Skoldanskans framtid är en fråga som splittrar islänningarna. Det är 38 procent som vill avskaffa undervisningen i danska i den isländska grundskolan - men lika många vill behålla danskan i stället för att börja lära ut något annat språk. Unga islänningar är mest negativa till skoldanskan. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR.
1999 blev engelska det första främmande språket i den isländska skolan. Fram till dess hade danska varit det första främmande språket som eleverna fick lära sig. Den rollen hade danska då haft på Island sedan den läroplan som klubbades 1946.
Undervisningen i danska hade dock pågått betydligt längre än så - och några årtionden tidigare fanns det lärare som inte ens betraktade danska som ett främmande språk utan undervisade elever på danska i helt andra ämnen. Det var en attityd som fick kritik eftersom många elever inte alls behärskade danska.
Målet med undervisningen är inte bara att eleverna ska lära sig danska. En annan tanke med skoldanskan är att den ska fungera som en dörröppnare även till svenska och norska. I isländsk grundskola går det också för den som har särskilda skäl att läsa svenska eller norska i stället för danska.
Enligt läroplanen ska den danska som lärs ut i skolan återspegla den danska som i dag talas i Danmark. Det brukar dock inte vara så isländska elever brukar beskriva undervisningen. Trots att många läser danska i sex eller sju år är det vanligt att islänningar föredrar att tala engelska när de semestrar i Danmark. Anledningen är helt enkelt att de inte förstår den moderna danskan.
Det är också de islänningar som fortfarande läser eller har undervisningen i färskt minne som är mest negativa till skoldanskan. Det visar en undersökning utförd av MMR.
38 procent anser att danskan i grundskolan bör ersättas av något annat främmande språk. Men lika många vill behålla danskan. Resterande 24 procent är varken positiva eller negativa till skoldanskan.
Bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det hela 49 procent som vill avskaffa danskan. Samma åsikt har bara 22 procent av dem som har fyllt 68 år.
Män, personer med enbart grundskoleutbildning och låginkomsttagare tycker i större utsträckning att danskan bör skrotas. Kvinnor, personer med högskoleutbildning och höginkomsttagare vill oftare bevara den.
Skillnaderna är också stora mellan olika väljargrupper. Mest positiva till fortsatt undervisning i danska är Gröna vänsterns sympatisörer. Där säger hela 64 procent ja till skoldanskan medan 22 procent säger nej. Färst vänner har danskan bland Renässans anhängare. Där vill bara 28 procent behålla danskan medan 50 procent vill slopa den.
