Redskap av sten och slagen sten med en teknik som inte var känd bland nordborna. Sådana föremål har hittats under utgrävningarna vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Men tekniken fanns hos samerna. Arkeologen Bjarni F. Einarsson tror därför att det var personer med något slags samisk anknytning som slog sig ned i fjorden, rapporterar RÚV.De senaste åren har Bjarni F. Einarsson i sällskap med andra arkeologer grävt ut en bosättning vid Stöð i Stöðvarfjörður på östra Island. Det är en bosättning som utmanar den officiella historieskrivning av hur Island befolkades. Här finns nämligen spår från omfattande aktivitet långt tidigare.
Ingólfur Arnarson brukar beskrivas som den första nordbon som slog sig ned på Island för gott. Han bosatte sig i Reykjavík omkring år 870. Fynd från arkeologiska utgrävningar i olika delar av landet har lett till att allt fler ifrågasatt den traditionella historieskrivningen. Ingólfur Arnarson var kanske en pionjär av mindre grad än vad som tidigare varit känt.
En av de platser som är svåra att förena med berättelserna om pionjären Ingólfur Arnarson är Stöð. Här pågår utgrävningar av två hus. Det ena byggdes sannolikt just före 871 - och det andra troligen redan under tidigt 800-tal.
Bjarni F. Einarsson har länge betraktat Stöð som en tänkbar utpost - något som också är en av betydelserna av ordet stöð. Teorin går ut på att nordbor sökte sig till östra Island under somrarna. Där utnyttjade de olika naturresurser. De jagade fågel och säl, fiskade och letade fågelägg, ägnade sig åt järnsmide samt samlade valrosständer och levertran från val.
Under somrarna ska Island alltså ha fungerat som något av ett skafferi. Samtidigt kunde nordborna bli rika på valrosständer - en av den tidens dyrbarheter. Men när vintrarna kom tros de ha återvänt till Skandinavien.
Men Bjarni F. Einarsson har själv börjat ifrågasätta den teorin. Skälet är byggnaderna vid Stöð. Det äldsta huset är nämligen 40 till 45 meter långt. Han tror inte att det är sannolikt att tillfälliga sommargäster skulle ha brytt sig om att bygga så stort.
Utgrävningarna fortsatte även i somras. Bjarni F. Einarsson hittade då över 200 stenverktyg och slagna stenar. Han säger till RÚV att fynden visar prov på för tiden avancerade kunskaper:
"Det är en mycket väl utvecklad anslagsteknik som syns vid Stöð. Människor har kunnat slå stenar som jaspis och kalcedon för att forma ett visst verktyg. Det skulle kunna vara knivar, skrapor eller till och med hyvlar."Det som förbryllar Bjarni F. Einarsson är att tekniken inte ska ha varit känd bland nordbor vid denna tid. Han säger till RÚV att förklaringen kan vara att det bland de människor som kom till Stöð fanns personer som hade något slags samisk anknytning:
"Detta är enligt min bedömning bland det allra märkligaste som har framkommit vid Stöð. Detta är inte något som människor uppfinner på platsen och lär sig. Detta är en otroligt komplicerad teknik och den lärs enbart ut från människa till människa från generation till generation. Och då är det möjligt att fråga sig: vilka behärskade denna arbetsteknik i Norden? Då är svaret faktiskt bara ett: det är samer. Så det kan betyda att någon i denna grupp var same eller av samiskt ursprung och har lärt sig detta hemma och så följt med dessa människor över havet."Här kan du läsa mer om utgrävningarna vid Stöð.
