Förtroendet för alltinget störtdyker i en ny mätning utförd av Gallup. Bara 18 procent av islänningarna uppger att de har förtroende för Islands riksdag. Inom loppet av ett år har förtroendet sjunkit med 11 procentenheter. Misstron mot kommunfullmäktige i Reykjavík växer också dramatiskt. Bägge är nu mindre betrodda än bankerna.
I finanskraschens kölvatten tappade många islänningar tron på såväl politikerna i alltinget som myndigheter och andra institutioner. I februari 2008 - ett drygt halvår före krisen - var det 42 procent som sade sig ha förtroende för alltinget. Ett år senare hade den siffran sjunkit till 13 procent.
Under samma period rasade förtroende för banksystemet från 40 till 4 procent. Och i februari 2009 var det bara 5 procent som uppgav att de hade förtroende för Fjármálaeftirlitið, den isländska finansinspektionen, Något fler - 11 procent - svarade att de litade på centralbanken Seðlabanki Íslands.
Trots att det nu har gått drygt tio år sedan kraschen har förtroendet inte återvunnits. Som lägst var förtroendet för alltinget bara 10 procent i februari 2012. Den bästa siffran efter krisen var 29 procent förra året.
Men nu vänder alltså förtroendekurvan ännu en gång brant nedåt. Bara 18 procent uppger att de har förtroende för alltinget.
Endast en annan institution i landet har ett sämre förtroendekapital bland medborgarna. Det är kommunfullmäktige i Reykjavík. Nu svarar 16 procent att de har förtroende för fullmäktige, en minskning med 8 procentenheter på bara ett år.
Mot banksystemet finns fortfarande en utbredd misstro. Förtroendet ligger kvar på 20 procent sedan förra året. Siffran för Seðlabanki Íslands är nu 31 procent, en tillbakagång med 3 procentenheter. Fjármálaeftirlitið backar med 1 procentenhet till 27 procent.
En annan ständigt skandalomsusad institution är den isländska statskyrkan. Här är förtroendet oförändrat jämfört med 2018. Det betyder att 30 procent av islänningarna har känner tillit till kyrkan - vilket i praktiken betyder att knappt hälften av medlemmarna faktiskt har förtroende för den.
Misstron riktar sig dock främst mot det politiska och det finansiella systemet. En rad andra institutioner åtnjuter ett starkt och växande förtroende.
Tilltron till presidentämbetet har ökat kraftigt sedan Guðni Th. Jóhannesson efterträdde Ólafur Ragnar Grímsson sommaren 2016. Hela 83 procent har förtroende för presidentämbetet, en ökning med 3 procentenheter.
Överst på förtroendetoppen finns dock kustbevakningen. Det är hela 89 procent som litar på kustbevakningen - vilket dock är en minskning med 2 procentenheter. Även polisen åtnjuter stort förtroende med 83 procent, en uppgång med 6 procentenheter.
Övriga institutioner i mätningen är universitetet Háskóli Íslands med 74 procent (oförändrat jämfört med 2018), hälso- och sjukvården med 69 procent (+4), alltingets ombudsman med 55 procent (+3), riksåklagaren med 51 procent (+3), medlingskommissionen med 48 procent (+1) och rättsväsendet med 47 procent (+11).
Här kan du läsa mer om förra årets förtroendemätning.
