Markägarna vill att fastigheten Drangar ska fridlysas och får stöd från kommunen Árneshreppur. Men i planerna ingår också en fridlysning av delar av Drangajökull - och enligt Bæjarins Besta är det inte säkert att delar av glaciären tillhör Drangar. Därför kan planerna på en fridlysning stå i strid med regeringens krav på att göra hela Drangajökull till statlig mark.Trots att de sista året runt-boende flyttade från Drangar 1966 hamnade fastigheten i centrum för förra årets kommunalval i Árneshreppur. Plötsligt folkbokförde sig elva personer på fastigheten. I de flesta av fallen var det uppenbart att de skrivit sig på Drangar fast de inte hade några som helst planer på att bosätta sig där.
Kommunalvalet kom att helt och hållet handla om turerna kring det planerade bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá, en älv som ligger på grannfastigheten Ófeigsfjörður 1:s mark. Motståndare till kraftverksbygget folkbokförde sig plötsligt i Árneshreppur. Om de hade fått rösta hade de kunnat påverka utgången i valet.
Nu underkändes sexton av de totalt arton folkbokföringsflyttar som gjordes veckorna före valdagen. I samtliga fall var det personer som skrev sig i Árneshreppur utan att vara bosatta i kommunen. Därför ogiltigförklarades registreringarna. Därmed kunde de inte heller rösta i valet.
Utan stöd utifrån förlorade kraftverksmotståndarna. Samtliga fem ledamöter som valdes in i fullmäktige är positiva till byggplanerna. Hade motståndare i stället valts in i fullmäktige hade de kunnat blockera bygget genom att inte ge ytterligare tillstånd.
Efter nederlaget tog bolaget Fornasel - som äger Drangar - initiativ till en fridlysning av fastigheten. Ett sådant beslut påverkar inte kraftverksbygget. Däremot innebär det att kraftverkets verksamhet inte skulle kunna överskrida gränsen till Drangar.
I planerna ingår en fridlysning av en stor del av Drangajökull, den enda glaciären i Västfjordarna. Syftet med en fridlysning är enligt ägarna att skydda orörd natur. Bygden är också historiskt intressant. Drangar har nämligen varit bebodd nästan hela tiden sedan Island befolkades under sent 800-tal.
Kommunfullmäktige i Árneshreppur har tagit beslut om att ställa sig bakom planerna på en fridlysning. Umhverfisstofnun har nu hand om ärendet. Myndigheten tar fram till och med den 10 april emot synpunkter på planerna.
Samtidigt pågår en statlig process där det finns planer på att bland annat Drangajökull ska bli kronomark. Även här hänvisas det i en inlaga till naturvärden och historisk betydelse.
Men i de statliga planerna för kronomark ingår hela Drangajökull. Och delar av Drangajökull finns även med på den karta över de markgränser som ägarna till Drangar hänvisar till i förslaget till fridlysning.
Enligt Bæjarins Besta är ägarförhållandena oklara. Sysslomannen i Västfjordarna ska inte ha några upplysningar om gränserna. Det är därför oklart vad markägarna egentligen baserar kraven på. Och utan ett beslut om fastigheten Drangars gränser kan det bli svårt att besluta om såväl kronomarksstatus som fridlysning.
Här kan du läsa mer om planerna på att fridlysa Drangar.
