Året var 1975 när galloway-kor för första gången importerades till Island. Innan de fick resa vidare till nya ägare sattes de i karantän på Hrísey. Ön i Eyjafjörðurs isolerade läge sågs som en fördel - här fanns det goda förutsättningar för att hålla djur isolerat.
Så småningom växte verksamheten. Karantänstationen började 1989 ta emot husdjur.
Men med tiden började allt fler husdjursägare betrakta det geografiska läget som ett problem. Den som anlände till flygplatsen i Keflavík med ett djur som skulle sättas i karantän hade ett avstånd på 45 mil till Hrísey - och därefter en kortare båtresa med färja.
Jordbruksdepartementet drog sig ur karantänen för husdjur redan 2005. Då hade nyligen ett privat företag öppnat en karantänstation i Reykjanesbær. Närheten till flygplatsen i Keflavík gjorde den snart mycket populär. Regeringen ansåg inte längre att det fanns något skäl att med bidrag finansiera motsvarande station på Hrísey.
Under 2008 öppnade Kristinn Árnason på nytt en karantänstation på Hrísey. Förhoppningen var då att intresset från husdjursägare på norra Island skulle vara tillräckligt för verksamheten. Så var det inte. Efter finanskraschen samma höst sjönk efterfrågan dramatiskt.
Verksamheten monterades därefter ned steg för steg. Och 2015 försvann liksom karantänstationen även de sista galloway-korna från Hrísey.
Karantänstationen har varit ute till försäljning i flera år utan att någon nappat. Nu är det i stället Kristinn Árnason som ännu en gång vill använda byggnaderna. Inom kort öppnar han ett hönseri i lokalerna.
Kristinn Árnason berättar i RÚV att han började fundera på andra användningsområden för lokalerna redan 2011 när karantänen för grisar lades ned. Nu har han fått statligt stöd - bland annat 1 miljon isländska kronor så sent som sommaren 2017 - för att förverkliga projektet.
Tanken är att börja med 300 höns. Antalet ska dock snart öka till omkring 1 000 höns. Det blir det största hönseriet i landet som enbart har islandshöns, den ras som härstammar från de höns som de första nordborna förde med sig till Island under vikingatiden. Företaget heter Landnámsegg just efter landnámstiden, den period då nordbor tog land på Island.
Målet är att de första äggen ska finnas i butik före årsskiftet. Planen är att både sälja dem i butiker och genom ett särskilt prenumerationssystem på norra Island.
Dessutom hoppas Kristinn Árnason på att ön ska komma att förknippas lika mycket med islandshönor som den gjorde med galloway-kor. På sikt kan det bli aktuellt att öppna hönseriet för besökare.
Kristinn Árnason skrev själv i Karrinn att de första hönsen kom till Hrísey i somras. Han hoppades då att de - trots att han gett dem namn som Trump, Pútín, Obama, Sarah Palin, Kata Jak, Þorgerður Katrín och Theresa May - skulle hålla sams.
Kristinn Árnason skrev själv i Karrinn att de första hönsen kom till Hrísey i somras. Han hoppades då att de - trots att han gett dem namn som Trump, Pútín, Obama, Sarah Palin, Kata Jak, Þorgerður Katrín och Theresa May - skulle hålla sams.
Här kan du läsa mer om nedläggningen av karantänstation.