onsdag 20 februari 2019

Island fortsätter att jaga val fram till år 2023

Island tillåter valfångst åtminstone fram till 2023. Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson gav i går klartecken till jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. Hafrannsóknastofnuns råd är årliga fångstkvoter på 217 vikvalar och 209 sillvalar. Beslutet innebär att Självständighetspartiet och Framstegspartiet får sin vilja fram i regeringssamarbetet med Gröna vänstern.

Gröna vänstern förlorar den interna kampen i regeringen om valjaktens framtid. Partiet har på en rad landsmöten tagit ställning mot valfångst. Såväl statsminister Katrín Jakobsdóttir som miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson vill stoppa jakten. Bägge ifrågasätter också valfångstens hållbarhet.

Men hos de övriga två partierna i regeringssamarbetet - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - är stödet för valfångsten starkt. Och det är alltså de två partierna som går segrande ur den interna striden inom regeringen.

Kristján Þór Júlíusson beslutade enligt ett pressmeddelande i går att tillåta valjakt i ytterligare fem år från 2019 till 2023. Beskedet har dröjt längre än väntat - något som kan bero både på osämjan mellan regeringspartierna och omdiskuterat beslutsunderlag.

Hafrannsóknastofnuns rekommendation är en årlig fångstkvot på 217 sillvalar - varav 161 i havet mellan Island och Grönland och 48 mellan Island och Färöarna - och 209 vikvalar.

Rekommendationen har sin utgångspunkt i den undersökning av beståndet som gjordes 2015. Sillvalen har trefaldigats i antal i havet runt Island under de tre senaste decennierna. Vikvalen har däremot minskat flera år i följd. Skälet är enligt Hafrannsóknastofnun att de stigande temperaturerna i Atlanten får vikvalen att röra sig norrut i sökandet efter föda.

Hafrannsóknastofnuns bedömning är att jakten på såväl sillval som vikval är hållbar. Myndigheten skriver i ett brev till Kristján Þór Júlíusson att inget av bestånden i havet runt Island är hotade.

Men han stödjer sig också på en rapport från Hagfræðistofnun vid Háskóli Íslands. Många av slutsatserna i rapporten mötte hård kritik när den offentliggjordes. Det var bland annat flera forskare och experter som hävdade att författarna drog en rad direkt felaktiga slutsatser om sambandet mellan fiskbestånd och valjakt - något som dessutom inte var författarnas expertis.

Det påstående som kanske mötte mest kritik var idén om att utökad valfångst också skulle gynna fisket eftersom färre valar skulle leda till mer fisk för isländska trålare. Från forskarhåll sågades resonemanget. De arter som utgör huvudsaklig föda för val befinner sig inte på samma nivå i näringskedjan som de arter som är mest attraktiva för fisket.

Dessutom skulle valfångsten sannolikt behöva tiofaldigas för att jakten skulle ha någon nämnvärd inverkan på fiskbestånden. Och det var för övrigt en utvidgning som rapportförfattarna inte motsatte sig.

I rapporten nämndes också möjligheter att börja jaga andra arter än sillval och vikval. Det var ett förslag som välkomnades av Kristján Loftsson, vd för Hvalur som är det enda rederiet som jagar sillval. Men Kristján Þór Júlíusson valde alltså att enbart tillåta jakt på sillval och vikval under de fem närmaste åren.

För Gröna vänstern väntar sannolikt en ny svekdebatt. Internt finns det redan ett utbrett missnöje med vad som uppfattas som för stora eftergifter i profilfrågor för att hålla ihop regeringssamarbetet. Den debatten kommer att få nytt bränsle av Kristján Þór Júlíussons beslut. I jaktbeskedet finns inga tecken på att han skulle ha tagit hänsyn till Gröna vänsterns kritik av Islands valfångst.

Här kan du läsa mer om valfångsten.