
När högkonjunkturen svalnar och turismen slutar öka är det också troligt att läget på bostadsmarknaden kommer att förändras. Bostadspriserna skenar inte längre. Utbudet kan öka tack vare omfattande nybyggnation. Tillgången börjar nu närma sig efterfrågan efter flera år med bostadsbrist. Stark ekonomi gör att fler har råd att köpa.
Att turismen inte längre växer kommer sannolikt också att påverka bostadsmarknaden. Inte minst i Reykjavík har ett stort antal bostäder hyrts ut till turister genom tjänster som Air Bnb. När efterfrågan minskar är det troligt att många av dessa bostäder hamnar på marknaden.
En egenägd bostad fortsätter att vara den i särklass vanligaste boendeformen. Det är nu 72 procent som bor i hem som de själva äger. Inom loppet av ett år har den andelen ökat med 2 procentenheter.
Växer gör också andelen islänningar som bor i föräldrahemmet. Det är nu 13 procent som bor hos föräldrarna, en ökning med 3 procentenheter jämfört med förra året. Vidare är det 14 procent som bor hyr sin bostad, en nedgång med 4 procentenheter.
Unga islänningar har dock svårt att få in en fot på bostadsmarknaden. Hela 45 procent av dem som är mellan 18 och 29 år bor kvar hos föräldrarna, en ökning med 8 procentenheter. Det är 30 procent som hyr bostad, en minskning med 8 procentenheter. Andelen unga som har egen bostad ligger still på 23 procent.
Höginkomsttagare, personer som har fyllt 50 år och bosatta i huvudstadsregionen var oftare ägare av en egen bostad. Låginkomsttagare, kvinnor och unga bodde i större utsträckning i hyrda bostäder eller i föräldrahemmet.
Stora skillnader finns dessutom när det gäller partisympatier. Hela 80 procent av Centerpartiets väljare äger sin bostad - och bara 5 procent hyr. Bland Folkets partis anhängare är det däremot hela 39 procent som hyr och 53 procent som äger. Piratpartiets sympatisörer är oftast bosatta i föräldrahemmet. Det är 16 procent av dem som bor med föräldrarna.
En annan tydlig förändring på bostadsmarknaden är att oron för risken att mista bostaden är på väg nedåt. Nu svarar 48 procent att det egna boendet känns mycket tryggt, en ökning med 18 procentenheter. Samtidigt minskar andelen som upplever att boendet är ganska tryggt med 14 procentenheter till 37 procent.
En annan tydlig förändring på bostadsmarknaden är att oron för risken att mista bostaden är på väg nedåt. Nu svarar 48 procent att det egna boendet känns mycket tryggt, en ökning med 18 procentenheter. Samtidigt minskar andelen som upplever att boendet är ganska tryggt med 14 procentenheter till 37 procent.
Men det är nu bara 7 procent, en nedgång med 2 procentenheter, som svarar att det är ganska troligt att de kommer att förlora sin bostad. Och 8 procent säger att det är mycket sannolikt att de blir av med bostaden, en tillbakagång med 2 procentenheter.