torsdag 31 januari 2019

Isländska bosättare kan ha utrotat unik valross

Fram till 800-talet finns det gott om valross som håller till längs den isländska kusten. Men när de första bosättarna anländer dröjer det inte länge innan valrossen försvinner. Förklaringen kan vara att valrossen helt enkelt var ett eftertraktat byte och därför jagades alldeles för hårt. Och det var ett bestånd med unika egenskaper som utrotades, rapporterar Vísir.

Island befolkades under sent 800-tal. Men det finns teorier och fynd från arkeologiska utgrävningar som tyder på att människor kan ha funnits på ön betydligt tidigare. Island skulle i så fall ha fungerat som något av en utpost. Nordbor tros ha kommit till ön under somrarna för att samla på sig föda och värdefulla föremål som sedan togs med tillbaka när vintern närmade sig.

Från denna tid har det hittats en hel del valrosständer. De var en eftertraktad handelsvara eftersom de kunde säljas för höga priser. Att det tros ha funnits goda möjligheter att samla på sig valrosständer kan ha bidragit till att göra Island attraktivt.

Nu håller forskare vid Háskóli Íslands, Náttúruminjasafn Íslands och Köpenhamns universitet på att studera det bestånd av valross som tidigare fanns längs den isländska kusten. De första resultaten av dna-undersökningarna pekar enligt Vísir på att det rörde sig om ett unikt bestånd.

Genetiskt hade de mest gemensamt med beståndet av valross på Svalbard och mindre gemensamt med beståndet på Grönland.

De flesta fynden av valross har gjorts på västra Island - från Reykjanes i söder till Västfjordarna och Húnaflói i norr. I samma regioner finns också flera ortnamn med anknytning till valross.

Att fynden gjorts i väst är ingen överraskning. Där finns enligt forskarna mest av den föda som lockar valross - som bläckfisk, islandsmussla och olika typer av skaldjur.

I dag är valross en ganska sällsynt syn på isländska stränder. Och det rör sig bara om tillfälliga besök. Något bestånd finns inte längre längs kusten. Men mellan omkring år 6 000 före Kristus och år 830 var det gott om valross som förökade sig och höll till vid Island.

Om det är så att valrossen faktiskt försvinner under 800-talet skulle det kunna tala för att teorin om en omfattande jakt skulle kunna stämma. Flera olika arkeologer tror att sökandet efter valrosständer kan ha varit ett avgörande skäl till både korta strandhugg och beslut att flytta till Island.

De första bosättarna skulle alltså ha utrotat det bestånd som fanns längs kusten. Det är enligt forskarna anmärkningsvärt att spåren efter valross försvinner ungefär samtidigt som människan tros ha kommit till Island.

Undersökningen innefattar omkring 300 ben från valross som hittats på Island. Benen har daterats och analyserats, uppger Vísir.

Här kan du läsa mer om teorier om Island som en utpost innan de första bosättarna anlände.