lördag 9 februari 2019

Gästblogg: Reflexioner från Reykjavik påsken 2014 - lite om psalmer, godis, kött, grillar, turism, ekonomi med bilar och första sommardagen


Hallgrímur Pétursson 400 år
Under hela fastetiden läses sedan länge i radio varje kväll en av de femtio psalmerna, Passíusálmar, av Hallgrímur Pétursson (1614-1674).

Den stora kyrkan på Skólavörðuholt i Reykjavik, som efter nära fyrtio års bygge stod klar 1982, bär hans namn. I år minns man hans födelse för fyrahundra år sedan och i flera kyrkor lästes hans passionspsalmer från 1656-59 som skildrar Jesu historia och lidande från trädgården Getsemane till korset på Golgata. Läsningen avslutas på långfredagen.

Vanligtvis läses psalmerna högt men sångaren och musikern Megas har tonsatt dem på sitt sätt och tillsammans med Magga Stína framförde han dem nu i fulla kyrkor.

Hallgrímur Pétursson föddes i Skagafjörður och for till Köpenhamn för att bli smed. Han fick dock även annan utbildning, men innan han var färdig med studierna blev 1636 han ombedd att säkra att några islänningar hade kvar sin kristna tro. De hade 1627 rövats av pirater, de så kallade turkarna. I Alger hade de varit slavar, men överlevt och tagit sig till Köpenhamn.

I gruppen fanns Guðríður Símonardóttir från Vestmannaeyjar. Hallgrímur och hon fann varandra och reste tillsammans till Island. Hon var då änka, de gifte sig och fick en son, det enda av deras barn som levde till vuxen ålder. Hallgrímur fick som präst ett dåligt pastorat, men senare gick det bättre i Hvalfjörður.
Flera böcker har ägnats inte bara hans utan också hans hustrus märkliga öde. Under året blir det ganska många utställningar och konferenser som ägnas diktaren Hallgrímur Pétursson och de kvinnor han sände sina psalmer till.

Godis
Inför påsken var det ingen hejd på annonserna med färgglada bilder av påskägg. De är av choklad, dekorerade utanpå, brukar innehålla godsaker och ett ordspråk. En fabrikant påpekar att det är pilligt för de små textlapparna måste stoppas in för hand. Det lär handla om nära 2 miljoner påskägg för 300 000 invånare.

Bakom snasket ligger en ökande import av kakaosmör, kakaomassa och lakritsrot. En hel del, (över 400 ton 2013), lämnar landet igen, trots dyra frakter. Isländska sötsaker, som lakrits doppad i choklad, säljs i hela Norden, Tyskland, Ryssland och USA. Fabrikerna som förr var många är flera sammanlagda med namn som Góa-Linda, Nói Síríus, Freyja och en mindre kallad Kólus. Det går till och med att köpa flytande halspastiller i brännvin för den som är sugen.

Kött
Måltidsreklamen var också överdådig i färg. Det vanliga lammet går på fjället under sommaren och de, under en halv miljon moderfår, djuren samlas inför höstslakten. Tinat lammlår finns att köpa, marinerat eller urbenat och fyllt med fransk camembert eller kanske fikon. Nu såldes även nyslaktat lamm, hur det nu har gått till att ändra fårets livsrytm. Fläskkött och kalkon annonserades också som lämpligt för helgen, billigare än lamm.

Grillar
Det mesta sades vara lämpligt på grillen och i stormarknaden stod enorma grillaggregat framme och det kändes konstigt eftersom vädret lockade till allt annat än att grilla utomhus. Det var skönast att sitta inne med en bok och se snö, hagel och regn passera fönstret närmast vågrätt. Inte ens liftarna i fjällen kunde utnyttjas för det blåste för mycket.

Turism
Att komma till Þingvellir en morgon då det var vindstilla och vackert var helt märkligt. Bussarna var på sin Gyllene cirkeltur och vid utsiktsplatsen stod en kö av turister. Radion rapporterade inte bara att vårfåglarna kommit utan också att färjan Norröna släppt iland åtta tyska turistbussar.

Þingvellir med förmiddagsturister.

Säsongen har förlängts, men trots det visar det sig att 60 % av hotellen i huvudstadsområdet förlorade på verksamheten 2012, enligt Fréttablaðið 24.4.2014. På landsbygden gick det bättre, där redovisade 30 % underskott. Artikeln illustreras med bild av ett optimistiskt nybygge bredvid kolossen vid Höfðatorg i Reykjavik. Ett sextonvåningars hotell skall vara klart för inflyttning om ett år.

Þingvellir, utsikt över slätten.

Alla, som kan, hyr ut rum till turister, men hyresmarknaden är hopplöst svår för den som söker bostad. Inte minst de unga måste söka hjälp hos till släkt och vänner.

En diskussion har naturligtvis handlat om svarta inkomster. Samtidigt talas det om att nå den magiska siffran en miljon turister på ett år. Den internationella flygterminalen i Keflavik byggs ut, i fjor trafikerade 17 flygbolag den med 3,3 miljoner passagerare.

Krísuvík, Seltún där det bubblar hett.

Ekonomi och bilar
Det ser ut som om hjulen snurrar i Reykjavik, som det så vackert heter. Byggkranarna är ännu inte lika många som i den förra bubblan. Ansvariga politiker bryr sina huvuden om hur de på ett någorlunda rättvist sätt skall uppfylla sina vallöften om eftergift av skulder. "Umboðsmaður skuldara" står det med stora bokstäver på ett kontor som hyser de skuldsattas talesman.

Seltjarnarnes, bostadsbygge.

Tidigare talades det oftast om arbete som eftersträvansvärt, det fanns tillgängligt för alla. Nu skrivs det att till exempel i Reykjanesbæ, kommunen där den internationella flygplatsen ligger, finns det många unga vuxna som inte ens kommit in på arbetsmarknaden. Nära 4 % av kommunens 14.500 invånare måste få stöd av det allmänna.

Reykjavik, trafik på Hringbraut vid inrikesflygplatsen.

Den isländska kronan har inte sjunkit i förhållande till den svenska. Priserna på matvaror kan jag tycka liknar de svenska, somligt som fisk är billigare och av en fantastisk kvalitet. De isländska grönsakerna smakar som grönsaker förr.

Reykjavik, bil med snöskotrar.

För att handla tar man fram bilen. Till sin förvåning upptäckte en av vännerna att hon körde 50 km om dagen utan att köra någonstans, bara lite för att handla och skjutsa barnbarn. En elbil klarar det galant och nu sågs flera Nissan Leaf på gatorna. Ja, även ett lyxåk som Tesla (modell S) kom glidande, helt tyst. Annonserna för andra stora bensinbilar dominerade annars gratistidningen.

Första sommardagen
I år var den 24 april "fyrsti sumardagurinn", månadens sista torsdag. Det är en ledig dag för de flesta. Alla önskar varandra "Gleðilegt sumar". De traditionella sommargåvorna till barn tycks inte längre vara det viktiga.

Reykjavik, på Klambratún.

Kjarvalsstaðir, sockervadd.

Kjarvalsstaðir, sparkcykel och sockervadd.

På många ställen firades sommarhalvårets början med lekar för barn och med parader. På Klambratún vid Kjarvalsstaðir i Reykjavik var fullt av folk, scouterna var på plats med knopar och annat och där fanns uppblåsbara hopptorn. Många stod i kö för att gratis få spunnet socker och de ansvariga räknade oroligt pinnarna som inte skulle räcka till.

Kjarvalsstaðir, breakdansövning.

Inne på Kjarvalsstaðir, ett av stadens konstmuseer, var det dans till en seniororkester och utställningsdörrarna stod på vid gavel. Museet ägnas målaren Jóhannes S. Kjarval (1885-1972), nu finns en utställning på temat årstider.

Kjarvalsstaðir, seniordans.

Kjarvalsstaðir, Jóhannes S. Kjarval: Heyþurrkur eftir Heklugos, olía, 1947.
Listasafn Íslands

Kjarvalsstaðir, Jóhannes S. Kjarval: Mosfellsheiði 1948-58, Listasafn Íslands

Kjarvalsstaðir, Harro: Bad Thing 1968, Assemblage, Åbo Konstmuseum

I en sal visades verk av den finske konstnären Harro Koskinens (född 1945), färgglada popkonst från omkring 1970 med smockor åt materialism, girighet och nationell självtillräcklighet. Den kändes obehagligt aktuell på flera sätt.

Nanna Hermansson
Ursprungligen publicerad 7 maj 2014 av Samfundet Sverige-Island