Experter flyger över Mýrdalsjökull för att övervaka Katla

Illustration: Flight Radar 24

I närmare två timmar flög två vulkanexperter från Háskóli Íslands över Mýrdalsjökull i onsdags. De flög över alla delar av glaciären utrustade med bland annat radar, gps-utrustning och kameror. Ibland var de inte mer än 100 meter över glaciären. Överflygningen är ett led i den ständiga övervakningen av vulkanen Katla.

Klockan 8.41 i onsdags lyfte ett av Isavias flygplan från Reykjavík mot Mýrdalsjökull. Ombord fanns förutom besättningen två forskare från Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands. Planet är utrustat med bland annat radar, gps-mätare och kameror. Instrumenten används för att kartlägga hur glaciären utvecklar sig.

Under turen täckte de hela Mýrdalsjökull. Ibland flög de så lågt som 100 meter över glaciärens yta. Planet landade åter i Reykjavík klockan 10.57.

Det främsta syftet med överflygningen är att studera förändringar på glaciärens yta. Om kalderor utvidgar sig är det något som syns bäst från luften. Några sådana stora förändringar var dock inte synliga i onsdags.

Ungefär 600 meter under Mýrdalsjökulls istäcke finns vulkanen Katla. Den har inte haft något större utbrott sedan 1918. Jordskalv i Mýrdalsjökull är vanliga och pekar på att magma rör sig uppåt. I dagsläget finns dock inget som tyder på att ett utbrott i Katla skulle vara nära förestående.

Sämre ekonomi när turismen sjunker och loddan uteblir

Wow Airs konkurs och bristen på lodda gör att Island är på väg in i en lågkonjunktur. Bara i år väntas antalet turister minska med 11 procent. Intäkterna till statskassan kan sjunka med upp till 35 miljarder isländska kronor. Det innebär i sin tur att BNP backar med 0,6 procentenheter. Det framgår i en översyn av regeringens ekonomiska politik fram till 2022.

Högkonjunkturen i den isländska ekonomin är definitivt över. Under hela året har arbetslöshetssiffrorna stigit. Mest kännbara är Wow Airs konkurs och bristen på lodda. Bägge är nycklar till att regeringen nu reviderar finansplanen för de kommande fyra åren.

Finansminister Bjarni Benediktsson presenterade översynen i alltinget i onsdags. Han räknar med att statskassans intäkter kan minska med upp till 35 miljarder isländska kronor såväl under 2019 som under 2020. BNP väntas i år krympa med 0,6 procentenheter.

Redan tidigare stod det klart att turismen till Island nått kulmen. Konkursen för Wow Air gör att omkring var tredje flygstol till Island försvinner. Visserligen har flera andra flygbolag utökat trafiken - men det finns också andra som har bantat den med hänvisning till minskande intresse på grund av den starka isländska kronan.

Något annat som påverkar turismen är Icelandairs problem. Flygstoppet för alla plan av modellerna Boeing 737 Max 8 och 9 gör att bolaget - trots några inhyrda flygplan - minskar antalet flygstolar med 5 procent.

Turismen till Island väntas i år minska med 11 procent. Det är dock en siffra i regeringens översyn som närmast framstår som optimistisk. Inom branschen talas det ibland om en minskning med upp till 20 procent. Nedgången väntas framför allt drabba landsbygden eftersom den starka isländska kronan gör att färre turister stannar länge i landet och därför lämnar sydvästra Island i mindre utsträckning.

Bristen på lodda är en annan faktor som väger tungt i den reviderade prognosen. Att fisket i år nästan helt uteblev innebär till ett exporttapp på 18 miljarder isländska kronor.

Hagstofa Íslands räknar i år med att ekonomin krymper med 0,2 procent. Det är första gången sedan åren efter finanskraschen som Island väntar negativ tillväxt.

Arbetslösheten tros under 2019 bli i snitt 3,7 procent. Även det är den i särklass högsta nivån sedan den lågkonjunktur som följde på finanskraschen tog slut.

Bjarni Benediktsson har nu lagt fram ett förslag där han vill slopa överskottsmålen i budgetarna för 2019 och 2020. I stället vill han att intäkter och utgifter ska gå runt. Eftersom Island de senaste åren har betalat av stora delar av statsskulden anser han ändå att statsfinanserna är stabila.

I ett pressmeddelande framgår att regeringen tänker vidta åtgärder för att undvika underskott i statskassan. Än så länge finns inga sådana konkreta förslag. Inte heller är det känt hur det ekonomiska läget kan komma att förändras.

Redan finns det spekulationer om att regeringen haft svårt att komma överens om hur den negativa tillväxten ska hanteras. Traditionellt hade Självständighetspartiet sannolikt föreslagit besparingar - medan Gröna vänstern förmodligen hade förespråkat skattehöjningar. I dagsläget verkar det inte som att regeringen överväger någon av dessa två lösningar.

Däremot står det klart att den tidigare aviserade sänkningen av bankskatten inte blir av redan nu. Den senareläggs ett år. Det kan också bli aktuellt att skjuta upp det planerade nybygget vid regeringskansliet.

Opposition vill få tillfälligt tyst på Centerpartiet

Fyra partier i alltinget kräver nu att debatten om EU:s tredje energipolitiska paket flyttas allra sist på dagordningen. Annars riskerar en rad viktiga förslag att frysa inne före alltingets sommaruppehåll. Samtidigt har talmannen Steingrímur J. Sigfússon uppmanat Centerpartiets ledamöter att inte fortsätta maratondebatten. Än så länge har de inte visat tecken på att tröttna.

Klockan var 10.30 i onsdags när talmannen Steingrímur J. Sigfússon öppnade sessionen i alltinget. När han avslutade den var klockan 10.47 på torsdagen. Då hade debatten alltså pågått i mer än ett dygn - och i vanlig ordning var det nästan uteslutande centerpartister som gått upp i talarstolen.

Centerpartiet fortsätter att försöka blockera att alltinget röstar ja till EU:s tredje energipolitiska program. Tre gånger i onsdags eftermiddag gick Renässans Þorsteinn Víglundsson upp i talarstolen. I övrigt var det alltså centerpartister som debatterade med varandra i över ett dygn.

Debatten om energipolitiken har nu totalt pågått i 132 timmar. Och det är centerpartister som har stått i talarstolen i 110 av dessa timmar.

Den senaste tidens debatt gör nu att det bara är centerpartister i topp på listan över de alltingsledamöter som talar mest. Birg­ir Þór­ar­ins­son har under den här sessionen talat i 2 118 minuter. Därefter följer Þor­steinn Sæ­munds­son med 1 980 minuter, Sig­mund­ur Davíð Gunn­laugs­son med 1 411 minuter, Ólafur Ísleifsson med 1 270 minuter och Bergþór Ólason med 1 151 minuter. Sexa är Renässans Þor­steinn Víg­lunds­son med 1 122 minuter.

Det står redan klart att alltingets sommaruppehåll inte kommer att börja som planerat den 5 juni. Hur länge sessionen kommer att pågå är oklart. Centerpartiet har inte visat några tecken på att de överväger att ge upp förhalningstaktiken. Och Steingrímur J. Sigfússon har inte aviserat att han tänker ingripa för att stoppa debatten.

Hittills har Steingrímur J. Sigfússons uppmaningar till Centerpartiet om att sätta punkt för debatten och släppa fram andra frågor inte fått något gehör. När alltinget samlas i dag klockan 9.30 fortsätter därför diskussionen om EU:s tredje energipolitiska program. Först på talarlistan är Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Nu föreslår fyra oppositionspartier - Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Folkets parti - att energipolitiken flyttas längst ned på dagordningen. De skriver i ett uttalande att regeringen har misslyckats med att stoppa Centerpartiets filibustertaktik och att det därför är nödvändigt att ingripa:

"Många oerhört viktiga frågor väntar på behandling och det är svårt att se när de ska kunna behandlas i alltinget. Regeringsmajoriteten har totalt misslyckats att hugga av denna knut. Stora allmänna intressen står på spel och det är otänkbart att inte alltingsledamöter - vilket parti de än tillhör - får möjlighet att med full kraft utföra sitt arbete i väljarnas intresse."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att hon är skeptisk till förslaget. Hon anser inte att det utgör någon lösning på problemet. I stället skjuter det bara problemet framför sig. Dessutom undrar hon om det här är ett sätt för oppositionspartierna att skaffa sig ett förhandlingsläge genom att utnyttja Centerpartiets agerande:

"Jag funderar på om dessa fyra partier - i Centerpartiets skydd och i den situation som det har skapat genom sitt beteende i alltingets salar - tycker att det är möjligt att locka med att slutföra dessa frågor."

Sedan tidigare har Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson föreslagit att behandlingen av EU:s tredje energipolitiska paket skjuts upp till hösten. Han har bland annat sagt att det kommer att ta flera månader att korrigera alla de felaktiga påståenden som Centerpartiets ledamöter har fört fram i debatten.

Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.

Dagens citat

"Det har tydligt framkommit i våra samtal att bägge ländernas regeringar vill finna och utnyttja de möjligheter som brexit kan skapa. Denna gemensamma optimism och välvilja övertygar mig om att det fantastiska samarbete som vi har med Island kommer att fortsätta långt efter vårt utträde ur EU."

Liam Fox, Storbritanniens minister för internationell handel, skriver i Fréttablaðið om sitt möte på Island med utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Dagens bonuscitat

"Under her leadership Iceland became the first country in the world to make it illegal to pay men more than women for the same job. The country has consistently ranked as the world’s most gender-equal country during this time, and Jakobsdóttir's government aims to eradicate the gender pay gap by 2022."

Apolitical rankar statsminister Katrín Jakobsdóttir som en världens hundra mest inflytelserika personer när det gäller jämställdhet mellan könen.

Ficktjuvar gripna - stal av turister vid Gullfoss och Geysir

Två personer har gripits misstänkta för att ha stulit stora summor genom fickstölder. Ficktjuvarna siktade in sig på turister vid Gullfoss och Geysir. De riktade in sig på plånböcker där de bara behöll kontanter och kastade allt annat. De två ficktjuvarna har kommit över hundratusentals isländska kronor genom stölderna, uppger Vísir.

Tidigare i år uppmärksammade personer inom turistnäringen hur turister drabbades av organiserat ficktjuveri i Reykjavík och vid Gullfoss. Tjuvarna arbetade i grupp. Medan en av dem distraherade en besökare - vanligen genom att erbjuda sig att fotografera offret - stal en annan offrets plånbok eller väska.

Nu har polisen i Suðurland gripit två personer misstänkta för ett större antal fickstölder. Det rör sig om två utländska medborgare som själva kommit till Island som turister. De har stulit från besökare vid Gullfoss och Geysir.

Sveinn Kristján Rúnarsson vid polisen i Suðurland säger till Vísir att polisen nyligen grep de två misstänkta ficktjuvarna. De hade då stora summor kontanter på sig. Polisen grep dem efter att ha övervakat Gullfoss och Geysir under en längre tid:

"De verkar sikta in sig på plånböcker och plocka pengar ur dem och lämna kvar allt annat."

Innan de två misstänkta ficktjuvarna kunde gripas kom en rad anmälningar om stölder från besökare till Gullfoss och Geysir.

Här kan du läsa mer om fickstölder i Reykjavík och vid Gullfoss.

Eyþór Arnalds tiger om finansiering av Morgunblaðið

När Eyþór Arnalds köpte in sig i Morgunblaðið sade han att det rörde sig om en investering på affärsmässiga grunder. Nu pekar allt på att han finansierade köpen genom lån från Samherji, en av de fiskejättar som ägde aktierna. Eyþór Arnalds tiger om upplägget - och har kvar aktierna trots att han lovade att sälja dem för över ett år sedan.

Eyþór Arnalds toppade Självständighetspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík 2018. Partiet blev visserligen störst men kunde ändå inte bilda majoritet. I stället fortsatte Socialdemokraterna regera ihop med Gröna vänstern och Piratpartiet samtidigt som Renässans tog steget in i koalitionen.

Inför valet uppmärksammades Eyþór Arnalds intressen i många olika bolag. Han lovade själv att han skulle sälja sitt innehav i Þórsmörk, det bolag som i sin tur kontrollerar Árvakur som ger ut Morgunblaðið.

Genom bolaget Ramses II ägde Eyþór Arnalds 27 procent av aktierna i Morgunblaðið. Det gjorde honom till den största enskilda ägaren. Sedan dess har hans andel spätts ut till 22,87 procent eftersom han - till skillnad från andra ägare från fiskeindustrin - inte gått in med nytt kapital för att täcka Morgunblaðiðs ständiga förluster.

Eyþór Arnalds har fortfarande kvar aktierna trots löftet om att sälja dem. Och affären verkar enligt Stundin inte ha gjorts på affärsmässiga grunder. I stället framgår det av en årsredovisning att ett av Samherjis bolag sålde aktier värda 225 miljoner isländska kronor till Eyþór Arnalds. Han fick samtidigt ett lån på hela köpesumman.

Han köpte samtidigt även Síldarvinnslans och Vísirs innehav i Morgunblaðið. Även dessa affärer finansierades med lån. Gemensamt för lånen är att de är så kallade bulletlån där hela summan - inklusive ränta - betalas på förfallodagen under 2020, rapporterar Stundin.

Det ser alltså ut som att de enda pengarna som Eyþór Arnalds gick in med var de 500 000 isländska kronor som behövdes för att registrera bolaget Ramses II.

Eyþór Arnalds säger till RÚV att detaljerna om affären är konfidentiella. Han hävdar dock att hans registrering av sina ekonomiska intressen - som alla ledamöter i kommunfullmäktige är skyldiga att göra - är korrekt. Det skulle enligt Stundin i så fall innebära att han betraktar fiskejätten Samherji som ett låneinstitut, vilket är en allt annat än självklar tolkning.

Om Samherji efterskänker skulden till Eyþór Arnalds är han genom sitt uppdrag i fullmäktige skyldig att berätta det. Och inget tyder i dag på att han kommer att betala hela skulden. Redan i 2017 års redovisning hade Ramses II enligt Stundin skrivit ned värdet på aktierna från 325 till 188 miljoner. I praktiken är aktierna värdelösa.

Här kan du läsa mer om Eyþór Arnalds affärer.

Dagens citat

"Gråsej så där skinnflådd ser inte bra ut innan den är tillagad. Den har en liten brun glans, men när den tillagas blir den vit och vacker. Detta är en mycket bra matfisk och vi kan säga att den står lika högt som andra ädlare fiskar."

Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir vid Háskólinn í Reykjavík i Vísir om fiskeindustrins svårigheter med att exportera sej eftersom många konsumenter inte tycker att den ser bra ut.

Skrattande fiskare stympade haj - riskerar fängelse

Två isländska sjömän skär först stjärten av en haj. Därefter släpper de hajen och skrattar. "Lycka till att simma, din stackare!" ropar en av dem. En av dem filmade stympningen och publicerade den på Facebook. När den fick spridning dröjde det inte länge innan de fick sparken från fiskeföretaget Sæfell. Nu undersöker Matvælastofnun om de brutit mot isländsk lag.

De två sjömännen filmar när en haj - sannolikt en håkäring - har surrats fast med rep vid båtens sida. Hajen ska ha rört sig i samma område som sjömännen fiskade. För att hämnas skär en av dem av stjärtfenan. Därefter släpper de hajen samtidigt som de skrattar.

Bägge arbetade ombord på Bíldsey SH-65, en liten båt som är registrerad i Stykkishólmur och tillhör företaget Sæfell. Under gårdagen fördömde Sæfell i ett pressmeddelande männens agerande och kallade det oförsvarligt och fasansfullt. De två sjömännen fick också sparken.

Þóra Jóhanna Jónasdóttir, veterinär vid Matvælastofnun, säger till RÚV att det rör sig om ett uppenbart lagbrott. Myndigheten kan utfärda böter på upp till 1 miljoner isländska kronor. Men den kan också låta polisen utreda händelsen. Om det väcks åtal för djurplågeri finns både böter och fängelse i straffskalan.

Bandidos på väg etablera sig på Island

Bad Breed MC i Garðabær har tagit ett steg närmare fullvärdigt medlemskap i Bandidos. Det isländska mc-gänget fick för några veckor sedan status som prospect. Beskedet blev officiellt på en fest där åtminstone tre personer från Bad Breed MC närvarade. Sedan tidigare finns Hells Angels och Outlaws på Island.

Våren 2011 fick Island för första gången en avdelning av Hells Angels. Då hade det gått nio år sedan de första kontakterna togs mellan dåvarande Fáfnir och Hells Angels i Norge. Efter att ha avverkat först hangaround-status och därefter prospect-status plockades grenen i Hafnarfjörður upp i klubben.

För Outlaws gick det betydligt snabbare. Den första isländska supporterklubben MC Black Pistons grundades 2010. Utvecklingen oroade den dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson. Han befarade att de rivaliserande organisationerna skulle komma i konflikt med varandra även på Island.

Ögmundur Jónasson satte också tonen för en tuff politik mot mc-gängen. Han pekade ut dem som organisationer som äventyrade säkerheten. Han sade vidare att de till stor del livnärde sig på brottslig verksamhet som narkotikahandel, penningtvätt, vapenaffärer, beskyddarverksamhet och människohandel.

Kända medlemmar har varit inblandade i bland annat skjutningar. Hittills finns dock inga kända uppgifter om några konflikter mellan de olika gängen på Island.

Under 2016 bildades en isländsk avdelning av Bad Breed MC. Etableringen godkändes och lyckönskades av Bad Breed i Sverige. Bad Breed har starka kopplingar till Bandidos.

Tidigare i maj var minst tre isländska medlemmar på plats på en intern fest. Där fick den isländska grenen av Bad Breed MC status som prospect i Bandidos. Det skulle kunna betyda att avdelningen skulle kunna bli fullvärdig medlem i Bandidos om några år.

Risken för några konfrontationer mellan Bad Breed och Outlaws betraktas inom polisen som förhållandevis liten. De två organisationerna ska ha träffats just med syftet att etablera en vänskaplig relation. Det finns också flera personkopplingar mellan de två klubbarna.

Bad Breed MC:s ledare basade tidigare över Devil's Choice, en organisation som är lojal med Hells Angels. Ledaren för Outlaws har i sin tur en nära relation till den som var Fáfnirs ledare under diskussionerna med Hells Angels. Samma person lämnade Hells Angels strax innan den isländska avdelningen fick fullvärdig status och grundade i stället Black Pistons, en supporterklubb till Outlaws.

Samma personliga band finns inte mellan toppskikten inom Hells Angels och Bad Breed respektive Outlaws.

Isländska myndigheter - i synnerhet polisen - har sedan flera år tillbaka följt mc-gängens utveckling. De har försökt knäcka klubbarna genom bland annat inreseförbud för medlemmar från utlandet.

Utländska medlemmar som kommit till Island för att delta i exempelvis fester har många gånger inte kommit längre än till flygplatsen i Keflavík. Där har de bedömts utgöra ett hot mot rikets säkerhet och därför skickats hem.

Här kan du läsa mer om Hells Angels på Island.

Enorma mängder vassla från mejeri rinner ut i Lagarfljót

Varje vecka rinner minst 100 000 liter vassla rakt ut i avloppssystemet i Egilsstaðir. Därifrån strömmar den direkt ut i sjön Lagarfljót. Trots att problemen har varit kända i många år har mejeriet MS ännu inte stoppat utsläppen. Ett reningssystem skulle ha varit på plats för över ett år sedan. Nu får MS skarp kritik av Heilbrigðiseftirlit Austurlands.

Lagarfljót är den isländska sjö som kanske har förändrats mest de senaste åren. Bygget av dammen Kárahnjúkar på höglandet har ändrat vattenströmmarna. Nu fylls Lagarfljót av grumligt smältvatten. Och det har haft stora konsekvenser för det biologiska livet i sjön.

Sikten i Lagarfljót hade 2013 minskat till 13 centimeter jämfört med 60 centimeter före dammbygget. Fiskar som röding och öring samt andra djur har i det närmaste försvunnit från sjön. Förutsättningarna för alla typer av djur har försämrats avsevärt.

Men det finns fler bekymmer än smältvattnet. I flera års tid har Mjólkursamsalan MS mejeri i Egilsstaðir pumpat ut mellan 100 000 och 120 000 liter vassla i avloppssystemet. Därifrån rinner vasslan rakt ut i Lagarfljót. Det är inte känt vilken betydelse utsläppen av vassla har för sjön.

Heilbrigðiseftirlit Austurlands har gång på gång kritiserat företaget för avsaknaden av reningssystem. Sedan 2007 har utsläppen ökat kraftigt. I februari 2018 skulle MS ha börjat filtrera protein. Motsvarande system för laktos skulle ha varit på plats före nyår. Vid en inspektion tidigare i år visade det sig att mejeriet fortfarande inte hade installerat någon sådan utrustning.

En uppföljning gjordes i mars i år. Under tre dagar mättes det kemiska syrebehovet. Tillståndet sätter gränsen vid 1 000 milligram per liter. Men MS nivåer låg på mellan 7 725 och 9 828 milligram per liter. Och mängden fett snittade 291 milligram per liter - men gränsvärdet är 100.

Myndigheten skriver i ett beslut att det ska tas nya prover på utsläppen för att undersöka hur de påverkar avloppssystemet. Resultaten ska i sin tur ligga till grund för en handlingsplan.

Nu lovar MS att ett reningssystem för protein ska installeras före årsskiftet. Däremot finns det ingen tidsplan för att börja filtrera laktos.

MS skriver att förseningarna beror på logistiska problem. Mejeriet har också planer på att använda vasslan som gör att den inte längre ska gå ut i avloppssystemet.

Tillsammans med Kaupfélag Skagfirðinga äger MS bolaget Heilsuprótein. De utvinner protein ur vassla som i sin tur kan bli proteinpulver eller etanol. Vassla ska samlas in från mejerier i Sauðárkrókur, Egilsstaðir, Búðardalur och Akureyri.

Här kan du läsa mer om föroreningarna i Lagarfljót.

Dagens citat

"Nu kan ledamöter gå upp i talarstolen igen och igen. De kan oavbrutet gå upp i talarstolen och hålla korta anföranden. För filibusterproffs är detta i praktiken ett mycket lämpligare arrangemang. Det hålls ett kort anförande om alla möjliga sorters pressande smaksaker med tillhörande handrörelser. Partikamraterna begär repliker. Minuterna radar upp sig. Så upprepar en bundsförvant denna process medan den andra går och pissar, kollar nätet eller tittar på Netflix. Så repeteras detta. Igen och igen. I praktiken kan två ledamöter genom att bytas av (och det finns exempel på det) hålla alltinget i gisslan så länge som de vill."

Guðmundur Steingrímsson, tidigare alltingspolitiker för Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Ljus framtid, skriver i Fréttablaðið om hur ordningen i alltinget gör det möjligt för Centerpartiets ledamöter att blockera alla andra frågor genom att inte ge upp debatten om EU:s tredje energipolitiska program.

Arla lanserar skyr även i Sverige

Nu lanserar Arla skyr också i Sverige. Satsningen på den svenska marknaden innebär att Kavli - som under en tid lyckades registrera ordet skyr som varumärke - möter ännu hårdare konkurrens. Sedan tidigare säljer även Ica skyr. Och precis som Arla är priserna betydligt lägre än Kavlis.

I Sverige har skyr aldrig blivit den försäljningssuccé som den isländska mjölkprodukten blivit i de övriga nordiska länderna. Trots att Kavli lanserade skyr samtidigt som intresset för proteinrika mellanmål sköt i höjden har intresset varit förhållandevis svalt. Kavlis prissättning kan ha bidragit till det begränsade genomslaget.

Kavli lyckades få ordet skyr registrerat som ett varumärke. Efter en mångårig kamp genom domstolarna förlorade Kavli registreringen för två år sedan. Trots flera prissänkningar syns Kavlis skyr i allt färre butiker. Hittills har det dock bara varit Ica som konkurrerat.

Nu börjar även Arla sälja skyr i Sverige. Mejeriet säljer sedan tidigare skyr i en rad europeiska länder. Arlas skyr tillverkas i Tyskland. I marknadsföringen görs dock en rad anspelningar på Island. Inte heller Kavlis eller Icas skyr är tillverkade på Island trots att även de använder Island i marknadsföringen.

Lanseringen innebär att konkurrensen för Kavli blir ännu hårdare. Bolaget har redan sänkt sina priser i omgångar. Det kan bli nödvändigt att matcha Arlas och Icas priser om Kavlis skyr över huvud taget ska finnas kvar på den svenska marknaden.

De smaker som Arla säljer i dagsläget är naturell, vanilj, hallon och persika, jordgubb och persika samt körsbär och blåbär.

Här kan du läsa mer om skyrkriget.

Gammal karantänstation blir nytt hönseri på Hrísey

Efter 40 år stängdes karantänstationen på Hrísey för gott 2015. Sedan dess har lokalerna stått tomma. Men snart ska byggnaden få nytt liv. Det är Kristinn Árnason som tänker öppna den största hönsgården i landet med enbart islandshöns. De första äggen ska finnas ute på marknaden till jul, rapporterar RÚV.

Året var 1975 när galloway-kor för första gången importerades till Island. Innan de fick resa vidare till nya ägare sattes de i karantän på Hrísey. Ön i Eyjafjörðurs isolerade läge sågs som en fördel - här fanns det goda förutsättningar för att hålla djur isolerat.

Så småningom växte verksamheten. Karantänstationen började 1989 ta emot husdjur.

Men med tiden började allt fler husdjursägare betrakta det geografiska läget som ett problem. Den som anlände till flygplatsen i Keflavík med ett djur som skulle sättas i karantän hade ett avstånd på 45 mil till Hrísey - och därefter en kortare båtresa med färja.

Jordbruksdepartementet drog sig ur karantänen för husdjur redan 2005. Då hade nyligen ett privat företag öppnat en karantänstation i Reykjanesbær. Närheten till flygplatsen i Keflavík gjorde den snart mycket populär. Regeringen ansåg inte längre att det fanns något skäl att med bidrag finansiera motsvarande station på Hrísey.

Under 2008 öppnade Kristinn Árnason på nytt en karantänstation på Hrísey. Förhoppningen var då att intresset från husdjursägare på norra Island skulle vara tillräckligt för verksamheten. Så var det inte. Efter finanskraschen samma höst sjönk efterfrågan dramatiskt.

Verksamheten monterades därefter ned steg för steg. Och 2015 försvann liksom karantänstationen även de sista galloway-korna från Hrísey.

Karantänstationen har varit ute till försäljning i flera år utan att någon nappat. Nu är det i stället Kristinn Árnason som ännu en gång vill använda byggnaderna. Inom kort öppnar han ett hönseri i lokalerna.

Kristinn Árnason berättar i RÚV att han började fundera på andra användningsområden för lokalerna redan 2011 när karantänen för grisar lades ned. Nu har han fått statligt stöd - bland annat 1 miljon isländska kronor så sent som sommaren 2017 - för att förverkliga projektet.

Tanken är att börja med 300 höns. Antalet ska dock snart öka till omkring 1 000 höns. Det blir det största hönseriet i landet som enbart har islandshöns, den ras som härstammar från de höns som de första nordborna förde med sig till Island under vikingatiden. Företaget heter Landnámsegg just efter landnámstiden, den period då nordbor tog land på Island.

Målet är att de första äggen ska finnas i butik före årsskiftet. Planen är att både sälja dem i butiker och genom ett särskilt prenumerationssystem på norra Island.

Dessutom hoppas Kristinn Árnason på att ön ska komma att förknippas lika mycket med islandshönor som den gjorde med galloway-kor. På sikt kan det bli aktuellt att öppna hönseriet för besökare.

Kristinn Árnason skrev själv i Karrinn att de första hönsen kom till Hrísey i somras. Han hoppades då att de - trots att han gett dem namn som Trump, Pútín, Obama, Sarah Palin, Kata Jak, Þorgerður Katrín och Theresa May - skulle hålla sams.

Här kan du läsa mer om nedläggningen av karantänstation.

Staten köper heta källorna vid Geysir för 1,2 miljarder

Prislappen för Geysir i Haukadalur med alla heta källor blir 1,2 miljarder isländska kronor. Summan staten betalar för att köpa ut de privata markägarna har beslutats av värderingsmän. Att priset nu är fastslaget innebär att den mångåriga dragkampen om området är över. Privata ägare kan inte heller längre tvinga besökare att betala inträdesavgift till Geysir.

Striden om Geysir i Haukadalur kulminerade våren 2014. Då började privata markägare ta betalt av besökare till området med heta källor. Inträdesavgiften var 600 isländska kronor. En som protesterade mot entrépengen var alltingsledamoten Ögmundur Jónasson. När han besökte Geysir släpptes han in gratis eller så försvann värdarna just innan han dök upp.

Avgiften förklarades senare vara olaglig genom domstolsbeslut. Dragkampen om området hade sitt ursprung i de komplicerade ägarförhållandena.

Det inhägnade området vid Geysir är 19,9 hektar. Staten är sedan tidigare ensam ägare av områdets mitt där de heta källorna Geysir, Strokkur, Blesi och Óþverrishola finns. Det området är 2,3 hektar. Resten ägdes av staten - som var minoritetsägare - och en rad privata markägare.

Trots att de heta källor och gejsrar som turister kommer för att beskåda inte fanns på privat mark valde alltså de privata ägarna att börja ta betalt ändå. De sade sig också vilja köpa ut staten. Staten hade då länge haft planer på att köpa området - men de senaste försöken lades på is efter finanskraschen 2008 då resurserna krympte.

Den växande turismen har gjort området vid Geysir mycket attraktivt. Under högsäsong besöks platsen av flera tusen personer dagligen. Det har dessutom investerats stora summor i ett nytt besökscentrum. Utbyggnaden av hotellet vid Geysir pågår fortfarande.

Hösten 2016 meddelade finansminister Bjarni Benediktsson att regeringen kommit överens med de privata markägarna om en försäljning. Staten skulle köpa hela det inhägnade området. De privata ägarna gjorde dock ingen hemlighet om sitt missnöje med affären. De ansåg att de tvingats att sälja.

Sedan dess har det bland annat anlagts en gångstig upp till Laugafell, det berg som ligger intill området och som erbjuder en fin utsikt över de heta källorna.

Priset skulle avgöras av värderingsmän eftersom staten och de privata ägarna inte kom överens om någon köpeskilling. Den första prislappen kom den 1 december 2017. Då sattes priset till 1,1 miljarder isländska kronor. Värderingen utgick från att det var möjligt att ta ut inträde av besökare till Geysir.

Bjarni Benediktsson valde att begära en ny värdering. Han motiverade beslutet med att det var stora intressen som stod på spel för statens räkning. Nu är den nya värderingen klar. Prislappen för staten blir 1,2 miljarder. Summan är bindande för båda parter.

Hittills har inte regeringen sagt sig ha några planer på att ta betalt av besökare till Geysir. På andra platser tar staten ut parkeringsavgifter. Det är knappast möjligt vid Geysir eftersom det finns gratisparkering på privat mark vid besökscentrumet. De privata ägarna skulle kunna avgiftsbelägga parkeringen men då skulle de riskera att tappa gäster.

Här kan du läsa mer om ägarstriden om Geysir.

Dagens citat

"Det förändras inte alls. Vattnet förblir alltid detsamma. Detta är källvatten direkt ur jorden som det kommer växtlighet i, som är fantastiskt, mjukt och skönt. Människor dyrkar det här, kommer hit igen och igen. Detta är som ett hälsobad."

Sigrún Hafdís Guðmundsdóttir, föreståndare för Lýsuhólslaug på Snæfellsnes, i RÚV om badet som snart öppnar på nytt efter renovering - läs mer här.

Jätteskalv i Peru förvirrade mätare på Island

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv med magnituden 8,0 skakade norra Peru i går morse. Skalvet skedde enligt USGS på hela 110 kilometers djup - vilket också är förklaringen till att skadorna blev förhållandevis begränsade sett till skalvets magnitud. Men på Island gav jätteskalvet utslag som ett ganska stort jordskalv sydväst om Akureyri.

Klockan var 2.41 lokal tid under natten mot söndagen när ett mycket kraftigt jordskalv skakade norra Peru. Skalvet hade sitt epicentrum drygt sju mil från Lagunas. Det kändes bland annat i huvudstaden Lima. Jätteskalvet pågick dessutom ovanligt länge - åtminstone en minut.

Skalvet uppmättes till 8,0 och skedde på ett djup av 110 kilometer. Det stora djupet är den troliga förklaringen till att skadorna blev förhållandevis begränsade. Skalv som äger rum närmare ytan skapar i regel mer förstörelse.

Skalvet i Peru snappades upp av mätutrustning på Island. Enligt Veðurstofa Íslands automatiska mätningar rörde det sig om ett skalv med en magnitud på 3,6 som inträffade sydväst om Akureyri.

Ett så kraftigt jordskalv nära Akureyri hade varit en nyhet i sig. I regionen ser sällan några större jordskalv. Här var det dock mätsystemet som lurades - något som ofta händer när det sker jätteskalv långt bort men som utrustningen på Island känner av.

Självständighetspartiet firar 90 år - i Fréttablaðið

När Självständighetspartiet firade 90 år i lördags skrev ordföranden Bjarni Benediktsson en lång artikel om partiets historia. Men han gjorde det i Fréttablaðið - och inte i Morgunblaðið, den dagstidning som länge i praktiken fungerade som ett partiorgan. Vissa ser publiceringen som ett tecken på den djupa sprickan mellan Bjarni Benediktsson och Davíð Oddsson.

Morgunblaðið grundades 1913. När tidningen sex år senare köptes av Árvakur - samma bolag som alltjämt äger tidningen - dröjde det inte länge innan Morgunblaðið allierade sig med Självständighetspartiets föregångare.

Länge fungerade Morgunblaðið i praktiken som ett partiorgan. Det fåtal avsteg som gjordes från partilinjen på ledarsidan var alltid uppmärksammade och omdiskuterade. Banden började på allvar att kapas först 1983 då Geir Hallgrímsson - som både var partiledare och styrelseordförande för Árvakur - inte längre ansåg det vara lämpligt att tidningens journalister satt med på interna partimöten inom exempelvis alltingsgruppen.

Banden förstärktes åter hösten 2009 när Davíð Oddsson utsågs till chefredaktör. Han var tidigare partiledare, statsminister och chef för centralbanken Seðlabanki Íslands. Han blev nu den som skulle leda Morgunblaðiðs bevakning av den finanskris där han själv var en av nyckelspelarna.

Davíð Oddsson har på ledarplats fört tidningen i en mer konservativ riktning. Ofta står han närmare Centerpartiet än Självständighetspartiet. Och det är numera betydligt vanligare att han lovordar Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson än Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson.

Kanske blev sprickan mellan de två tydlig i lördags. Då firade Självständighetspartiet 90 år. Bjarni Benediktsson skrev en lång artikel om partiets historia och framtida utmaningar. Men han gjorde det i Fréttablaðið och inte i Morgunblaðið.

Fréttablaðið har i dag betydligt större räckvidd än Morgunblaðið. Att vända sig till Islands största dagstidning kan ha varit naturligt för Bjarni Benediktsson. Ändå var det ett val som fick många att höja på ögonbrynen. Egill Helgason skriver i DV att det kan ha samma bakgrund som vid partibildningen 1929 då Liberala partiet och Konservativa partiet gick ihop:

"Är det möjligt att dessa idéströmningar åter börjar glida isär? Utifrån Bjarnis artikel får man intrycket att han tar ställning för arvet från de liberala."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger i DV att valet är intressant och anmärkningsvärt. Men det kan ha en naturlig förklaring i Fréttablaðiðs spridning:

"Det är två saker som konkurrerar. Morgunblaðið är den tidning som självständighetspartister har sett som sitt forum, men Fréttablaðið har större räckvidd. Så det finns sannolikt några argument bakom detta."

I artikeln nämner Bjarni Benediktsson att Davíð Oddsson som statsminister var den som förde in Island i EES-samarbetet - något som han i rollen som Morgunblaðiðs chefredaktör allt oftare ifrågasätter. Där finns också en rad ställningstaganden från Bjarni Benediktsson som kan tolkas som indirekta kommentarer till Davíð Oddssons mer konservativa och nationalistiska linje:

"Ett politiskt parti som är på flykt undan samtiden, förskräcks av förändringar, skyr nytänkande och springer ifrån framtidens utmaningar kommer att vissna. Ett sådant politiskt parti har Självständighetspartiet aldrig varit. Tvärtom."

Här kan du läsa mer om Självständighetspartiets jubileum.

Maratondebatt om energipolitik fortsätter i alltinget i dag

I nästan 100 timmar har debatten i alltinget om EU:s tredje energipolitiska paket pågått. När debatten fortsätter i eftermiddag står samma fråga på dagordningen. Och det är återigen bara centerpartister som står på talarlistan. Än så länge har inte talmannen Steingrímur J. Sigfússon signalerat att han tänker stoppa de ledamöter som förhindrar debatt och beslut i alla andra frågor.

Klockan 10.24 i lördags satte vice talmannen Guðjón S. Brjánsson tillfällig punkt för debatten om införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Den började 15.30 på fredagen - och höll alltså på i ett sträck i nästan 19 timmar. Bara under denna tid hölls 53 anföranden. Det gjordes dessutom 311 repliker.

Under de första fyra timmarna var utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson på plats för att svara på frågor. Därefter var det nästan uteslutande centerpartister som talade och replikerade på varandra.

Debatten om förslaget har nu pågått i nästan 100 timmar. Och det är Centerpartiets ledamöter som har stått i talarstolen under 80 timmar.

Inget tyder på att centerpartisterna tänker ge upp. När dagens session i alltinget börjar klockan 15 är  det energipolitiska paketet den första punkten på dagordningen efter en frågestund. På talarlistan finns fem centerpartister: Karl Gauti Hjaltason som håller sitt tjugofemte anförande, Þorsteinn Sæmundsson som håller sitt trettioandra, Jón Þór Þorvaldsson som håller sitt trettioförsta, Birgir Þórarinsson som håller sitt tjugonionde och Bergþór Ólason som håller sitt tjugotredje.

I den andra debattrundan är talartiden obegränsad. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon har rätt att begränsa tiden eller helt enkelt stoppa debatten om han anser att den har fått orimliga dimensioner. Det är dock en möjlighet som ytterst sällan utnyttjas.

Lika sällsynt är det att minst nio ledamöter går ihop om att hålla en votering om en debatt ska stoppas eller om talartiden ska begränsas. Om ett sådant förslag får majoritet införs alltså begränsningar. Senast den möjligheten användes var under debatten om Islands inträde i Nato 1949.

Steingrímur J. Sigfússon har hittills inte signalerat att han skulle överväga några begränsningar. När han 9.04 i fredags morse satte punkt för en debatt som då pågått sjutton timmar i sträck vände han sig direkt till centerpartisterna. Han konstaterade att ingen annan fråga diskuterats på en hel vecka. Samtidigt stod arton förslag på kö:

"Friheten är viktig precis som alltingsledamöternas rättigheter men ens frihet får inte vara på bekostnad av andras frihet."

Steingrímur J. Sigfússon sade också att de senaste dagarnas maratondebatter var en stor belastning för alltingets personal. Han fick indirekt svar från Bergþór Ólason som under natten mot lördagen uppmanade talmännen att ta mer hänsyn till personalen och hålla debatterna under dagtid.

Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson anklagade Steingrímur J. Sigfússon för att försöka trötta ut centerpartisterna och för att försöka gömma undan en viktig debatt genom att till stor del låta den äga rum på sena kvällar, nätter och tidiga morgnar. Även han uppmanade talmannen att tänka på alltingets personal.

Kolbeinn Óttarsson Proppé, alltingsledamot för Gröna vänstern, var en av dem som öppet kritiserade centerpartisterna under den senaste maratondebatten. Han hävdade att de bidrog till att skänka ett löjets skimmer över alltinget och till att minska förtroendet för politiken. Inte minst vände han sig till Bergþór Ólason:

"Denna absurditetens teater har här nått nya höjder. Jag anser att Centerpartiets högt ärade ledamöter, som har hållit fast alltinget i denna debatt in på nätterna och dag efter dag, borde skämmas för att nu dra in alltingets personal, som har fått finna sig i att följa deras egna nycker, i denna debatt."

Kolbeinn Óttarsson Proppé vände sig även till Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han sade att Centerpartiet när som helst kunde stoppa debatten och låta personalen gå hem. Han anklagade även centerpartisterna för att ägna sig åt "sandlådelekar".

Ett annat förslag kom från Piratpartiets Helgi Hrafn Gunnarsson. Han föreslog att debatten skulle skjutas upp till hösten. Ett skäl till att han ansåg det vara en lämplig lösning var att det "skulle ta många månader att korrigera de dumheter som har förts fram i denna debatt". Han har tidigare kritiserat Centerpartiet för att använda sig av direkt felaktiga påståenden i debatten.

Att varken Steingrímur J. Sigfússon eller andra alltingsledamöter ingriper beror sannolikt på tradition. Bestämmelserna som ger möjlighet att stoppa debatter används ytterst sällan. Det är heller inte helt osannolikt att många av de politiker som nu helst skulle se att centerpartisterna övergav talarstolen själva vill ha kvar möjligheten att blockera beslut genom maratondebatter.

Så sent som 2013 blockerade Självständighetspartiet förslaget till ny grundlag genom att inte släppa fram andra frågor. En som då var kritisk var Jóhanna Sigurðardóttir, socialdemokrat och statsminister. Mindre kritisk till förhalningstaktik var hon i rollen som ledare för Folkrörelsen då hon i maj 1988 höll ett drygt tio timmar långt anförande där hon kritiserade den dåvarande regeringens bostadspolitik.

Utöver Centerpartiet motsätter sig även Folkets parti införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Folkets parti deltar dock inte i den debatt som kommit att bli något av en monolog mellan centerpartister.

Inför valet 2017 var det Folkets parti som tillsammans med Centerpartiet ifrågasatte EES-avtalet. Genom motståndet mot energipolitiken har Centerpartiet utmärkt sig som det i särklass mest EES-kritiska partiet i alltinget. Folkets parti tycks ha gått i motsatt riktning. Ledaren Inga Sæland kallade i går i Vísir EES-avtalet för "ett fantastiskt avtal som har fått oss där vi är ekonomiskt".

Här kan du läsa mer om debatten om EU:s tredje energipolitiska paket.

Dagens citat

"De visar bara en flagga eller en bård och man tycker att det görs lite väl mycket av det. Det är lite underligt att det görs så mycket av det. Detta är en stat som Island sedan länge har erkänt som en självständig stat."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för alltingets utrikesnämnd, i RÚV om uppståndelsen kring att Hatari visade upp en palestinsk flagga i bild under finalen av Eurovision Song Contest i Israel - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi vet att regeringen är rädd för att asylsökande ska ta över samhället på det sätt som vissa säger har skett i Sverige. Men vi är inte här för att ta över samhället och Island är inte som Sverige. Island ligger väldigt långt bort och så är det dessutom skitkallt här. De flesta som kommer hit bestämmer sig för att åka tillbaka på grund av kylan. Det är mycket svårt att leva med den om du inte är van vid det."

Moses, asylsökande från Nigeria, i Morgunblaðið om attityder till dem som söker asyl på Island.

Vår på Gljúfrasteinn när Halldór Laxness bil är på plats

Att Halldór Laxness gamla Jaguar står parkerad utanför Gljúfrasteinn har kommit att bli något av ett vårtecken. Bilen skänktes till staten samtidigt som staten köpte författarens hus i Mosfellsbær. Nu står den inomhus under vintrarna. En veteranbilsklubb ser till så att bilen är i körbart skick. Och nyligen dök den alltså åter upp utanför Gljúfrasteinn.

Gljúfrasteinn i Mosfellsbær är huset där Halldór Laxness bodde majoriteten av sitt liv. Några år efter hans död tog staten över huset. I dag finns det en utställning om hans liv och författarskap i Gljúfrasteinn. Receptionen är inrättad i det som tidigare var ett garage. Efter många års debatt har det nu beslutats om bygget av ett kunskaps- och forskningscentrum i anslutning till Gljúfrasteinn.

Halldór Laxness är Islands enda Nobelpristagare i litteratur. Han fick priset 1955. Den växande status som han åtnjöt internationellt gjorde att han fick det ekonomiskt bättre ställt. På hemmaplan fanns det en del som ifrågasatte hur hans liv kunde gå hand i hand med hans politiska åsikter. Samtidigt som han länge var övertygad socialist unnade han sig en hel del lyx.

En symbol för den tillvaron var den Jaguar av årsmodell 1968 som Halldór Laxness köpte. Han överlät senare bilen till dottern Sigríður som 1981 köpte den till Jóhann Gíslason. Han renoverade bilen - och i samband med att huset bytte ägare togs även den över av staten.

En veteranbilsklubb tar nu hand om bilen om vintrarna. Halldór Laxness gamla Jaguar underhålls så att den är i körbart skick. Den körs till Gljúfrasteinn på vårkanten där den står utanför huset fram till hösten kommer - alltså ungefär som det var när författaren själv bodde i fastigheten.

Det var dock nära att varken bilen eller Halldór Laxness själv skulle överleva. Gljúfrasteinn påminner på Instagram om hur han på vägen västerut en gång mötte en lastbil. Vägen var inte tillräckligt bred för att de två fordonen skulle kunna mötas. Inte heller fanns det tid att bromsa. Halldór Laxness hade inget annat val än att köra i diket.

Chauffören befarade att såväl bilen som författaren skulle vara historia. Men Halldór Laxness dök snart upp ur det tillbucklade fordonet. Och det sägs att han ska ha kommenterat olyckan genom att ställa en ironisk fråga till lastbilschauffören:

"Är det något mer jag kan göra för er?"

Här kan du läsa mer om Gljúfrasteinn.

Talade om "vildmansnatur" hos svarta - riskerar stängas av

🤔 @FCHaukar ? #fotboltinet pic.twitter.com/T0EyMCS42O

— Sindri Hjartarson (@SindriHjartar) 23 maj 2019

En svart spelare som alltid hade nära till "vildmansnaturen". Så beskrev Björgvin Stefánsson en av Þrótturs spelare när han kommenterade klubbens möte med Haukar. Han bad snabbt om ursäkt för uttalandet. Nu riskerar han upp till fem matchers avstängning från alla matcher med KR, den isländska klubb han själv spelar i.

När Haukar från Hafnarfjörður i torsdags mötte Þróttur från Reykjavík i Inkasso-deildin, den isländska andradivisionen, var Björgvin Stefánsson en av kommentatorerna i Haukars Youtube-kanal. Björgvin Stefánsson är själv fostrad i Haukar men spelar numera i KR i Pepsi Max-deildin, den isländska förstaligan.

Efter en händelse på planen kommenterade han Þrótturs Archange Nkumu, som är svart:

"Det är det som jag alltid säger. Det är så nära till vildmansnaturen hos den svarta människan."

Björgvin Stefánsson bad om ursäkt efter matchen. Han skrev på Twitter att uttalandet var "ogenomtänkt" och ett resultat av "tanklöshet". Vidare skrev han att orden inte representerade hans syn på svarta eller andra minoritetsgrupper:

"Jag gjorde mig skyldig till en katastrofal brist på omdöme och jag ber innerligt om ursäkt för mina idiotiska kommentarer."

Både Haukar och Þróttur tog avstånd från uttalandet. Bägge klubbarna skrev i pressmeddelanden att diskriminering och fördomar inte hade någon plats inom fotbollen. Även KR tog på Facebook avstånd från Björgvin Stefánssons uttalande.

När KR i går mötte Víkingur fanns Björgvin Stefánsson med i startelvan. Tränaren Rúnar Kristinsson sade till RÚV efter matchen att han tog avstånd från uttalandet. Han såg dock ingen anledning till att peta Björgvin Stefánsson:

"Han säger detta som något slags skämt, att försöka vara rolig, och det misslyckas katastrofalt. Av detta görs det en stor sak i medierna där man försöker få klick."

Inte heller såg Rúnar Kristinsson något skäl till att Björgvin Stefánsson skulle stängas av från spel genom KSÍ, det isländska fotbollsförbundet. Han jämförde med landslagskaptenen Aron Einar Gunnarsson som för några år sedan beskrev Albanien som ett land bestående av "huvudsakligen brottslingar" utan att straffas med någon avstängning.

Klara Bjartmarz, vd för KSÍ, säger till RÚV att uttalandet blir ett fall för förbundets disciplinnämnd. Trots att kommentaren inte fälldes när Björgvin Stefánsson själv var på planen finns det en paragraf i regelverket som gör det möjligt att behandla den här typen av händelser.

Händelsen kommer troligtvis att behandlas vid ett möte på tisdag. Björgvin Stefánsson riskerar upp till fem matchers avstängning.

Här kan du läsa mer om Aron Einar Gunnarssons kommentarer om Albanien.

Dagens citat

"Island och Norden är heta och Island fick till exempel ett genombrott i samband med VM i fotboll. På grund av detta finns det en väckelse gentemot isländska produkter och kineser är mycket intresserade av äkta produkter som islänningarna själva använder. De är till exempel intresserade av färska matvaror, hälso- och skönhetsprodukter och produkter för mödrar och deras barn."

Teitur Jónasson, delägare av marknadsföringsföretaget Content People, i Morgunblaðið om intresset i Kina för produkter från Island.

Dagens bonuscitat

"Olika åsikter om alla möjliga slags frågor, till exempel kopplade till kommunens övertagande av driften av Herjólfur och kandidaturfrågor i det senaste kommunalvalet, har lett till oerhört mycket vrede hos i övrigt artiga människor. Jag träffar allt fler här på Västmannaöarna som chockeras av det baktaleri och förolämpningar om grannarna som detta har lett till. Själv minns jag inte att det kan ha varit så gränslöst tidigare. Det behövs inte många individer som talar på detta sätt för att det avsevärt ska förstöra stämningen i kommunen."

Páll Magnússon, alltingsledamot för Självständighetspartiet från Västmannaöarna, skriver i Eyjar om hur stämningen förändrats under det senaste året - läs mer här.

Rekordhög arbetslöshet på Island efter Wow Airs konkurs

Hela 3,7 procent av islänningarna var utan jobb i april. Det är den högsta arbetslöshetssiffran i landet sedan ekonomin vände uppåt efter finanskraschen. Arbetslösheten ökade kraftigt i april - och det hade till stor del att göra med konkursen för flygbolaget Wow Air. Det var framför allt i huvudstadsregionen och på Suðurnes som många blev av med sina arbeten.

Wow Airs konkurs i slutet på mars hann inte göra något tydligt avtryck i arbetslöshetsstatistiken då. I april visade sig däremot effekterna av konkursen tydligt. Då ökade arbetslösheten med 0,5 procentenheter. Det var då 3,7 procent av islänningarna som inte hade något jobb att gå till. Det var också sjunde månaden i följd som arbetslösheten växte.

Siffran är den högsta sedan finanskraschens efterdyningar följdes av en kraftig högkonjunktur. Wow Airs konkurs slår dock främst mot huvudstadsregionen och Suðurnes. I övriga regioner är förändringarna betydligt mindre.

Mest kännbar är konkursen på Suðurnes. Där är nu 6,4 procent utan jobb - en ökning med 1 procentenhet inom loppet av en månad. Arbetslösheten ökar snabbt även i Reykjavíkområdet. Där stiger den med 0,6 procentenheter till 3,9 procent.

I övriga landet är alltså förändringarna inte lika stora. I Norðurland eystra är arbetslösheten 3,2 procent, en nedgång med 0,1 procentenhet. Därefter följer Austurland med 2,7 procent (-0,3), Västfjordarna med 2,2 procent (+0,3), Vesturland med 2,1 procent (+0,1), Suðurland med 2,1 procent (oförändrat) och Norðurland vestra med 1,2 procent (-0,1).

På landsbygden minskar alltså arbetslösheten på många håll. Förklaringen är till stor del starten på turismsäsongen. Våren är i allmänhet en tid när arbetslösheten sjunker på grund av säsongsjobb. I vissa delar av landet är alltså det långt ifrån tillräckligt för att täcka upp för konsekvenserna av Wow Airs konkurs.

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten minskar något i maj. Och det beror just på det ökande antalet säsongsjobb inom bland annat turism och fiske.

Bland män var arbetslösheten 3,6 procent och bland kvinnor 3,8 procent. I den yngsta gruppen - islänningar mellan 18 och 24 år - sjönk arbetslösheten till 2,8 procent. Bland utländska medborgare var motsvarande siffra 7,1 procent.

Utlänningar drabbades dessutom hårdare än islänningar av Wow Airs konkurs. I mars utgjorde utländska medborgare 30 procent av de arbetslösa på Island. I april steg den siffran till 34 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Självständighetspartiet fyller 90 år i dag

När Konservativa partiet och Liberala partiet gick ihop den 25 maj 1929 bildades det politiska parti som skulle bli Islands mest inflytelserika. Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i en majoritet av landets regeringar. Men opinionsraset efter finanskraschen präglar fortfarande dagens parti. Och rykten gör gällande att ordföranden Bjarni Benediktsson överväger att sluta.

Året var 1927 när det första Självständighetspartiet gick i graven. Som namnet antydde var den viktigaste politiska frågan suveränitet från Danmark. Men splittringen till Konservativa partiet och Liberala partiet blev inte långvarig. Den 25 maj 1929 gick de två partierna ihop på nytt.

Självständighetspartiet fick snabbt funktionen som statsbärande. Partiet har ingått i en majoritet av de regeringar som har styrt Island. Och samtliga av Självständighetspartiets ledare har varit statsministrar.

Bäst gick det i valet 1933 när Självständighetspartiet fick 48 procent av rösterna. Det sämsta valresultatet kom 2009 direkt efter finanskraschen. Då fick Självständighetspartiet bara 23,7 procent. Partiledaren Bjarni Benediktsson sitter kvar - men han har inte lyckats föra tillbaka partiet till de nivåer som det hade före kraschen.

I dag firas födelsedagen av lokalavdelningar i Reykjavík, Borgarnes, Stykkishólmur, Grundarfjörður, Ísafjörður, Hvammstangi, Sauðárkrókur, Siglufjörður, Akureyri, Egilsstaðir, Hella, Reykjanesbær och Hafnarfjörður. I firandet ingår att avdelningarna i Reykjavík och Hafnarfjörður planterar 90 träd i Heiðmörk respektive Hafnarfjörður.

Bjarni Benediktsson har nu varit partiledare i tio år. Den senaste tiden har rykten gjort gällande att han skulle ha tröttnat på politiken och överväga att lämna ordförandeposten. I så fall skulle han också lämna uppdraget som finansminister i koalitionen med Framstegspartiet och Gröna vänstern.

Han har varit partiets ledare i det kanske mest turbulenta årtiondet i Självständighetspartiets historia. Bjarni Benediktsson har visserligen sett till så att partiet suttit i samtliga regeringar sedan 2013. Men han har kompromissat bort många hjärtefrågor på vägen - som en mer öppen attityd till EU och euron - och fått se den EU-vänliga falangen bryta sig ut för att bilda Renässans.

De två mest sannolika efterträdarna är Guðlaugur Þór Þórðarson och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Hon är den givna favoriten i de kretsar inom partiet som brukar kunna styra valet av ledare. Han kan dock inte räknas bort eftersom han både har mer erfarenhet och de förmodligen mest lojala anhängarna.

Dagens citat

"Alltingsledamöternas yttrandefrihet är viktig och den åtnjuter särskilt skydd i de flesta av världens parlament. Men filibustertaktik har inget med yttrandefrihet eller demokrati och är knappt känt utanför Island. Filibustertaktik är ett typiskt fenomen. ... Den nuvarande ordningen, där en liten grupp oppositionspolitiker kan ta alltinget som gisslan, kan inte vara framtiden."

Bryndís Haraldsdóttir, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver i Fréttablaðið om de centerpartister som försöker stoppa införandet av EU:s tredje energipolitiska paket genom att inte lämna talarstolen - läs mer här.

Skandalen på Klaustur blir tecknad serie

En kväll i november 2018 samlades sex politiker - fyra alltingsledamöter från Centerpartiet och två från Folkets parti - på baren Klaustur i Reykjavík för att prata och dricka alkohol. Bára Halldórsdóttir klev snart in på samma bar för att dricka en kopp kaffe i väntan på ett möte. När hon hörde hur politikerna talade började hon spela in dem.

Inspelningarna från Klaustur visade hur de hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper. De skröt om hur de genom politisk kohandel säkrat ambassadörsposter åt sig själva. Och de bedömde kvinnliga politiker efter deras utseende och berättade om sina sexfantasier om en kvinnlig minister.

Nu har skandalen på Klaustur blivit en tecknad serie. Det är tecknaren Elísabet Rún Þorsteinsdóttir som har bildsatt en del av de samtal som fördes under barrundan på Klaustur samt efterspelet. Du hittar den hos The Nib.

Isländska EU-motståndare vill nobba energipolitik

Islänningar som säger nej till EU-medlemskap säger också nej till införandet av unionens senaste energipolitiska paket. De som däremot anser att Island bör gå med i EU tycker även att energipolitiken ska få klartecken. Men motståndarsidan är starkare. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.

De senaste dagarna har Centerpartiets ledamöter debatterat införandet av EU:s tredje energipolitiska paket långt in på småtimmarna. I regel är det nu bara centerpartister i talarstolen. Där håller de anföranden och begär repliker på varandra.

Debatten om energipolitiken har nu pågått i omkring 60 timmar. I morse avbröts den klockan 6.01 efter att ha pågått sedan eftermiddagen dagen innan.

I den andra debattrundan i alltinget är talartiden obegränsad. Det är inte helt ovanligt att politiker använder den för att försöka stoppa omröstningar om förslag som de motsätter sig.

Alltinget tar sommaruppehåll den 5 juni. Om Centerpartiet fortsätter med samma taktik kan ledamöterna förhindra att andra förslag som regeringen vill driva igenom hinner behandlas. Kanske hoppas centerpartisterna på att regeringen åtminstone tillfälligt ska lägga det energipolitiska paketet på is i utbyte mot att de släpper fram andra förslag.

Och det finns en stark opinion mot energipolitiken. Det är 50 procent som säger nej till förslaget medan 30 procent säger ja. Ytterligare 19 procent tycker att det varken är bra eller dåligt. Ovanligt många av de tillfrågade - 28,5 procent - svarade inte på frågan.

Kvinnor och islänningar bosatta på landsbygden är i större utsträckning negativa till energipolitiken. Mer positiva är män och personer bosatta i huvudstadsregionen. Yngre islänningar är oftare osäkra på hur de ställer sig till förslaget.

Regeringen - som består av Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - står alltså bakom förslaget. Men deras väljare håller inte med. Bland Framstegspartiets anhängare säger 56 procent nej och 22 procent ja, bland Gröna vänsterns sympatisörer säger 55 procent nej och 26 procent ja och bland Självständighetspartiets väljare säger 44 procent nej och 28 procent ja.

Bland Centerpartiets väljare säger 100 procent nej. Men i tre andra oppositionspartier är ja-sidan starkare. Hela 69 procent av Socialdemokraternas sympatisörer säger ja mot 16 procent nej. Inom Renässans är det 63 procent som säger ja medan 25 procent säger nej. Och bland Piratpartiets anhängare är det 44 procent som säger ja och 28 procent som säger nej.

Inställningen till det tredje energipolitiska programmet från EU går också hand i hand med attityden till ett isländskt medlemskap i unionen. Bland dem som säger nej till EU är det 75 procent som också säger nej till energipolitiken. Bara 12 procent säger ja. Bland dem som däremot förespråkar ett isländskt EU-inträde är det 55 procent som vill ge klartecken till energipolitiken medan 20 procent vill stoppa förslaget.

Här kan du läsa mer om debatten om energipolitiken.

Visselblåsaren på Klaustur bröt mot personuppgiftslagen

Bára Halldórsdóttir kränkte fyra centerpartisters personliga integritet när hon spelade in deras samtal på baren Klaustur i Reykjavík. Att hon enligt Persónuvernd bröt mot personuppgiftslagen innebär att hon måste radera inspelningarna. Men hon behöver inte betala några böter till de fyra politikerna. Det finns heller inget som tyder på att hon hade någon medhjälpare.

Genom Bára Halldórsdóttirs inspelningar från Klaustur avslöjades hur fyra centerpartister hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper. De talade om hur de skulle förgöra kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir samtidigt som de berättade om sina sexfantasier om henne. Och de skröt om kohandel där de säkrat eftertraktade ambassadörsposter åt sig själva.

De fyra centerpartisterna - Gunnar Bragi Sveinsson, Anna Kolbrún Árnadóttir, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bergþór Ólason - planerar att stämma Bára Halldórsdóttir. De anmälde också henne till Persónuvernd. De krävde att hon skulle tvingas böta för att ha spelat in deras samtal.

Nu fastslår myndigheten att Bára Halldórsdóttir bröt mot personuppgiftslagen. Inspelningarna kränkte de fyra centerpartisternas personliga integritet. Därför måste hon radera inspelningarna senast den 5 juni. Hon måste dessutom meddela Persónuvernd om att hon följt beslutet.

Men Bára Halldórsdóttir behöver däremot inte betala några böter. Persónuvernd skriver i beslutet att inspelningarna skedde på en plats som allmänheten hade tillgång till. De pågick dock i fyra timmar. Myndigheten beaktar också att innehållet i inspelningarna ledde till omfattande debatt i samhället om centerpartisternas åsikter och sätt att uttrycka sig.

Här väger Persónuvernd olika intressen mot varandra. Myndigheten skriver att folkvalda politiker som befinner sig på allmän plats inte har samma integritetsskydd som vanliga medborgare. Deras uppdrag gör alltså att de måste acceptera mer.

Samtidigt gör inte myndigheten bedömningen att det Bára Halldórsdóttir ägnade sig åt var journalistisk verksamhet. Att inspelningarna pågick så länge gjorde att det snarare rörde sig om ett slags övervakning.

Centerpartisterna har hävdat att de utsatts för en konspiration. De tror inte att Bára Halldórsdóttir agerade på egen hand och att hon bara skulle ha satt sig på Klaustur av en slump och där råkat höra hur de fyra alltingspolitikerna talade och därför bestämt sig för att spela in samtalen.

Persónuvernd skriver att inget tyder på att hon haft någon medhjälpare. Myndigheten har också tidigare sagt nej till centerpartisternas begäran om information om bland annat vilka sms hon skickat och tagit emot och transaktioner på hennes bankkonton. Persónuvernd har även nobbat en begäran om ytterligare bilder från övervakningskameror.

De fyra politikerna från Klaustur står nu inför två val. Om de anser att Persónuvernds beslut är felaktigt i sak kan de ta striden till domstol. Och de kan välja att med beslutet från Persónuvernd som underlag stämma Bára Halldórsdóttir för att få skadestånd.

En stämningsansökan riktad mot Bára Halldórsdóttir kan dock innebära att de fyra centerpartisterna inför domstolen måste redogöra för vad de gjorde och sade på Klaustur. Hittills har de signalerat att de vill stämma henne. Frågan är dock om symboliken i en stämningsansökan väger upp mot att allmänheten påminns om hur de uttryckte sig under barrundan.

Här kan du läsa mer om skandalen på Klaustur och här kan du läsa Persónuvernds beslut i sin helhet.

Dagens citat

"Man var inte strålande efter natten. ... Man hade blivit halvt underlig och trasslat till dygnet. Det är inte heller som om man skulle ha lyssnat på något nytt varje gång."

Brynjar Níelsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet och en av de vice talmän som lett de energipolitiska debatterna i alltinget under nätterna, i DV om tisdagens och onsdagens maratondebatt som pågick i 19 timmar.

En av fem islänningar utövar yoga varje månad

Yoga har blivit dubbelt så vanligt på Island sedan 2007. Nu är det 18,9 procent av islänningarna som gör yoga minst en gång i månaden. Men det är 61,1 procent som aldrig har provat yoga. Det är framför allt bland yngre islänningar som antalet utövare växer snabbt. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Gallup 2007 frågade islänningarna om yoga var de regelbundna utövarna ganska få. Då var det 8,8 procent som uppgav att de gjorde yoga minst en gång i månaden.

Sedan dess har intresset för yoga växt kraftigt. Förra året var det hela 18,9 procent som utövade yoga minst en gång i månaden. Och 11,7 procent gör det minst en gång i veckan.

Fortfarande är det dock en majoritet som inte prövat yoga. Det var 2018 61,1 procent som inte testat - men 2007 var motsvarande siffra 84,4 procent.

Intresset växer framför allt bland unga. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år har 41 procent någon gång testat yoga. Bland pensionärer är motsvarande siffra 15,9 procent.

Tre isländska företag vill jaga val fram till 2023

Tre isländska företag söker tillstånd för att jaga val de fem kommande åren. Två av dem vill jaga vikval och ett av dem planerar att skjuta sillval. Två av företagen har starka personliga band till politiker inom de regeringspartier som gett klartecken till fortsatt valfångst fram till 2023. Ett av dem har redan fått klartecken att påbörja jakten.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson beslutade tidigare i år att tillåta valfångst i ytterligare fem år. Den slutliga fångstkvoten är inte klar. Men han har tidigare följt rekommendationerna från Hafrannsóknastofnun. Myndigheten har föreslagit en årlig jakt på 217 vikvalar och 209 sillvalar.

I teorin skulle dock jakten kunna bli mer omfattande. Eftersom ingen av kvoterna fylldes förra året får 20 procent föras över till 2019. Det är inte troligt att denna möjlighet kommer att utnyttjas. Samtidigt som marknaden är begränsad kämpar företagen mot ständiga förluster.

Hvalur var det enda bolaget som jagade sillval förra året. Då sköts 146 sillvalar - varav två korsningar mellan sillval och blåval. Jakten går ständigt med förlust. Vd:n och storägaren Kristján Loftsson har dock sökt om tillstånd för fortsatt jakt.

Hittills har Kristján Loftsson täckt förlusterna genom ägandet av aktier i fiskejätten HB Grandi. Förlusterna i Hvalur har dessutom gjort så att han behövt betala lägre skatt på innehavet i HB Grandi.

Länge hade Hvalur enorma förråd av djupfryst valkött i fryshus i Hafnarfjörður. De senaste åren har Kristján Loftsson på egen hand hyrt in båtar som seglat med stora partier sillval till Japan. Det ryktas dock att Hvalur har svårt att hitta köpare även i Japan - vilket i praktiken är den enda marknaden för sillval. I stället finns obekräftade uppgifter att köttet nu i stället förvaras i Japan.

IP Útgerð sköt förra året bara sex vikvalar. Företaget hade ambitionen att jaga femtiotalet djur. Dåligt väder och en utökad skyddszon där vikval och sillval är fredade var IP Útgerðs förklaring till att jakten avbröts redan tidigt på sommaren.

De sex skjutna djuren räckte inte för att möta den inhemska efterfrågan. Vikvalar importerades från Norge för att täcka behovet. Inte minst är vikval vanligt på många restauranger som siktar in sig på turister. Det är heller inte helt ovanligt att islänningar grillar vikval.

IP Útgerð har redan fått klartecken till att jaga även i år. Ytterligare ett bolag, Runo, har sökt tillstånd. Ansökan från Runo har liksom ansökan från Hvalur ännu inte behandlats. Troligt är dock att de får klartecken inom kort eftersom den traditionella jaktsäsongen närmar sig. I regel börjar den tidigt i juni.

Både IP Útgerð och Runo har starka kopplingar till regeringspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Det är två partier som förespråkar fortsatt valfångst - och som dessutom alltså ingår i den koalition som beslutat att tillåta jakt fram till 2023.

Ägare av Runo är Þröstur Sigmundsson. Han är gift med Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet. Hon sitter också i utrikesnämnden där valfångsten de senaste åren blivit allt mer av en stridsfråga. Opinionen till jakten på val har blivit mer negativ - och i nämnden har den internationella responsen på valfångsten diskuterats.

Den som äger IP Útgerð är Gunnar Bergmann Jónsson, son till Jón Gunnarsson som är alltingsledamot för Självständighetspartiet. Även Jón Gunnarsson anser att Island ska fortsätta jaga val.

Under jakten på val gäller först till kvarn. Det utfärdas inga individuella kvoter till enskilda bolag. Jakten avbryts när det tillåtna antalet djur har skjutits. Om det inte sker går det alltså att föra över en femtedel av den outnyttjade kvoten till nästa år.

Här kan du läsa mer om årets valfångst.

Centerpartiet i ständig debatt för att stoppa energipolitik

Tre nätter i följd har Centerpartiet diskuterat ny energilagstiftning ända in på morgnarna i alltinget. Och inget tyder på att partiets ledamöter tänker överge talarstolen. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon vill inte agera för att stoppa debatten. Målet med taktiken är sannolikt att förhindra att majoriteten i alltinget får en chans att säga ja till förslaget.

Centerpartiet har de senaste månaderna gjort EU:s tredje energipolitiska program till en stridsfråga. Regeringens mål är att beslutet ska klubbas före det sommaruppehåll i alltinget som kommer allt närmare. Det är bara Centerpartiet och Folkets parti som motsätter sig förslaget. Inom ett par andra partier finns enskilda ledamöter som är tveksamma.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - ledaren för Centerpartiet - försöker göra energipolitiken till en symbolfråga av samma dignitet som ansvaret för insättningsgarantin till Landsbankis Icesave i samband med finanskraschen.

Hittills har intresset varit ganska ljummet. Demonstrationer utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík har som mest samlat några hundra deltagare. Nätverket Orkan okkar har dock samlat ihop 14 000 underskrifter i protest mot införandet av det energipolitiska paketet.

Tillsammans med partikamraterna hävdar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att förslaget hotar Islands suveränitet. De tror att det energipolitiska paketet kan tvinga fram en anslutning till EU:s elmarknad. Och det skulle i sin tur kunna tvinga fram export av isländsk elektricitet till Europa genom en undervattenskabel.

En tämligen enhällig expertis har sågat Centerpartiets tolkning av regelverket. Dessutom tänker regeringen - som står bakom förslaget - lägga fram ett förslag om att en undervattenskabel bara kan byggas efter ett beslut i alltinget.

Det här energipolitiska paketet klubbades i EU redan för tio år sedan. Arbetet med att anpassa det isländska regelverket till de nya bestämmelserna påbörjades just när Sigmundur Davíð Gunnlaugsson var statsminister. Då gjorde han inga officiella uttalanden i frågan.

Ragnheiður Elín Árnadóttir, som var näringsminister i hans regering, ville dessutom bygga en undervattenskabel till Storbritannien. Hon drev frågan med kraft - och om Sigmundur Davíð Gunnlaugsson motsatte sig planerna visade han det inte öppet. Det gjorde inte heller dåvarande utrikesministern Gunnar Bragi Sveinsson, som nu företräder Centerpartiet.

Centerpartiet använder motståndet mot energipolitiken för att försöka väcka opinion mot EES. Partiet är tillsammans med Folkets parti de enda partierna i alltinget som ifrågasätter EES-avtalet. Många som anser att Island inte ska överge EES befarar att ett nej till det energipolitiska programmet skulle inverka negativt på det fortsatta samarbetet.

Den andra debattrundan om förslaget började i alltinget i tisdags i förra veckan. Fram till i går morse hade den pågått i 46 timmar.

Inledningsvis var det politiker från andra partier som deltog. De två senaste dagarna har det uteslutande varit Centerpartiets ledamöter som gått upp i talarstolen. Tillsammans hade de i går morse talat i 35 timmar. Av de 121 anföranden som hållits svarade Centerpartiets ledamöter för 83.

Det finns inga begränsningar för hur länge någon får tala under den andra debattrundan. Centerpartiets ledamöter turas om om att hålla nya anföranden och att begära repliker på varandra. Under natten till onsdagen hade de bland annat högläsning av remissvar och av ledare i Morgunblaðið i talarstolen.

När det sattes tillfällig punkt för debatten i går morse var klockan 8.41. Den började klockan 13.30 dagen innan. I måndags började debatten klockan 15. Då pågick den till 5.42 på morgonen. Och den debatt som inleddes i torsdags eftermiddag slutade först klockan 6.18.

Centerpartiets ledamöter förnekar att de skulle ägna sig åt förhalningstaktik för att inte alltinget ska kunna rösta i frågan före sommaruppehållet den 5 juni. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon har ännu inte sagt sig ha några planer att agera för att blåsa av debatten i frågan.

Enligt Centerpartiet finns det oklarheter i förslaget som behöver granskas. Partiet vill därför i ett första skede skicka tillbaka frågan till utrikesnämnden. Där var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson den enda som reserverade sig mot beslutet.

Tonen i debatten har bitvis varit infekterad. Finansminister Bjarni Benediktsson hävdade i går att Centerpartiet avslöjat sig som ett parti som debatterar utan att ha några som helst argument på sin sida. Bryndís Haraldsdóttir, som även hon representerar Självständighetspartiet i alltinget, har anklagat Centerpartiet för att ha ockuperat talarstolen.

Silja Dögg Gunnarsdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, var tidigare partikamrat med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson innan han förlorade kampen om ordförandeposten och bildade Centerpartiet. Hon skriver på Facebook att partiet drivs av förföljelsemani och därför vill avbryta allt internationellt samarbete:

"Jag funderar också på om det inte ringer några varningsklockor hos människor när de lyssnar på denna grupps argumentation. Centerpartiet är det enda partiet som talar på det här sättet i den energipolitiska frågan. I denna alltingsgrupp finns människor som gömde pengar i Panama, upprepade gånger ljög för folket, människor som inte kom till jobbet på ett helt år men ändå uppbar lön för det och människor som avslöjade sitt människoförakt på baren Klaustur för inte så länge sedan. Säger inte det något om trovärdigheten i deras argumentation?"

Här kan du läsa mer om debatten kring det energipolitiska paketet.

Dagens citat

"En grej som Eyjafjallajökull, som vi i förväg hade betraktat som ganska negativ rapportering om Island - det vill säga att landet stängdes och rapportering om att här pågick ett vulkanutbrott och att det var farligt. Men i slutändan visade det sig vara den största pr-gåvan som Island har upplevt. ... Fotbollen och vulkanutbrott är fortfarande större för oss än den dagen i dag."

Ingvi Jökull Logason, vd för HN Markaðssamskipti, säger i Vísir att Hataris deltagande i Eurovision Song Contest inte gav Island lika mycket uppmärksamhet i medierna som vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010 eller herrlandslagets medverkan i fotbolls-VM 2018 - läs mer här.

Tre av tio islänningar tror att datorer kommer ta makten

Allt fler islänningar tror att datorerna kommer att ta makten från människan. Och det är bara en av fyra som inte alls befarar en utveckling där datorer styr över människan. När Gallup ställde samma fråga 2010 var det två av tre som var helt avvisande till påståendet om datorernas ökande inflytande över mänskligheten.

Sedan 2007 har Gallup frågat islänningarna om deras inställning till datorernas makt över människan. Tron på människan kulminerade 2010. Då var det hela 90,2 procent som inte höll med om påståendet att datorerna var på väg att ta över. Och 63 procent var helt avvisande till alla sådana farhågor.

Men 2018 hade bilden förändrats avsevärt. Det var fortfarande 70,5 procent som inte höll med om påståendet. Det var dock bara 25,3 procent som helt och hållet tog avstånd från en utveckling där datorerna tar över.

Förra året var det 4,7 procent som svarade att de helt instämde i tron på datorernas framtida makt. Ytterligare 24,8 procent uppgav att de var ganska överens om påståendet.