onsdag 22 maj 2019

Majoritet islänningar tror på gynnsamt avtal med EU

En majoritet av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett bra avtal med EU. Ändå är motståndet mot att gå med i unionen utbrett. Men gapet mellan ja- och nej-sidan är enligt en ny opinionsmätning från Maskína inte så stort. Det är 43 procent som anser att Island ska fortsätta stå utanför EU medan 31,6 procent säger ja till medlemskap.

Det har snart gått tio år sedan dåvarande statsministern Jóhanna Sigurðardóttir lämnade in Islands ansökan om EU-medlemskap. Hon hade ingen majoritet med sig i alltinget för ett inträde i unionen. Inte heller har ja-sidan varit fler än motståndarna i någon enda opinionsmätning sedan dess.

Sedan dess har Islands status som kandidatland hävts. Ansökan har inte formellt dragits tillbaka. Men några förhandlingar om inträdesvillkor har inte ägt rum på sex år. Då var det just Jóhanna Sigurðardóttir och Socialdemokraterna som inför valet 2013 såg sig tvungna att avbryta processen. Annars riskerade koalitionen med Gröna vänstern att kollapsa.

Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i varje isländsk regering. Det har i praktiken betytt en stängd dörr för återupptagna förhandlingar. I dagsläget - när partiet regerar ihop med Gröna vänstern och Framstegspartiet - består dessutom regeringen av tre partier som samtliga motsätter sig medlemskap.

När förhandlingarna pågick var det fisket som utgjorde den stora knäckfrågan. Island ville stå utanför EU:s fiskepolitik. Det fanns utbredda farhågor om att ett medlemskap skulle innebära att utländska trålare skulle kunna börja fiska i isländska vatten. Och att en övergång till EU:s fiskepolitik snart skulle innebära samma överfiske som pågår inom unionen.

En undersökning från Maskína visar att 54,8 procent av islänningarna tror att Island skulle kunna förhandla fram ett gynnsamt avtal med EU. Det är 45,2 procent som inte anser att något bra avtal finns inom räckhåll.

Det är personer bosatta i Reykjavík och islänningar med högskoleutbildning som har störst förhoppningar om ett fördelaktigt avtal. Mest skeptiska är personer som har fyllt 60 år och som enbart har grundskoleutbildning.

Skillnaderna mellan ja- och nej-sidan är stora. Bland de islänningar som är för ett inträde i unionen är det 96,3 procent som tror på ett fördelaktigt avtal. Samma åsikt har bara 11,7 procent av dem som vill fortsätta stå utanför EU.

Det är nu 43 procent som säger nej till EU-medlemskap medan 31,6 procent vill gå med i unionen. Resterande 25,4 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett inträde i EU.

Gapet mellan blocken är förhållandevis litet. De som säger nej till EU är dock i allmänhet mer övertygade än de som säger ja till medlemskap. Det är en större andel som starkt tar avstånd från ett inträde än de som är helt säkra på att Island bör gå med.

Höginkomsttagare, personer som har högskoleutbildning och boende i Reykjavík är i större utsträckning positiva till medlemskap. På landsbygden och bland islänningar som har fyllt 60 år är motståndet mer utbrett.

Män är betydligt säkrare på sin sak än kvinnor. Bara 18,1 procent av männen har ingen tydlig åsikt i frågan - jämfört med 33,2 procent av kvinnorna.

De mest EU-kritiska väljarna återfinns inom Framstegspartiet. Där säger 84,3 procent nej till medlemskap - och ingen säger ja. Bland Självständighetspartiets sympatisörer är det 78,4 procent som är emot inträde, inom Centerpartiet 74,9 procent, inom Folkets parti 54,8 procent och inom Gröna vänstern 37 procent.

I tre partier är ja-sidan starkare. Flest förespråkare för ett EU-medlemskap finns inom Renässans där 76,5 procent vill gå med i unionen. Därefter följer Socialdemokraterna med 73,4 procent och Piratpartiet med 53,6 procent.

Det är bara inom Gröna vänstern som det är någorlunda jämnt mellan de två sidorna. Där är det 26,6 procent som tycker att Island bör ansluta sig till EU. Inom övriga partier är gapen mellan ja- och nej-sidorna stora.

Här kan du läsa mer om Island och EU.