räddningsplan för det krisande energibolaget Orkuveita Reykjavíkur.

Trots en rad impopulära nedskärningar var stödet inför valet 2014 uppe på samma nivåer som fyra år tidigare. Jón Gnarr valde dock att inte ställa upp för omval. Bästa partiet gick i graven. Många tongivande medlemmar fortsatte till Ljus framtid. Jón Gnarr flörtade både med Ljus framtid och Piratpartiet men hamnade så småningom hos Socialdemokraterna.

Inför alltingsvalet 2017 arbetade han tillfälligt med Socialdemokraternas kampanj. Sedan dess har han inte på något sätt varit på väg in i partipolitiken.

Men de senaste dagarna har Jón Gnarr i en serie inlägg på Twitter presenterat idén till ett nytt parti: Sista chansen-partiet. Förslaget framstår som ett skämt - men det vore inte första gången som något han gör med en ironisk klackspark faktiskt skulle ta form i verkligheten.

Han beskriver Sista chansen-partiet som ett enfrågeparti. Miljöfrågorna är det enda som räknas. Men ju fler inläggen blir desto fler handlar också om något helt annat. Och då rör det sig främst om förbud mot allt som kan vara roligt:
"Vore kul att grunda ett miljöparti som utlyser nödläge och bara har eländiga saker på sitt program: förbjuda kryssningsfartyg, lägga ned inrikesflyget, minska får och kor förbjuda fossila bränslen och allt möjligt, skulle någon rösta på det?"
Inte helt överraskande sade sig flera av hans följare på Twitter vara beredda att rösta på ett sådant parti. Så Jón Gnarr fortsatte att skissa på Sista chansen-partiets politik:
"Vi skulle börja med att förbjuda bussar och lastbilar och därefter alla bensin- och dieselbilar - först i tätorter och sedan över hela landet."
Jón Gnarr skriver vidare att han har prioriteringarna klara. Om han vinner vet han vad han ska göra först:
"Mitt miljöpartis första uppgift skulle bli att förbjuda fyrverkerier och nyårsbrasor. Människor är säkerligen otroligt sugna på det!"
Hans plan är att bära kvinnokläder i alltinget varje dag. Han hävdar att klädseln skulle symbolisera den förvandling som Island behöver genomgå. Jón Gnarr är medveten om att inte alla kommer att älska honom:
"När jag åker på valturné genom landet får jag blodkorv och ägg kastat på mig. Fast jag bara vill lägga ned inrikesflyget och skära ned köttproduktionen, minska turisterna och förbjuda lastbilar, fiskodling och kraftigt minska fisket."
Jón Gnarr är övertygad om att stödet kommer att räcka till för att ta regeringsmakten. Han räknar inte med att vara särskilt populär:
"Jag blir den impopuläraste statsministern i Islands historia. Miljöpartiet är ett enfrågeparti. Vi har inget intresse av utbildning, kultur, hälsovårdsfrågor eller något och kommer bara att införa tråkigheter. Jag anklagas för hyckleri och blir så småningom berövad makten."
Om det finns något korn av sanning i Jón Gnarrs utspel är osäkert. Men han är tillräckligt populär för att ha goda förutsättningar att bli invald i alltinget om han faktiskt skulle vilja det.

Här kan du läsa mer om Jón Gnarrs politiska karriär.