fredag 22 mars 2019

Ännu en serie av jordskalv skakar Grímsey

Illustration: Veðurstofa Íslands
En serie av jordskalv har skakat Grímsey ända sedan i måndags. Men under torsdagen minskade aktiviteten. Det mesta tyder nu på att den här jordskalvssvärmen är över. Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 3,3. Inget pekar på att skalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Klockan 3.43 i måndags skakades Grímsey - en ö belägen några mil norr om det isländska fastlandet - av ett jordskalv med en magnitud på 3,3. Det skalvet hade sitt epicentrum en mil nordost om ön.

Jordskalvssvärmen började ett par timmar tidigare. Bara under måndagsmorgonen inträffade ett femtiotal jordskalv nära Grímsey.

Sedan dess har aktiviteten i området minskat. Under torsdagen registrerades bara fyra jordskalv i närheten av Grímsey. De två största skalven uppmättes bägge till 1,4.

Serier av jordskalv är mycket vanliga kring Grímsey eftersom ön ligger i den så kallade Tjörnessprickzonen där de två kontinentalplattorna glider isär. Inget tyder på att skalven skulle ha någon koppling till vulkanisk aktivitet. Skalven följdes inte av de rörelser i jordskorpan som är typiska för magmarörelser.

Här kan du läsa mer om jordskalv på Grímsey.

Huang Nubos isländska äventyr på väg mot konkurs

Den kinesiske affärsmannen Huang Nubo hade en dröm om att förvandla Grímsstaðir á Fjöllum till ett turistparadis. Men dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson nekade honom att köpa fastigheten. De kommuner som försökte hjälpa Huang Nubo lyckades inte. Nu är hans bolag på väg i konkurs med miljonbelopp i skatteskulder.

Med en total yta på 30 000 hektar är Grímsstaðir á Fjöllum en av Islands största fastigheter. Det var många som höjde på ögonbrynen när Huang Nubo, en kinesisk affärsman med starka band till kommunistpartiet, ville köpa marken. Han hade planer på att investera 16,2 miljarder isländska kronor.

Huang Nubo ville förvandla Grímsstaðir á Fjöllum - en av Islands kallaste platser belägen en timme från närmaste samhälle - till en turistanläggning för välbeställda kineser. I visionen ingick ett lyxhotell med 100 rum, en stugby, en ridanläggning, en golfbana, ett spa och ett flygfält.

De storslagna planerna på en så otillgänglig plats förbryllade många. Inte ens under somrarna håller sig temperaturen alltid över nollan i Grímsstaðir á Fjöllum - vilket kanske inte är de bästa förutsättningarna för en golfbana.

Eftersom Huang Nubo inte var bosatt inom EES-området eller agerade genom ett bolag hemmahörande i EES-området behövde han dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónassons godkännande. Det fick han inte.

Huang Nubo gav inte upp. Ihop med flera nordisländska kommuner grundade han bolaget Zhongkun Grímsstaðir ehf. Bolaget - där kommunerna skulle ha en aktiv roll - skulle köpa fastigheten. Den skulle i sin tur arrenderas till Huang Nubo i 40 år.

Det förändrade upplägget övertygade inte Ögmundur Jónasson. När han efterträddes av Hanna Birna Kristjánsdóttir var attityden betydligt mer positiv. Frågetecknen kring projektet fanns dock kvar. Många tvivlade på ekonomin. I de berörda kommunerna var det många som ifrågasatte den kommunala inblandningen i privata affärsintressen.

Samtidigt var det allt fler som funderade över Huang Nubos motiv. Åtskilliga oroade sig över banden till kommunistpartiet. Somliga trodde att det egentliga syftet med Grímsstaðir á Fjöllum var att fungera som ett kinesiskt fotfäste på Island. Inte minst var det glaciärälven Jökulsá á Fjöllum och stora vattentillgångar som pekades ut som tänkbara skäl till intresset.

Motgångarna för Huang Nubo fortsatte. Och intresset för fastigheten svalnade. Inte heller gynnade det Huang Nubo när han i Washington Times dömde ut islänningar som sjuka och svaga. Han hävdade att det var rädsla för en stark människa som han själv som stoppade affären.

Under hösten 2014 upphörde i praktiken allt arbete inom Zhongkun Grímsstaðir ehf. Kommunpolitikerna hade då i flera månaders tid försökt få ett besked från Huang Nubo om han ville gå vidare med planerna. Det spekulerades i att skälet till att han drog sig ur var misstankar om ekonomisk brottslighet inom hans kinesiska koncern Zhongkun Group.

Så småningom blev det Jim Ratcliffe, en av Storbritanniens rikaste män, som köpte Grímsstaðir á Fjöllum. Hans planer för fastigheten är oklara. Men han har de senaste åren köpt ett stort antal fastigheter på norra Island. Han hävdar att det enda syftet är att skydda fisket i isländska älvar.

Zhongkun Grímsstaðir ehf. är nu på väg mot konkurs. Förhandlingarna inleddes i Héraðsdómur Norðurlands eystra i går. Bolaget har skatteskulder på omkring 2 miljoner isländska kronor. Huang Nubo var inte på plats. Det har inte heller funnits några rapporter om att han ska ha besökt Island sedan affären stoppades.

Under en tid var försäljningen av Grímsstaðir á Fjöllum till Huang Nubo en fråga av sådan dignitet att den höll på att spräcka regeringen. Nu ryktas det att de kommuner som ville hjälpa honom att arrendera fastigheten genom att köpa den inte längre får kontakt med honom. Och skattebetalarna riskerar att få bekosta bolagets skatteskuld.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Wow Air i nya förhandlingar med Icelandair

Wow Air förhandlar åter med Icelandair om att ta över bolaget. Redan på måndag väntas ett besked komma. Samtidigt har Indigo Partners dragit sig ur diskussionerna om att investera i det konkurshotade flygbolaget. Att de nya förhandlingarna sker i samråd med isländska myndigheter tyder på att krisen för Wow Air är akut.

Det krisande flygbolaget Wow Air genomgår just nu ett stålbad. För att få stopp på de skenande förlusterna har nästan hälften av kapaciteten sålts, linjenätet gjorts om, attraktiva landningstillstånd sålts och hundratals medarbetare tvingats bort.

Ändå har det inte varit tillräckligt för Indigo Partners, det bolag som tänkte gå in som storägare i Wow Air sedan flygbolagets förhandlingar med huvudkonkurrenten Icelandair strandade förra året. Förhandlingarna med Indigo Partners har dragit ut på tiden. Samtidigt har Wow Airs ekonomi försämrats dag för dag. Regeringen har också sagt nej till en statlig lånegaranti.

Wow Air bekräftade i går kväll den senaste tidens rykten. I ett pressmeddelande uppger bolaget att Indigo Partners har dragit sig ur förhandlingarna. Något köp av Wow Air är alltså inte längre aktuellt.

Den senaste veckan har det ryktats om att Icelandair och Wow Air åter börjat förhandla om ett övertagande. Även dessa uppgifter bekräftades i går kväll. Icelandair uppger i ett pressmeddelande att diskussionerna sker i samråd med isländska myndigheter.

Det är uppenbart att konkurshotet mot Wow Air är akut. Ett besked om resultatet av förhandlingarna väntas redan på måndag. Och Icelandair skriver att de utgår från de konkurrensregler som gäller när ett bolag hotas av konkurs.

Både Indigo Partners och Icelandair upptäckte under förhandlingarna med Wow Air att det krisande bolagets ekonomi var ännu sämre än förväntat. Det ryktas att Wow Air har dragit på sig stora skulder till flygplatsbolaget Isavia genom obetalda flygplatsavgifter i Keflavík. För att inte Isavia ska stoppa Wow Air måste bolaget hela tiden ha ett plan på marken som en garanti vid en konkurs.

Icelandair kan ha mer att vinna på en affär den här gången. Under den förra förhandlingsrundan fanns ett förslag om att Skúli Mogensen, Wow Airs grundare, skulle få 2 procent av aktierna i Icelandair för att sälja hela bolaget. Den prislappen lär vara betydligt billigare nu.

Även Icelandair står inför problem. Bolagets ekonomi är bekymmersam - men det mesta talar för att Icelandair lyckas vända utvecklingen efter en tid med stora förluster.

Just Wow Air skulle kunna bli lösningen på ett av Icelandairs problem. Icelandair hade tre Boeing 737 Max 8 i drift när samtliga plan av denna typ förbjöds att lyfta efter flygolyckan i Etiopien. Ytterligare sex plan av typerna Max 8 och Max 9 skulle tas i bruk under våren.

Wow Air använder Airbus. Det är visserligen en tillverkare som inte finns i Icelandairs flotta. Men eftersom de planen inte tvingas vara kvar på marken skulle de tillfälligt kunna täcka upp luckorna i Icelandairs linjenät.

Efter kraschen i Etiopien och flygförbudet mot Boeing 737 Max 8 och Max 9 föll Icelandairs börsvärde. Men ryktena om en affär med Wow Air samtidigt som huvudkonkurrenten står inför en djup kris har de senaste dagarna fått aktierna att vända uppåt.

Vid stängning på Reykjavíkbörsen i går handlades Icelandairs aktie för 8,60 isländska kronor - en uppgång med 7,77 procent. Den senaste veckan har värdet ökat med 15,28 procent.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"Jag har alltid sagt att Reykjavík är en bilstad. Det som gör den till en bilstad är vädret, fåtaligheten och dålig kollektivtrafik. Jag har en tvåårig bildserie som visar hur gatan ser ut när den är avstängd. Den är gapande, gapande tom. Bilarna kommer med folklivet och kunderna."

Gunnar Guðjónsson, som äger Gleraugnamiðstöðin på Laugavegur i Reykjavík, i Fréttablaðið om varför han motsätter sig planerna på att skapa flera permanenta gågator i centrum - läs mer här.

torsdag 21 mars 2019

Islands ex-president kan få klonad hund i maj

För knappt två månader sedan dog Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieffs hund Sámur. Strax innan hade det tidigare presidentparet klonat sin hund eftersom de befarade att han inte hade långt kvar. Nu har de med hjälp av ett amerikanskt företag använt Sámurs dna. Redan i maj väntas en klonad valp.

I höstas klonade tidigare presidenten Ólafur Ragnar Grímsson och hustrun Dorrit Moussaieff hunden Sámur. Hunden var då till åren och de trodde inte att han skulle leva särskilt länge till. Genom att klona Sámur ville de försäkra sig om att de i framtiden skulle kunna skaffa en hund med mer eller mindre exakt samma egenskaper.

Det har ännu inte gått två månader sedan Sámur dog. Redan den 13 maj väntas en klonad hundvalp med Sámurs dna.

Dorrit Moussaieff skriver på Instagram att kloningen utförs av amerikanska Viagen Pets and Equine. Det var samma företag som ursprungligen klonade Sámur.

Här kan du läsa mer om Sámur.

Bussar i Reykjavík kan bli gratis när luftkvaliteten är dålig

Stadsbussarna i Reykjavíkområdet kan bli gratis under de dagar när luftkvaliteten är särskilt dålig. Bussbolaget Strætó har redan programmerat in kostnadsfria endagsbiljetter i sin app. Dessa biljetter kan användas av alla när luftföroreningar ställer till med besvär. Syftet är att minska bilismen genom att få fler att åka kollektivt.

Under nyårsafton och nyårsdagen brukar luftkvaliteten i Reykjavík med omnejd vara så usel att personer med olika typer av besvär uppmanas att hålla sig inomhus. Då är det fyrverkerier som orsakar problem. Men föroreningar är ett växande bekymmer under andra delar av året.

För att luftkvaliteten ska bli riktigt dålig krävs bland annat att det är i det närmaste vindstilla. Då blåser inte de föroreningar som lägger sig över huvudstadsregionen bort.

Nu vill Strætó göra sitt för att få fler att åka kollektivt. Bussbolaget har enligt Vísir redan programmerat in kostnadsfria endagsbiljetter i sin app. Alla som har appen får alltså en gratis heldagsbiljett till bussarna i Reykjavíkområdet när luftkvaliteten är som sämst.

Ett liknande förslag finns från Självständighetspartiet i kommunfullmäktige. Under "gråa dagar" - alltså dagar när luftföroreningar orsakar problem - föreslår partiet att Strætó att stadsbussarna ska vara gratis. Under sådana dagar vill de också begränsa tunga transporter på vägarna. Partiet vill dessutom uppmana bilister att inte använda dubbdäck.

Guðmundur Heiðar Helgason, informationsansvarig vid Strætó, säger till Vísir att bolaget vill förändra invånarnas attityder till stadsbussarna. Tanken är att Strætó genom samarbete med kommunen och olika myndigheter ska kunna förvarna om dagar med dålig luft så att Reykjavíkborna kan ställa in sig på att ta bussen:
"Vi vill förändra attityder till luftkvalitetsfrågor och få fler att använda kollektivtrafik, cykla eller gå. Detta handlar inte bara om dammpartiklar utan även om luftföroreningarna som främst kommer från biltrafiken, och det är kväveoxid. Enda sättet att minska föroreningarna är att vila bilen. Det är inte mer komplicerat än så. Vi vill skapa associationen hos människor om att när sådana 'gråa dagar' kommer så tänker människor på att lämna bilen hemma och att i stället utnyttja det fina vädret till att gå, cykla eller ta bussen."
Det är inte klart om eller när systemet med gratisbiljetter tas i bruk.

Konkurshot allt närmare för Wow Air - nekas statlig garanti

Krisen för Wow Air blir allt djupare. Nyligen vände sig vd:n Skúli Mogensen till regeringen med en förfrågan om en statlig kreditgaranti för ett lån från Arion banki. Men regeringen ska ha nobbat flygbolaget. Nu samlar Wow Air på sig obetalda flygplatsavgifter. Samtidigt är det oklart om Indigo Partners vill köpa in sig i bolaget. I stället kan en affär med Icelandair bli aktuell igen.

Vid månadsskiftet skulle affären mellan Wow Air och Indigo Partners ha varit klar. Indigo Partners skulle gå in med 90 miljoner dollar i nytt kapital i bolaget och därmed säkra Wow Airs framtid. Planen var att vd:n Skúli Mogensen skulle behålla majoriteten av aktierna i bolaget.

Indigo Partners visade intresse för Wow Air efter att Icelandair backat ur ett övertagande. Att den affären inte blev av berodde på att Wow Airs ekonomi var ännu sämre än vad som tidigare varit känt. Sedan dess har läget fortsatt att försämras. Förlusterna stiger för varje dag - och samtidigt sinar Skúli Mogensens kassa.

Innan Icelandair kom in i bilden jagade Wow Air nytt kapital från investerare. De som förra året köpte in sig i bolaget för totalt 60 miljoner euro uppmanas redan nu att skriva av hälften av innehavet. Avskrivningarna är en förutsättning för att Indigo Partners ska fullfölja affären.

Men frågetecknen kring affären blir allt fler. Fristen för att genomföra den har förlängts till den 29 april. Indigo Partners vill på en direkt fråga från Túristi inte ens svara på om det fortfarande pågår några förhandlingar med Wow Air. Och det har talats om att Skúli Mogensen helt och hållet skulle försvinna som ägare.

De senaste månaderna har Wow Air påbörjat ett stålbad. Hittills har 111 fast anställda och omkring 200 tillfälligt anställda och inhyrda tvingats lämna sina jobb. Linjenätet har bantats och 44 procent av flygstolarna har försvunnit samtidigt som fyra flygplan har sålts till Air Canada. Landningstillstånd på Gatwick i London har sålts till Wizz Air och Easy Jet.

De fyra flygplanen som nu sålts var de enda i Wow Airs flotta som bolaget ägde. Resten av flottan består av leasade plan. Försäljningen tros ha gett Wow Air omkring 1,2 miljarder isländska kronor i rena pengar. Och det var också dessa flygplan som var de enda riktigt värdefulla tillgångarna i bolaget.

Uppgifter från olika håll gör gällande att Wow Air samlar på sig ett allt större berg av obetalda flygplatsavgifter i Keflavík. Enligt Fréttablaðið är läget så allvarligt att flygplatsbolaget Isavia tvingar Wow Air att alltid ha ett flygplan på marken i Keflavík. Det planet fungerar som garanti om bolaget skulle gå i konkurs.

Inte heller har Wow Air betalat pensionsavgifter den senaste tiden. Och frågan är om det finns nog pengar för att betala ut löner till de anställda i slutet på månaden.

Nyligen vände sig Wow Air till regeringen med en förfrågan om en statlig garanti för ett lån från Arion banki. Lånet skulle kunna hålla Wow Air i luften tills en ny investerare fanns på plats. Arion banki har enligt Morgunblaðið villkorat lånet med en kreditgaranti. Men svaret från regeringen ska ha varit nej.

Samtidigt ryktas det att Icelandair åter visar intresse för Wow Air. Det intresset kan bero på flygkraschen i Etiopien som krävde 157 människoliv. Efter olyckan stoppades flygplan av typerna Boeing 737 Max 8 och Boeing 737 Max 9 från att lyfta. Icelandair hade då tre sådana flygplan i drift. Ytterligare sex skulle tas i bruk under våren.

I dagsläget har Icelandair en viss överkapacitet. Men i takt med att högsäsongen närmar sig behövs hela flottan. Om inte Boeing 737 Max 8 och Max 9 kan användas behöver Icelandair antingen hyra in andra plan eller banta antalet avgångar.

Wow Air flyger med Airbus i stället för Boeing. I normala fall skulle det betraktas som en avsevärd nackdel. Men under de rådande omständigheterna kan det enligt Túristi vara en fördel. Icelandair skulle kunna ta över piloter och flygtekniker från Wow Air och - åtminstone tillfälligt - fylla behovet genom en affär med konkurrenten.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att regeringen noga följer utvecklingen. Om Wow Air skulle gå i konkurs skulle konsekvenserna för det isländska näringslivet kunna bli stora:
"Det finns tack och lov flera grundpelare under det isländska näringslivet. Men vi är naturligtvis också en liten ekonomi. Så detta har stor betydelse precis som när det inte fiskas lodda. Då har det självklart inverkan på isländsk ekonomi och om det är något som spricker inom turistnäringen så har det inverkan."
Här kan du läsa mer om Wow Airs kris.

Dagens citat

"Sedan finns också aspekten att vi inte kan ha det som vi kallar för skyltskog. Vi behöver också försöka begränsa det som sätts upp. Så det är olika aspekter och saker som man måste titta på. Men i det här fallet är detta kanske en aspekt som vi behöver tänka mer på för på några platser visas det till två vägar även om det inte är vanligt."

G. Pétur Mathíasson, informationsansvarig vid Vegagerðin, i RÚV om att det vid Vaðlaheiðargöng i dagsläget inte finns några skyltar som berättar för bilister att det finns en omväg runt tunneln - läs mer här.

onsdag 20 mars 2019

Garðabær tar emot hbtq-flyktingar från Afrika

Garðabær välkomnar i år tio hbtq-flyktingar. Det rör sig om personer som flytt till Kenya efter att ha utsatts för förföljelser i sina hemländer. Kommunfullmäktiges beslut kommer efter en förfrågan från socialdepartementet. Genom beslutet förbinder sig kommunen att stå för bostad samt nödvändig service och stöd i ett år.

Regeringen tänker i år erbjuda ett sjuttiotal kvotflyktingar en fristad på Island. Ett femtiotal personer kommer att få bostäder i Blönduós och Hvammstangi. Där handlar det om familjer som flytt från kriget i Syrien.

Nu står det klart att Garðabær också kommer att ta emot flyktingar. Kommunfullmäktige klubbade i går ett beslut om att välkomna tio kvotflyktingar. I det här fallet rör det sig om hbtq-flyktingar från olika afrikanska länder. De har efter förföljelser flytt sina hemländer och lever nu i flyktingläger i Kenya.

Inför mottagandet ingår socialdepartementet och Garðabær ett avtal. Där förbinder sig kommunen bland annat att ordna bostad i ett år och att stå för olika typer av stöd och service.

Dessutom vände sig Útlendingastofnun till Garðabær med en förfrågan om att ordna 40 till 50 tillfälliga bostäder för asylsökande. Sedan tidigare är det tre kommuner - Reykjanesbær, Reykjavík och Hafnarfjörður - som ansvarar för mottagandet. Trycket på dessa tre kommuner är ibland mycket högt. Nu ska Garðabær diskutera förfrågan.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Oklar markgräns kan förhindra fridlysning av Drangar

Markägarna vill att fastigheten Drangar ska fridlysas och får stöd från kommunen Árneshreppur. Men i planerna ingår också en fridlysning av delar av Drangajökull - och enligt Bæjarins Besta är det inte säkert att delar av glaciären tillhör Drangar. Därför kan planerna på en fridlysning stå i strid med regeringens krav på att göra hela Drangajökull till statlig mark.

Trots att de sista året runt-boende flyttade från Drangar 1966 hamnade fastigheten i centrum för förra årets kommunalval i Árneshreppur. Plötsligt folkbokförde sig elva personer på fastigheten. I de flesta av fallen var det uppenbart att de skrivit sig på Drangar fast de inte hade några som helst planer på att bosätta sig där.

Kommunalvalet kom att helt och hållet handla om turerna kring det planerade bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá, en älv som ligger på grannfastigheten Ófeigsfjörður 1:s mark. Motståndare till kraftverksbygget folkbokförde sig plötsligt i Árneshreppur. Om de hade fått rösta hade de kunnat påverka utgången i valet.

Nu underkändes sexton av de totalt arton folkbokföringsflyttar som gjordes veckorna före valdagen. I samtliga fall var det personer som skrev sig i Árneshreppur utan att vara bosatta i kommunen. Därför ogiltigförklarades registreringarna. Därmed kunde de inte heller rösta i valet.

Utan stöd utifrån förlorade kraftverksmotståndarna. Samtliga fem ledamöter som valdes in i fullmäktige är positiva till byggplanerna. Hade motståndare i stället valts in i fullmäktige hade de kunnat blockera bygget genom att inte ge ytterligare tillstånd.

Efter nederlaget tog bolaget Fornasel - som äger Drangar - initiativ till en fridlysning av fastigheten. Ett sådant beslut påverkar inte kraftverksbygget. Däremot innebär det att kraftverkets verksamhet inte skulle kunna överskrida gränsen till Drangar.

I planerna ingår en fridlysning av en stor del av Drangajökull, den enda glaciären i Västfjordarna. Syftet med en fridlysning är enligt ägarna att skydda orörd natur. Bygden är också historiskt intressant. Drangar har nämligen varit bebodd nästan hela tiden sedan Island befolkades under sent 800-tal.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur har tagit beslut om att ställa sig bakom planerna på en fridlysning. Umhverfisstofnun har nu hand om ärendet. Myndigheten tar fram till och med den 10 april emot synpunkter på planerna.

Samtidigt pågår en statlig process där det finns planer på att bland annat Drangajökull ska bli kronomark. Även här hänvisas det i en inlaga till naturvärden och historisk betydelse.

Men i de statliga planerna för kronomark ingår hela Drangajökull. Och delar av Drangajökull finns även med på den karta över de markgränser som ägarna till Drangar hänvisar till i förslaget till fridlysning.

Enligt Bæjarins Besta är ägarförhållandena oklara. Sysslomannen i Västfjordarna ska inte ha några upplysningar om gränserna. Det är därför oklart vad markägarna egentligen baserar kraven på. Och utan ett beslut om fastigheten Drangars gränser kan det bli svårt att besluta om såväl kronomarksstatus som fridlysning.

Här kan du läsa mer om planerna på att fridlysa Drangar.

Handlare i Reykjavík beskyller gågator för dålig försäljning

I maj blir några av gatorna i centrala Reykjavík gågator på nytt. Men den här gången kommer inte trafiken att släppas fram efter sommaren. Delar av Laugavegur, Skólavörðustígur och Bankastræti stängs av för fordonstrafik för gott. Men långt ifrån alla handlare är nöjda med förändringen. Vissa beskyller gågatorna för minskande försäljning.

I höstas röstade 21 av 23 ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík för en plan för hur några av stadskärnans populäraste shoppinggator ska förvandlas till gågator året runt. Sedan 2012 har delar av gator som Laugavegur, Bankastræti och Skólavörðustígur stängts av för biltrafik under somrarna. De har även stängts av under julhandeln och festivaler.

Opinionsundersökningar visar att det finns ett starkt stöd för gågatorna. Nöjdast är personer som själva är bosatta i centrala Reykjavík.

Men alla är inte nöjda. Centrumföreningen Miðbæjarfélagið presenterade i går en namnlista med underskrifter från 238 personer som driver företag i stadskärnan. Där vänder de sig mot gågatorna. De hävdar att gågatorna har negativ inverkan på försäljningen.

Bland undertecknarna finns en rad anrika butiker. Där märks bland annat bokhandlarna Penninn Eymundsson och Mál og menning. Men där finns inga av de butiker som främst siktar in sig på turister som kunder.

En av initiativtagarna är Bolli Ófeigsson, som äger Gullsmiðja og listmunahús Ófeigs på Skólavörðustígur. Han lägger skulden på den minskande försäljningen på gågatorna. Han säger till Vísir att kunderna i dag till 95 procent är utländska turister:
"Vi vill få så många som möjligt till centrum och vi vill naturligtvis får islänningar till centrum. De har mer eller mindre slutat komma men detta är islänningarnas centrum och Islands centrum och vi vill få vårt folk till centrum och vi vill att verksamheten ska kunna leva här."
Bolli Ófeigsson efterlyser fler parkeringsplatser och gator öppna för biltrafik. Han tycker också att det är för svårt att ta sig till centrum med buss.

Men Guðrún Jóhannesdóttir, som äger husgerådsbutiken Kokka på Laugavegur, håller inte med. Hon säger till RÚV att det finns ett brett butiksutbud i stadskärnan. Hon tror inte att gågatorna är skälet till att vissa handlare har svårt att locka kunder:
"Saken är bara den att driftsmiljön håller på att förändras otroligt snabbt. Det är helt annorlunda mot hur det var för tjugo år sedan. Jag talar nu inte om för fyrtio eller femtio år sedan. Detta befinner sig i ständig utveckling."
De handlare som motsätter sig gågatorna kan inte räkna med någon attitydförändring från majoriteten i kommunfullmäktige. Den 1 maj omvandlas många av de viktigaste shoppinggatorna till gågator. Och den här gången kommer flera av dem att förbli stängda för biltrafik när hösten kommer.

I det första skedet rör det sig om Laugavegur från Vatnsstígur och västerut, Bankastræti och nedersta delen av Skólavörðustígur. Men kommunen tittar på fler gator - bland annat i Kvosin och Laugavegur ända upp till Hlemmur.

Sigurborg Ósk Haraldsdóttir är kommunpolitiker för Piratpartiet och ordförande för planerings- och kommunikationsnämnden. Hon säger till RÚV att det inte finns fog för kritiken från vissa handlare om att förändringarna i centrum skulle ske utan samråd. Syftet med gågatorna är att förbättra både för handlare och alla som rör sig i stadskärnan:
"Jag anser att det har mycket positiv inverkan på livet i staden. Jag anser att det kommer att utveckla centrum och stärka det. Vi vet att det ökar handeln i centrum att öppna gågator. Vi har erfarenhet från våra grannstäder. Till exempel i Köpenhamn har många gågator öppnats och där ökade handeln med omkring 25 till 40 procent."
Här kan du läsa mer om gågatorna i Reykjavík.

Dagens citat

"Den stora möjligheten för framtiden inom den isländska turistnäringen ligger i att nå jämvikt i ökning av turister i dessa områden så att turismen fortsätter att bli en ryggradsnäringsgren i ekonomin och uppbyggnaden av livsvillkor på Island. Vi är mycket optimistiska inför framtiden och det finns inget skäl att tro att turisterna skulle försvinna plötsligt som sillen gjorde förr i tiden. Det är otänkbart."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, säger i Fréttablaðið att han inte befarar något ras för turismen till Island.

tisdag 19 mars 2019

Nato-flyg från Keflavík mötte ryska bombplan

Två ryska bombplan flög i går morse in i Natos luftövervakningsområde och möttes av italienskt stridsflyg stationerat i Keflavík. De italienska planen identifierade de ryska bombplanen som flög utan påslagen transponder. Incidenten är den första i sitt slag i år. De ryska planen flög aldrig in i isländskt luftrum.

Fyra stridsflygplan av typen Eurofighter Typhoon EF-2000 är stationerade i Keflavík sedan snart två veckor tillbaka. Det är det italienska flygvapnet som fram till mitten av april övervakar det isländska luftrummet. Förra veckan övade de inflygningar i Akureyri och Egilsstaðir.

De italienska styrkorna består av omkring 140 personer. Dessutom har de sällskap från Nato-basen i tyska Uedem. Det uppger kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Sedan 2008 har Nato-flyg regelbundet stationerats i Keflavík. Utöver att övervaka luftrummet följer de också ryska ubåtar i Nordatlanten. Den utökade ryska närvaron har fått USA att för första gången sedan 2006 - då basen i Keflavík stängdes - på nytt investera i Nato-anläggningar på Island. Det är en hangar som ska byggas om för att kunna ta emot fler typer av plan.

Det var i går morse som två okända flygplan kom in i Natos luftövervakningsområde. Två av de italienska stridsflygplanen lyfte från Keflavík för att möta och identifiera dem. Det visade sig vara två ryska bombplan av typen Tupolev Tu-142 som flög utan påslagna transpondrar.

Kustbevakningen skriver i ett pressmeddelande att de två ryska bombplanen aldrig flög in i isländskt luftrum. Det är första gången i år som ryskt flyg kommer in i Natos luftövervakningsområde. Senast det hände var i december förra året.

Självständighetspartiet drar ifrån Socialdemokraterna

Inte på tio månader har Självständighetspartiets försprång till Islands näst största parti som i dag. Det är nu 23,6 procent av islänningarna som sympatiserar med Självständighetspartiet mot 13,8 procent för Socialdemokraterna. Centerpartiet vinner tillbaka väljare från Framstegspartiet och Folkets parti. Det visar den senaste undersökningen från MMR.

Efter skandalen på Klaustur - där fyra centerpartister hånade och hetsade mot kvinnliga politiker och olika minoritetsgrupper - rasade Centerpartiets väljarstöd. I MMR:s mätningar såg det ut som att de väljare som övergav partiet i stället vände sig till Framstegspartiet och Folkets parti.

Nu ser det ut som att många av de flyktade väljarna är på väg tillbaka. Både Folkets parti och Framstegspartiet backar samtidigt som Centerpartiet går framåt i opinionen.

Centerpartiet får 8 procent, en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan. Samtidigt backar Framstegspartiet med 2,4 procentenheter till 11,1 procent. Och Folkets parti tappar 2,2 procentenheter till 4,7 procent och faller därmed under femprocentsspärren till alltinget.

Självständighetspartiets försprång till landets näst största parti är nu det största på tio månader. Då - i maj 2018 - var det också 9,8 procentenheter. Nu får Självständighetspartiet 23,6 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Socialdemokraterna backar med 2,1 procentenheter till 13,8 procent. Opinionssiffran är partiets sämsta hos MMR på tio månader.

Piratpartiet är mätningens stora vinnare. Piratpartiet ökar med 3,2 procentenheter till 13,6 procent. Därmed återtar partiet också positionen som tredje störst på Island.

Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 11,4 procent. Renässans går framåt med 1,3 procentenheter till 9,4 procent.

MMR särredovisar numera väljarstödet för Islands socialistparti. Avståndet upp till femprocentsspärren växer dock. Islands socialistparti får 2,5 procent, en tillbakagång med 1,1 procentenheter.

Utanför alltinget finns även Ljus framtid med 0,7 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter. Inga väljare sade sig sympatisera med Folkfronten eller Gryning. Bägge fick alltså 0 procent, en minskning med 0,4 procentenheter respektive 0,1 procentenhet.

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Centerpartiet vänder åter nedåt. Nu är det 41,8 procent som stödjer regeringen, en minskning med 1 procentenhet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Island och Storbritannien överens om fortsatt handel

Handeln och utbytet mellan Island och Storbritannien fortsätter som tidigare även efter ett brittiskt utträde ur EU utan något avtal. Förhandlingarna mellan Island, Norge och Storbritannien blev klara i går kväll. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson välkomnar avtalet med Islands viktigaste handelspartner.

Om tio dagar lämnar Storbritannien EU. Det är troligt att premiärminister Theresa May försöker skjuta upp utträdet eftersom det i dagsläget inte finns något avtal mellan EU och Storbritannien. Och utan ett avtal finns en rad frågetecken för hur samarbetet mellan länderna ska fortsätta.

Sedan tidigare har Island och Storbritannien kommit överens om villkoren för islänningar bosatta i Storbritannien och britter bosatta på Island. Ingen kommer att tvingas flytta på grund av ett brittiskt utträde utan avtal. I stället kan de fortsätta leva i respektive land på samma sätt som tidigare. Länderna har dessutom kommit överens om flygtrafiken.

Handelsfrågorna har varit något svårare att lösa. Förhandlingarna ska enligt uppgifter i det närmaste ha blivit klara i fredags. I går kväll gav Storbritannien, Norge och Island klartecken till en överenskommelse.

Överenskommelsen innebär att handeln mellan länderna kan fortsätta enligt samma villkor som i dag. I praktiken är det nya avtalet en förlängning av EES-avtalet. Det innehåller enligt NTB inga förändringar av tullar. Däremot ingår inte tjänster i avtalet.

Avtalet är provisoriskt. Det är också tecknat som ett slags nödlösning om Storbritannien skulle lämna EU utan avtal. Om det skulle ske kan avtalet mellan Island och Storbritannien förhandlas om för att anpassas till de nya myndigheterna. Tanken är dock att det i första hand ska fungera som en brygga under en avtalslös övergångsperiod.

Storbritannien har tidigare kommit överens om liknande avtal med Schweiz och Liechtenstein. Liam Fox, Storbritanniens handelsminister, bekräftade i går kväll på Twitter att avtalet var i hamn:
"BREAKING: Our negotiators have just initialled a trade agreement with Iceland & Norway for the European Economic Area. This is the 2nd biggest agreement we're rolling over and trade with EEA is worth nearly £30bn. This is on top of the agreement we’ve signed with Liechtenstein."
Tanken är att avtalet mellan Storbritannien och Island ska undertecknas i nästa vecka. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson säger till RÚV att nästa steg är att förhandla fram ett långvarigt avtal mellan länderna:
"Det spelar ingen roll hur de lämnar för våra egna intressen ska vara tillgodosedda så gott som möjligt, men vi bestämmer inte över hur utfallet blir mellan britterna och EU vilket kan ha inverkan på oss. Sedan väntar nästa uppgift som är en framtidsöverenskommelse i Storbritanniens och Islands relationer. Det här är provisoriskt men vi har varit mycket nöjda med kommunikationen med britterna och räknar inte med annat än att vi får ett bra resultat när det gäller ländernas framtida utbyte."
Storbritannien är Islands enskilt viktigaste handelspartner. Britter är också den näst största turistgruppen till Island.

Dagens citat

"De har vänt sig till rådgivare och de har naturligtvis blivit offentligt förnedrade - säkerligen de första som sätts i gapstocken på den offentliga arenan på omkring 200 år."

Þorsteinn Sæmundsson, alltingsledamot för Centerpartiet, i Vísir om hur de fyra partikamrater som hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper under en barrunda på Klaustur i Reykjavík har hanterat situationen.

måndag 18 mars 2019

Árneshreppur säger ja till första steget för vattenkraftverk

Förberedelserna för ett vattenkraftverk vid Hvalá i Árneshreppur kan börja. Ett enigt kommunfullmäktige säger ja till den nya detaljplan som gör det möjligt för Vesturverk att påbörja arbetet. Företaget får klartecken till bland annat arbetarbostäder, utvinningsområden för sten och en 25 kilometer lång väg.

Inför vårens kommunalval hamnade fokus plötsligt på Árneshreppur i Västfjordarna, Islands minsta och mest ensligt belägna kommun. Ett splittrat kommunfullmäktige hade då sagt ja till den första etappen för ett kraftverksbygge vid Hvalá. Beslutet klubbades med tre röster mot två.

Strax före valdagen folkbokförde sig arton personer i Árneshreppur. En majoritet av dem hävdade att de bodde på gårdar som varit öde i årtionden. De var tillräckligt många för att kunna påverka utgången i valet. Om motståndarna till kraftverksbygget hade fått majoritet hade de kunnat stoppa planerna.

Men alla utom två ändringar av folkbokföringsadresser revs upp eftersom de helt enkelt inte var bosatta i Árneshreppur. I kommunalvalet var det fem från ja-sidan som valdes in i fullmäktige.

De har nu enhälligt röstat ja till förändringar i detaljplanen som innebär att Vesturverk på plats kan börja undersöka förutsättningarna för ett vattenkraftverk. Det innebär bland annat klartecken till en 25 kilometer lång väg från Trékyllisvík vid Norðurfjörður förbi Eyri och Ófeigsfjörður till Hvalá, arbetarbostäder och utvinningsplatser för bland annat sten.

Ändringarna i detaljplanen klubbades redan i höstas. Men då annonserades de två dagar för sent. Därför fick kommunen göra om processen. Den förändrade detaljplanen skickas nu till Skipulagsstofnun för godkännande. När den annonseras på nytt träder den också i kraft. Därmed kan Vesturverks förberedelser börja arbeta på plats vid Hvalá.

Här kan du läsa mer om vattenkraftverket vid Hvalá.

Efter fem år - Alex godkänns som isländskt flicknamn

Efter fem års kamp mot staten får flickan Alex Emma heta just så. Tidigare har Mannanafnanefnd vid två tillfällen nekat föräldrarna att ge henne namnet Alex. Nämndens skäl är att Alex redan är ett pojknamn och att det på Island inte finns någon hävd för Alex som flicknamn. Men Héraðsdómur Reykjavíkur anser att flickans rätt till sitt namn går före.

I december 2013 valde Mannanafnanefnd, den nämnd som avgör om förnamn ska godkännas eller inte, att säga nej till Alex som flicknamn. Motiveringen var att Alex redan var tillåtet som pojknamn. Och nämnden tolkade lagen som att ett visst förnamn inte kunde godkännas för bägge könen.

Undantag från den principen kan enligt Mannanafnanefnd bara göras om det finns särskilda skäl. Och på Island fanns det ingen hävd för Alex som flicknamn.

Föräldrarna gav sig inte. När Aríel godkändes som både flick- och pojknamn skickade de in en ny ansökan. Men beslutet från Mannanafnanefnd ändrades inte. Nämnden avslog ansökan eftersom den ansåg att det fanns en starkare tradition för Alex som pojknamn på Island. Och denna tradition stod i vägen för att ge klartecken för Alex som flicknamn.

Eftersom flickan inte hade något godkänt förnamn fick hon länge heta Stúlka, 'flicka', i folkbokföringen. Det är detta "namn" som tilldelas alla flickor som inte har något registrerat förnamn. Stúlka ändrades senare till bara en punkt - något som symboliserar att föräldrarna inte lämnat besked om något förnamn inom den tidsfrist som finns.

Med bara en punkt i passet där det finns plats för ett förnamn går det inte att resa utomlands. Sedan "ersättningsnamnet" Stúlka försvann har familjen inte kunnat färdas utanför Island.

Föräldrarna valde att stämma staten. Det var ett val som innebar en avsevärd ekonomisk risk. Den som inte meddelar ett godkänt namn inom ett halvår från födseln får nämligen böta 1 437 isländska kronor om dagen. Om de förlorade i domstol skulle de riskera att tvingas betala böter på drygt 2 miljoner.

Men Héraðsdómur Reykjavíkur ger föräldrarna rätt. Domstolen anser visserligen att det innebär en viss risk för det isländska språket genom att godkänna Alex som ett flicknamn. Den risken anses dock inte väga lika tungt som Alex Emmas rätt till sitt namn. Det personliga intresset väger enligt domstolen i det här fallet tyngre än det samhälleliga intresset i form av ett traditionellt namnskick.

Föräldrarna behöver inte ansöka om flicknamnet Alex en tredje gång. Héraðsdómur Reykjavíkur ger dem tillstånd att vända sig direkt till folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands för att registrera namnet.

De behöver inte heller stå för några rättegångskostnader. Staten ska betala samtliga kostnader för rättsprocessen.

Det är ännu oklart om staten kommer att överklaga domen till Landsréttur. När staten tidigare förlorat i liknande mål har domarna inte överklagats. Beslutet om ett eventuellt överklagande ligger på justitieminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttirs bord.

Här kan du läsa mer om turerna kring Alex som flicknamn.

Ny justitieminister vill överklaga dom om Landsréttur

Inför hotet om en ny misstroendeförklaring var justitieminister Sigríður Á. Andersen inte garanterad stöd från Gröna vänstern. Ett skäl till att hon valde att avgå var hård press från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Efterträdaren Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill överklaga den dom från Europadomstolen som har satt rättsväsendet i gungning.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände i förra veckan Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som instiftades i januari förra året. Först vägrade hon att medge några misstag eller att avgå. Men efter ett dygn lämnade hon ändå posten som justitieminister.

Sigríður Á. Andersen blev därmed den sjätte ministern i republiken Islands historia som avgick efter hård kritik. Och när Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tillträdde som justitieminister i torsdags blev hon den åttonde ministern sedan finanskraschen att ha ansvaret för dessa frågor.

Hade inte Sigríður Á. Andersen avgått hade hon sannolikt ställts inför en ny misstroendeförklaring. Och den här gången är det inte säkert att hon hade överlevt. Den skarpa kritiken från Europadomstolen för mänskliga rättigheter gjorde att hennes ställning försämrades avsevärt. Tidigare har det varit inhemska domstolar som dömt ut förfarandet.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir ska enligt uppgifter ha talat med både Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, och Sigríður Á. Andersen. Hon ska då ha sagt att Sigríður Á. Andersens situation blivit ohållbar. Utan ett - åtminstone tillfälligt - avhopp från posten kunde hon inte garantera att Gröna vänstern skulle rädda henne i en misstroendeomröstning.

Uppgifterna om Katrín Jakobsdóttirs agerande är inte bekräftade. Men missnöjet med Sigríður Á. Andersen har varit stort inom Gröna vänstern. En av partiets alltingsledamöter, Rósa Björk Brynjólfsdóttir, säger i Morgunblaðið att hon skulle ha röstat ja till misstroende mot Sigríður Á. Andersen:
"Jag stödde misstroendeförklaringen förra året och jag skulle alltid göra det igen. Jag tror att det hade varit svårt för Gröna vänstern att ge sig in i en andra misstroendeförklaring mot samma minister."
Rósa Björk Brynjólfsdóttir anser inte att Island ska överklaga Europadomstolens dom. Det är en utbredd uppfattning inom Gröna vänstern. Utfallet är inte bindande. Däremot brukar Island alltid följa domarna. Men Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, som tillfälligt tagit över som justitieminister, säger i Fréttablaðið att hon vill få en ny prövning:
"Det är min tydliga vilja att vi överklagar. Där står så stora intressen på spel att jag anser det vara nödvändigt."
Självständighetspartiets ministrar gick direkt ut med att de ville överklaga domen. Dómstólasýslan, den myndighet som hanterar just domstolsfrågor, uppger i ett pressmeddelande att det hade varit lämpligast att först granska domen innan det togs något beslut om nästa steg. Den hållningen klubbades av styrelsen med fyra röster mot en.

Det är utnämningen av fyra domare som har underkänts av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. När de femton domarna till Landsréttur utnämndes valde Sigríður Á. Andersen att inte utse de femton som ansågs vara mest kvalificerade. I stället handplockade hon fyra lägre rankade kandidater. Det är detta beslut som har underkänts.

Troligt är att de rättegångar - totalt 82 stycken - där någon av de fyra domarna varit inblandade kommer att behöva tas om. I väntan på besked uppger Landsréttur i ett pressmeddelande att de fyra domarna inte kommer att delta i några domar. Domstolen kommer att arbeta vidare med de elva domare som inte är omstridda.

Eftersom Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir redan är turism-, industri- och innovationsminister är det inte troligt att hon kommer att fortsätta som justitieminister under hela mandatperioden. Sigríður Á. Andersen talade om att hon tillfälligt klev åt sidan - men utan en ny prövning som ger henne rätt är det inte troligt att Gröna vänstern låter Självständighetspartiet göra henne till minister igen.

Två tänkbara efterträdare är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Birgir Ármannsson. Hon är partisekreterare och ordförande i alltingets utrikesnämnd. Han är Självständighetspartiets gruppledare i alltinget. Båda är utbildade jurister.

Om valet faller på Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir kan hon bli den yngsta kvinnliga ministern genom tiderna. Yngst hittills är just Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som var 29 år och två månader när hon blev statsråd. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir fyller 29 år i november.

Yngst är Eysteinn Jónsson. Han var 27 år och elva månader när han 1934 utsågs till finansminister.

Katrín Jakobsdóttir kommer i alltinget i dag att presentera en rapport om hur Island reagerat på domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

"Vi får inte plats med alla dina titlar."

Sigríður Hagalín Björnsdóttir, programledare för Kastljós i RÚV, presenterar justitie-, turism-, industri- och innovationsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och förklarar samtidigt varför hon bara får titeln justitieminister i sändningen.

söndag 17 mars 2019

Dagens bonuscitat

"Och jag har blivit så less på hur all debatt om internationellt samarbete ibland handlar om stenhårda affärer. Vad jag får ut av detta. De bästa avtalen är de som alla parter tjänar på. Ett gott exempel på det är EES-avtalet som har gett oss mycket välstånd. Jag är övertygad om att införande av euro med ett bra inträdesavtal i EU skulle bli ännu ett lyckokast i nationens historia."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, sade i lördagens tal under partistyrelsemötet i Bifröst att han fortsätter att förespråka ett isländskt EU-medlemskap.

Sas flyger mellan Sverige och Island i sommar

Sas börjar flyga mellan Stockholm Arlanda och Keflavík i sommar. Men det blir bara en avgång i veckan i varje riktning. Och trafiken pågår bara i två månader. Inför sommaren återupptar även Wow Air turerna mellan Sverige och Island. Icelandair erbjuder i sommar upp till tre avgångar om dagen från Stockholm.

När konkurshotet mot Wow Air blev akut var linjen mellan Keflavík och Stockholm en av de sträckor som lades ned för att minska kostnaderna. Wow Airs trafik mellan Sverige och Island har aldrig varit någon ekonomisk succé på helårsbasis. Wow Air började 2016 flyga från Västerås men flyttade snart till Arlanda när intresset var för lågt.

Konkurshotet mot bolaget är inte borta. Wow Air bantade linjenätet vid årsskiftet och anpassade det till en betydligt mindre flotta. Men i sommar återvänder Wow Air till Arlanda. Från den 3 juni till den 25 oktober flyger bolaget mellan Stockholm och Keflavík på måndagar, onsdagar och fredagar.

Även Icelandair har stått inför en svår ekonomisk situation. Bolaget gjorde en misslyckad satsning på utökad trafik till Nordamerika. Efter ett vd-byte valde Icelandair att lägga större vikt vid Europa - ett beslut som säkerligen underlättades av Wow Airs nedskärningar.

Icelandair har som tidigare minst en daglig avgång mellan Stockholm och Keflavík. I sommar blir det som mest tre avgångar om dagen. Däremot blir det ingen trafik mellan Göteborg och Keflavík den här sommaren.

Sas har inte haft någon trafik mellan Stockholm och Keflavík sedan sommaren 2012. Sedan tidigare flyger bolaget dock från Oslo och Köpenhamn. Men med start den 30 juni återupptas trafiken. Den här gången handlar det inte om någon större satsning. Det blir bara en tur i veckan - på söndagar - och trafiken upphör redan den 25 augusti.

Knapp majoritet vill inte att Island tar emot fler flyktingar

En majoritet av islänningarna vill inte att Island ska utöka flyktingmottagandet. Men gapet mellan ja- och nej-sidan är litet. Däremot är avstånden stora mellan olika samhällsgrupper. Yngre, personer med högskoleutbildning, kvinnor och boende i Reykjavík är i större utsträckning positiva till att välkomna fler flyktingar.

De senaste åren har Island tagit emot omkring 50 kvotflyktingar i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR. I år kommer antalet kvotflyktingar att växa till omkring 70 personer. Hittills har det funnits ett stort intresse från kommuner att ta emot flyktingar.

En majoritet av de flyktingar som välkomnats de senaste åren har flytt från kriget i Syrien. Island har också vid flera tillfällen nyligen gett hbtq-personer som förföljts i sina hemländer i Afrika en fristad.

Men frågan om ett utökat mottagande delar islänningarna. En knapp majoritet - 53,6 procent - instämmer inte i påståendet om att Island bör ta emot fler flyktingar. Något färre - 46,4 procent - håller med om att flyktingmottagandet ska bli mer omfattande. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Synen på flyktingmottagandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Mest positiva till att ge fler flyktingar en fristad på Island är islänningar i åldern 18 till 24 år, personer som har högskoleutbildning, kvinnor och boende i Reykjavík.

Män, islänningar i åldern 55 till 64 år, personer som enbart har grundskoleutbildning och boende på landsbygden är enligt Gallup i större utsträckning negativa till ett mer generöst utökande.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Dagens citat


"Because the mud is so thick, visitors step over the fences and walk parallel to the path, which rapidly damages the plant life. ... The infrastructure is not set up to accomodate so many visitors."

Daníel Freyr Jónsson vid Umhverfisstofnun kommenterar för AFP beslutet att stänga Fjaðrárgljúfur - en plats som blev mycket populärare bland turister sedan Justin Bieber spelat in en video i området - för alla besökare fram till den 1 juni på grund av skador på växtligheten - läs mer här.

lördag 16 mars 2019

Dagens bonuscitat

"Hemma hos min farmor fanns en väggbonad med en bild på getter och på den bilden tittade jag alltid när jag gick upp för trappan hos henne då jag var hos farmor och farfar när jag gick gymnasiet. Jag ville också påstridigt alltid få sitta på höger sida i bilen när vi körde österut från Reykjavík eller till Reykjavík från Geitháls. Då fanns några getter i en inhägnad vid vägen. Men jag räknade aldrig med att skaffa getter. Det fanns inte på kartan - inte ens efter att jag blivit bonde och hade nog mark och möjligheter."

Anna María Flygenring, ny ordförande för getböndernas förening Geitfjár­ræktarfélags Íslands, i Bændablaðið om hur hennes intresse för den isländska geten växte fram - läs mer här.

Ex-politiker får inte biografin raderad från alltingets webb

En politiker som ville få sin biografi raderad från alltingets webbplats får nej. Persónuvernd skriver i ett beslut att det för allmänheten är av stor betydelse att kunna se vilka olika kopplingar som folkvalda ledamöter har. Den som ställer upp i val får också räkna med att vissa personuppgifter är tillgängliga för allmänheten.

I mars förra året vände sig en person - som inte namnges i Persónuvernds beslut - som tidigare suttit som ersättare i alltinget till myndigheten. Ex-politikern ville få delar av sin biografi raderad från alltingets webbplats.

Politikern hade först uppmanat alltingets sekretariat att ta bort den, men fått avslag. Sekretariatet hade dock ändrat vissa uppgifter efter önskemål från ex-politikern - som ska ha mist sin plats som ersättare efter senaste alltingsvalet hösten 2017.

Ex-politikern hävdar att det inte är rimligt att det efter att en ledamot lämnat alltinget ska finnas detaljerad information om bland annat släktförhållanden, utbildning och yrkeskarriär på webbplatsen. Den tidigare politikerna anser dessutom att alltingets hantering av personuppgifter står i strid med isländsk lag.

Men Persónuvernd nobbar ex-politikern. Myndigheten skriver i beslutet att det för allmänheten är av stor betydelse att det finns lättillgänglig information om folkvalda och deras kopplingar av olika slag och eventuella anknytningar till särintressen. Sådana upplysningar kan vara relevanta även fast politikern inte sitter kvar i alltinget.

Vidare anser Persónuvernd att alltingets behandling av personuppgifter följer lagen. Biografierna följer också de normer som finns för hur sådana skrivs.

 Dessutom får enligt myndigheten den som tar plats i alltinget räkna med en viss grad av offentlighet - i det här fallet information av personlig karaktär som är lätt åtkomlig för allmänheten. På alltingets webbplats finns biografiska upplysningar för alla politiker som tagit plats i alltinget sedan 1845. De utgör enligt Persónuvernd en grundsten i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Här kan du läsa beslutet i sin helhet.

En av fyra islänningar vill köpa begagnad elbil

Var fjärde islänning som funderar på att köpa en begagnad bil överväger att välja en eldriven bil. Intresset för elbilar fortsätter att öka - samtidigt som allt färre kan tänka sig att köpa en bensindriven bil. Mest intresserade av elbilar är personer bosatta i huvudstadsregionen. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När MMR 2015 frågade om intresset för att köpa begagnad bil var det bara 8 procent som betraktade elbil som det bästa alternativet. Sedan dess har elbilens popularitet ökat från år till år. Nu är det 26 procent som föredrar elbil om de köper begagnat. Inom loppet av ett år har intresset växt med 7 procentenheter.

Dieseldrivna bilar behåller dock ställningen som det mest attraktiva alternativet. Hela 44 procent svarar att de i första hand skulle köpa en dieselbil, en uppgång med 5 procentenheter.

Däremot är det allt färre som kan tänka sig en bensindriven bil. Nu är det 29 procent som föredrar bensin som drivmedel, en minskning med 13 procentenheter på bara ett år.

Metan är det mest attraktiva drivmedelsvalet för 2 procent, en ökning med 2 procentenheter.

Försäljningen av elbilar på Island har ökat dramatiskt de senaste åren. Men laddstationerna finns i stor utsträckning bara i större städer. På landsbygden är det betydligt glesare. Det är ett faktum som tycks påverka opinionen.

På landsbygden är det bara 19 procent som funderar på elbil - men i huvudstadsregionen är det hela 31 procent som överväger eldrivet. Kvinnor samt medel- och höginkomsttagare är också mer intresserade av elbilar. Mindre intresserade är män och låginkomsttagare.

Dieseldrivna fordon lockar fler män och låginkomsttagare. Det är också det i särklass mest eftertraktade drivmedelsalternativet för islänningar på landsbygden.

Bensin är förstahandsvalet för fler begagnatspekulanter bland personer boende i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och kvinnor.

Här kan du läsa mer om intresset för elbilar.

Dagens citat

"I denna rättegång fördes det fram anklagelser mot mig som hade kunnat sluta med att jag hamnade i fängelse, vilket enligt min mening var totalt orimligt och fullkomligt absurt vilket domstolen faktiskt också kom fram till med undantag för en formalitet."

Geir H. Haarde, tidigare statsminister, i Morgunblaðið om den rättsprocess i landsdomstolen där han efter finanskraschen åtalades för försumlighet.

fredag 15 mars 2019

Dömdes och greps samma dag - slipper fängelse

Samma dag som mannen dömdes för stöld och bedrägeri greps han för nya stölder och bedrägerier. Han slapp sitta av straffet i den första domen - men skulle tvingas i fängelse om han gjorde sig skyldig till nya brott. Mannen greps alltså samma dag som domen föll. Eftersom det inte registrerats vilket klockslag domen avkunnades slipper han fängelse ännu en gång.

Den 26 november förra året dömdes en man till 60 dagars fängelse för stöld och bedrägeri. Men domen var villkorlig. Om han inte gjorde sig skyldig till ytterligare brottslighet inom två år skulle han slippa avtjäna straffet.

Samma dag greps mannen åter av polisen. Han hade då först stulit en plånbok. Därefter begav han sig till en butik där han använde ett betalkort som fanns i plånboken för att handla. Med hjälp av kortet kunde han handla för 10 360 isländska kronor. Mannen gick vidare till en annan butik där han försökte handla för 1 995 kronor. Men där tog det stopp.

Om mannen hade gripits efter att domen föll skulle han alltså behöva avtjäna det tidigare straffet. Men nu slipper han. Héraðsdómur Norðurlands eystra har inte noterat vilken tid domen avkunnades. Han kan alltså ha gripits innan han kände till den. Och därför väljer domstolen att inte låta honom avtjäna det straffet.

Mannen döms nu till tre månaders fängelse. Även denna dom är dock villkorlig. Gör han sig inte skyldig till ny brottslighet inom två år behöver han inte sitta av straffet.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Aron och Hekla populäraste namnen för nyfödda på Island

Aron och Hekla var de namn som var populärast bland isländska föräldrar under 2018. Det var 30 nyfödda isländska pojkar som fick förnamnet Aron. Och 15 flickor gavs namnet Hekla. Det är första gången som Hekla toppar listan över de populäraste flicknamnen. Det visar statistik från Þjóðskrá Íslands.

Hekla är en av de isländska vulkaner som tros stå på tur för ett utbrott. Det senaste utbrottet i Hekla ägde rum 2000. Sedan dess har vulkanen expanderat mer än nivåerna vid det förra utbrottet - något som tyder på att ny magma har fyllt Heklas magmakammare och fått berget att utvidga sig.

Men Hekla är också ett vanligt flicknamn. Och hotet från vulkanen Hekla tycks inte avskräcka nyblivna föräldrar. Förnamnet ökar nämligen i popularitet.

Hekla är ett ganska nytt förnamn. Fram till 1910 års folkräkning fanns det inga registrerade bärare. De första flickorna som gavs namnet Hekla föddes under 1910-talet. Sedan dess har det alltså blivit vanligare. Den 1 januari 2017 fanns det 464 islänningar som bar namnet Hekla.

Förnamnet är bildat just till vulkanen Hekla. Men det namnet har i sig ett oklart ursprung. Det har bland annat kopplats till substantivet hekla, 'kappa med huva', och verbet hekla, 'virka'. Eftersom Heklas topp ofta är täckt av moln är det vanligt att namnet förknippas med substantivet.

Under 2018 var det 15 flickor som fick förnamnet Hekla. Det var första gången som Hekla toppade listan över Islands populäraste flicknamn. Tvåa var Embla med 14 nya bärare och trea var Anna och Emilía, namn som gavs till 13 nyfödda flickor var.

Populäraste pojknamnet var Aron som under 2018 fick 30 nya bärare. Aron har en lång historia på Island. De första bärarna föddes sannolikt redan på 1100-talet. Men det är först i modern tid som namnet har blivit riktigt vanligt. I 1845 års folkbokföring var bärarna bara sex och 1910 var de fyra. Men 2017 bars namnet av 1 533 isländska män.

Tvåa bland pojkarna var Kári med 22 nya bärare och trea Brynjar med 20 nya bärare.

Värt att notera är att variationen är mycket större bland flickor än bland pojkar. Med 15 nya bärare hade till exempel Hekla inte tagit sig in på topp tio bland pojkarna. Gränsen för topp tio bland pojknamnen gick vid 16 nya bärare.

Här kan du läsa mer om de populäraste namnen för nyfödda på Island.

Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir ny justitieminister

Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir tar över som justitieminister efter Sigríður Á. Andersen. Men utnämningen är tillfällig. Frågan är dock om Sigríður Á. Andersen kommer tillbaka eller om Självständighetspartiet i stället väljer andra förändringar i regeringen. Samtidigt får partiet hård kritik från koalitionspartnern Gröna vänstern.

Sigríður Á. Andersen blev i går den sjätte isländska ministern sedan självständigheten som lämnade in sin avskedsansökan. Själv har hon hävdat att det rör sig om en tillfällig paus. Det är dock inte upp till henne att avgöra om hon åter ska sätta sig på posten som justitieminister. Den frågan kommer att avgöras av Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Avhoppet kommer sedan Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömt ut Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som instiftades den 1 januari 2018. Samma advokat som tog fallet till domstol har redan vänt sig till Europadomstolen med ytterligare elva fall. Allt pekar på att domarna där kommer att gå samma väg.

Just nu är osäkerheten stor inom det isländska rättsväsendet. Det kan vara så att samtliga 82 domar från Landsréttur där någon av de fyra felaktigt utnämnda domarna deltagit är bristfälliga. Det tyder inte på att det skulle vara något fel på domarna i sig - men det kan däremot betyda att rättegångarna behöver tas om.

Just nu avkunnar inte Landsréttur några domar. Frågor som regeringen nu måste lösa är om de fyra tjänsterna ska utlysas på nytt. Det vore dock inte helt enkelt eftersom det inte finns några skäl till att sparka kvartetten då ansvaret ligger på ministerns bord. Dessutom finns inga tidsbegränsningar för domaruppdraget.

Och om det tar flera år att reda ut frågetecknen - något som inte är osannolikt om regeringen överklagar domen - kan knappast Landsréttur arbeta normalt. En tänkbar lösning är i så fall att Hæstiréttur Íslands tillfälligt ersätter Landsréttur.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir utsågs i går till ny justitieminister. Hon blir den åttonde som har ansvar för detta politiska område sedan finanskraschen. Hon är sedan tidigare ansvarig för turism, industri och innovation.

Efter gårdagens riksråd på Bessastaðir sade Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i Morgunblaðið att hon betraktar det som en tillfällig utnämning. Det finns dock inga beslut om någon eventuell återkomst för Sigríður Á Andersen:
"Vi talar om en kort tid. Vi talar inte om en utnämning för många månader."
Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är utbildad jurist. Hon har varit minister sedan hösten 2016. Många pekar ut henne som en tänkbar ledare för Självständighetspartiet längre fram.

Hon var också den starkaste förhandsfavoriten till jobbet. Andra alternativ som ryktas ha varit aktuella var en rockad med Haraldur Benediktsson där han tillfälligt skulle ta över hennes tidigare ansvarsområden medan Þórdís Kolbrún Reykjfjörð Gylfadóttir hade uppdraget som justitieminister.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - som även hon är utbildad jurist - var en annan tänkbar kandidat. Andra som visat stort intresse för ministerposter är Páll Magnússon, Jón Gunnarsson och Brynjar Níelsson.

Men Páll Magnússons ställning har försvagats avsevärt efter hans agerande i samband med Självständighetspartiets splittring på Hemön. Jón Gunnarsson har inte rätt profil för posten. Och Brynjar Níelsson - också han jurist - är kontroversiell och dessutom gift med Árnfríður Einarsdóttir, en av de fyra regelvidriga domarutnämningarna som Sigríður Á. Andersen svarade för.

Troligt är alltså att Bjarni Benediktsson köpt sig tid genom gårdagens utnämning. Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är knappast någon varaktig lösning. Hade inte Sigríður Á. Andersen avgått hade regeringssamarbetet med Gröna vänstern varit hotat. Nu tar en respekterad och populär politiker över justitiedepartementet i väntan på vad som kan bli fler ommöbleringar bland de egna ministrarna.

Alltingsgruppen ska ha varit enig om valet av Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att det rör sig om en tillfällig åtgärd. Men ytterligare förändringar är inte att vänta inom de närmaste veckorna:
"Det var stor enighet och jag anser att detta är den klart bästa utgången eftersom den syftar till att skapa utrymme för att besluta om nästa steg. Man förhastar sig inte och utnämner till en ministerpost inom mindre än ett dygn."
Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är ett säkert val. Att välja en person som redan har en ministerpost rubbar heller inte maktbalansen inom alltingsgruppen. Alla andra troliga kandidater hade blivit omstridda. Det är inte osannolikt att Bjarni Benediktsson genom sitt agerande försöker skaffa sig förutsättningar för att kunna förankra ett annat namn.

Han brottas troligen även med könsfördelningen bland partiets ministrar. Även om han hävdat att Självständighetspartiet enbart går efter konsekvens så finns det också internt politiker som anser att det är bekymmersamt med en manlig majoritet på ministerposterna. Den hetaste kvinnliga kandidaten är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir - och det är möjligt att hon fortfarande betraktas som för oerfaren.

Det är dock inte säkert att turerna kring Landsréttur blir enbart den nya justitieministerns viktigaste fråga. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har uttalat sig på ett sätt som antyder att hon själv kommer att engagera sig för att hitta en lösning. Hon kan knappast formellt ta över frågan - men den som får jobbet kan räkna med att Katrín Jakobsdóttir kommer att staka ut kursen.

Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att hon tycker att Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är ett bra val:
"Jag tror att Þórðís kommer att klara den här uppgiften lika bra som de andra uppgifter som hon har hand om och att detta blir en lyckosam åtgärd."
Det finns också tydliga ideologiska skillnader mellan Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir och Sigríður Á. Andersen. Den före detta justitieministern hade en betydligt mer konservativ och nationalistisk profil. Hon argumenterade för en rad skärpningar av utlänningslagen som inte var populära inom Gröna vänstern. Där kan det nu bli en kursändring.

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, skriver i Stundin att den nya justitieministern har en möjlighet att stoppa en utveckling som han beskriver som oroande. Han vill inte att Sigríður Á. Andersens förslag ska bli verklighet. I stället efterlyser han en mer positiv syn på invandring och flyktingmottagande:
"Vi står vid ett vägskäl där vi kan välja motvilja, misstänksamhet och rädsla, isolationism och konservativ utrikespolitik - eller välja medmänsklighet, tolerans och ansvar och ge människor på flykt säkerhet och skydd. Först då visar det sig om vi är en liten eller stor nation."
Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, Piratpartiets gruppledare i alltinget, säger till RÚV att hon tror att Þórðís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kommer bli kvar på posten som justitieminister. I stället tror hon att någon annan kommer att få ta över uppdraget som minister för turism, industri och innovation:
"Jag hoppas att det här tillfälliga betyder att det bara är några få veckor eller så tills Självständighetspartiet har bestämt vem som blir ny turismminister."
Både Bjarni Benediktsson och Sigríður Á. Andersen har ifrågasatt Europadomstolen för mänskliga rättigheter och antytt att tisdagens dom inkräktade på Islands suveränitet. De har också antytt att Island skulle kunna lämna domstolen.

Det är inte en åsikt som är populär inom Gröna vänstern. Alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir skriver på Facebook att hon anser att de därmed ansluter sig till de nationalistiska och högerpopulistiska politiker som undergräver demokrati och mänskliga rättigheter:
"Jag tycker att det är mycket dåligt, för att inte använda starkare ord, när ordföranden för landets största parti och en minister i regeringen tillåter sig att ge sig in på mycket tvivelaktiga vägar i sina reaktioner på Europadomstolen för mänskliga rättigheters dom för att så tvivel om domstolen och misstänkliggöra den."
En annan alltingsledamot, Kolbeinn Óttarsson Proppé, säger till Vísir att det inte kommer på fråga för en regering ledd av Katrín Jakobsdóttir att lämna domstolen:
"Jag är helt överens om att Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter är en av grundstenarna i rättsövervakningen av mänskliga rättigheter i vår del av världen och vi ska vara stolta medlemmar av den."
Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

"Denna kanjon var inte så känd. Men jag tror att islänningar har känt till den mycket längre. Den fanns till exempel på ett frimärke på 60-talet. Den här stora ökningen har skett de senaste åren efter att Bieber kom. Det var säkert 50 till 80 procents ökning mellan åren 2016, 2017 och 2018."

Daníel Freyr Jónsson vid Umhverfisstofnun i RÚV om hur Justin Biebers inspelning av en musikvideo i Fjaðrárgljúfur påverkat intresset för att besöka platsen som nu är stängd för turister på grund av belastningen - läs mer här.

torsdag 14 mars 2019

Stórurð i Borgarfjörður eystri i 360 grader



Stórurð i Borgarfjörður eystri är en naturskön plats i ett av Islands populäraste vandringsområden. Nyligen besökte RÚV Stórurð. Du kan uppleva platsen i 360 grader i klippet ovan.

Árneshreppur får nöja sig med post en gång i veckan

Invånarna i Árneshreppur får nu nöja sig med att få och skicka post en gång i veckan. Post kommer nu att flygas till kommunen enbart på fredagar. Skälet är att flygbolaget Ernir flyttar tisdagsflyget till Gjögur i Árneshreppur till måndagar. Och den tidigarelagda turen fungerar inte med posthanteringen, berättar Litlihjalli.

Árneshreppur är Islands minsta och ensligaste kommun. Under vintern är den enda förbindelsen med omvärlden flyget från Gjögur till Reykjavík. Ernir har tidigare flugit på tisdagar och fredagar. Nu flyttas tisdagsflyget till måndagar. Och det påverkar posten.

I kommunen finns 26 registrerade hushåll och två företag. I vinter rör det sig dock i praktiken om betydligt färre invånare. Färre än tjugo personer bor i Árneshreppur hela året.

De senaste åren har utflyttningen från kommunen varit stor. Allt fler ifrågasätter nu om Árneshreppur kommer att överleva. I takt med utflyttningen har dessutom mycket av den sista kvarvarande samhällsservicen försvunnit.

Kommunens enda butik - lanthandeln i Norðurfjörður - lades ned i höstas. Kommunen räknar dock med att en ny butik ska öppna under våren. Skolan har stängt för gott eftersom det inför höstterminen bara fanns en elev i kommunen. Kvar finns en bensinpump och ett litet sparbankskontor.

Nu står det alltså klart att brevbärningen halveras. Post kommer enligt Litlihjalli bara att flygas till och från Gjögur på fredagar. Till den tidigarelagda turen på måndagar finns det inte tillräckligt många försändelser för att den ska vara motiverad. Genom att halvera utbärningen kan posten dessutom minska kostnaderna.

Sedan tidigare får den isländska glesbygden bara post varannan dag. Några andra platser - landsbygd utanför Ísafjörður, Bolungarvík, Patreksfjörður och Bíldudalur, Grímsey, Mjóifjörður och Dalatangi - får nöja sig med två gånger i veckan. Till Mjóifjörður och Dalatangi går det bara en båt två gånger i veckan under vintern. Och posten till Grímsey går med flyg.

Árneshreppur blir nu alltså det enda året runt-bebodda området som under vinterhalvåret bara får post en gång i veckan. Under somrarna kan post delas ut varannan dag.

Här kan du läsa mer om hotet mot Árneshreppur.

Sigríður Á. Andersen kovänder - avgår efter dom

Justitieminister Sigríður Á. Andersen avgår sedan Europadomstolen underkänt hennes utnämningar av domare till Landsréttur. Men Självständighetspartiet håller dörren öppen för en återkomst - och tänker också överklaga domen. Flera oppositionspartier sågar partiets reaktion på domen. De hävdar att tonläget för Island närmare länder som Polen och Ungern.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter fastslog i tisdags att en man som fällts för trafikbrott inte fått en rättvis rättegång. Bakgrunden var Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur, en domstol som togs i bruk i januari 2018. Som justitieminister valde hon att rata fyra av de högst rankade kandidaterna.

Den processen har nu underkänts. Domen har nu försatt hela det isländska rättsväsendet i totalt kaos. Och det kan dröja länge innan alla frågetecken är uträtade.

Landsréttur har totalt behandlat 832 mål sedan domstolen inrättades för ett drygt år sedan. De fyra domarna som lyftes in av Sigríður Á. Andersen har dömt i 82 brottmål. Det är nu oklart vad som händer med dessa domar.

Vilhjálmur H. Vilhjálmsson, den advokat som representerade den man som fick rätt i Europadomstolen, har gått vidare med elva fall. Eftersom samtliga gäller just domar där någon av de fyra domarna varit inblandade är det mycket sannolikt att även dessa elva kommer att få rätt.

Landsréttur kommer inte att avkunna några domar i veckan. Men utfallet i Europadomstolen påverkar även andra domstolar. Hæstiréttur Íslands skriver i ett pressmeddelande att rätten kommer att kontakta alla parter i mål där någon av de fyra domarna varit inblandade. Om någon vill riva upp domen från Landsréttur kommer den inte att behandlas av Hæstiréttur Íslands i det här skedet.

Páll Winkel, generaldirektör för Fangelsismálastofnun, säger till Vísir att några dömda har kontaktat myndigheten och begärt att få vänta med att avtjäna sina straff. Skälet är just den ovisshet som nu råder. Ingen som redan sitter på anstalt ska ha begärt att få senarelägga tiden i fängelse.

Sigríður Á. Andersen valde i går att avgå. Hon sade under en presskonferens att hon inte gjort något fel. Hon ansåg dock att domen gjorde det svårt för henne att hantera frågan i rollen som justitieminister. Hon beskrev dessutom avhoppet som en tillfällig paus:
"Detta är den politiska verkligheten. Jag älskar domstolarna för mycket för att låta det ske att människor kan hänga upp sig på att jag har varit inblandad i de beslut som har fattats där."
Hon fortsatte att kritisera Europadomstolen för mänskliga rättigheter och hävdade att den utmanade isländska domstolars självständighet. Hon sade också att hon tänkte överklaga beslutet. Även Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, ifrågasatte Europadomstolen. Han sade till Vísir att han vill överklaga beslutet:
"Har vi överlåtit tolkningsmakten av isländsk lag till Europa. Jag trodde inte det. En av de stora frågorna vad gäller Europadomstolen för mänskliga rättigheters slutsatser är just var den drar gränsen för inblandning i slutsatser om lag och rätt i medlemsländerna."
Regeringen samlas i dag klockan 16 för ett riksråd med president Guðni Th. Jóhannesson. Då väntas en ny justitieminister utses. Det kommer att bli en självständighetspartist. Frågan är om det blir ett annat statsråd som mer tillfälligt tar över portföljen eller om det blir en politiker som i dag inte har någon ministerpost.

Det är ingen hemlighet att Sigríður Á. Andersen inte alls ville avgå. Enligt obekräftade uppgifter krävde statsminister Katrín Jakobsdóttir att hon på något sätt skulle ta ansvar genom att lämna sitt uppdrag. De åsikterna framförde hon i ett samtal i går kväll. Under presskonferensen hävdade Sigríður Á. Andersen att beslutet helt och hållet var hennes eget.

Relationen mellan Katrín Jakobsdóttir och Sigríður Á. Andersen är sannolikt inte den bästa. Innan Gröna vänstern bildade regering med Självständighetspartiet och Framstegspartiet kritiserade Katrín Jakobsdóttir hennes agerande. Och i går fick hon inte i förväg veta att Sigríður Á. Andersen tänkte avgå. Det blev känt för henne under den avgående ministerns presskonferens.

Sigríður Á. Andersen har alltså avsikten att komma tillbaka. Sigurður Ingi Jóhannsson, kommun- och kommunikationsminister samt ledare för Framstegspartiet, säger i Morgunblaðið att det inte är uteslutet att hon kan återvända till uppdraget som justitieminister.

Både Sigurður Ingi Jóhannsson och Katrin Jakobsdóttir står bakom beslutet att överklaga tisdagens dom. Även Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, säger i Morgunblaðið att han vill att domen ska prövas.

Men från andra oppositionspartier kommer ny kritik mot Sigríður Á. Andersen och regeringspartierna. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger till Vísir att hon inte vill att Island ska sälla sig till de länder som ifrågasätter Europadomstolen och överväger att lämna den bara för att domarna inte passar de politiker som styr landet:
"Har vi kommit dit? Ska vi tillhöra samma lag som Sovjetrikena Ungern och Polen som har visat upp så många absurda skådespel på sistone. Jag blev förskräckt. Vad är det här för trams?"
Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger i Morgunblaðið att Sigríður Á. Andersen inte hade något annat val än att avgå. Även hon är mycket upprörd över Självständighetspartiets reaktion på domen:
"Jag tycker samtidigt att det är ett stort skäl till oro att lyssna på hur Sigríður Andersen och Bjarni Benediktsson talar, hur de attackerar Europadomstolen för mänskliga rättigheter för politiskt hemmabruk genom att komma med nonsens och insinuationer om domstolen och olika felaktiga påståenden om det. Bland annat att den skulle utnyttjas i politiskt syfte. Detta är ett oacceptabelt sätt att prata för landets ministrar."
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, uppmanar på Twitter regeringen att respektera domen från Europadomstolen för mänskliga rättigheter:
"Var inte den regering i Europa som undergräver Europadomstolen för mänskliga rättigheter genom undanflykter och rättsprocesser. Det är för mycket som står på spel. För mänskliga rättigheter och rättsväsendet. Följ domen och korrigera detta genast."
Inga Sæland, ledare för Folkets parti, säger till Vísir att Island har anslutit sig till Europakonventionen. Då är regeringen också skyldig att följa domslut från Europadomstolen. Hon hävdar att Bjarni Benediktsson försöker vilseleda väljarna:
"Han försöker sig på att antyda att isländska domstolar inte har fullständig jurisdiktion över sina domar. Det är naturligtvis helt fel. Vi har naturligtvis en bestämd skyldighet när det gäller Europadomstolen för mänskliga rättigheters domar."
Här kan du läsa mer om turerna kring Sigríður Á. Andersens domarutnämningar.