"Språkkunskaper är mycket viktiga och den röda tråden när det gäller arbetsmarknaden. Men vi får inte bedöma människors kompetens enbart utifrån deras ordförråd i isländska. Människors kompetens för att lära sig språk är olika och det går inte att jämföra personer som har gymnasieutbildning och dem som kanske aldrig har gått i skola. Så lär sig människor språk under olika lång tid. Om vi inte ger dessa människor utrymme att ta de första stegen på arbetsmarknaden så slutar detta med att människor blir instängda i sina hem. Detta har också effekt på kommande generationer. Det är dessa människors barn som inte anser sig ha någon möjlighet till en framtid."
Susan Rafik Hama, doktorand i utbildningsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att hon vill se större resurser till undervisning i isländska för invandrare.
