Par reser med husbil från Kina till Island

Efter tre års förberedelser, fem månader på väg och trettio länder har det kinesiska paret Tong Tong och Baibai kommit fram till Island. Färden med husbil har tagit dem bland annat genom Pakistan, Iran, Kroatien, Ungern och Frankrike. Men minnena från Makedonien är inte de bästa. Tong Tong berättar i Vísir att de blev rånade på nästan allt de ägde:

"De tog tre Iphone-telefoner, tre kameror och min väska, plånbok och allt. Jag har bara passet och den här bilen."

Från Danmark seglade de med färjan Norræna till Seyðisfjörður på östra Island. De fick då beskedet att det var första gången som ett fordon registrerat i Kina körde ombord färjan. De har under sin tid på Island bland annat besökt Jökulsárlón, Reynisfjara och Reykjavík. De dokumenterar resan på Youtube och Instagram.

Tong Tong och Baibai stannar på Island i två veckor innan de vänder hemåt. De räknar med att hemresan tar två månader. Tong Tong säger till Vísir att det var hans pappa som väckte intresset för Island. Pappan fick aldrig möjlighet att genomföra resan. Baibai berättar att Island även var ett resmål som hon haft i åtanke:

"Detta var också min dröm."

De finansierar resan bland annat genom att laga mat och sälja den till människor de möter på vägen.

Vill skydda islandströjan från kopior tillverkade i utlandet

En äkta islandströja behöver skyddas från utländska kopior. Det anser Handprjónasamband Íslands som vänder sig till Matvælastofnun för att skydda varubeteckningen. Om förslaget går igenom måste en genuin islandströja vara handstickad med isländsk ull. Den som motsätter sig ett sådant skydd har två månader på sig att protestera.

I mars 2016 ställde dåvarande näringsministern Ragnheiður Elín Árnadóttir till med en mindre skandal. Hon reste då med Icelandairs premiärflyg från Keflavík till Chicago. Hon mötte bland annat borgmästaren Rahm Emanuel - och gav honom en islandströja.

Men valet av tröja upprörde somliga. Den var nämligen inte handstickad på Island. I stället fick Rahm Emanuel en maskinstickad tröja från 66° North tillverkad i Kina av isländsk ull. Handprjónasamband Íslands, en organisation som fungerar som ett försäljningsnätverk för hemmastickare, protesterade mot ministerns agerande.

Samtidigt pågick en debatt om isländska företags användning av den isländska flaggan. Icewear och Norwear fälldes till exempel för att ha använt flaggan på ett vilseledande sätt. Den gjorde att kunder kunde få intrycket att produkterna var tillverkade på Island när de i själva verket var tillverkade i utlandet.

Nu vill Handprjónasamband Íslands skydda islandströjan. Organisationen har vänt sig till Matvælastofnun för att få varubeteckningen íslensk lopapeysa skyddad. Som engelsk motsvarighet anges Icelandic sweater.

Handprjónasamband Íslands skriver att en äkta islandströja är handstickad på Island av isländsk ull och med traditionellt mönster. Organisationen anser att islandströjan lever upp till kriterierna för en skyddad varubeteckning. Den har tillverkats på Island enligt samma metoder i flera hundra år.

Ett skydd för islandströjan innebär enligt Handprjónasamband Íslands såväl ett ökat konsumentskydd som ett ökat värde för produkten. Ett skydd motverkar dessutom vilseledande handelsmetoder.

Matvælastofnun gick ut med ansökan från Handprjónasamband Íslands i går. Den som motsätter sig den skyddade beteckningen har två månader på sig att protestera mot att den bara får användas på det sätt som organisationen anger.

Tidigare har Matvælastofnun utfärdat ett liknande skydd. Det var i januari 2018 som myndigheten skyddade íslenskt lambakjöt - inklusive Icelandic lamb på engelska - efter en ansökan från intresseorganisationen Markaðsráð kindakjöts.

Lagen om skyddade varubeteckningar började gälla 2015. Ansökan om isländskt lammkött var den första som lämnades in till Matvælastofnun.

Här kan du läsa mer om debatten om den tröja som Ragnheiður Elín Árnadóttir hade med sig till USA.

Valfångst kan få nordamerikaner att bojkotta Island

En majoritet av amerikaner och kanadensare tror att många valar är utrotningshotade. Och nästan lika många är beredda att bojkotta produkter från länder som bedriver valfångst. Frågan om ansvarsfull jakt på val delar både amerikaner och kanadensare. Det visar undersökningar som gjorts på uppdrag av Íslandsstofa inom ramarna för kampanjen Iceland Naturally.

När fiskeminister Kristján Þór Júlíusson tidigare i år meddelade att Island tillåter jakt på sillval och vikval fram till 2023 var det ett beslut som fick internationell uppmärksamhet. Men enligt utrikesdepartementet resulterade beslutet inte i några omfattande protester.

Jarðarvinir, en organisation som vill stoppa valfångsten, vände sig till ambassaderna i London, Paris, Berlin och Washington DC. Tillsammans hade de enligt Vísir tagit emot ett fyrtiotal samtal och meddelanden efter beslutet. Och den 26 mars var det fyra personer som demonstrerade mot jakten utanför Islands ambassad i Stockholm.

Hittills har flera olika rapporter - som tagits fram på uppdrag av regeringen - visat att valfångsten sannolikt inte har några negativa ekonomiska konsekvenser. Men nu visar det sig att Íslandsstofa inom ramarna för projektet Iceland Naturally ända sedan 2004 frågat amerikaner och sedan 2008 kanadensare om deras attityder till valfångst.

Íslandsstofa har inte på eget initiativ lyft fram siffrorna. Opinionsmätningarna visar att det är många nordamerikaner som ogillar valfångst. Många kan också tänka sig att bojkotta produkter från länder som jagar val.

I USA är det 49 procent som svarar att de skulle rata produkter från länder som bedriver valfångst. Det är den högsta siffran sedan 2004. De som förespråkar bojkott blir fler från år till år. De som inte tycker att valfångst är något problem blir färre från år till år.

Hela 63 procent av amerikanerna tror att de flesta arterna av val är utrotningshotade. Även det är en stigande siffra. Samtidigt är det 50 procent som inte vill tillåta det som Íslandsstofa kallar för "ansvarsfull" jakt. Bara hälften så många anser att valfångst bör bedrivas om det kan göras ansvarsfullt.

Även i Kanada är det många som motsätter sig jakt på val. Här uppger 45 procent att de skulle bojkotta produkter från ett land som ägnar sig åt valfångst. Andelen som inte skulle överväga en bojkott minskar kontinuerligt.

Det är 66 procent av kanadensarna som har uppfattningen att de flesta typerna av val är hotade. Och 56 procent vill inte tillåta jakt. Inte ens hälften så många ger klartecken för "ansvarsfull" jakt.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Dagens citat

"Det är så att jag direkt i början sade att detta skulle bli tillfälligt och jag har varit minister för turism, industri och innovation i två år nu. Jag har många stora projekt på bordet och jag vill få vissa saker genomförda och få stora frågor i hamn. Så följaktligen står jag fast vid att min position vid justitiedepartementet är tillfällig och jag kommer att vilja fortsätta vid mitt departement."

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, som nyligen efterträdde Sigríður Á. Andersen som justitieminister, säger till RÚV att hon snart vill återgå till att enbart vara turism-, industri- och innovationsminister - läs mer här.

Asylsökande försökte få möte med justitieminister

När Självständighetspartiet i lördags bjöd in kommunföreningarna i Kópavogur och Garðabær till ett möte om EU:s tredje energipolitiska paket ställde sig en asylsökande man upp i salen. Han vände sig direkt till justitieminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir. Han bad om ett möte för att diskutera villkoren för asylsökande. Men han fick inget gehör.

Närings- och justitieminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir och utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðar­son var de två inbjudna gästerna när Självständighetspartiet ordnade ett möte om EU:s energipolitik, en av vårens stora stridsfrågor i alltinget. Mötet hölls i Kópavogur och var öppet för allmänheten.

En bit in i mötet reste sig en asylsökande man i publiken. Han fick ordet och vände sig direkt till Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir. Han begärde ett möte med justitieministern för att få diskutera villkoren för asylsökande.

Ármann Kr. Ólafsson, kommunchef i Kópavogur och dagens moderator, uppmanade mannen att sätta sig ned och att respektera reglerna för mötet. Annars skulle han upplösa mötet. Två tidigare poliser gick fram till mannen och hans sällskap. De uppmanade dem att lämna mötet. De stannade dock kvar och gjorde inga nya försök att komma i kontakt med Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir.

Händelsen är ett tecken på att allt fler asylsökande är frustrerade och missnöjda med sin situation. Tidigare har de demonstrerat på Austurvöllur i Reykjavík för bättre villkor. De har också krävt att boendet på Ásbrú i Reykjanesbær ska stängas. Hittills har inte manifestationerna fått regeringen eller myndigheterna att ändra hållning i någon fråga.

Här kan du läsa mer om demonstrationerna på Austurvöllur.

Väntade i två dagar med att återkalla listeriasmittad lax

En 48-årig kvinna dog efter att ha ätit listeriasmittad gravad lax från Ópal Sjávarfang. Ändå dröjde det två dagar från att prover bekräftade smittan tills företaget inkallade den gravade laxen. Listeriabakterier fanns även i mindre mängder i rökt fjällröding och rökt lax. Här väntade Ópal Sjávarfang ännu längre trots påstötningar från Matvælastofnun.

Efter att under julhelgen ha ätit rökt och gravad lax från Ópal Sjávarfang i Hafnarfjörður dog en 48-årig kvinna. Misstankarna riktades snart mot företaget eftersom det fanns listeriabakterier i kvinnans blod.

Den 25 januari i år inspekterade Matvælastofnun företagets produktionsanläggning. Myndighetens inspektörer hittade en rad brister. Listeria fanns i såväl gravad lax som björkrökt lax och rökt fjällröding.

Halterna var betydligt högre i den gravade laxen. Där fann Matvælastofnun 600 listeriabakterier per gram. I de två övriga sorterna fanns 10 bakterier per gram.

Inspektionen resulterade i nio anmärkningar. Listeria fanns på fyra platser i produktionslinjen - bland annat på skärbrädor, skärbord och i avloppet. Ópal sjávarfang hade också bristande rutiner för städning.

Elva dagar senare återvände Matvælastofnun till företagets lokaler i Hafnarfjörður. Då gjordes fjorton anmärkningar. Ópal sjávarfang fick ytterligare kritik för bristande hygien. Och företaget visade sig bara skicka livsmedel för kontroll av listeria två gånger om året - trots att myndigheten säger att det ska göras sex gånger årligen.

Nästa besök ägde rum den 11 februari. Då ökade antalet anmärkningar till arton. Två av anmärkningarna var allvarliga. De gällde att Ópal sjávarfang fortsatte att sälja de listeriasmittade produkterna i två dagar efter att Matvælastofnun informerat om provresultaten. Och försäljningen av rökt lax och rökt fjällröding fortsatte som vanligt.

Ópal sjávarfang fick beskedet om smittan den 4 februari. Mejlväxling mellan Matvælastofnun och företaget som Morgunblaðið har tagit del av visar att vd:n Birg­ir Sæv­ar Jó­hanns­son inte ville stoppa distributionen och återkalla produkterna. I stället bad han om mer tid. Han vill inte återkalla några varor om de inte utgör någon risk för konsumenterna.

Matvælastofnun skriver att det är avgörande att agera direkt genom att stoppa all distribution och försäljning samt återkalla varorna. Det fanns en stor risk för att de produkter som då fanns i butikerna också var hälsofarliga. Birg­ir Sæv­ar Jó­hanns­son svarar genom att bland annat kritisera myndighetens arbetsmetoder.

Ópal sjávarfang visar inga tecken på att agera. Matvælastofnun förbereder därför ett föreläggande. Det kommer vid lunchtid den 6 februari. Företaget ber då om mer tid. Myndigheten säger nej. Först då stoppas försäljningen. Matvælastofnun varnar i ett pressmeddelande allmänheten för att konsumera gravad lax från Ópal sjávarfang.

Men Ópal sjávarfang lyssnar inte på uppmaningarna om att även dra in rökt lax och rökt fjällröding. Matvælastofnun varnar den 12 februari i ett pressmeddelande allmänheten för att konsumera någon av dessa produkter. Skälet är att de innehåller listeriabakterier.

Dagen därpå kommer nästa pressmeddelande. Då har Matvælastofnun stoppat all produktion hos Ópal sjávarfang eftersom företaget inte hade lyckats åtgärda problemen med listeria. Och då återkallas samtliga rökta produkter eftersom myndigheten befarar att även de kan innehålla hälsofarliga halter av listeria.

Birgir Sævar Jóhannsson sade först i Morgunblaðið att det var absurt att Ópal sjávarfang skulle ha väntat i två dagar med att återkalla den gravade laxen. Han sade sig inte känna till att myndigheten skulle ha uppmanat företaget att stoppa produktion och försäljning redan den 4 februari.

I ett pressmeddelande hävdade företaget att det reagerat direkt och hela tiden samarbetat fullt ut med Matvælastofnun. Efter att mejlväxlingen med myndigheten begärts ut av medierna ändrade han sig. Birgir Sævar Jóhannsson sade då till Vísir att han kände till de mejl som myndigheten skickat den 5 februari. Men han uppgav fortfarande att han inte skulle känna till de mejl som skickades och besvarades genom hans egen mejladress dagen innan.

Men det var inte det enda anmärkningsvärda i pressmeddelandet från Ópal sjávarfang. Där hävdade företaget att det av Matvælastofnun fått status som ett A-företag, en klassificering som innebär minsta möjliga tillsyn för livsmedelsproducenter. Då hade dock Ópal sjávarfang i stället fått status som ett C-företag - något som enligt RÚV innebär att inga varor får börja distribueras utan att stickprov skickats till Matvælastofnun.

Den 19 februari fick Ópal sjávarfang återuppta produktion och distribution efter att ha åtgärdat bristerna. Men det sker alltså under särskilda kontroller från Matvælastofnun.

Justitieminister vill avskaffa fängelse för ärekränkning

Ärekränkning kan inte längre ge fängelse. Och rubriceringen försvinner ur brottsbalken och blir i stället en civilrättslig fråga. Den som fälls för ärekränkning kan inte heller dömas till att betala kostnaderna för att publicera domen i isländska medier. Det är några av huvuddragen i ett nytt lagförslag från justitieminister Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir.

Det har gått nio år sedan alltinget klubbade uttalandet om Icelandic Modern Media Initiative. Tanken var att Island skulle stärka yttrande- och pressfriheten. Vissa hoppades också att Island skulle kunna bli en internationell fristad för visselblåsare.

Nu ser det ut som att de första delarna av de riktlinjer som då drogs upp faktiskt kan bli verklighet. Justitieminister Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir har i alltinget lagt fram ett förslag med stora förändringar när det gäller ärekränkning, förtal och smädelse.

Förslaget ska göra så att Island får en modern lagstiftning på området. Det ska dessutom främja just yttrande- och pressfrihet. De senaste åren har isländska domstolar gång på gång fällts av Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att inte ha tillräckligt vida ramar för vad som får sägas och publiceras.

Ärekränkning ska enligt förslaget försvinna från brottsbalken. I stället blir ärekränkning en civilrättslig fråga. Det innebär också att ärekränkning inte längre kan ge fängelse. Den som fälls för ärekränkning kan bli skyldig att betala skadestånd och att kompensera för ekonomiska skador.

Ingen ska kunna fällas för ärekränkning när det gäller försvarliga värdeomdömen eller sanna uppgifter som framförs i en debatt med allmänintresse. Ingen ska heller kunna fällas för att ha spridit ärekränkande uttalanden som fällts av andra personer.

Preskriptionstiden sänks till ett år från dagens två år. Om det rör sig om uttalanden om en avliden person har efterlevande make eller maka, barn och föräldrar möjlighet att inleda en rättsprocess om ärekränkning.

Även när det gäller förtal blir det vissa förändringar. Den som döms för förtal kan inte längre tvingas stå för kostnader för publicering av domen i medier.

En annan förändring är att skyddet för presidenten samt utländska stater och deras statschefer och flaggor försvinner. I dag kan det ge fängelse att smäda en statschef. Men det avsnittet i lagen vill alltså Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir slopa helt och hållet.

Här kan du läsa mer om arbetet med det nya lagförslaget.

Dagens citat

"Landsréttur brinner och det är ingen som släcker elden. Självständighetspartiets alltingsledamöter stirrar på justitiedepartementet som hyenor som med svultna ögon tittar på ett kadaver. Trots att Självständighetspartiets ledare inte har en aning om vad som håller på att ske vet han alltid en sak: det behövs ingen fackman till jobbet utan ett partiök. Statsministern rycker på axlarna som om politiska ommöbleringar vore Monopol - spelreglerna står i häftet och man följer dem bara."

Sif Sigmarsdóttir skriver i Fréttablaðið om turerna kring Europadomstolen för mänskliga rättigheters underkännande av nu avhoppade justitieministern Sigríður Á. Andersen utnämningar av domare till Landsréttur och Bjarni Benediktssons beslut att inte utse någon permanent efterträdare - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"I have a background as a historian so I am fascinated by Thingvellir, close to Reykjavik, which is a site of so many aspects of Icelandic history. That’s where the parliament was founded and where Christianity was adopted around the year 1000. It is a touristy place but a beautiful one. The Reykholt in Borgarfjordur, in western Iceland, is another site I love. There is a farm there and a church and library."

President Guðni Th. Jóhannesson i Forbes om favoritplatser på Island.

Drönare kan övervaka havet runt Island

En drönare av modellen Hermes 900 testas nu på flygplatsen i Egilsstaðir. Tanken är att den ska kunna användas för att övervaka havet runt Island. Testerna pågår i tre månader. Drönaren är utrustad bland annat kamera och radar. Drönaren har en räckvidd på 800 kilometer. Förhoppningen är att den ska komplettera och på sikt även ersätta bemannade flygplan.

Nyligen lyfte för första gången en drönare av modellen Hermes 900 från flygplatsen i Egilsstaðir. Drönaren är tillverkad i Israel. Vingspannet är 15 meter och den väger drygt ett ton. Drönaren har en räckvidd på 800 kilometer. Maxhastigheten är 120 kilometer i timmen.

Drönaren kommer att bli en ganska vanlig syn längs den isländska östkusten under den närmaste tiden. Fram till juli testas den av kustbevakningen i samarbete med Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Det uppger kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Drönaren är utrustad med bland annat kamera och radar. Den har också utrustning som plockar upp nödanrop och skickar dem vidare till kustbevakningens ledningscentral.

På sikt är tanken att drönaren ska ersätta bemannade flygplan. Även om den är obemannad så styrs och följs den av kustbevakningens personal på marken.

Uppgiften är att övervaka havet runt Island. Räckvidden är tillräcklig för att drönaren ska kunna flyga till gränsen för Islands ekonomiska zon i Atlanten och tillbaka. Förutom att användas som hjälp vid räddningsaktioner - till exempel för att bestämma positioner och för att leverera bilder som fungerar som beslutsunderlag - ska den även brukas för att spana efter utsläpp.

Georg Kr. Lárusson, chef för kustbevakningen, säger till Vísir att TF-SIF - det enda bemannade flygplan som kustbevakningen har i dag - sannolikt blir det sista flygplanet i bruk. I framtiden kommer sannolikt själva övervakningen att skötas av drönare. Helikoptrar kommer att användas för insatser ute till havs.

Dills grundare vill vinna tillbaka Michelinstjärnan

Gunnar Karl Gíslason var den stora arkitekten bakom framgångarna som gav restaurangen Dill i Reykjavík Islands första Michelinstjärna. I våras miste Dill stjärnan efter bara två år. Nu återvänder Gunnar Karl Gíslason till Island och Dill. Målet är att vinna tillbaka Michelinstjärnan, skriver Morgunblaðið.

När Guide Michelin 2017 tilldelade Dill i Reykjavík en stjärna var det på många sätt ett historiskt steg. Det var första gången som en isländsk restaurang fick en Michelinstjärna. Och många såg utmärkelsen som ett erkännande av den matkultur som blommat ut de senaste åren.

Dill öppnades 2009 i Norræna húsið i Reykjavík. Initiativtagare var köksmästaren Gunnar Karl Gíslason och sommelieren Ólafur Örn Ólafsson. Receptet var en modern typ av nordisk matlagning med tonvikt på isländska råvaror.

Tre år senare flyttade de till Hverfisgata i Reykjavík. Där växte ambitionerna. Och 2017 gav de alltså resultat i form av en Michelinstjärna. Men Dill fick bara behålla stjärnan i två år.

Under samma period genomgick restaurangen stora förändringar. Gunnar Karl Gíslason försvann till nya uppdrag i New York. Där hjälpte han fram restaurangen Agern till en första Michelinstjärna.

Han efterträddes som köksmästare på Dill av Ragnar Eiríksson som snart anlitades som ny kökschef för restaurangen på Hótel Holt. Och han efterträddes av Kári Þorsteinsson som inte heller han blev långvarig på jobbet. Han meddelade nyligen att han flyttar till Egilsstaðir för att öppna en restaurang i stadens äldsta hus.

Nu berättar Gunnar Karl Gíslason i Morgunblaðið att han återvänder från USA till Island. Han kommer att börja på Dill igen - och målet är att vinna tillbaka Michelinstjärnan. Jobbet som köksmästare var ledigt. Han tog beslutet samma dag som han fick det överraskande beskedet att Dill förlorat den åtråvärda stjärnan:

"Jag kan verkligen inte peka på en enda sak - vad det eventuellt kan ha varit som störde dem eller vad de tyckte inte var tillräckligt bra."

Gunnar Karl Gíslason säger i Morgunblaðið att det viktigaste som kock är att följa sin egen övertygelse. Och att han började undra vad som var på gång när han fick veta att guidens inspektörer inför den senaste upplagan gjorde upprepade besök på Dill:

"Om de kommer tre gånger för att äta på ett ställe som redan har en Michelinstjärna så funderar de antingen på att dela ut ytterligare en stjärna eller att ta bort den. Jag blev därför lite bekymrad när det stod klart att de kom mer än en gång."

Här kan du läsa mer om Dill.

Dagens citat

"Allt såg helt normalt ut. Men så tog jag ett steg och jorden öppnade sig. Min högra fot hamnade i kokande hett vatten och fastnade. Så följde den vänstra foten efter och min vän behövde dra mig upp."

Amerikanska konstnären Ohara Hale berättar i Fréttablaðið om hur hon trampade i en het källa i Hveragerði och fick tredje gradens brännskador.

Dagens bonuscitat

"Det har skett en astronomisk förändring av trafiken på vägarna på södra Island. ... En bra bil på dubbdäck räcker inte när det sitter en människa vid ratten som sällan eller aldrig har kört i halka eller snö. De kommer från varma länder och har knappt sett snö. ... Inte bara har de aldrig upplevt halka utan de är dessutom allmänt sett oerfarna bilförare."

Sveinn Kristján Rúnarsson, polischef i Suðurland, i Morgunblaðið om de grupper av turister som under vintrarna oftare är inblandade i bilolyckor eftersom de inte behärskar väglaget.

Kvinnor och unga oftare motståndare till jakt på sillval

Frågan om jakt på sillval fortsätter att dela islänningarna. Men motståndet mot valfångsten ökar. Och det är framför allt kvinnor och yngre islänningar som motsätter sig jakten. Män anser i större utsträckning att jakten bör fortsätta. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup på uppdrag av Jarðarvínir.

Island kommer att jaga vikval och sillval fram till 2023. Jakten på sillval är den mest kontroversiella. Beståndet är mindre och marknaden på Island är mycket begränsad. Den största delen av de sillvalar som skjuts går på export. Dessutom har flera sällsynta korsningar mellan sillval och blåval skjutits.

Jarðarvínir är en organisation som arbetar för att få ett stopp på valfångsten. Enligt en undersökning utförd av Gallup visar att 38 procent säger ja till fortsatt jakt på sillval, 37,8 procent säger nej till jakt och 24,2 procent är varken positivt eller negativt inställda.

Attityderna till jakten på sillval skiljer sig mellan olika grupper. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år är det bara 22 procent som är för fortsatt jakt och hela 38 procent som vill att valfångsten upphör.

Bland män är 47 procent positiva och 36 procent negativa till fortsatt jakt. Bland kvinnor är det bara 28 procent som tycker att jakten på sillval bör fortgå medan 39 procent uppger att den bör upphöra.

När Jarðarvínir i höstas tog hjälp av Gallup för att ställa motsvarande fråga var 35,7 procent emot fortsatt jakt och 35,1 procent för. Jämfört med en undersökning som gjordes i våras har motståndet ökat. Då var det en majoritet som förespråkade fortsatt jakt.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

Nya bottenrekord för Morgunblaðið och Viðskiptablaðið

Läsningen av både Morgunblaðið och Viðskiptablaðið nådde nya bottennivåer i mars. Morgunblaðið når nu bara 23,9 procent av islänningarna. Och Viðskiptablaðið läses bara av 7 procent. Inget pekar på att tidningarnas vikande upplagor skulle gå mot något trendbrott. Det är framför allt yngre islänningar som ratar tryckta tidningar. Det visar den senaste mätningen från Gallup.

Morgunblaðið var länge Islands största och mest inflytelserika dagstidning. Men den tid då Morgunblaðið var given läsning för en majoritet av medborgarna blir allt mer avlägsen. Nu hålls tidningen vid liv genom ständiga kapitaltillskott från ägarna - som i många fall är tungviktare inom fiskeindustrin.

Inget tyder på att den negativa trenden skulle vara på väg att brytas. Tidningens räckvidd minskar stadigt - och det är i synnerhet yngre islänningar som väljer bort Morgunblaðið.

Det var i mars bara 23,9 procent som läste Morgunblaðið. Det är den lägsta siffran någonsin. Tidningen har en något starkare ställning i huvudstadsregionen än på landsbygden. I Reykjavík med omnejd nådde tidningen 26,9 procent av invånarna.

Betydligt sämre går det att nå yngre läsare. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år var det bara 14,5 procent som läste Morgunblaðið. Och bland boende i huvudstadsregionen i åldern 18 till 49 år var räckvidden 15,8 procent.

Det är inte bara Morgunblaðið som sätter ett nytt bottenrekord. Det gör även affärstidningen Viðskiptablaðið som utkommer en gång i veckan. I mars var det bara 7 procent som läste Viðskiptablaðið.

Den gratisutdelade Fréttablaðið - som också är Islands största dagstidning - nådde botten i februari. Då var det bara 38,9 procent som läste tidningen. I mars ökade läsningen till 39,4 procent.

Läsningen av Mannlíf var 17,8 procent och DV nådde 9,2 procent.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Dagens citat

"Det finns skäl till att varna människor för att ta emot drycker från okända på uteställen eller att inte hålla koll på sina drycker."

Ólafur Helgi Kjartansson, polischef på Suðurnes, i RÚV om att polisen uppmanar gäster på uteställen att inte dricka ur glas där de inte har full kunskap om innehållet eftersom det finns misstankar om att vissa fått glas som spetsats med droger.

Varmaste första sommardagen i Reykjavíks historia

Temperaturen i Reykjavík var i går som mest 14,7 grader. Samtidigt firades sumardagurinn fyrsti, den första sommardagen. Och inte sedan mätningarna började 1871 har det varit lika varmt i den isländska huvudstaden på denna dag. Men på flera andra håll i landet var det betydligt varmare under gårdagen.

Sumardagurinn fyrsti är en isländsk helgdag som infaller den första torsdagen efter den 18 april. Den här gången var det alltså i går. Och då sattes ett nytt värmerekord i den isländska huvudstaden.

I Reykjavík var det under tidig eftermiddag 14,7 grader. Så varmt har det inte varit under den första sommardagen sedan temperaturmätningarna började 1871. Det tidigare rekordet var från 1998. Då var det 13,5 grader varmt.

Ännu varmare var det på norra Island. Gårdagens högsta temperatur uppmättes i Blönduós. Där var det 18,7 grader. I Reykir i Hrútafjörður var det som mest 18,5 grader och på flygplatsen i Sauðárkrókur 18,4 grader.

Även på höglandet var det ovanligt varmt för årstiden. I Hveravellir uppmättes 12,5 grader. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Glaciären Snæfellsjökull kan försvinna till år 2050

Omkring år 2050 kommer glaciären Snæfellsjökull att vara historia. Istäcket är nu i genomsnitt bara 30 meter tjockt. Under det senaste århundradet har glaciärens storlek halverats. Det konstaterar experter vid Veðurstofa Íslands efter en expedition till Snæfellsjökulls topp där de bland annat mätte hur mycket snö som fallit under vintern.

Snæfellsjökull på Snæfellsnes på västra Island är en av landets mest kända och mytomspunna glaciärer. Men den kan alltså snart vara historia. Sommaren 2012 var toppen på 1 446 meters höjd isfri för första gången på minst flera hundra år. Och avsmältningen har inte stannat av.

När glaciärens yta mättes 1910 var Snæfellsjökull 22 kvadratkilometer. Nu har den krympt till 10 kvadratkilometer.

Det har tidigare spekulerats i att Snæfellsjökull kommer att försvinna som glaciär omkring år 2100. I den takt som jökeln smälter kan den enligt Veðurstofa Íslands vara borta redan runt år 2050. Istäcket är nu i snitt bara 30 meter tjockt.

Under påskhelgen tog sig experter från Veðurstofa Íslands upp på Snæfellsjökulls topp. Där genomförde de borrprover för att undersöka hur mycket snö som faller på glaciären under vintrarna. Proverna togs på 1 350 meters höjd. Temperaturen i den snö som fallit den senaste vintern var -2 grader.

Nederbörden under vintern beräknades till 2 600 millimeter. Det är ungefär tre gånger så mycket nederbörd som på låglandet. Men det är mindre än på andra glaciärer. Öræfajökull fick förra året 5 700 millimeter nederbörd under vintern och snittet på Mýrdalsjökull är 5 600 millimeter och på Hofsjökull 3 000 millimeter.

På 1 000 meters höjd på Snæfellsjökull var vinterns nederbörd 2 250 millimeter. Snödjupet för denna vinter var fyra meter.

Þorsteinn Þorsteinsson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, säger i ett pressmeddelande att det finns goda skäl att fortsätta att följa utvecklingen på Snæfellsjökull:

"Resultaten av dessa mätningar kommer inte direkt som någon överraskning även om vi visserligen inte har några jämförelser från andra mätningar på glaciären eftersom det här är den första. Det finns dock starka skäl till att försöka finansiera regelbundna nederbördsmätningar på Snæfellsjökull för att öka vår kunskap om isländska glaciärers reaktion på klimatförändringar och inte minst på grund av att glaciären har blivit berömd i text och bild."

Här kan du läsa mer om Snæfellsjökull.

Anklagar Katrín Jakobsdóttir för att ha gått i politisk fälla

Statsminister Katrín Jakobsdóttir leddes in i en fälla när hon träffade Västsaharas president Brahim Ghali. Det hävdar Marockos ambassadör Lamia Radi - som dessutom anser att Västsahara försöker utnyttja Island för sin egen sak. Men Katrín Jakobsdóttir har länge varit engagerad i frågan. Hon har tidigare ställt sig bakom förslag om att stödja västsahariernas rätt till självbestämmande.

Västsahariska republiken utropades 1976 av befrielserörelsen Polisario sedan de sista spanska styrkorna lämnade området. Samtidigt invaderade Marocko och Mauretanien Västsahara. Sedan dess har områdets status varit omstridd.

Den största delen av Västsahara ockuperas alltjämt av Marocko. Det är en ockupation som strider mot internationell rätt. Den marockanska närvaron har bland annat dömts ut i EU-domstolen, i FN och i Internationella domstolen i Haag.

Marocko vägrar dock att lämna Västsahara. Marocko anser sig ha en historisk rätt till området som går tillbaka till tiden före den spanska närvaron i regionen. Island tillhör de länder som inte har erkänt Västsahara som en självständig stat.

I början på april träffade statsminister Katrín Jakobsdóttir Polisarios ledare Brahim Ghali i regeringskansliet i Reykjavík. Han fungerar också som Västsaharas president - även om han inte beskrevs så i pressmeddelandet från regeringskansliet.

Under sitt besök på Island intervjuades Brahim Ghali i Fréttablaðið. Han sade att han hoppades på goda relationer mellan Västsahara och Island. Han var också tacksam för mötet med Katrín Jakobsdóttir och rosade Islands engagemang för mindre staters suveränitet:

"Ni är kända för motstånd. Det isländska folket har stått vakt för sin ställning på ett fredligt sätt. Ni är ett folk som stödjer mindre stater och deras rätt till frihet. Därför kom jag hit för att besöka detta vänliga land och jag hoppas att ni är mottagliga för mitt budskap."

En majoritet i alltinget röstade 2014 för att verka för västsahariernas rätt till självbestämmande. En av undertecknarna av förslaget var Katrín Jakobsdóttir, som då var alltingsledamot för Gröna vänstern. I förslaget beskrevs det som ett naturligt steg att ta ställning för västsahariernas rättigheter på samma sätt som Island tidigare gjort för exempelvis östtimorianer.

När alltinget röstade om förslaget klev Katrín Jakobsdóttir upp i talarstolen. Hon sade då att hon röstade ja för att stödja demokrati, fred och mänskliga rättigheter för västsaharierna:

"Detta är ett viktigt steg för en litet folk långt ifrån oss som vi ändå kan känna sympati för, och det är Västsaharas invånare. Jag hoppas att vi genom att här uttala stöd för detta folks självbestämmanderätt lägger vårt ord på fredens och demokratins vågskål i Nordvästafrika."

Marockos ambassadör Lamia Radi hävdar i Fréttablaðið att Brahim Ghali försöker utnyttja Island och att Katrín Jakobsdóttir gått i en fälla genom att träffa honom. Hon nämner dessutom att Brahim Ghali av marockanska myndigheter har anklagats för bland annat krigsbrott - något som Polisarios ledare har förnekat:

"Jag beklagar att människor på Island stödjer och ökar synligheten för någon med en så diskutabel image."

Marocko har ingen ambassad på Island. Lamia Radi är sidoackrediterad från ambassaden i Norge.

Dagens citat

"Jag är ganska optimistisk. Naturligtvis har det kommit en del avbokningar men jag vill inte koppla det till Wow Airs fall. Jag tror att Wow Airs fall först och främst är en katastrof för oss alla och särskilt de människor som miste sina jobb, men avbokningarna på grund av Wow Air är mycket få."

Víðir Jóhannsson, som har hotell, pensionat och sommarstugor på södra Island, i RÚV om konsekvenserna av Wow Airs konkurs - läs mer här.

Jordskalvssvärm är över - beredskap i Öxarfjörður sänks

Jordskalvssvärmen i Öxarfjörður är över. Nu sänker Almannavarnir beredskapen i området. Beslutet innebär enligt ett pressmeddelande att den återgår till normal nivå. Serien av jordskalv började den 23 mars och kulminerade fyra dagar senare med ett skalv som uppmättes till 4,2. Över 3 000 jordskalv registrerades medan den seismiska aktiviteten pågick.

Den 23 mars började den kraftigaste jordskalvssvärmen på flera årtionden i Öxarfjörður på nordöstra Island. Totalt inträffade över 3 000 jordskalv. Det kraftigaste ägde rum på kvällen den 27 mars och hade en magnitud på 4,2. Skalvet kändes i bland annat Kópasker och Kelduhverfi.

Den senaste tiden har det dock varit mycket lugnt i området. Under tisdagen och onsdagen registrerades bara tre skalv i det område till havs i Öxarfjörður där jordskalvssvärmen skedde. Det största av dessa tre skalv hade en magnitud på 1.

Veðurstofa Íslands gör nu bedömningen att jordskalvssvärmen är över. Almannavarnir har därför beslutat att återgå till normal beredskapsnivå. Den förhöjda beredskapen utlystes den 28 mars eftersom det fanns en risk för större skalv i området. Boende i bland annat Kópasker och Kelduhverfi uppmanades då att säkra föremål om ett stort skalv skulle inträffa.

Här kan du läsa mer om jordskalven i Öxarfjörður.

Två av tre ger Sigríður Á. Andersen underbetyg

Två av tre islänningar ger nyligen avhoppade justitieministern Sigríður Á. Andersen underkänt. Och bara en av sju anser att hon gjorde ett bra jobb. Av de statsråd som sitter kvar får fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson sämst betyg. Högst betyg får kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir.  Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Efter att Europadomstolen för mänskliga rättigheter dömt ut justitieminister Sigríður Á. Andersens hantering av utnämningen av domare till Landsréttur tvingades hon till avgå. Då hävdade hon att det rörde sig om ett tillfälligt avhopp. Sex veckor senare står hon fortfarande utanför regeringen.

Sigríður Á. Andersen vill ha tillbaka sitt jobb. Kanske har sannolikheten för en återkomst ökat något eftersom regeringen vill få Europadomstolens beslut prövat. Men det är inte troligt att hon får tillbaka jobbet under våren.

Regeringen har en rad omstridda beslut att driva igenom före sommaruppehållet. En återkomst för Sigríður Á. Andersen skulle äventyra arbetsklimatet i regeringen och leda till debatt i alltinget. Om hon får återvända blir det inte förrän tidigast till sommaren.

Den tillfälliga ersättaren är näringsminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. På längre sikt talar inget för att hon ska fortsätta som justitieminister eller byta bort det ordinarie ansvarsområdet. Bjarni Ármannsson och Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir är de hetaste kandidaterna till posten.

Missnöjet med Sigríður Á. Andersen är stort. Enligt en opinionsmätning utförd av Maskína är hela 65,8 procent missnöjda med hur hon skötte sitt jobb. Bara 13,8 procent var nöjda. Inget annat statsråd är i närheten av så dåliga siffror.

Näst minst betrodd är fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson som får tummen upp av 18 procent medan 47,7 procent gör tummen ned. Finansminister Bjarni Benediktsson har liknande siffror. Det är 25 procent som tycker att han gör ett bra jobb medan 51,6 procent är missnöjda.

Ytterligare tre statsråd får oftare betyget underkänt än godkänt. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir får tummen ned av 40,3 procent och tummen upp av 19,9 procent. Socialminister Ásmundur Einar Daðason får underkänt av 30,7 procent och godkänt av 22,3 procent. Och kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson missköter sitt jobb enligt 30,9 procent av väljarna medan 27,8 procent uppger att han gör bra ifrån sig.

Det i särklass populäraste statsrådet är kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. Hela 67,6 procent anser att hon gör ett bra jobb. Och bara 9,6 procent är missnöjda med hur hon sköter sitt uppdrag.

Näst populärast är Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Det är 43,2 procent som svarar att de är nöjda med henne. Hon får underkänt av 19,9 procent.

Det är alltså ytterligare tre ministrar som hamnar på pluskontot. Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson får tummen upp av 34 procent och tummen ned av 25,1 procent. Det är 32,7 procent som är nöjda med utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson medan 26,1 procent är missnöjda. Statsminister Katrín Jakobsdóttir får godkänt betyg 38,6 procent medan 34,4 procent ger henne underkänt.

Sigríður Á. Andersen är den enda ministern som nu får ett lägre betyg än i den mätning som gjordes 2018. Lilja Alfreðsdóttir svarar för den största ökningen under samma period.

Här kan du läsa mer om Sigríður Á. Andersens avgång.

Striden om Wow Airs flygplan som säkerhet i domstol

En domstol får avgöra striden om det flygplan som Wow Air tvingades hålla kvar på marken som säkerhet för miljardskulderna till flygplatsbolaget Isavia. Efter konkursen skickade Isavia räkningen till uthyraren Air Lease Corporation. Men företaget anser att Isavia inte har rätten på sin sida och kräver att få tillbaka flygplanet utan att betala Wow Airs skuld.

Den 18 mars i år tvingades ett av Wow Airs flygplan stanna på marken på flygplatsen i Keflavík. Tio dagar senare gick flygbolaget i konkurs. Wow Air hade då enligt Morgunblaðið samlat på sig drygt 1,9 miljarder isländska kronor i obetalda flygplatsavgifter.

Att planet hölls kvar på marken var en del i en överenskommelse med flygplatsbolaget Isavia. Wow Air började släpa efter med betalningarna långt tidigare. I september förra året kom bolaget överens med Isavia om en avbetalningsplan. Då hade Wow Air en skuld på 1 miljard som förfallit.

Överenskommelsen gick ut på att Wow Air skulle ha ett plan på marken i Keflavík eller i luften på väg till Keflavík. Det planet skulle fungera som en säkerhet för Isavia. Om Wow Air skulle gå i konkurs skulle flygplatsbolaget kunna använda planet för att täcka skulden.

Wow Air följde avbetalningsplanen - men samtidigt fortsatte bolaget att dra på sig nya avgifter som inte betalades. Det bidrog till att Isavia ställde krav på att ett plan hela tiden skulle finnas på marken i Keflavík.

Konkursen var ett faktum den 28 mars. Först då informerades Air Lease Corporation om Wow Airs skulder till Isavia. Flygplatsbolaget krävde att det bolag som hyrt ut planet till Wow Air skulle betala skulden. I annat fall skulle Air Lease Corporation inte få tillbaka flygplanet.

Isavia och Air Lease Corporation träffades flera gånger för att diskutera situationen. Men överläggningarna ledde inte till något resultat. Nu tar uthyraren striden till domstol. I tisdags inleddes rättsprocessen i Héraðsdómur Reykjaness.

Air Lease Corporation hävdar att Isavias agerande är olagligt. När Wow Air gick i konkurs återgick flygplanet till uthyraren. Eftersom Wow Air inte längre hade planet i besittning blev avtalet ogiltigt. Vidare vänder sig uthyraren mot att Air Lease Corporation inte informerades om Isavias överenskommelse med Wow Air.

Isavia anser sig däremot ha full rätt att hålla planet på marken. Flygplatsbolaget agerade på samma sätt när Iceland Express gick i konkurs. Då var det uthyraren Czech Airlines som tvingades stå för det konkursade bolagets skulder för att få tillbaka det plan som Isavia hållit på marken som säkerhet.

I rätten i tisdags begärde Isavia en frist för att lämna in ett underlag till Héraðsdómur Reykjaness. Det ska lämnas in senast på tisdag i nästa vecka. Själva förhandlingen börjar den 2 maj.

Wow Air hyrde sju flygplan av Air Lease Corporation. Det flyg som nu blivit en stridsfråga började Wow Air använda sommaren 2016. Det avtalet löpte på åtta år. Även här började Wow Air släpa efter med betalningarna. Dagen innan konkursen meddelade Air Lease Corporation att de obetalda skulderna uppgick till 260 miljoner isländska kronor.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, är mycket kritisk till att Isavia lät Wow Air samla på sig så stora skulder. Han säger till Vísir att flygplatsbolagets agerande påverkade konkurrenssituationen och att det är underligt att Isavia inte reagerade tidigare på de stora summorna:

"Genom detta skapades vissa förväntningar inom turistnäringen på Island som i någon mån var byggda i sand."

Han befarar att Isavias hantering av Wow Airs konkurs kan påverka förutsättningen för flygbranschen på Island. Bogi Nils Bogason tror att uthyrare kan ställa krav på flygbolag att undvika Keflavík för att inte riskera att flygplan ska stoppas och beläggas med kvarstad.

Samtidigt cirkulerar en mängd rykten kring Isavia. Den 17 april kom beskedet att vd:n Björn Óli Hauksson sagt upp sig. Isavia dementerade uppgifter om att uppsägningen skulle ha något att göra med turerna kring Wow Air. Dementin tystade dock inte ryktena.

Envisa rykten gör gällande att han skulle ha ställts inför valet att säga upp sig eller att få sparken. Skälet ska ha varit överenskommelsen med Wow Air. I praktiken har Isavia - som är ett statligt bolag - hållit det konkursmässiga flygbolaget i luften genom att låta Wow Air samla på sig skulder. Och den notan hamnar hos skattebetalarna om Isavia förlorar striden om det flygplan som hålls kvar på marken.

Här kan du läsa mer om Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Detta är huvudsaken för mig - att det inte ska kunna komma någon dumskalle söderifrån från Garðabær med en blå plastpåse i handen och med 5 miljoner i kassen och berätta för mig vad jag får och inte får göra med min mark. Detta är bara en jättestor principfråga. Det behöver bli ett slut på det här tramset."

Guðlaugur Ágústsson, bonde på Steinstún i Norðurfjörður i Árneshreppur, i Vísir om motståndet från personer som inte själva bor i kommunen mot bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá.

Islands högsta hiss är en resa på 234 meter

Fallhöjden vid Blönduvirkjun är hela 287 meter. Och det är den som är förklaringen till att Islands högsta hiss finns på samma plats. Färden från kontrollrummet ovan mark till den underjordiska stationen är 234 meter. Resan tar två minuter och motsvarar 64 våningar, berättar Vísir.

Hallgrímskirkja i Reykjavík är 74 meter hög. Hissen som går upp i tornet stannar på omkring 50 meters höjd. Även om Hallgrímskirkja är - med undantag för några master - är Islands högsta byggnad är det alltså inte där som landets högsta hiss finns.

Vattenkraftverket Blönduvirkjun på nordvästra Island har alltså en hiss som är betydligt högre. Den är dock inte öppen för allmänheten. Om hissen skulle stanna är personalen hänvisad till en stege. Den snabbaste har klättrat från kontrollrummet till den underjordiska stationen på knappt tio minuter.

Blönduvirkjun invigdes 1991 med en kapacitet på 150 megawatt. Kraftverket ligger vid älven Blanda söder om Blönduós.

Ovan kan du se Vísirs besök i Blönduvirkjun.

Allt fler unga islänningar bor kvar hemma hos föräldrarna

Färre islänningar bor i hyresbostäder. I stället är det allt fler som köper en egen bostad eller bor kvar hemma hos föräldrarna. Det är framför allt unga islänningar som inte längre hyr bostad utan stannar i föräldrahemmet. Samtidigt ökar antalet som är säkra på att de inte kommer att bli bostadslösa inom en snar framtid. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När högkonjunkturen svalnar och turismen slutar öka är det också troligt att läget på bostadsmarknaden kommer att förändras. Bostadspriserna skenar inte längre. Utbudet kan öka tack vare omfattande nybyggnation. Tillgången börjar nu närma sig efterfrågan efter flera år med bostadsbrist. Stark ekonomi gör att fler har råd att köpa.

Att turismen inte längre växer kommer sannolikt också att påverka bostadsmarknaden. Inte minst i Reykjavík har ett stort antal bostäder hyrts ut till turister genom tjänster som Air Bnb. När efterfrågan minskar är det troligt att många av dessa bostäder hamnar på marknaden.

En egenägd bostad fortsätter att vara den i särklass vanligaste boendeformen. Det är nu 72 procent som bor i hem som de själva äger. Inom loppet av ett år har den andelen ökat med 2 procentenheter.

Växer gör också andelen islänningar som bor i föräldrahemmet. Det är nu 13 procent som bor hos föräldrarna, en ökning med 3 procentenheter jämfört med förra året. Vidare är det 14 procent som bor hyr sin bostad, en nedgång med 4 procentenheter.

Unga islänningar har dock svårt att få in en fot på bostadsmarknaden. Hela 45 procent av dem som är mellan 18 och 29 år bor kvar hos föräldrarna, en ökning med 8 procentenheter. Det är 30 procent som hyr bostad, en minskning med 8 procentenheter. Andelen unga som har egen bostad ligger still på 23 procent.

Höginkomsttagare, personer som har fyllt 50 år och bosatta i huvudstadsregionen var oftare ägare av en egen bostad. Låginkomsttagare, kvinnor och unga bodde i större utsträckning i hyrda bostäder eller i föräldrahemmet.

Stora skillnader finns dessutom när det gäller partisympatier. Hela 80 procent av Centerpartiets väljare äger sin bostad - och bara 5 procent hyr. Bland Folkets partis anhängare är det däremot hela 39 procent som hyr och 53 procent som äger. Piratpartiets sympatisörer är oftast bosatta i föräldrahemmet. Det är 16 procent av dem som bor med föräldrarna.

En annan tydlig förändring på bostadsmarknaden är att oron för risken att mista bostaden är på väg nedåt. Nu svarar 48 procent att det egna boendet känns mycket tryggt, en ökning med 18 procentenheter. Samtidigt minskar andelen som upplever att boendet är ganska tryggt med 14 procentenheter till 37 procent.

Men det är nu bara 7 procent, en nedgång med 2 procentenheter, som svarar att det är ganska troligt att de kommer att förlora sin bostad. Och 8 procent säger att det är mycket sannolikt att de blir av med bostaden, en tillbakagång med 2 procentenheter.

Efter olyckstillbud - vill öppna flygplatsen i Hornafjörður

Täta moln och strejkande utrustning gjorde det omöjligt för den 44-årige piloten att navigera sig fram till flygplatsen i Egilsstaðir. Över havet tvingades han gå ned på 130 meters höjd för att kunna se var han befann sig. De ogynnsamma förutsättningarna på östra Island gör att en utredning av händelsen föreslår att mindre flygplan i stället ska kunna landa i Hornafjörður.

Vid flera tillfällen har alltingsledamöter föreslagit att flygplatsen i Hornafjörður utanför Höfn ska få internationell status. För att det ska vara möjligt behöver den byggas ut. Hittills har förslagen aldrig fått majoritet. Flygplatsen trafikeras i dag bara av inrikesflyg.

Nu föreslår Rannsóknarnefnd flugslysa att flygplatsen ska öppnas för internationell trafik. I det här fallet gäller det mindre plan som korsar Atlanten och mellanlandar på Island under resan mellan Europa och Nordamerika.

Skälet till rekommendationen är ett olyckstillbud som inträffade på östra Island sommaren 2014. En 44-årig man var ensam i ett enmotorigt flygplan. Han lyfte från Vágar på Färöarna för att mellanlanda på Island och därefter fortsätta mot Nordamerika.

Det var vid 16-tiden den 4 juli 2014 som piloten drabbades av allvarliga problem. Isbildning gjorde att flera viktiga instrument slutade fungera. Han kunde därför inte få hjälp att navigera till flygplatsen i Egilsstaðir. Samtidigt gjorde tjock molnighet att han inte såg någonting.

Mannen tappade orienteringen. Utanför Islands östkust gick han ned till 130 meters höjd för att komma under molnen. Han larmade samtidigt flygplatsen i Egilsstaðir. Genom att flyga på mycket låg höjd under molnen lyckades han så småningom landa säkert.

Olyckstillbudet var allvarligt. I Rannsóknarnefnd flugslysas utredning av händelsen föreslås att flygplatsen i Hornafjörður ska få internationell status. Det innebär att mindre flygplan skulle kunna använda den när väderförhållandena på den större flygplatsen i Egilsstaðir är ogynnsamma.

Men nämnden vill också se mer instruktioner och information på engelska. Bland annat bör piloter uppmanas att kontakta Veðurstofa Íslands för löpande uppdateringar om väderförhållanden.

Här kan du läsa mer om förslag att ge flygplatsen i Hornafjörður internationell status och här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Dagens citat

"Affären är mitt jobb och mitt främsta intresse. ... Affären är den huvudsakliga samlingslokalen på ön och har stor betydelse för oss öbor."

Claudia Andrea Werdecker, som arbetar i den enda butiken på Hrísey, i Morgunblaðið om butikens betydelse för de bofasta på ön - läs mer här.

Isländska småpojkar tar sig an Hatari

De tre medlemmarna i det levande konst- och musikprojektet Hatari har redan stulit en stor del av uppmärksamheten inför Eurovision Song Contest i Israel. Och de verkar även ha stulit tre isländska pojkars hjärtan. I en video som lagts upp på Youtube mimar knattarna till Hatrið mun sigra - och sjunger om ett meningslöst liv och ständiga svek. I kommentarerna är det många som rosar de föräldrar som fått barnen att ha Hatari som förebilder.

Här kan du läsa mer om Hatari.

Nytt rekord för övernattningar på Island under 2018

Turister gjorde totalt närmare 10,4 miljoner övernattningar på Island under 2018. Det innebar en ökning med 1,1 procent jämfört med 2017 - och ett nytt rekordår för turismen. I fyra av åtta regioner ökade antalet övernattningar. Fler valde hotell och pensionat under resorna medan färre campade eller bokade boende genom tjänster som Air Bnb. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

2018 gick till historien som ännu ett rekordår för turismen till Island. Det var 2,3 miljoner passagerare som flög från Keflavík under året. Med resenärer till andra flygplatser, färjor och kryssningsfartyg inräknade var antalet drygt 2,5 miljoner.

Men 2019 kommer inte att bli något rekordår. Redan innan Wow Airs konkurs såg det ut som att åren med tillväxt var över. Om inte andra flygbolag utökar sin trafik till och från Island försvinner 30 procent av flygstolarna på grund av konkursen. Och det kommer att leda till att det här året blir sämre för turistnäringen.

2018 var också ett rekordår för antalet övernattningar i landet. Totalt gjordes 10 375 059 övernattningar, en ökning med 1,1 procent jämfört med det tidigare rekordåret 2017.

Hotell och pensionat svarar för drygt hälften av gästnätterna. Där gjordes 5 859 264 övernattningar, en ökning med 5,1 procent.

Tjänster som Air Bnb svarade för 1 828 000 övernattningar, en minskning med 3,3 procent. Siffrorna för Air Bnb har uppskattats av Hagstofa Íslands och är alltså inte helt säkra.

Trots färre övernattningar ökade intäkterna för Air Bnb avsevärt. Under 2018 såldes gästnätter för 17,5 miljarder isländska kronor, en ökning med 19 procent jämfört med föregående år.

Andra typer av övernattningar - som vandrarhem och liknande - svarade för 1 725 598 gästnätter, en tillbakagång med 0,3 procent.

Ett betydligt större tapp noterades för övernattningar på campingplatser. Där noterades 962 197 gästnätter under 2018, en nedgång med -10,2 procent. Den kalla sommaren och det stora intresset för fotbolls-VM kan ha bidragit till minskningen.

I fyra regioner ökade turismen. Det största uppsvinget registrerades i Suðurnes med 8,6 procent. Därefter följde Vesturland med 6,4 procent, Austurland med 4,6 procent och Norðurland eystra med 2,5 procent.

I lika många regioner minskade turismen. Den största minskningen av antalet övernattningar noterades i Västfjordarna med 8,1 procent. På Suðurnes var nedgången 5,4 procent, i Norðurland vestra 4,9 procent och i Reykjavíkområdet 2,2 procent.

Här kan du läsa mer om turismen till Island under 2018.

Flyg försenat efter myrinvasion - Wow Air slipper betala

Flyget från Montreal till Keflavík blev 22 timmar försenat efter att det stoppas av kanadensiska myndigheter. Skälet till förseningen var att besättningen på väg till Kanada upptäckte ett stort antal myror ombord. Flyget fick inte lyfta förrän insektsgift sprutats in i planet. Wow Air slipper betala passagerare ersättning för förseningen.

Den 26 mars 2018 lyfte ett plan från Wow Air från Keflavík mot Montreal. Efter några timmar i luften reagerade passagerare på att det plötsligt fanns mängder av myror i kabinen. Myrorna kröp fram från en av bagagehyllorna.

Besättningen informerade kanadensiska myndigheter. Efter landning i Montreal dröjde det ett par timmar innan passagerarna fick gå av. De tvingades då lämna allt handbagage, alla ytterkläder och alla tillhörigheter kvar inne i kabinen.

Myndigheterna förseglade planet. De tillkallade skadedjursbekämpare som fick spreja insektsgift i kabinen. Medan saneringen pågick fick de passagerare som väntade på sitt bagage filtar och vatten inne i ankomsthallen.

Passagerarna var aldrig i fara på grund av myrorna. Efter 20 timmar var saneringen klar. När planet lyfte för att återvända till Keflavík var förseningen uppe i 22 timmar.

En passagerare vände sig till Samgöngustofa för att få ersättning för förseningen. Standardersättning för förseningar på minst tre timmar som anses ligga inom flygbolagets kontroll är 400 euro.

Wow Air nekade passageraren ersättning. Bolaget ansåg att myrorna ombord var en händelse som det inte kunde ta ansvar för. Det var alltså något som var utanför Wow Airs kontroll.

Samgöngustofa håller med flygbolaget. Wow Air kunde inte beskyllas för myrinvasionen. Inte heller kunde flygbolaget göra något åt att kanadensiska myndigheter höll planet på marken i nästan ett dygn efter landning i väntan på sanering.

Eftersom det rörde sig om en händelse utanför Wow Airs kontroll anser inte heller Samgöngustofa att passageraren har rätt till någon ersättning.

Inte heller behöver Wow Air ersätta en passagerare som var med på flyget från Keflavík till Montreal. Det var en dryg timme försenat redan när det lyfte. Planet var i luften först 18.38 medan avgången enligt tidtabellen var 17.20. Planet landade i Montreal vid midnatt i stället för 22.50.

Det dröjde ända till 2.10 på natten tills passagerarna fick lämna planet. Då hade förseningen överskridit tre timmar. Men även denna försening berodde på myrorna ombord. Beslutet att inte låta passagerarna kliva av togs av kanadensiska myndigheter. Därför anser inte Samgöngustofa att flygbolaget bär skulden för förseningen.

Här och här kan du läsa besluten i sin helhet.

Dagens citat

"För att förhindra detta tror jag att det enda som fungerar är att bötfälla ordentligt för det sprider sig. Det är det som tar skruv för vi kommer dessvärre - oavsett hur lång tid vi tillbringar med människor - aldrig kunna förhindra att några bryter mot lagen."

Steingrímur Birgisson, vd för Bílaleiga Akureyrar, i RÚV om vilka åtgärder han vill se mot turister som ägnar sig åt offroad-körning.

Dagens bonuscitat

"Det som är lite intressant är lunnefågeln. Vi tror kanske att den är Islands symbol och att den har varit det väldigt länge. Men lunnefågelprylar började massproduceras först 2005 så det är väldigt kort tid sedan."

Guðrún Steinþórsdóttir, doktorand i isländsk litteratur vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur lunnefågeln kommit att bli en symbol för Island och därför utnyttjas inom turistindustrin.

Kvinna tvingas betala skuld hon hävdar hon inte kände till

Kvinnan hävdade att kontot som tecknats i hennes namn i själva verket enbart använts av hennes sambo. Och han gjorde det utan att hon kände till att kontot existerade. Efter några år hade skulderna för kontokrediten stigit till 14,5 miljoner isländska kronor. Nu tvingas kvinnan betala hela beloppet. Hæstiréttur Íslands anser inte att det är bevisat att hon inte haft med kontot att göra.

Det var under 2009 som en kvinna i 50-årsåldern tecknade ett konto i Sparisjóður Vestmannaeyja, en sparbank som senare togs över av Landsbanki. När kontot stängdes 2015 hade kvinnan en skuld på 14,5 miljoner isländska kronor för kontokrediter.

Ungefär vid samma tidpunkt avled hennes sambo. När banken vände sig till domstol för att få tillbaka pengarna hävdade kvinnan att hon inte kände till kontot. Hon uppgav att sambon hade utnyttjat henne genom att föra över kontokrediterna till ett eget konto.

En majoritet av överföringarna gick just till mannens eget konto. I Héraðsdómur Suðurlands fick kvinnan rätt. Domstolen ansåg inte att det var bevisat att hon känt till kontots existens. Dessutom hade banken väntat för länge med att försöka driva in kraven. Därför var kvinnan inte betalningsskyldig trots att det på pappret var hennes konto.

Men Hæstiréttur Íslands gör en annan bedömning. Visserligen gick majoriteten av överföringarna till sambons konto, men pengar överfördes också vid ett tillfälle till ett bolag som hon grundat. En gång gjordes ett uttag märkt med registreringsnumret på en bil som hon köpte. Och två insättningar gjordes från ett annat av hennes bankkonton till detta konto.

Dessutom skickade banken genom åren totalt 68 kontoutdrag och 37 brev om kontokrediten.

Hæstiréttur Íslands anser inte att Landsbanki väntat för länge med att driva in skulden. Inte heller anser rätten att det är bevisat att hon inte känt till kontot. Tvärtom finns flera överföringar som visar att hon haft med det att göra.

Kvinnan ska nu betala drygt 14,5 miljoner isländska kronor plus ränta till Landsbanki. Hon behöver dock inte stå för några rättegångskostnader.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Smugglade sprit, snus och cigaretter på Dettifoss - döms

När männen körde genom Vík í Mýrdal slog polisen till. I bagageutrymmet och i baksätet fanns enorma mängder smuggelsprit och cigaretter. De två männen arbetade båda ombord rederiet Eimskips transportfartyg Dettifoss. I Rotterdam såg de till så att smuggelgodset fick plats i en container. Och i Reyðarfjörður gjorde de så att containern inte undersöktes av tullen.

Den 6 november 2015 angjorde Eimskips fartyg Dettifoss hamnen vid Mjóeyri i Reyðarfjörður. Fyra dagar senare återvände två av besättningsmännen till en av de containrar som hade lossats från fartyget. De anlände i en bil av modellen Mitsubishi Pajero som de hyrt i Egilsstaðir.

Samma dag fick polisen ett tips om att en av männen var inblandad i smuggling. På eftermiddagen den 10 november körde de två besättningsmännen genom Vík í Mýrdal på väg mot Reykjavík. Då stoppades de av polisen.

I bagaget och bagageutrymmet fanns stora mängder smuggelgods: 231 liter starksprit, 26 liter vin, 70 centiliter likör, 179 cigarettlimpor, 3,7 kilo tuggtobak och 5,7 kilo nässnus.

De fördes först till polisstationen i Vík í Mýrdal. Därefter fördes de till polisstationen i Selfoss. Där delgavs de misstanke om att ha smugglat.

Smuggelgodset lastades ombord Dettifoss under ett stopp i Rotterdam. Där såg de två männen till så att det hamnade i en container. När fartyget anlände till Reyðarfjörður ordnade de så att containern inte hamnade bland det gods som tullen skulle undersöka.

Båda männen erkände smugglingen. De döms nu till 30 dagars fängelse. Hela straffet är dock villkorligt - vilket betyder att de inte behöver sitta av tiden om de inte gör sig skyldiga till ny brottslighet inom de två närmaste åren. Tillsammans ska de dessutom stå för rättegångskostnader för drygt 1,6 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"I isländska förknippas de, som vi känner till, väldigt mycket med djävulen och helvetet. I synnerhet kristna vill kanske inte referera mycket till sådant pack."

Kristín Margrét Jóhannsdóttir, lektor i lingvistik vid Háskólinn á Akureyri, i RÚV om isländska svordomar.

Dagens bonuscitat

"Jag är helt enkelt bara bekymrad över att om för mycket påbörjas i det området så blir det bara för många bostäder till salu på grund av att det inte går särskilt bra att sälja de bostäder som redan har byggts och förmodligen blir det samma sak med de bostäder som kommer ut på marknaden under de närmaste månaderna."

Ari Skúlason, ekonom vid Landsbanki, i Vísir om att många års bostadsbrist i Reykjavíkområdet snart kan bytas ut mot ett överutbud av nya lägenheter på grund av de senaste årens omfattande nybyggande av stora och dyra bostäder.

Hög prislapp för att rädda telefonstationen i Brú

I många år har den gamla telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður stått tom. I årtionden var platsen navet i kommunikationer mellan södra och norra Island. Men nu står byggnaderna och förfaller. Det finns personer som vill renovera huset - och det lilla kraftverket som finns i källaren. Men kostnaderna riskerar att bli höga.

Telefonstationen i Brú vid Hrútafjörður öppnade 1950. Fram till 1976 utgjorde den navet i kommunikationerna mellan norra och södra Island. Alla telefonsamtal från Reykjavík till Akureyri kopplades via Brú. Här fanns också ett postkontor och möjlighet att skicka telegram. Postkontoret hölls öppet ytterligare några år efter att telefonstationen stängdes.

Men platsen fungerade också som ett nav för busstrafiken i landet. Vid Brú stannade bussar på väg mot olika delar av landet. Brú ligger ungefär halvvägs mellan Reykjavík och Akureyri.

De senaste åren användes fastigheten för anställda vid Staðarskáli, den vägkrog som öppnade ett par kilometer bort i samband med att ringvägens sträckning i Hrútafjörður ändrades 2008. Länge har dock byggnaderna stått och förfallit. El och värme stängdes av 2014.

I källaren finns en gammal turbin som inte längre fungerar. En trumma leder till Ormsá, en liten älv som tillhör fastigheten. Kraftverket i källaren försåg länge både telefonstationen och Brúarskáli - ett vägstopp som bommade igen 2008 när ringvägen fick ny sträckning - med elektricitet.

Einar Ísfjörð, N1:s butikschef i Staðarskáli, säger till Vísir att fastigheten vid Brú länge hade mycket stor betydelse för regionen:

"Ja, jag tror att detta var världens navel och mycket handlade om det här och det var säkerligen den största arbetsgivaren i regionen i denna gamla tid."

En intressegrupp under ledning av Þórir Steingrímsson vill köpa fastigheten av N1 och renovera den. Han säger till Vísir att det kan bli dyrt att rusta upp byggnaderna. Men om inget görs kommer de att fortsätta förfalla och rivning kommer sannolikt så småningom bli det enda alternativet. En idé är att öppna ett vandrarhem i huvudbyggnaden.

Här kan du läsa mer om den gamla telefonstationen i Brú.

Stabil export av valkött från Island till Japan

Omkring 1 500 ton valkött har de senaste åren gått på export från Island. Intäkterna har legat på en knapp miljard isländska kronor om året. I praktiken handlar det om en årlig fartygstransport där Hvalur - det enda isländska företaget som jagar större valar - säljer sillval till Japan. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Nyligen blev det klart att Island tillåter jakt på sillval och vikval i ytterligare fem år. Branschen har dock haft det tufft i många år. Ogynnsamma väderförhållanden och utökade skyddszoner har påverkat jakten på vikval och lett till att det inte funnits tillräckligt med kött på den inhemska marknaden. Utan förändrade förutsättningar blir det svårt att få den jakten att bli lönsam.

Hvalur hf. är branschens jätte. Kristján Loftsson, vd och storägare i Hvalur, gör enorma förluster på jakten på sillval. Ändå fortsätter jakten. Konsumtionen av sillval på Island är inte stor. Den främsta marknaden är i stället Japan.

I praktiken är det också den enda exporten av valkött och andra produkter av val som skett de tre senaste åren. Ny statistik från Hagstofa Íslands visar att exporten förra året uppgick till 1 469 ton till ett värde av 940 miljoner isländska kronor. Under 2017 såldes 1 407 ton till ett pris av 995 miljoner. och 2016 var exporten 1 529 ton för 1,6 miljarder.

Få rederier vill befatta sig med produkter av val. Hvalur har därför årligen hyrt in ett fraktfartyg som seglar från Hafnarfjörður till Japan med sillval ombord. Och det är alltså denna export som syns i myndighetens statistik.

Här kan du läsa mer om valfångsten.

Dagens citat

"Jag påstås vara en marionettdocka åt män som inte tar självständiga beslut. Det är alltid någon man som styr mig. Så har det sagts ända sedan jag började i politiken. Steingrímur [J, Sigfússon], Bjarni [Benediktsson] eller någon annan. Detta upphör aldrig."

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Fréttablaðið om att hon fortfarande nedvärderas eftersom hon är kvinna.

Dagens bonuscitat

"Island har inget att hämta i Nato. Förutom absurditeten att Island är det enda militärfria riket i världen som är medlem i en militärallians så är det oacceptabelt att vi genom vårt medlemskap stödjer de krafter som underblåser upprustning och att göra världen farligare, som genom deltagande i krig i länder som Afghanistan och Libyen."

Steinunn Þóra Árnadóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, i DV om varför hon anser att Island inte ska vara med i Nato.

Vårrullar är snabbmatsfavoriten som faller i glömska

Länge tillhörde vårrullar islänningarnas snabbmatsfavoriter. De har ätits på Island i åtminstone 40 år. Men i dag är det allt fler som ratar vårrullar. Fyra av tio åt inte vårrullar en enda gång under 2018. När Gallup började fråga om just konsumtionen av vårrullar var det bara var fjärde som aldrig åt vårrullar.

Första gången som vårrullar omnämns i isländsk press är 1979. Då är det Hótel Saga i Reykjavík som i en annons i Morgunblaðið berättar att de serverar kinesisk mat tillagad av en kock från Kina. På menyn finns även bland annat fläsk i sötsur sås, kyckling i ostronsås och nudlar med räkor och fläsk.

Under 1980-talet dyker vårrullar upp på matsedeln på fler isländska matställen. Djupfrysta vårrullar säljs också i livsmedelsbutiker.

Året är 1993 när DV låter tre isländska kockar testa fyra sorters djupfrysta vårrullar. Reaktionerna är ljumma. Bäst går det för Tortelle som får tio poäng av femton möjliga. Hverdag får nio poäng medan Oriental Express och Daloon bara får åtta poäng. Daloon var det mest kända märket - men deras vårrullar får bara beröm för utseendet medan smaken beskrivs som direkt dålig.

Vårrullarna är på tillbakagång på Island. När Gallup 2007 frågade om konsumtionen av vårrullar var det bara 27,6 procent som svarade att de inte ätit några under det senaste året. Förra året hade siffran över islänningar som aldrig konsumerar vårrullar ökat till 37,9 procent.

Landslagsryttare sålde islandshäst till underpris

10,4 miljoner isländska kronor tvingas en landslagsryttare betala till ett stall för att ha sålt en hingst till underpris. Ryttaren anlitades som agent för försäljningen. Men ryttaren sålde hästen först till sitt eget stall. Ett par veckor senare såldes den vidare till Norge för dubbla summan. Héraðsdómur Suðurlands fastslår att ryttaren lurade stallet och tjänade stora summor på bluffen.

I november 2014 köpte ett stall tillhörande en isländsk landslagsryttare en hingst som gjort bra ifrån sig på den stora hästtävlingen Landsmót. Hästen hade sådana egenskaper att många utländska stall var intresserade av att köpa den.

Ägaren, en man bosatt i Garðabær, anlitade landslagsryttaren för att ordna affären. Hans uppdrag var att hitta en köpare som betalade ett marknadsmässigt pris för hästen. Ryttaren skulle få 10 procent av köpesumman i provision.

Ryttaren vände sig inte till utlandet. I stället sålde han hästen till det stall som han driver tillsammans med sin hustru utanför Hella på södra Island. Priset var 9,5 miljoner isländska kronor.

Men den lovande hingsten blev inte kvar länge på gården. Bara ett par veckor senare sålde landslagsryttaren hästen vidare till ett norskt stuteri som tidigt visat intresse för den. Då hade priset stigit till 19,9 miljoner.

Det här var dock inte den information som den ursprunglige ägaren fick. Han fick beskedet att det utländska intresset svalnat. Landslagsryttaren kunde dock sälja hingsten till ett lägre pris till en islänning. Ägaren accepterade affären. Först senare fick han veta att hästen registrerats på landslagsryttaren och inte på den islänning som han pekat ut som blivande köpare.

Héraðsdómur Suðurlands anser att ryttaren försökte dölja affärens verkliga upplägg för ägaren. Syftet var att tjäna en stor summa på köpet. Vidare fastslår domstolen att landslagsryttaren förstod att hästen var värd betydligt mer än vad han köpte den för. Därför förde han ägaren bakom ljuset med olagliga metoder. Bluffen gynnade honom ekonomiskt.

Landslagsryttaren tvingas nu betala 10,4 miljoner isländska kronor - alltså hela mellanskillnaden mellan de två försäljningarna - i skadestånd till ägaren. Ryttaren ska dessutom stå för rättegångskostnader på drygt 3,2 miljoner.

Här kan du läsa domen i sin helhet.