torsdag 28 februari 2019

Skulptur kan ha täckts av lava i vulkanutbrott på Hemön 1973

I flera årtionden har ingen sett till Þorbjörg Pálsdóttirs skulptur Hrekkjusvínin. Spåren efter konstverket slutar på Hemön hösten 1972 några månader innan ett långvarigt vulkanutbrott. Mycket tyder nu på att verket aldrig transporterades tillbaka till fastlandet. Därför är det sannolikt att skulpturen hamnade under lavamassorna.

Året var 1972 när skulptören Þorbjörg Pálsdóttirs konstverk Hrekkjusvínin ställdes ut på Skólavörðuholt i Reykjavík. Därefter ingick skulpturen i den ambulerande utställningen List um landið. Den första anhalten var Neskaupstaður. Nästa stopp på turnén var Hemön.

Hrekkjusvínin betyder 'rötäggen'. Skulpturen föreställer två pojkar som trakasserar en flicka. 

Det finns bilder på det cirka 1,5 meter höga konstverket både från Neskaupstaður och Hemön. På Hemön visades det under hösten 1972. Men där slutar spåren. Inget tyder på att verket transporterades tillbaka till Reykjavík.

Stefán Andrésson, son till Þorbjörg Pálsdóttir, efterlyste nyligen verket på Facebook. Han gjorde det i samband med en genomgång av de konstverk som hon lämnade efter sig. Förhoppningen är att Hrekkjusvínin ska kunna lokaliseras.

Ett brev till Stefán Andrésson påpekade dock något som kan ha varit avgörande för skulpturens framtid. Strax efter att utställningen på Hemön upphört började ett stort vulkanutbrott. Det började den 23 januari 1973 och fortsatte i närmare ett halvår.

Vulkanutbrottet var ett hårt slag mot invånarna. Hundratals öbor kom efter utbrottets slut tillbaka till en ö som de knappt längre kände till. Hundratals hus hade också hamnat under lava, krossats och brunnit.

Stefán Andrésson berättar i Morgunblaðið att brevskrivaren ansåg att det var sannolikt att även Hrekkjusvínin täckts av lavamassorna. Det skulle också förklara varför ingen sett konstverket sedan hösten 1972 och varför han inte fått några nya tips om dess öde:
"Hon frågade om det inte kunde ha varit så att verket bara hade hamnat under lavan om det fortfarande hade funnits på Västmannaöarna när utbrottet började. Detta är en lika sannolik förklaring som alla andra och till och med mer sannolik."
Det var först 2009 som Stefán Andrésson och hans syskon började kartlägga Þorbjörg Pálsdóttirs verk. Det var också då som de insåg att Hrekkjusvínin saknades. Om skulpturen faktiskt skulle ha stulits skulle alltså tjuven ha haft ett försprång på minst 36 år.

Det har cirkulerat uppgifter om att Hrekkjusvínin ska ha förts ombord ett av de fartyg som användes för att evakuera öbor och föremål från Hemön. Men de uppgifterna har inte kunnat bekräftas. Inte heller finns det någon som känner till att verken skulle ha flyttats efter att de visats upp på Hemön hösten 1972.

Efterforskningarna har alltså inte lett till något resultat. Stefán Andrésson säger i Morgunblaðið att han nog får förlika sig med tanken om att skulpturen i dag är begravd någonstans under det lavatäcke som spred sig över Hemön under 1973 års vulkanutbrott:
"Vi får sannolikt bara acceptera att detta är vad som skedde. Det finns bilder på verket och vi vet att det gick till Västmannaöarna, men därefter är det försvunnet och helt borta."
Innan verket skickades på turné stod det på Skólavörðuholt i minst ett år. Stefán Andrésson var själv den som konstruerade den sockel som skulpturen stod på.