måndag 4 februari 2019

Jordskalv i Atlanten mellan Kolbeinsey och Jan Mayen

Illustration: Veðurstofa Íslands
En serie kraftiga jordskalv inträffade i lördags i Nordatlanten mellan Kolbeinsey och Jan Mayen. Det största skalvet hade en magnitud på 4,0. Totalt registrerades tio skalv under lördagen. Det verkliga antalet kan dock vara betydligt större eftersom den närmaste mätstationen finns på Grímsey. Skalven verkar inte åtföljas av någon vulkanisk aktivitet.

Kolbeinsey är Islands nordligaste utpost i Atlanten. Den vulkaniska klippön ligger drygt tio mil från fastlandets nordligaste punkt. Till Grímsey - platsen för den nordligaste isländska bosättningen - är avståndet drygt sju mil.

På Kolbeinsey finns ingen växtlighet. Inte heller har ön någon gång varit bebodd. Den ska ha fått sitt namn efter Kolbeinn Sigmundarson från Kolbeinsdalur i Skagafjörður. Han ska ha strandat på Kolbeinsey tillsammans med flera män från gården. Ingen av dem överlevde skeppsbrottet.

Det senaste kända vulkanutbrottet vid Kolbeinsey ägde rum 1372. Utbrottet kunde ses från Skagafjörður. Då ska en kortlivad ö ha bildats söder om Kolbeinsey. I dag är detta ett grund som kallas Hóll.

Ett utbrott ska ha skett vid Kolbeinsey även 1755. Men det ägde rum norr om ön och det är inte säkert att utbrottet skedde i samma vulkaniska system.

Erosionen håller på att utradera Kolbeinsey från kartan. 1616 var ön 700 meter lång och 100 meter bred. Sedan dess har den minskat från år till år. När kustbevakningen undersökte ön sommaren 2013 var den högsta punkten bara 3,8 meter över havet. Kolbeinsey hade då delats i två - och tillsammans var ön då 50 meter lång.

Sedan 2013 har kustbevakningen inte rapporterat om någon ny expedition till Kolbeinsey. Det är oklart om ön faktiskt fortfarande existerar. Tidigare har forskat förutspått att den skulle försvinna under havsytan omkring 2020.

Kolbeinsey har haft stor betydelse när det gäller Islands ekonomiska zon i Nordatlanten. Eftersom den räknas från Kolbeinsey blir den betydligt större än om den hade räknats från Grímsey. Från politiskt håll har det därför setts som viktigt att markera öns existens. 1989 anlades en helikopterplatta på Kolbeinsey. Vid en expedition 2006 konstaterade kustbevakningen att den inte längre var användbar.

Längs den så kallade Kolbeinseyryggen är både jordskalv och vulkanutbrott vanliga. Eftersom det rör sig om ett område långt ut till havs är det långt ifrån alla jordskalv och vulkanutbrott som blir kända. Så sent som 2013 fastslog forskare att ett utbrott ägt rum i havet mellan Kolbeinsey och Grímsey hösten 2002. Utbrottet nådde aldrig ytan.

Till den närmaste mätstationen på Grímsey är det alltså drygt sju mil. Det innebär att det bara är större jordskalv som gör utslag på utrustningen.

Under lördagen inträffade tio större jordskalv längs Kolbeinseyryggen mellan Kolbeinsey och den norska vulkanön Jan Mayen. Skalven ägde rum mellan 25 och 40 mil från Kolbeinsey. Det största hade en magnitud på 4,0. Samtliga skalv som registrerades av Veðurstofa Íslands var större än 3.

Det största skalvet skedde 7.31 på morgonen. Bara tre sekunder senare följdes det av ett efterskalv med en magnitud på 3,9. Jordskalvssvärmen upphörde under förmiddagen.

Skalven har sannolikt inget samband med vulkanisk aktivitet. Inga rörelser i jordskorpan noterades - och även om skalven ägde rum långt ut till havs brukar sådana rörelser ge utslag på mätstationen på Grímsey.

Under söndagen registrerades inga ytterligare skalv i området. Mindre skalv kan alltså ha förekommit ändå utan att de fångades upp av mätutrustningen på Grímsey.

Här kan du läsa mer om Kolbeinsey.