lördag 16 februari 2019

Dagens citat

"Skojarna säger att det inte räcker med att bära in posten på köksbordet utan att jag också öppnar posten och läser den för dem. Men det gör jag inte oombedd."

Sigþór Gunnarsson, brevbärare i Þingeyri och Dýrafjörður i Västfjordarna, i RÚV om hur han under utbärningen ofta går in och hälsar på de boende.

fredag 15 februari 2019

Kerlingarfjöll och Veiðivötn i 360 grader



Veiðivötn består av ett femtiotal sjöar utspridda över ett område som är omkring en halvmil brett och två mil långt. Området ligger mitt emellan glaciärerna Hofsjökull och Mýrdalsjökull strax väster om Vatnajökull på det isländska höglandet. Dagens landskap formades till stor del av ett vulkanutbrott som ägde rum i Bárðarbunga 1477.



Ett annat populärt och naturskönt område på höglandet är Kerlingarfjöll som ligger mellan Hofsjökull och Langjökull. Hit söker sig många för att vandra i en terräng som både bjuder på grönskande dalar och fjälltoppar på som mest 1 466 meters höjd.



I Kerlingarfjöll finns bland annat en fjällstuga. Ovan kan du se tre 360-gradersfilmer från RÚV från dessa platser.

Fick inte reserverad plats i planet - nekas ersättning

Vid bokningen av flyget mellan Dublin och Seattle passade en resenär på att välja platser ombord. Men när det blivit dags för avgång hade Icelandair bytt till ett mindre plan. Vissa passagerare fick därför inte de platser de hade önskat. Men att resenären fick byta till en annan plats ger inte rätt till någon ekonomisk kompensation.

Att reservera en viss plats ombord Icelandairs flygningar kostar inget extra. Det finns dock inga garantier för att det önskade sätet ska öronmärkas. Reservationer kan ändras om förutsättningarna förändras - till exempel om flygningen genomförs med ett plan av en annan storlek än vad som ursprungligen var planerat.

Den 1 augusti 2018 reste en person från Keflavík till Dublin. Tre dagar senare gick färden vidare till Seattle.

Vid bokningen hade resenären också reserverat platser ombord. Men när det var dags att gå ombord hade reservationerna försvunnit. Icelandair trafikerade sträckan med ett mindre flyg än planerat. Därför hade passagerare som reserverat platser långt bak flyttats framåt i samband med bytet.

Resenären hade själv reserverat en fönsterplats men fick sitta vid mittgången. Och reskamraten som valt en plats vid gången fick i stället sätta sig i mitten.

Förändringarna var enligt passageraren både onödiga och oannonserade. Därför ansåg sig resenären ha rätt till ersättning från Icelandair. Flygbolaget svarade med att ge resenären 30 000 extra poäng för resan.

Det var dock inte nog för resenären som efterlyste ekonomisk ersättning. Icelandair nobbade kravet. Flygbolaget svarade att resenären inte hade flyttats mellan olika klasser på planet. Det enda som hade skett var just att den fått en annan plats i samma klass.

Icelandair hävdade däremot att kraven på bolaget var regelvidriga. I bokningsvillkoren framgår också att bolaget så långt det är möjligt försöker att tillgodose önskemål om sittplatser i planet. Vid till exempel ett byte av flygplan går det dock inte att garantera att alla får de platser som de begärt.

Men resenären får ingen ersättning genom Samgöngustofa. Myndighetens slutsats är att resenären inte placerats i en annan klass och därmed fått en sämre resa. Icelandair flyttade resenären inom samma klass - och om det ens är möjligt att få ersättning för det måste den vända sig till exempel domstol för att få saken prövad.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Isländska biluthyraren Procar bluffade kunder i fem år

I minst fem år bluffade Procar sina kunder genom att manipulera mätarställningen på hyrbilar. Och allt tyder på att tre personer i företagets ledning varit införstådda med eller själva utfört de systematiska bluffarna. Den isländska biluthyraren riskerar nu att få krav på sig gällande hundratals manipulerade fordon.

RÚV avslöjade tidigare i veckan att biluthyraren Procar satt i system att bluffa sina kunder. Det skedde genom att manipulera mätarställningen i minst hundra fordon. Fusket fick hyrbilarna att verka mer attraktiva för kunder. Och när Procar sålde bilarna kunde de på grund av bluffarna få ut mer pengar för dem.

Då medgav Procar att fusket pågått mellan 2013 och 2015. Det skulle inte ha varit några längre sträckor som uthyraren kapat från mätarställningarna. Företaget skyllde allt på en tidigare anställd.

Men Stundin kunde visa att det var långt ifrån hela sanningen. Fusket hade fortsatt åtminstone under 2016. Dessutom var det i regel rejäla bantningar av körsträckorna som gjordes. I ett fall försvann över 100 000 kilometer från mätarställningen.

Nu kan även RÚV visa att fusket varit ännu mer omfattande. Data som RÚV fått från en tidigare anställd avslöjar att den första bluffen genomfördes redan i augusti 2011. Då var det en Mazda Tribute som fick närmare 20 000 kilometer strukna från mätarställningen. Det senast kända fallet är från 2016 då drygt 40 000 kilometer plötsligt försvann från mätarställningen på en Nissan Qashqai.

Inget tyder heller på att det systematiska fusket skulle ha varit kopplat till en enda person. Enligt RÚV har tre inloggningar tillhörande tre toppchefer inom företaget använts för att manipulera mätarställningarna.

Vd:n Gunnar Björn Gunnarssons inloggning tillhör dem som använts för bluffarna. Han har fortfarande inte kommenterat avslöjandet.

Bluffarna gjorde att Procar kunde dra in mer pengar genom att sälja begagnade hyrbilar för högre priser och ta mer betalt av turister i tron av att de hyrde nyare bilar. Men nu ser det ut som att bluffarna kan komma att kosta Procar stora summor.

Genom en advokatbyrå har Procar öppnat dörren för ersättning till de begagnatköpare som lurats. Det är dock inte osannolikt att många i stället kommer att vilja häva köpen eftersom många av dem genomförts på falska villkor.

Skúli K. Skúlason, försäljningschef på bilhandlaren BL, säger till RÚV att företaget redan skickat förfrågningar till Procar om 200 bilar. Sannolikt kommer det att bli betydligt fler eftersom omfattningen av fusket har ökat från tre till minst fem år. Fusket kommer också att medföra stora problem:
"Om vi till exempel tar en bil som faktiskt har körts 120 000 kilometer och skruvas ned till, jag vet inte, 95 eller något och säljs och vederbörande köpare kommer direkt till oss på något som ingår i garantin så har vi blivit lurade."
Hittills har Procars advokatbyrå bara talat om att ersätta kostnader för att bilarna körts längre än vad som framgått av mätarställningen. Men det är alltså troligt att såväl bilfirmor och andra som köpt begagnade hyrbilar kommer att ställa andra krav.

BL och andra bilhandlare kan ha bekostat garantireparationer som egentligen inte skulle ha gått på garantin om Procar uppgett den korrekta körsträckan eftersom garantin då kanske redan gått ut.

Här kan du läsa mer om hur Procar lurat hyrkunder och köpare.

Dagens citat

Foto: Europaparlamentet
"Det går inte att förvänta sig något annat av människor som genomgår denna svåra process. De som är dömda för dessa ekonomiska brott är vana vid att få specialbehandling, att få bra behandling vart de än kommer. Det är till exempel mycket svårare för dem att acceptera detta än för en inbrottstjuv. Det kommer inte som någon överraskning att de inte accepterar domarna eftersom deras fall är så högt."

Eva Joly, som bistod isländska utredare av misstänkt brottslighet med kopplingar till finanskraschen, i RÚV om de starka reaktionerna från de tidigare bankchefer och näringslivstoppar som dömts för brott.

torsdag 14 februari 2019

Reykjavík är dyraste huvudstaden i Norden

Priserna på livsmedel i Reykjavík är betydligt högre än i de övriga nordiska huvudstäderna. Den varukorg som på Island kostar 7 878 isländska kronor i en lågprisbutik går bara på lite drygt hälften i Helsingfors. Prisskillnaden är högst på morötter - som i Reykjavík är femfaldigt dyrare än i Finland. Det visar en undersökning utförd av ASÍ,

Reykjavík fortsätter att vara Nordens i särklass dyraste huvudstad. ASÍ:s undersökning av priserna på livsmedel visar att islänningar betalar mellan 40 och 67 procent mer för mat än vad invånare i de övriga nordiska huvudstäderna gör.

I ASÍ:s varukorg ingår arton basvaror som smör, ost, mjölk, nötfärs, spagetti, ris, bananer och apelsinjuice. Priskollen gjordes i lågprisbutiker i de fem nordiska länderna.

I Reykjavík kostar varukorgen 7 878 isländska kronor. I Oslo - som är näst dyrast - är priset för motsvarande varukorg 5 631 kronor. I Köpenhamn hamnar notan på 5 173 kronor, i Stockholm på 5 011 kronor och i Helsingfors på 4 729 kronor.

Tolv av de livsmedel som ingår i korgen är dyrast i Reykjavík. Åtta livsmedel var billigast i Helsingfors. Ingen av varorna i korgen hade lägst pris i Reykjavík.

Den största prisskillnaden gäller morötter. Ett halvt kilo kostar 359 isländska kronor i Reykjavík - men bara 54 kronor i Stockholm, en skillnad på 561 procent. Andra livsmedel som är anmärkningsvärt dyra på Island är brieost, skinka, spagetti, fruktyoghurt och potatis.

Ovanligt varm början på 2019 på Island

Det nya året började med ovanligt höga temperaturer och snöfri mark över hela det isländska låglandet - men januari slutade med en rejäl köldknäpp och stora mängder snö. Avståndet mellan månadens högsta och lägsta temperatur var drygt 46 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Januari på Island var en månad som präglades av ytterligheter. Strax efter nyår började en längre period med höga temperaturer och barmark. På många håll var det nästan både vår- och sommarlikt. Men mot slutet av januari blev det i stället riktigt kallt. Samtidigt föll stora mängder snö över delar av landet.

Vintervärmeböljan varade fram till den 12 januari. Under denna tid uppmättes också månadens högsta temperatur. Den 9 januari var det 18,9 grader varmt i Dalatangi. Det var dock inget nytt värmerekord. Den högsta temperatur som registrerats i denna månad var 19,6 grader den 15 januari 2000. Även då var det i Dalatangi som det var så varmt.

Men slutet på månaden var alltså riktigt kallt. Den lägsta temperaturen noterades den 27 januari i Möðrudalur. Då var det -27,5 grader.

Den högsta medeltemperaturen under januari var 3,5 grader på Surtsey. Lägsta snittet hade Sandbúðir med -6,5 grader. I bebyggelse var det kallast i Möðrudalur med -4,4 grader.

Sett till de tio senaste åren var årets januari betydligt kallare. Men jämfört med perioden 1961 till 1990 - som används för jämförelser - slutade januari ändå på plus.

I Reykjavík var det i snitt 0,5 grader - vilket var 1 grad över medelvärdet. I Stykkishólmur var snittet 0,5 grader (+1,8), i Bolungarvík -0,2 grader (+1,0), på Grímsey 0,5 grader (+1,7), i Akureyri -0,9 grader (+1,3), i Egilsstaðir med -0,9 grader (+1,5), i Dalatangi 1,5 grader (+1,2), i Teigarhorn 0,6 grader (+0,9), i Höfn 0,8 grader (jämförelse saknas), Hveravellir -5,2 grader (+1,4) och i Árnes -1,3 grader (+0,8).

I både Reykjavík och Akureyri föll mer nederbörd än normalt. Reykjavík fick 102,9 millimeter nederbörd, Stykkishólmur 90 millimeter och Akureyri 67,9 millimeter.

Solen var en något vanligare gäst än normalt. Ändå var det knappast något soldyrkarväder under januari. Reykjavík hade 37,5 soltimmar - vilket var 10,5 timmar över snittet. I Akureyri var antalet soltimmar 7,5 - något som var en timme mer än medelvärdet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Biluthyraren Procar erkänner fusk med mätarställningar

Procar erkänner att mätarställningen på hyrbilar manipulerats i flera års tid. Men erkännandet säger enligt Stundin långt ifrån hela sanningen. Bluffen pågick under längre tid än vad biluthyraren själv anger, anställda som tros ha manipulerat mätarställningarna finns kvar i företaget och en majoritet av bilarna har fått rejält kapade körsträckor.

Den isländska biluthyraren Procar avslöjades i tisdags med att ha manipulerat mätarställningen på över hundra bilar. Mätarna manipulerades både för att de skulle kunna fortsätta hyras ut till turister och för att de skulle bli lättare att sälja.

RÚV stod bakom avslöjandet. En tidigare anställd hade av en slump upptäckt det systematiska fusket. Efter att ha undersökt omfattningen visade det sig att det var mätarställningar på mer än hundra bilar som hade manipulerats. Vd:n Gunnar Björn Gunnarssons inloggning hade använts vid ett flertal tillfällen för att förfalska mätarställningarna.

Några timmar efter avslöjandet erkände Procar systematisk manipulering av hyrbilar. I ett pressmeddelande hävdade bolaget att bluffen pågick mellan 2013 och 2015. Den skulle ha omfattat minst hundra bilar. Under samma tidsperiod sålde Procar omkring 650 begagnade hyrbilar.

Procar bad om ursäkt för manipuleringen. Enligt uthyraren skulle de flesta mätarställningarna ha dragits tillbaka mellan 15 000 och 30 000 kilometer. Och den skyldige skulle vara en person som inte längre jobbade för företaget.

Vidare meddelade Procar att bolaget i samarbete med en advokatbyrå påbörjat en process där personer som köpt manipulerade bilar skulle kunna få ersättning för den värdeminskning som skulle bli en konsekvens av den faktiska körsträckan.

Men enligt Stundin finns det en rad osanningar i Procars förklaringar. Procar uppger att manipuleringen började eftersom det kom ut stora mängder begagnade hyrbilar på marknaden. Med lägre mätarställningar blev de lättare att sälja.

Det stämmer inte att de systematiska bluffarna upphörde 2015. Stundin uppger att manipuleringen fortsatte åtminstone fram till maj 2016. Av de tjugo fordon som såldes under året hade sjutton fått mätarställningarna manipulerade med mer än 30 000 kilometer.

Den största bluffen genomfördes den 13 april 2016. Då fick en Suzuki Jimny som körts i 170 347 kilometer en ny mätarställning på 64 589 kilometer. Den som svarade för den manipuleringen jobbar kvar på Procar. Och det gör också vd:n Gunnar Björn Gunnarsson som trots att han tycks ha varit inblandad i bluffen förnekar kännedom om manipuleringen.

Samtidigt som Procar blåste sina kunder gjorde bolaget en vinst på 200 miljoner isländska kronor. Försäljningen av begagnade hyrbilar uppgick enligt Stundin till 2 miljarder.

Samtök ferðaþjónustunnar, en organisation för företag inom turistnäringen, valde i går att ensidigt utesluta Procar som medlem. Organisationen skriver i ett pressmeddelande att Procar medgett omfattande och systematiska brott. Procar har därmed inte bara lurat kunder utan dessutom försämrat villkoren för konkurrerande företag. Därför efterlyser organisationen också en granskning av branschen.

Ett stort antal lurade bilköpare har redan hört av sig till Procars advokatbyrå. Bluffen har också hamnat på polisens bord och manipuleringen kommer att utredas. Þór­hild­ur Elín El­ín­ar­dótt­ir, informationsansvarig vid Samgöngustofa, säger i Morgunblaðið att Procar kan förlora tillståndet om företaget på något sätt skulle dömas för oegentligheter.

Halldóra Þorsteinsdóttir, lektor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, säger till RÚV att det ur ett konsumenträttsligt perspektiv inte är tillräckligt att kompensera de köpare som lurats av Procar. I stället bör företaget köpa tillbaka de manipulerade bilarna:
"Den enda rätta vägen är faktiskt att låta köpen gå tillbaka. Så att konsumenten lämnar bilen - i det här fallet till biluthyraren - som återbetalar fordonets försäljningspris."
Här kan du läsa mer om hur Procar manipulerat bilar och lurat kunder.

Dagens citat

"Jag är mycket nöjd och detta är mycket underligt eftersom jag är 26 år gammal nu och detta är första medborgarskapet som jag har. ... Jag är afghansk inne i mitt hjärta och jag är också isländsk eftersom Island är landet där jag hittade min personlighet. Jag hittade vem jag är och vilka möjligheter och förmågor jag har."

Zahra Mesbah Sayed Ali, som kom till Island som flykting för sex år sedan, i Vísir om att hon nu blivit isländsk medborgare.

onsdag 13 februari 2019

Hatari "anställer" kristen debattör som PR-ansvarig

Margrét Friðriksdóttir har talat om att lämna landet och låta ön sjunka i havet om Hatari blir Islands representant i Eurovision Song Contest. Nu påstår Hatari i ett pressmeddelande att gruppen i själva verket anställt henne som PR-ansvarig. Hennes uttalanden om att turister kan bojkotta Island på grund av Hatari skulle alltså vara ett marknadsföringsknep.

Redan innan den första deltävlingen i Söngvakeppni sjónvarpsins, den isländska melodifestivalen, hade synttrion Hatari lyckats stjäla det mesta av uppmärksamheten. Inte nog med att bidraget Hatrið mun sigra - som alltså betyder 'Hatet ska segra' - var långt ifrån tävlingens traditionella kärleksbudskap. Gruppen gjorde också en rad politiska uttalanden om Israel och bristande mänskliga rättigheter.

En rad kristna och konservativa debattörer har vänt sig mot Hatari. En av dem är Margrét Friðriksdóttir. Hon har bland annat sagt att turismen till Island kommer att drabbas om Hatari skulle vinna tävlingen eftersom amerikaner och judar skulle välja andra resmål. Hon har också sagt att hon i så fall tänker flytta från Island samtidigt som hon tycker att ön kan sjunka i ett hav av mörker.

Hatari - som gjort sig kända för bisarra och falska pressmeddelanden - påstår sig nu ha anställt Margrét Friðriksdóttir som PR-ansvarig. Hon ska ha jobbat för gruppen i flera veckor. Syftet ska - enligt ett uttalande från en anonym talesperson på den egna webbplatsen Iceland Music News - vara att skapa uppmärksamhet:
"Her reputation is the perfect instrument to wreak havoc among the conservatives and bring fear into the hearts of those who would oppose us. ... Keep your friends close and your enemies closer."
Hatari gick i lördags vidare till finalen i den isländska melodifestivalen.

Här kan du läsa mer om Hatari.

Vände med två medvetslösa - försenad utan ersättning

En timme efter att Wow Air lyft från Keflavík mot Paris upptäckte besättningen att två passagerare var medvetslösa. Kaptenen beslutade därför att vända tillbaka till Island så att de kunde få vård så snart som möjligt. Planet blev sex och en halv timme försenat. Men en resenär som missade ett anslutande flyg får inte rätt till ersättning från bolaget.

På morgonen den 27 september 2017 lyfte ett av Wow Airs flygplan från Keflavík mot Paris. Efter en timmes flygning upptäckte besättningen att två passagerare var medvetslösa. Planet befann sig då över öppet hav. Kaptenen tog beslutet att vända tillbaka till Island.

Efter att ha landat i Keflavík fördes de två passagerarna till sjukhus. Flyget kunde därefter på nytt lyfta mot Paris. Men förseningarna blev stora. Det skulle ha landat klockan 11 - men det var framme först 17.30.

Den sex och en halv timme långa förseningen gjorde att en passagerare missade ett anslutande flyg. Resenären fick veta att Wow Air inte ansåg sig ha någon skyldighet att hjälpa till att boka eller betala för det nya anslutningsflyget.

Passageraren vände sig till Samgöngustofa för att få Wow Air att stå för de extra kostnader som uppstod i samband med det försenade flyget. Passageraren krävde bolaget på ersättning för den nya biljetten samt ett skadestånd på 400 euro.

Wow Air hävdade att bolaget inte hade någon skyldighet att bekosta biljetten. I det här fallet rörde det sig om omständigheter som bolaget inte kunde kontrollera. När det visade sig att två passagerare kunde vara i behov av akut vård var det pilotens skyldighet att se till så att de kom till ett sjukhus så snart som möjligt.

Passagerarnas hälsa måste alltid komma i första hand. Och den vägde enligt Wow Air alltså tyngre än andra resenärers rätt att komma fram i tid.

Samgöngustofa går på flygbolagets linje. Kaptenens beslut om att återvända till Keflavík kan inte ifrågasättas eftersom det fanns skäl att tro att passagerarnas hälsa var i fara. Det var enligt Samgöngustofa inte en omständighet som Wow Air kunde kontrollera. Därför behöver bolaget inte heller betala skadestånd till resenären.

Myndigheten påpekar i beslutet att avslaget gäller just klagomålet gällande sjukdomsfallen och det missade anslutningsflyget. Det kan inte uteslutas att en anmälan om ersättning för det ombokade flyget skulle kunna leda till en annan utgång i en annan instans.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

Isländsk biluthyrare anklagas för manipulerade körsträckor

Biluthyraren Procar pekas ut för att systematiskt manipulera mätarställningar. Bluffen ska enligt en tidigare anställd gå ut på att både kunna hyra ut gamla bilar som körts långt som mer eller mindre nya till turister och att kunna sälja dem till högre priser. Procars vd Gunnar Björn Gunnarsson vill inte kommentera uppgifterna, rapporterar RÚV.

Den isländska biluthyraren Procar grundades sommaren 2009. Det var en av många nya uthyrare som bildades och växte snabbt under åren efter finanskraschen när turismen till Island ökade kraftigt. Men enligt uppgifter till RÚV ägnar sig Procar åt systematisk manipulering av mätarställningar.

Genom en tidigare anställd har RÚV fått tillgång till interna uppgifter om mätarställningar. De visar att bilarna körts betydligt längre än vad som visats på mätaren. Mätarställningen sänktes både inför försäljningar och uthyrningar.

Bluffen ska enligt uppgiftslämnaren ha börjat inför en sommarsäsong. Det ska då ha varit dags att byta ut flottan av Suzuki Jimny, en minijeep som är populär bland utländska turister. Visselblåsaren säger till RÚV att det var då som manipuleringen började:
"Det sker en sommar, där och då, då de behöver köpa nya bilar, som sagt nya Jimny-bilar. Men de bestämmer sig för att inte göra det utan i stället fräscha upp de gamla Jimny-bilar som de äger. Men då kan de naturligtvis inte hyra ut dem eftersom de i praktiken har körts så långt. Vissa av dem har körts långt över 200 000 kilometer. ... Då sänkte de mätarställningen på samtliga ända ned till 80 000 kilometer så att de var uthyrningsbara."
Visselblåsaren ska ha frågat företagsledningen och fått svaret att de enbart manipulerade mätarställningen för att kunna hyra ut bilarna utan att kunderna skulle klaga på att de redan körts så långt. Men Procar skulle inte sälja bilarna med felaktiga mätarställningar. Uppgiftslämnaren säger till RÚV att ett stort antal sådana bilar såldes ändå:
"Genom min inloggning kunde jag som sagt öppna en flik i systemet och då kunde jag se alla bilar som tillhört uthyraren. Då tittade jag naturligtvis på gamla bilar och då ser jag svart på vitt att mätarställningen har förändrats innan försäljning."
Det ska enligt uppgiftslämnaren röra sig om över hundra bilar som han själv kunde se att de hade manipulerats inför försäljning. RÚV har fått se dokumentation över nästan lika många fordon från Procar som haft högre mätarställningar registrerade i de egna systemen än vad de hade när de såldes. Samma system ska ha använts även för bland annat Nissan Pathfinder och Suzuki Grand Vitara:
"Då hade jag börjat inse att detta var planerat hela vägen. Och detta kan bara klassas som planerad brottslig verksamhet."
Att manipulera mätarställningen är inte särskilt svårt. RÚV berättar att det är lätt gjort med hjälp av utrustning som enkelt går att beställa över nätet.

Biluthyrare har dessutom ovanligt goda förutsättningar för att kunna manipulera körsträckorna. Nya bilar besiktigas för första gången efter fyra år. Eftersom uthyrarna i regel sköter underhållet av bilarna på egen hand kommer de aldrig till någon utomstående verkstad som registrerar mätarställningen.

Gunnar Björn Gunnarsson, vd för Procar, ställde inte upp på någon intervju. Enligt RÚV ska hans egen inloggning till systemet ha använts för att sänka mätarställningen på ett stort antal hyrbilar.

Polisen har nu fått en anmälan mot Procar som ska utredas. Anklagelserna kan leda till att Samgöngustofa fråntar bolaget tillståndet för uthyrningen, rapporterar RÚV.

Dagens citat

"Jag minns inte något exempel på att någon ersättare i alltinget har avgått. ... Man har avsagt sig ledamotskapet - oftast på grund av att man har varit på väg till ett annat jobb, till exempel har man slutat på grund av att man har blivit ambassadör. Mycket få har avgått på grund av att det har varit brister i deras beteende."

Ólaf­ur Þ. Harðar­son, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om att Snæbjörn Brynjarsson lämnar sin plats som ersättare i alltinget och alla politiska uppdrag för Piratpartiet efter att ha gått till verbalt angrepp mot journalisten Erna Ýr Öldudóttir - läs mer här.

tisdag 12 februari 2019

Fransk stjärna flyttar in i Flateyri



Petit Biscuit har tillfälligt flyttat till Flateyri. Den franske producenten och dj:n - som egentligen heter Mehdi Benjelloun - utgör också ena halvan av duon Mount Dreams. Han skriver på Instagram att han valde att hyra en bostad i ett litet isländskt samhälle för att komma nära naturen och för att komponera musik till ett kommande album. Ovan kan du se en video där han dokumenterar den tillfälliga flytten och den första tiden i Flateyri.

Pirat hoppar av - attackerade journalist och partikamrat

Snæbjörn Brynjarsson lämnar sitt uppdrag som ersättare i alltinget för Piratpartiet. Han gick i lördags till verbal attack mot Erna Ýr Öldudóttir, som tidigare jobbat för Piratpartiet men nu arbetar som journalist på Viljinn. Själv hävdar Snæbjörn Brynjarsson att han sade att han föraktade henne. Men hon uppger att han hotat henne med våld.

Erna Ýr Öldudóttir hade tidigare uppdraget som ordförande för Piratpartiets verkställande råd. Numera jobbar hon som journalist på Viljinn, en nyhetswebb grundad av Björn Ingi Hrafnsson. Viljinn har en tydlig konservativ och högerpopulistisk profil. Björn Ingi Hrafnsson själv är medlem i Centerpartiet och nära vän med partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Björn Ingi Hrafnsson har de senaste dryga tio åren varit framträdande i den isländska mediebranschen. Före finanskraschen var han chef för näringslivsrapporteringen i Fréttablaðið. Samtidigt hade han själv lånat 500 miljoner isländska kronor av Kaupþing. Flera journalister har berättat om hur han stoppade artiklar om banken som skulle kunna uppfattas som negativa.

Han gick efter finanskrisen vidare till Pressan. Här publicerades artiklar som inte sällan gjorde gällande att kraschen inte var de isländska storbankernas ansvar. Björn Ingi Hrafnsson byggde senare med hjälp av lånade pengar något av ett imperium som innefattade även bland annat DV och Eyjan.

Så småningom var konkursen oundviklig. Verksamheten levde på lånade pengar och samlade på sig allt större skulder. Genom en rad olika affärer lyckades dock Björn Ingi Hrafnsson både sälja bolaget och tömma det på tillgångar som han använde för att betala en skatteskuld som han själv var ansvarig för.

Nyligen återvände Björn Ingi Hrafnsson till mediebranschen genom att lansera Viljinn. Där jobbar alltså Erna Ýr Öldudóttir som journalist.

I lördags var både hon och Snæbjörn Brynjarsson, som var inkallad som ersättare i alltinget för Piratpartiet så sent som i december förra året, ute på Kaffibarinn i Reykjavík. Där gick han fram till henne när hon stod och pratade med två andra besökare. Hon skriver på Facebook att han hotade henne med misshandel:
"Erna, jag hatar dig. Jag vill slå dig."
Andra besökare gick emellan. Erna Ýr Öldudóttir beskriver i Fréttablaðið situationen som "mycket obehaglig och hotfull". Själv hävdar han att han aldrig skulle hota en journalist med våld. Snæbjörn Brynjarsson säger i Fréttablaðið att han sade att han föraktade henne för att hon jobbade åt Björn Ingi Hrafnsson:
"Jag skulle aldrig hota en journalist, men jag är dock skyldig henne en ursäkt för att säga min åsikt om Björn Ingi."
Snæbjörn Brynjarsson förklarade sitt beteende med att han hade varit berusad. Erna Ýr Öldudóttir skrev på Facebook att hon inte gav mycket för den förklaringen. Hon ifrågasatte också hans syn på mediernas roll i en demokrati.

Under gårdagen meddelade Snæbjörn Brynjarsson att han avsäger sig platsen som ersättare. Han lämnar också alla förtroendeuppdrag för Piratpartiet. Han skriver på Facebook att han tänker lära av sitt misstag:
"Det beteende som jag visade den aktuella kvällen anstår inte en folkvald representant. Jag kommer att ta fullt ansvar för mina gärningar och ber alla inblandade om ursäkt och hoppas att så liten skada som möjligt uppkommit."
Vidare skriver Snæbjörn Brynjarsson att han inte vill att hans beteende ska kasta skugga över Piratpartiet eller alltinget. Det är ytterligare ett skäl till att han lämnar politiken.

Piratpartiets alltingsgrupp skriver i ett uttalande att de respekterar hans beslut. Folkvalda måste föregå med gott exempel. De beklagar Snæbjörn Brynjarssons beteende och välkomnar att han tar konsekvenserna av det och avgår.

I alltingsvalet hösten 2017 var Snæbjörn Brynjarsson nummer fyra på Piratpartiets lista i norra Reykjavík. Han har gått in som ersättare i alltinget vid tre olika tillfällen.

Hatari ett steg närmare Israel och en seger för hatet



Med Hatrið mun sigra ('Hatet ska segra') tog sig Hatari i lördags till final i den isländska melodifestivalen. Bara genom att delta säger sig trion protestera mot att Eurovision Song Contest äger rum inom gränserna för en ockupationsmakt som åsidosätter mänskliga rättigheter. De utmanar Benjamin Netanyahu på isländsk brottning - och vill upprätta en bdsm-koloni i Israel om de vinner men är beredda att ge bort Västmannaöarna om de förlorar.

Hatari har de senaste åren gjort sig känd som en grupp som använder otraditionella metoder för att väcka uppmärksamhet. Förra året skickade Hatari till exempel ut ett pressmeddelande om ett samarbete med Landsbanki. Som motprestation för sponsringen skulle Hatari spela på bankens tillställningar och samtidigt erkänna att kapitalismen var omöjlig att besegra.

Flera isländska medier publicerade uppgifterna. Det visade sig dock snart att de var påhittade. Och fotot på en av medlemmarna och Landsbankis vd Lilja Björk Einarsdóttir var manipulerat.

Just kampen mot kapitalismen och avsiktliga självmotsägelser återkommer ständigt. Hataris verksamhet sker inom ramarna för Svikamylla ('bluff'), ett bolag som säger sig bekämpa kapitalism samt förvalta fastigheter och andra tillgångar.

Information om Hataris upptåg sprids genom webbplatsen Iceland Music News. Den presenteras som en nyhetssajt med fokus på isländsk musik och turism - men innehåller i själva verket bara uppdateringar om Hatari.

I lördags gick Hatari vidare till finalen i Söngvakeppni sjónvarpsins, den isländska melodifestivalen. Gruppens debut i tävlingen föregicks av en mängd underliga uttalanden och utspel. Inför debuten i detta sammanhang utmanade de enligt ett pressmeddelande Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på glíma, isländsk brottning:
"If the chosen Hatari trouser grip wrestling champion wins this fair match of glíma, members of Hatari reserve the rigths to settle within your borders establishing the first ever Hatari sponsored liberal BDSM colony on the Mediterranian coast. If prime minister Benjamin Netanyahu wins the glíma the Israeli government will be given full political and economic control of South-Icelandic Island muncipality Vestmannaeyjar. Members of Hatari will ensure the successful removal of the islands current inhabitants."
Hatari består av Matthías Tryggvi Haraldsson, Einar Stefánsson och Klemens Hannigan. I Stundin beskriver de Israel som en ockupationsmakt som inte respekterar mänskliga rättigheter. De anser därför att det är absurt att Island inte bojkottar Eurovision Song Contest. Genom att ställa upp i tävlingen kan Hatari indirekt protestera mot Israels behandling av Palestina:
"Om Islands representant inte utnyttjar sitt inflytande för att peka på det uppenbara, absurditeten som består i att fåna sig och dansa samtidigt som miljoner lever med begränsad frihet och ständig ovisshet om den egna avkastningen och säkerheten befinner sig ett stenkast bort så utnyttjas inte makten över dagordningen. Om Islands representant bortser från det att tävlingen i sin natur är politisk förminskar den behovet av ett kritiskt samtal om den israeliska staten."
I reglerna för Eurovision Song Contest sägs det bland annat att politiska budskap inte är tillåtna. Dessutom ska sedligheten respekteras. Det har de medverkande artisterna också skrivit under på i ett avtal. Hatari säger i Stundin att de inte räds en eventuell diskning för att Hatrið mun sigra skulle kunna betraktas som politisk:
"Detta är i sig en motsägelse eftersom det vore helt politiskt att framföra ett bidrag som skulle vara fritt från all politik och uppenbart att alla låtar som framförs på scenen i Tel Aviv kommer att såra mångas sedlighetskänsla. Den idealbild som visas upp i Eurovision är i sig helt politisk i tävlingens sammanhang liksom den berättigade kritik som har framkommit mot den. Därför är det en politisk omöjlighet att hedra ett sådant avtal eftersom det inte är någon tävlingssak att göra det från vår sida. Om tävlingens ledare på Island bestämmer sig för att dra tillbaka Island från Eurovision så är det den allra bästa grejen. Mot bakgrund av det rådande läget tycker vi att det är bäst att besvara det genom att skicka ett ovillkorligt budskap om förutsättningarna för Islands deltagande i melodifestivalen."
Redan på hemmaplan har Hataris deltagande i tävlingen väckt starka känslor. Melodifestivalsexperten Jóhannes Þór Skúlason säger i Vísir att Hataris närvaro är "mycket hälsosam för tävlingen". Debatten om Hatari har också nått utlandet. Rob Holley, som rapporterar om Eurovision Song Contest i The Independent, skriver på Twitter att Hatari är hans favoriter i årets upplaga.

Margrét Friðriksdóttir har gjort sig känd i samhällsdebatten som en talesperson för konservativa värderingar. Inför lördagens tävling skrev hon på Facebook att Hatari skulle kunna påverka turistindustrin negativt:
"Islänningar skämmer alltid ut sig utomlands så jag skulle inte bli förvånad om folket skulle rösta fram bdsm-hatarna. Turistindustrin skulle sannolikt kollapsa, judar, judevänner och amerikaner skulle sluta komma, till och med sluta stödja oss."
Efter att Hatari gått vidare till finalen fortsatte Margrét Friðriksdóttir att kommentera utgången på Facebook. Hon skrev att gruppens framgångar illustrerade ett samhälle som fokuserade på mörker i stället för ljus och där höga självmordstal och konsumtion av antidepressiva läkemedel var utbredd:
"Kanske är det bäst att sluta att lägga sig i detta och låta Island sjunka till botten ifred i det mörker som många uppenbart gillar. ... För att vara ärlig håller jag på att ge upp detta, jag tänker att jag flyttar från detta mörker inom kort, jag mår nämligen inte bra i det ständiga mörker som Island verkar ha kommit så långt med."
Ólafur Jóhannsson, ordförande för Félagið Zion Vínir Ísraels, instämmer och funderar på om Hatari skickats av gud för att kristna ska vakna och ta strid mot mörkrets krafter. Annars - resonerar han - skulle gud inte tillåta Hatari.

Ívar Halldórsson, radiopratare i Bylgjan, uppmanar Magnús Geir Þórðarson, som är chef för public service-bolaget RÚV, att stoppa Hatari. Han skriver i Fréttablaðið att Hatari bryter mot tävlingsreglerna. Han uppmanar honom också att fortsätta se till så att melodifestivalen bjuder på familjevänlig underhållning:
"För att vara trogen min egen moraluppfattning kommer jag att stänga av tv:n och skämmas upp över öronen om hatarna får RÚV:s tillåtelse att gå upp på scenen i det isländska folkets namn med deras hatfyllda budskap; ett budskap som naturligtvis inte gör mycket annat än att underblåsa förakt, sedeslöshet och rasism. Och naturligtvis kan inget positivt eller gott komma av ett sådant sedeslöst beteende. Vi kan inte annat än förlora detta - på alla fronter. Ja, det skulle bli en lång tystnad i mitt hem dessa tre minuter som hatet skulle få trampa på fred och kärlek i europeiska medier."


Den andra finalplatsen gick till Hera Björk med Eitt andartak. Den andra uttagningen äger rum på lördag. Finalen sänds den 3 mars.

Dagens citat

"Se upp för kopior."

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, i Morgunblaðið om de stigande opinionssiffrorna för Islands socialistparti samtidigt som stödet för det egna partiet sjunker - läs mer här.

måndag 11 februari 2019

Island instiftar litteraturpris efter Halldór Laxness

Ett internationellt litteraturpris i Halldór Laxness namn delas ut för första gången i vår. Bakom initiativet står regeringen. Den som får priset ska ha bidragit till att förnya berättarkonsten. Prissumman blir 2 miljoner isländska kronor. Priset kommer enligt ett pressmeddelande att delas ut vartannat år fram till 2027.

I år är det hundra år sedan Halldór Laxness debuterade som romanförfattare med Barn náttúrunnar. Halldór Laxness - eller Halldór frá Laxnesi som han då kallade sig - var då bara 17 år gammal, men han skrev romanen när han var 16 år.

För att fira jubileet instiftar regeringen ett internationellt litteraturpris i Halldór Laxness namn. Förslaget kommer från statsminister Katrín Jakobsdóttir och kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. Det har redan fått klartecken i regeringen.

Prissumman blir 2 miljoner isländska kronor. Priset delas ut för första gången i vår under litteraturfestivalen i Reykjavík. Det kommer att delas ut vartannat år fram till 2027. Bara utländska författare kan bli aktuella som pristagare.

Arkeolog: Slagen sten kan vara spår efter samer på Island

Redskap av sten och slagen sten med en teknik som inte var känd bland nordborna. Sådana föremål har hittats under utgrävningarna vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Men tekniken fanns hos samerna. Arkeologen Bjarni F. Einarsson tror därför att det var personer med något slags samisk anknytning som slog sig ned i fjorden, rapporterar RÚV.

De senaste åren har Bjarni F. Einarsson i sällskap med andra arkeologer grävt ut en bosättning vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Det är en bosättning som utmanar den officiella historieskrivning av hur Island befolkades. Här finns nämligen spår från omfattande aktivitet långt tidigare.

Ingólfur Arnarson brukar beskrivas som den första nordbon som slog sig ned på Island för gott. Han bosatte sig i Reykjavík omkring år 870. Fynd från arkeologiska utgrävningar i olika delar av landet har lett till att allt fler ifrågasatt den traditionella historieskrivningen. Ingólfur Arnarson var kanske en pionjär av mindre grad än vad som tidigare varit känt.

En av de platser som är svåra att förena med berättelserna om pionjären Ingólfur Arnarson är Stöð. Här pågår utgrävningar av två hus. Det ena byggdes sannolikt just före 871 - och det andra troligen redan under tidigt 800-tal.

Bjarni F. Einarsson har länge betraktat Stöð som en tänkbar utpost - något som också är en av betydelserna av ordet stöð. Teorin går ut på att nordbor sökte sig till östra Island under somrarna. Där utnyttjade de olika naturresurser. De jagade fågel och säl, fiskade och letade fågelägg, ägnade sig åt järnsmide samt samlade valrosständer och levertran från val.

Under somrarna ska Island alltså ha fungerat som något av ett skafferi. Samtidigt kunde nordborna bli rika på valrosständer - en av den tidens dyrbarheter. Men när vintrarna kom tros de ha återvänt till Skandinavien.

Men Bjarni F. Einarsson har själv börjat ifrågasätta den teorin. Skälet är byggnaderna vid Stöð. Det äldsta huset är nämligen 40 till 45 meter långt. Han tror inte att det är sannolikt att tillfälliga sommargäster skulle ha brytt sig om att bygga så stort.

Utgrävningarna fortsatte även i somras. Bjarni F. Einarsson hittade då över 200 stenverktyg och slagna stenar. Han säger till RÚV att fynden visar prov på för tiden avancerade kunskaper:
"Det är en mycket väl utvecklad anslagsteknik som syns vid Stöð. Människor har kunnat slå stenar som jaspis och kalcedon för att forma ett visst verktyg. Det skulle kunna vara knivar, skrapor eller till och med hyvlar."
Det som förbryllar Bjarni F. Einarsson är att tekniken inte ska ha varit känd bland nordbor vid denna tid. Han säger till RÚV att förklaringen kan vara att det bland de människor som kom till Stöð fanns personer som hade något slags samisk anknytning:
"Detta är enligt min bedömning bland det allra märkligaste som har framkommit vid Stöð. Detta är inte något som människor uppfinner på platsen och lär sig. Detta är en otroligt komplicerad teknik och den lärs enbart ut från människa till människa från generation till generation. Och då är det möjligt att fråga sig: vilka behärskade denna arbetsteknik i Norden? Då är svaret faktiskt bara ett: det är samer. Så det kan betyda att någon i denna grupp var same eller av samiskt ursprung och har lärt sig detta hemma och så följt med dessa människor över havet."
Här kan du läsa mer om utgrävningarna vid Stöð.

Isländska asatroende ber om donationer för att bygga hov

Illustration: Magnús Jensson
Kostnaderna för bygget av ett gudahov vid Öskjuhlíð i Reykjavík skenar. Att få klart huset kommer att kosta mer än dubbelt så mycket som planerat. Nu hoppas asatrosamfundet få in minst 18 miljoner isländska kronor på donationer. Pengar utifrån är nödvändiga för att bygget ska kunna slutföras. Det skriver Fréttablaðið.

Redan 2006 fick Ásatrúarfélagið, det isländska asatrosamfundet, efter egen begäran mark från kommunen vid Öskjuhlíð i Reykjavík för att bygga ett gudahov. Det skulle bli det första större huvudhovet i världen på nästan ett årtusende. Men bygget har tagit betydligt längre tid än planerat.

Det dröjde ända till 2016 innan bygget kom i gång. Tanken var att den första etappen skulle stå klar på hösten samma år. Så blev det inte. Sedan en längre tid står bygget still. Asatrosamfundet har helt enkelt inte haft pengar till att fortsätta.

Hilmar Örn Hilmarsson, samfundets allsherjargode, säger i Fréttablaðið att de ursprungliga kalkylerna spräckts. När bygget påbörjades räknade samfundet med att kostnaden skulle sluta på 127 miljoner isländska kronor. Nu väntas den slutliga notan gå på 270 miljoner. Därför tänker samfundet be om donationer:
"Vi har ännu inte behövt ta något banklån och vi vill se vad vi kan bidra med själva och med denna satsning. Den ursprungliga idén var att göra detta skuldfritt och trilskas alltjämt med det."
Planen är nu att använda sig av gräsrotsfinansiering. Samfundet överväger att starta en insamlingskampanj på nätet. Förhoppningen är att få in åtminstone 18 miljoner genom donationer. Hilmar Örn Hilmarsson säger i Fréttablaðið att det är många som på eget initiativ kontakter samfundet och undrar om de kan skänka pengar till bygget:
"Vi har försökt undersöka denna väg på så sätt att vi inte går med tiggarstaven utan snarare att detta är något där människor får något i gengäld. ... Vi har undersökt alla möjligheter. Man vill kunna göra detta med en viss värdighet."
Frågan om finansiering av bygget diskuterades vid samfundets senaste styrelsemöte. Där poängteras det att själva bygget inte får ske på bekostnad av den ordinarie verksamheten. Någon kampanj för att dra in donationer lanseras inte utan ett styrelsebeslut.

Hittills har bygget huvudsakligen finansierats genom en del av de statliga anslag som alla registrerade trossamfund får via medlemmarna. Bidragen är kopplade till samfundets storlek. Inför 1 november varje år vänder sig därför trossamfunden på olika sätt till de aktiva med uppmaningar om att registrera sig hos "rätt" samfund. I annat fall går pengarna till något annat samfund eller stannar kvar i statskassan.

Ásatrúarfélagið var vid månadsskiftet Islands femte största trossamfund med 4 487 medlemmar. Det gör asatrosamfundet till det klart största icke-kristna samfundet. Störst är statskyrkan med 232 533 medlemmar följt av katolska kyrkan med 14 054 medlemmar, frikyrkan i Reykjavík med 9 876 medlemmar och frikyrkan i Hafnarfjörður med 6 987 medlemmar.

Här kan du läsa mer om hovbygget.

Dagens citat

"Jag tror att förhållandena aldrig har varit så dåliga som i vinter. ... Jag är inte beredd att oavbrutet riskera andras liv. Jag är inte säker på att dessa turister hade tänkt sig köpa biljetter till en sightseeingtur genom dödens dal. ... Jag har kört på många konstiga och och farliga vägar i världen genom åren och med olika fordon. Men att köra denna väg är det värsta som jag har gjort i livet."

Kristján Logason, guide och chaufför, i Morgunblaðið om att köra ringvägen mellan Vík í Mýrdal och Höfn i dåligt väder under vintern.

söndag 10 februari 2019

Dagens bonuscitat

"Jag ser naturligtvis att en ny majoritet håller på att bildas i miljö- och kommunikationsnämnden och på många andra ställen, att Centerpartiet har blivit det fjärde hjulet under denna regering sett till hur det ser ut i dag."

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i RÚV att hon anser att Centerpartiet håller på att bli ett stödparti till regeringen efter den omröstning som gav Självständighetspartiet ordförandeposten i miljö- och kommunikationsnämnden - läs mer här.

Gästblogg: Reflexioner Island i september 2014

Hraundrangar, Öxnadalur, september 2014.

September var en varm och tilldels särdeles vacker månad med mycket gula och begynnande röda färger i landskapet. Turisterna satt i sina bussar och alla tycks få med både Þingvellir, Gullfoss och Geysir på sin resa.

Trappor skyddar Grábrók, september 2014.

Näringen lär gnugga händerna för antalet har redan nått 700 000, kanske kommer den önskade första miljonen besökare i år. Denna ökning med 16 % kräver bara allt större investeringar i information, trappor, räcken, parkeringsplatser och framförallt servicehus med både kaffe och avlopp. Tänk bara ett kryssningsfartyg som skickar iväg 4 000 passagerare som alla anländer nästan samtidigt se den lite skrämmande Dettifoss. Den är stor, ligger en bra bit bortom asfalterad allfarväg och där finns varken vatten eller el.

Nära hundra kryssningsfartyg har lagt till i Reykjavik i år och lika många är redan bokade för nästa år.

Þingvellir, september 2014.

Nu kommer besökande också från Kina, kanske hör det ihop med frihandelsavtalet mellan länderna, och de står om morgonen i kö vid utsiktsplatsen på Þingvellir. De kan ju inte veta att det finns så mycket annat att se, men hoppas att de i alla fall får med sig något av platsens magi.

Seltún i Krísuvík, september 2014.

Vid besök vid den kokande svavelkällorna i Krísuvík såg jag en turist gå utanför den spång som alla, för deras egen skull, uppmanas att hålla sig till. Tänkte på att jag i Fréttablaðið sett uppgifter om det ökande antal turister som kommer till akuten på sjukhusen, utöver dem som direkt blivit sjuka. Det kräver ibland isolering och alltid en omfattande administration.

Grönländsk trålare lossar räkor, september 2014.

”Þúfa" i Reykjavik av Ólöf Nordal, september 2014.

Reykjavik
Stadskärnan i Reykjavik får allt fler hotell och på gatorna traskar turister i sina färgglada och praktiska kläder. Den inre hamnen har utvecklats till ett trevligt besöksområde kring sjöfartsmuseet Víkin och det är roligt att där också se stora trålare lossa till en fungerande fiskeindustri. Nu finns det dessutom stor torsk att få. Vid hamnen byggs också bostäder, kanske snart också på den plats som den gamla slipen har.

Turister i Aðalstræti, Reykjavik, september 2014.

Laugavegur är den gamla utfartsleden, en slags gågata med begränsad biltrafik. Butikerna där har det kärvt, utkonkurrerade av gallerior, och som en ägare uttryckte det: landsmän har övergivit gatan och turister handlar inte. Butiken hette Ranimosk, ett gammalt ord för damm, eller onödiga småsaker och den har nu stängt.

Fisktallrik i restaurang Kolabrautin, Reykjavik, september 2014.

Måltider
Kanske är det turismen som gjort att den mat som serveras på restaurangerna är så läckert presenterad och så god. För trettio år sedan fanns enbart några få matställen och på menyn fanns inte mycket att välja mellan. Råvarorna var dock, liksom idag, mycket bra. Det är en fröjd att handla färsk fisk, under hösten färskt lamm och förträffliga isländska grönsaker.

Fisktallrik i Aalto bistro, Reykjavik, september 2014.

Den som går ut att äta med svenska pengar på sitt kreditkort har ingen svårighet att finna trevliga matställen. Har man bråttom går det att slinka in på sushibar och grabba för sig av de rätter som åker runt på bandet.

Byggkranar i Skuggahverfi, Reykjavik, september 2014.

Ekonomi
Nu har inte alla islänningar råd att gå på restaurang. På ytan ser det ut som om ekonomin är på väg uppåt, en del byggkranar har återvänt efter kraschen 2008. Vägarna är fina och bilarna många. Det är inte minst ett ökande antal hyrbilar som sålts under året, men också jepplingar (mindre jeepar) och stora jeepar. En försäljare sade att lyxbilarna köps nu bara av folk som har pengar, inte på lån.

Samtidigt kämpar skattemyndigheten med ansökningar och förfrågningar från över 100 000 personer som vill ha hjälp med avskrivning av indexreglerade fastighetslån. Om regeringen sedan kommer att kunna stå vid sina vallöften är väl en annan fråga.

Inför framtiden prisade premiärministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson både land och folk, den hälsosamma födan, freden och jämställdheten, även om det som är negativt får mest plats i diskussionen. De utländska skulderna är dock ett problem. I budgetpropositionen finns förslag om minskade importavgifter på matvaror och lättnader för den inhemska ekonomin. Avgiften på socker skall sänkas, liksom på importerade hushållsmaskiner, men momsen på böcker öka från 7 till 12 %.

Kolugljúfur, Víðidalur, september 2014.
Hörgárdalur, september 2014.

Bär och odling
Det är ofta stor skillnad på vädret i de olika landsdelarna och sommaren har varit varm och solig på nordlandet. Där fanns det nu mängder av blåbär, odon och kråkbär, men inga bär på sydlandet. Det varmare klimatet har fått grönskan att utvecklas med och ingen skulle för trettio år sedan ha trott att Island skulle få så mycken skog och att asparna skulle stå på raka led som skydd mot vinden. För hundra år sedan ansågs det lönlöst att överhuvudtaget plantera träd i Reykjavik.

I Nesstofa, ett stenhus från 1760-talet på Seltjarnarnes, nu medicinskt museum, bodde den förste landsläkaren och den förste apotekaren. Denne hade med sig olika frön från studierna i Danmark och gjorde försök med korn, havre, råg och vete. Det lyckades bara med kornet. Apotekaren, Björn Jónsson, försökte sig på 1770-talet att odla potatis, kålrötter och olika slags kål och på örter som kryddor och läkemedel. Några träd planterade han också, men troligen dog de under de hårda år i slutet av århundradet. Det säger Jóhanna Þ. Guðmundsdóttir som håller på att rekonstruera apotekarens trädgård vid Nesstofa.

Tydligen finns det flera som försöker hålla liv i äppelträd och jag har hört om ett träd på Akranes som burit frukt, isländska äpplen ...

Nanna Stefania Hermansson
Ursprungligen publicerad 30 september 2014 av Samfundet Sverige-Island

Tysk näringslivstopp köper isländsk ödefjord

Hellisfjörður på östra Island har fått en ny ägare. Köparen är Sven Jacobi, grundare av och vd för Neo Advertising med huvudkontor i Hamburg. Vad den tyske företagsledaren har för planer för den obebodda fjorden är inte klart. Det är heller inte känt hur mycket Sven Jacobi betalade för Hellisfjörður.

I somras lade filmproducenten Sigurjón Sighvatsson ut fastigheten Hellisfjörður till försäljning. Han hade då ägt den sedan år 2000. Nu har han alltså hittat en köpare. Ny ägare är den tyske näringslivstoppen Sven Jacobi, grundare av och vd för Neo Advertising. Bolaget jobbar med marknadsföring i offentliga miljöer och har kontor i fem länder.

Hellisfjörður är på flera sätt en speciell fastighet. Hit går ingen väg. Den som vill besöka Hellisfjörður måste rida, vandra eller åka båt. Den sista gården i fjorden övergavs 1952. Den enda byggnaden i Hellisfjörður är ett sommarhus som byggdes 1970.

Fastigheten omfattar dessutom hela fjorden. Den som håller till i Hellisfjörður har alltså inga grannar förrän på andra sidan fjällen. Den närmaste tätorten är Neskaupstaður. Även grannfjorden Viðfjörður är obebodd.

Vid Sveinsstaðir finns lämningar av en norsk valfångststation som var i bruk mellan 1901 och 1913. Men i dag är det främst möjligheterna att fiska och jaga fågel som lockar. I Hellisfjarðará i fjordens botten går det att fiska öring.

Sven Jacobi träffade nyligen kommunstyrelsen i Fjarðabyggð i samband med köpet. Tillsammans med juristen Eggert Ólafsson diskuterade han sina planer för Hellisfjörður. I mötesprotokollet nämns inget om hans syfte med köpet.

Sven Jacobi ville heller inte kommentera affären när han tillfrågades av Austurfrétt. Prislappen för fastigheten är inte känd.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Hellisfjörður.

Dagens citat

"Det förändrar allt. Jag känner till det från turistsektorn att turister inte kommer till Västmannaöarna om det inte seglas från Landeyjahöfn. ... Vi får bokningar till hotellet, människor vill komma till Västmannaöarna men de avbokar dagen innan som de ska komma när de inser att de ska segla i tre timmar."

Magnús Bragason, ägare av Hótel Vestmannaeyjar, i RÚV om hur det påverkar samhället och näringslivet när färjan Herjólfur seglar till Hemön från Þorlákshöfn i stället för Landeyjahöfn.

lördag 9 februari 2019

Dagens bonuscitat

"Jag vet att vissa av våra medlemmar är missnöjda med hanteringen av dessa frågor och jag har förståelse för det. Därför har vi fokuserat på demokratiska val och jag lägger här stor vikt vid att det här inte på något sätt stöds någon militär intervention utan vi lägger vikt vid en fredlig lösning på denna konflikt."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, i sitt tal vid Gröna vänsterns partistyrelsemöte om Islands ställningstagande för Juan Guaidó i maktkampen i Venezuela - läs mer här.

Gästblogg: Reflexioner från Reykjavik påsken 2014 - lite om psalmer, godis, kött, grillar, turism, ekonomi med bilar och första sommardagen


Hallgrímur Pétursson 400 år
Under hela fastetiden läses sedan länge i radio varje kväll en av de femtio psalmerna, Passíusálmar, av Hallgrímur Pétursson (1614-1674).

Den stora kyrkan på Skólavörðuholt i Reykjavik, som efter nära fyrtio års bygge stod klar 1982, bär hans namn. I år minns man hans födelse för fyrahundra år sedan och i flera kyrkor lästes hans passionspsalmer från 1656-59 som skildrar Jesu historia och lidande från trädgården Getsemane till korset på Golgata. Läsningen avslutas på långfredagen.

Vanligtvis läses psalmerna högt men sångaren och musikern Megas har tonsatt dem på sitt sätt och tillsammans med Magga Stína framförde han dem nu i fulla kyrkor.

Hallgrímur Pétursson föddes i Skagafjörður och for till Köpenhamn för att bli smed. Han fick dock även annan utbildning, men innan han var färdig med studierna blev 1636 han ombedd att säkra att några islänningar hade kvar sin kristna tro. De hade 1627 rövats av pirater, de så kallade turkarna. I Alger hade de varit slavar, men överlevt och tagit sig till Köpenhamn.

I gruppen fanns Guðríður Símonardóttir från Vestmannaeyjar. Hallgrímur och hon fann varandra och reste tillsammans till Island. Hon var då änka, de gifte sig och fick en son, det enda av deras barn som levde till vuxen ålder. Hallgrímur fick som präst ett dåligt pastorat, men senare gick det bättre i Hvalfjörður.
Flera böcker har ägnats inte bara hans utan också hans hustrus märkliga öde. Under året blir det ganska många utställningar och konferenser som ägnas diktaren Hallgrímur Pétursson och de kvinnor han sände sina psalmer till.

Godis
Inför påsken var det ingen hejd på annonserna med färgglada bilder av påskägg. De är av choklad, dekorerade utanpå, brukar innehålla godsaker och ett ordspråk. En fabrikant påpekar att det är pilligt för de små textlapparna måste stoppas in för hand. Det lär handla om nära 2 miljoner påskägg för 300 000 invånare.

Bakom snasket ligger en ökande import av kakaosmör, kakaomassa och lakritsrot. En hel del, (över 400 ton 2013), lämnar landet igen, trots dyra frakter. Isländska sötsaker, som lakrits doppad i choklad, säljs i hela Norden, Tyskland, Ryssland och USA. Fabrikerna som förr var många är flera sammanlagda med namn som Góa-Linda, Nói Síríus, Freyja och en mindre kallad Kólus. Det går till och med att köpa flytande halspastiller i brännvin för den som är sugen.

Kött
Måltidsreklamen var också överdådig i färg. Det vanliga lammet går på fjället under sommaren och de, under en halv miljon moderfår, djuren samlas inför höstslakten. Tinat lammlår finns att köpa, marinerat eller urbenat och fyllt med fransk camembert eller kanske fikon. Nu såldes även nyslaktat lamm, hur det nu har gått till att ändra fårets livsrytm. Fläskkött och kalkon annonserades också som lämpligt för helgen, billigare än lamm.

Grillar
Det mesta sades vara lämpligt på grillen och i stormarknaden stod enorma grillaggregat framme och det kändes konstigt eftersom vädret lockade till allt annat än att grilla utomhus. Det var skönast att sitta inne med en bok och se snö, hagel och regn passera fönstret närmast vågrätt. Inte ens liftarna i fjällen kunde utnyttjas för det blåste för mycket.

Turism
Att komma till Þingvellir en morgon då det var vindstilla och vackert var helt märkligt. Bussarna var på sin Gyllene cirkeltur och vid utsiktsplatsen stod en kö av turister. Radion rapporterade inte bara att vårfåglarna kommit utan också att färjan Norröna släppt iland åtta tyska turistbussar.

Þingvellir med förmiddagsturister.

Säsongen har förlängts, men trots det visar det sig att 60 % av hotellen i huvudstadsområdet förlorade på verksamheten 2012, enligt Fréttablaðið 24.4.2014. På landsbygden gick det bättre, där redovisade 30 % underskott. Artikeln illustreras med bild av ett optimistiskt nybygge bredvid kolossen vid Höfðatorg i Reykjavik. Ett sextonvåningars hotell skall vara klart för inflyttning om ett år.

Þingvellir, utsikt över slätten.

Alla, som kan, hyr ut rum till turister, men hyresmarknaden är hopplöst svår för den som söker bostad. Inte minst de unga måste söka hjälp hos till släkt och vänner.

En diskussion har naturligtvis handlat om svarta inkomster. Samtidigt talas det om att nå den magiska siffran en miljon turister på ett år. Den internationella flygterminalen i Keflavik byggs ut, i fjor trafikerade 17 flygbolag den med 3,3 miljoner passagerare.

Krísuvík, Seltún där det bubblar hett.

Ekonomi och bilar
Det ser ut som om hjulen snurrar i Reykjavik, som det så vackert heter. Byggkranarna är ännu inte lika många som i den förra bubblan. Ansvariga politiker bryr sina huvuden om hur de på ett någorlunda rättvist sätt skall uppfylla sina vallöften om eftergift av skulder. "Umboðsmaður skuldara" står det med stora bokstäver på ett kontor som hyser de skuldsattas talesman.

Seltjarnarnes, bostadsbygge.

Tidigare talades det oftast om arbete som eftersträvansvärt, det fanns tillgängligt för alla. Nu skrivs det att till exempel i Reykjanesbæ, kommunen där den internationella flygplatsen ligger, finns det många unga vuxna som inte ens kommit in på arbetsmarknaden. Nära 4 % av kommunens 14.500 invånare måste få stöd av det allmänna.

Reykjavik, trafik på Hringbraut vid inrikesflygplatsen.

Den isländska kronan har inte sjunkit i förhållande till den svenska. Priserna på matvaror kan jag tycka liknar de svenska, somligt som fisk är billigare och av en fantastisk kvalitet. De isländska grönsakerna smakar som grönsaker förr.

Reykjavik, bil med snöskotrar.

För att handla tar man fram bilen. Till sin förvåning upptäckte en av vännerna att hon körde 50 km om dagen utan att köra någonstans, bara lite för att handla och skjutsa barnbarn. En elbil klarar det galant och nu sågs flera Nissan Leaf på gatorna. Ja, även ett lyxåk som Tesla (modell S) kom glidande, helt tyst. Annonserna för andra stora bensinbilar dominerade annars gratistidningen.

Första sommardagen
I år var den 24 april "fyrsti sumardagurinn", månadens sista torsdag. Det är en ledig dag för de flesta. Alla önskar varandra "Gleðilegt sumar". De traditionella sommargåvorna till barn tycks inte längre vara det viktiga.

Reykjavik, på Klambratún.

Kjarvalsstaðir, sockervadd.

Kjarvalsstaðir, sparkcykel och sockervadd.

På många ställen firades sommarhalvårets början med lekar för barn och med parader. På Klambratún vid Kjarvalsstaðir i Reykjavik var fullt av folk, scouterna var på plats med knopar och annat och där fanns uppblåsbara hopptorn. Många stod i kö för att gratis få spunnet socker och de ansvariga räknade oroligt pinnarna som inte skulle räcka till.

Kjarvalsstaðir, breakdansövning.

Inne på Kjarvalsstaðir, ett av stadens konstmuseer, var det dans till en seniororkester och utställningsdörrarna stod på vid gavel. Museet ägnas målaren Jóhannes S. Kjarval (1885-1972), nu finns en utställning på temat årstider.

Kjarvalsstaðir, seniordans.

Kjarvalsstaðir, Jóhannes S. Kjarval: Heyþurrkur eftir Heklugos, olía, 1947.
Listasafn Íslands

Kjarvalsstaðir, Jóhannes S. Kjarval: Mosfellsheiði 1948-58, Listasafn Íslands

Kjarvalsstaðir, Harro: Bad Thing 1968, Assemblage, Åbo Konstmuseum

I en sal visades verk av den finske konstnären Harro Koskinens (född 1945), färgglada popkonst från omkring 1970 med smockor åt materialism, girighet och nationell självtillräcklighet. Den kändes obehagligt aktuell på flera sätt.

Nanna Hermansson
Ursprungligen publicerad 7 maj 2014 av Samfundet Sverige-Island