måndag 24 juni 2019

USA och Island satsar nya miljoner i Keflavík

USA fortsätter att investera i Natos anläggningar i Keflavík. Nästa år lägger USA 57 miljoner dollar på utbyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och hantering av farligt gods. Även Islands investeringar i Keflavík ökar. Alltinget godkände i förra veckan att 300 miljoner isländska kronor går till försvaret i stället för till u-hjälp.

När USA hösten 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att det kalla kriget var över. Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. Och det är Rysslands allt starkare närvaro i Nordatlanten som är skälet till den politiska kursändringen.

Nyligen besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Island. Han sade då att USA under en längre tid misskött relationen med Island. Uttalandet var knappast oväntat. De senaste åren har en rad experter hävdat att det var ett misstag att avveckla basen i Keflavík.

Island gör en liknande bedömning av säkerhetsläget. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson skrev i våras i den årliga utrikespolitiska rapporten att relationen till Ryssland var ett skäl till oro. Han syftade då på att allt fler ryska ubåtar rör sig nära Island och att ryska stridsflygplan dyker upp allt oftare i det isländska luftövervakningszonen.

Svaret från Nato har varit allt fler patrulleringsuppdrag där flyg från Nato-länder tillfälligt stationeras i Keflavík. Under 2018 var det drygt 1 100 personer som hade uppdrag på Island för Natos räkning. Och de tre senaste åren har det inte gått en dag utan någon närvaro från Nato.

Trots den ökande närvaron finns det i dagsläget inga planer på någon permanent bas på Island. Men USA vill nu satsa på en mobil bas i Keflavík. Liknande planer finns i en rad andra länder. Från USA:s sida handlar det om att bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att vid behov snabbt ta en tillfällig bas i bruk.

Under Barack Obamas tid som president föreslogs de första investeringarna i Keflavík ända sedan basen lades ned. Förslaget blev sedan verklighet genom Donald Trump. Senast i februari 2021 ska en utbyggnad av en hangar i Keflavík vara klar. Den ska då rymma P-8A Poseidon, en typ av flygplan som används för att övervaka ubåtar.

Det arbetet kommer att börja i höst. Upphandlingen vanns av Rizzani de Echer. Samtidigt kommer ÍAV att underhålla och förbättra banor och ljusanläggningar på Natos område i Keflavík.

USA kommer att fortsätta investera på Island. I budgeten för 2020 öronmärks 57 miljoner dollar åt Natos anläggningar i Keflavík. Drygt hälften går till ytterligare utbyggnad av hangarer. Resten av pengarna går till uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods som vapen.

Satsningen på hangarerna medför att Island dygnet runt ska kunna ta emot en eller två flygflottiljer. I varje division ingår 18 till 24 stridsflygplan.

Att USA ännu en gång lägger pengar i Keflavík är ett tydligt tecken på ändrade prioriteringar. Anmärkningsvärt är att Island den här gången investerar i Keflavík och får en direkt ekonomisk motprestation från Nato.

Island lägger totalt knappt 2,2 miljarder isländska kronor på försvaret under 2019. Tre fjärdedelar av anslagen går till kustbevakningen. Men Island lägger också fortsatt pengar på patrulleringsuppdrag som utförs av andra Nato-länder och olika militärövningar. Dessutom går 127 miljoner till förnyelse av radar- och ledningssystem.

Anslagen har ökat kraftigt de senaste åren. Och de kommer att öka även 2020. Precis innan alltinget tog sommaruppehåll klubbades ytterligare 300 miljoner isländska kronor till Keflavík. Pengarna ska gå till underhåll av Natos anläggningar. Och resurserna togs från u-hjälpen. Här lägger alltså Nato lika mycket på underhåll.

Från regeringens sida motiverades satsningen inte bara med ett behov i Keflavík. Den sågs också som ett sätt att kompensera för Wow Airs fall - en konkurs som framför allt drabbade regionen kring flygplatsen.

Beslutet var inte helt enigt från de tre regeringspartiernas sida. Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir lade ned sina röster. Det var just dessa två ledamöter som inte ville att partiet skulle bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Gröna vänstern vill också lämna Nato - även om det är en fråga som lagts på is under den här mandatperioden.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.

Dagens citat

"Jag blir förskräckligt ledsen av denna negativa debatt och detta negativa prat. Jag känner till mycket folk bland butiksägare som är mycket nöjda här i centrum och jag vill hävda att centrum aldrig har varit roligare än just nu."

Auðunn G. Árnason, ägare av guldsmeden Fríða, i Vísir om debatten bland butiksinnehavare om beslutet att permanent göra Laugavegur i Reykjavík till en gågata - läs mer här.

söndag 23 juni 2019

Dagens bonuscitat

"Vi har ofta varit - vi som är på tingets sida i de här sakerna - missnöjda med hur sakerna har framställts av Morgunblaðiðs chefredaktör i ledartexter och vi anser att det trappas upp oro kring saker som det inte finns något skäl till att känna oro för."

Birgir Ármannsson, gruppledare för Självständighetspartiet i alltinget, i Vísir om tidigare partiledaren Davíð Oddssons kritik i ledare i Morgunblaðið mot den nuvarande partiledningen och ordföranden Bjarni Benediktsson - läs mer här.

Underhåll av vägen till Hvalá blir Vesturverks ansvar

Vesturverk tar nu över underhållet av vägen till Hvalá i Ófeigsfjörður. Bolaget står bakom planerna på bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Och för att fordon ska kunna ta sig fram till platsen för det planerade kraftverket är det nödvändigt att förbättra vägen. Avtalet mellan Vesturverk och Vegagerðin gäller i fem år.

Ett enigt kommunfullmäktige i Árneshreppur gav nyligen klartecken till den första etappen av bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. I den första fasen ingår bland annat bygget av en bro över Hvalá, geologiska undersökningar, uppställning av arbetarbostäder och anläggning av avloppssystem.

Beslutet innebär också att Vesturverk - som står bakom planerna - får möjlighet att genomföra vägarbeten. I dag går det en smal och dålig grusväg från Norðurfjörður via Eyri i Ingólfsfjörður till Hvalá i Ófeigsfjörður.

Vägen är bara framkomlig under sommarhalvåret. Och den är bara farbar för vanliga fordon fram till Eyri. Fram till Hvalá är det därifrån ungefär en och en halv mil - och den sträckan är enbart framkomlig för jeepar och andra fordon med hög markfrigång. Vägen är stenig och går ofta i strandkanten.

För att arbetsfordon ska kunna köras fram till Hvalá måste vägen förbättras avsevärt. Vesturverk har nu kommit överens med Vegagerðin om att ta över ansvaret för vägen fem år framåt. Avtalet innebär att Vesturverk står för alla kostnader under denna period.

Överenskommelsen medför också att Vesturverk åtar sig att underhålla vägen på samma sätt som Vegagerðin. I det här fallet har det liten betydelse eftersom vägen inte hålls öppen under vintern.

Vesturverk skriver i ett pressmeddelande att avtalet betyder att vägens skick kommer att förbättras avsevärt. De mest svårpasserade sträckorna behöver byggas om och på vissa ställen behövs en ny sträckning eftersom den nuvarande inte kan användas av stora arbetsfordon.

Planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá har varit den stora stridsfrågan i Árneshreppur de senaste åren. En av ja-sidans förhoppningar är att bygget ska medföra bättre infrastruktur i kommunen i form av investeringar i vägarna.

Här kan du läsa mer om kraftverksbygget.

Färre islänningar ser ljust på det ekonomiska läget

Sju av tio islänningar anser att det ekonomiska läget i landet är gott. Men det var betydligt fler som var optimistiska för ett år sedan. Det är framför allt yngre islänningar, kvinnor och boende på landsbygden som inte tycker att ekonomin på Island mår bra. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Våren har präglats av nyheter om nedskärningar inom turistindustrin till följd av Wow Airs konkurs och dåliga fångster av lodda. Regeringen har också tvingats ändra de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren. Högkonjunkturen är nu över - och mycket tyder nu på att Islands ekonomi kommer att krympa en tid framåt.

En klar majoritet av islänningarna tycker dock att det ekonomiska läget fortfarande är bra. Hela 71 procent svarar att situationen är mycket eller ganska bra. Men det är en minskning med 9 procentenheter jämfört med förra året.

Det är nu 29 procent som uppger att ekonomin mår ganska eller mycket dåligt. Det motsvarar en ökning med 9 procentenheter.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, kvinnor och boende på landsbygden ser i större utsträckning negativt på ekonomin. Pensionärer, män och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer optimistiska.

Väljare som sympatiserar med något av de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - ser mest ljust på ekonomin. Allra mest optimistiska är Självständighetspartiets anhängare. Där är det bara 13 procent som inte tycker ekonomin är god.

Mest skeptiska är sympatisörer till Folkets parti. Där säger hela 41 procent att situationen är dålig.

Här kan du läsa mer om synen på Islands ekonomi.

Dagens citat

"Bland annat har ökningen resulterat i att människor tror sig kunna och ska komma upp på Kirkjufell. Men Island är ett farligt land och det kommer inte att vara möjligt att stänga det eller något liknande. Vår roll är att sprida information om risker och om tillgänglighet och liknande."

Björg Ágústsdóttir, kommunchef i Grundarfjörður, i RÚV om att allt fler turister försöker bestiga Kirkjufell, något som lett till flera dödsolyckor - läs mer här.

lördag 22 juni 2019

Dagens bonuscitat

"Det var till exempel en man som upplevde att gå genom denna tunnel när de inte hade ström och han var tvungen att gå i kolmörker. Så behövde man driva får här igenom och människor minns att oväsendet var något alldeles otroligt här när bräkandet ekade i tunneln."

Karna Sigurðardóttir, föreståndare för Menningarstofa Fjarðabyggðar, i RÚV om arbetet med att samla in berättelser från lokalbefolkningen med anledningen av att höghöjdstunneln i Oddsskarð mellan Eskifjörður och Neskaupstaður tagits ur bruk.

Tre av fyra islänningar nöjda med Hatari i Eurovision

Isländska Hatari var det mest omstridda bidraget i Eurovision Song Contest. Men på hemmaplan var uppslutningen stor. Tre av fyra islänningar tyckte att Hatari gjorde bra ifrån sig i tävlingen i Israel. Och bara en av tio var missnöjd. Bland dem som var missnöjda var det också många som inte såg finalen. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Hatari slutade tia i finalen i Eurovision Song Contest tidigare i år med Hatrið mun sigra. Det var första gången på fem år som Island tog sig vidare från semifinalen. I finalen skapade Hatari stor uppståndelse genom att hålla upp en palestinsk flagga under direktsändningen.

Trots - eller kanske tack vare - uppståndelsen var det många islänningar som var nöjda med Hatari. Hela 74,1 procent anser att gruppen gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Bara 10,9 procent är missnöjda. Resterande 14,9 procent uppger att de är varken positiva eller negativa till Hataris deltagande i Eurovision Song Contest.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med högskoleutbildning är oftare nöjda. Piratpartiets väljare var i mycket stor utsträckning förtjusta i Hataris medverkan. Minst var entusiasmen bland Centerpartiets sympatisörer.

Intresset för finalen var stort. Hela 84,4 procent av islänningarna såg programmet medan 15,6 procent inte tittade. Kvinnor och barnfamiljer var flitigare tittare än andra.

Bland dem som inte såg finalen var det också fler som ogillade Hataris bidrag. Det var 16 procent av dem som inte tittade som var missnöjda med Hatari - en åsikt som delades av 9,8 procent av dem som faktiskt såg finalen.

Här kan du läsa mer om debatten om Hataris medverkan i Eurovision Song Contest.

Arbetslösheten på Island sjunker för första gången på ett år

För första gången på ett år minskar arbetslösheten på Island. Och Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att den fortsätter att sjunka även under juni. Trots att högkonjunkturen är över skapas det under sommaren ändå tillräckligt många säsongsjobb för att arbetslösheten ska krympa. Det är på landsbygden som de flesta nya arbetstillfällena skapas.

I april steg arbetslösheten på Island till 3,7 procent. Det var den högsta nivån sedan konjunkturen vände uppåt efter finanskraschen. Hittills i år har det misslyckade fisket av lodda och Wow Airs konkurs drivit upp arbetslösheten.

Men maj innebar ett tillfälligt trendbrott. Då sjönk arbetslösheten till 3,6 procent. Det var första gången på ett år som arbetslösheten inte ökade. Även om turismen är på tillbakagång gör ändå de säsongsjobb som skapas att fler får arbete.

Effekterna av att turistsäsongen närmar sig kulmen märks framför allt på landsbygden. Arbetslösheten backade mest i de regioner som ligger längst från huvudstadsregionen.

Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen. Det var också den enda landsdelen där arbetslösheten fortsatte att öka under maj. Där steg den till 6,6 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

I övriga sju regioner minskade arbetslösheten. I Reykjavíkområdet var den 3,8 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,9 procent (-0,3), Austurland med 2,1 procent (-0,6), Suðurland med 2,0 procent (-0,1), Västfjordarna med 2,0 procent (-0,2), Vesturland med 1,9 procent (-0,2) och Norðurland vestra med 1,0 procent (-0,2).

Utländska medborgare hamnar utanför arbetsmarknaden i allt större utsträckning än islänningar. I maj var 36 procent av dem som inte hade jobb utlänningar. Bland utländska medborgare var arbetslösheten 7,3 procent. Av dessa var drygt hälften polacker.

Arbetslöshet är alltjämt något som drabbar kvinnor något oftare än män. Det var i maj 3,7 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen som var inskrivna som arbetslösa. I åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 2,6 procent.

Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten krymper även under juni. Även här är det säsongsjobben som väntas leda till sjunkande nivåer.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Även om det är påfallande att vissa gamla tungviktare är mycket kritiska mot partiledningen så verkar det råda enighet i alltingsgruppen och tungviktare förblir inte tungviktare för evigt."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om kritiken från kretsen kring tidigare ledaren Davíð Oddsson mot bland annat nuvarande ledaren Bjarni Benediktsson för hans hållning i frågan om EU:s tredje energipolitiska program - läs mer här.

fredag 21 juni 2019

Dagens bonuscitat

"När jag växte upp var det mycket sällsynt att de kom i land. 1974 kom en björn till Fljótavík, 1975 sköts en simmande björn vid Grímsey och åren därpå sågs björnar till på isbrynet norr om landet. 1988 upptäckte man en björn vid på stranden i Haganesvík men så kom inga björnar i land här på 30 år tills två sådana kom till Skagafjörður år 2008."

Rósa Rut Þóris­dótt­ir, antropolog som skrivit boken Hvíta­birn­ir á Íslandi som handlar om isbjörnar som tagit sig i land på Island, i Morgunblaðið om hur en lång period med få isbjörnsbesök fick många att tro att det inte längre inträffade.

Reykjavík vill stoppa säljakt inom kommunen

All jakt på säl ska stoppas inom kommunens gränser. Det fastslår miljö- och hälsovårdsrådet i Reykjavík i ett beslut. Förutom att jakten stoppas ska dessutom fiskare som använder nät uppmanas att använda metoder som minimerar riskerna för att sälar fastnar i näten. Både gråsälen och knubbsälen betraktas som hotade arter.

På Island förekommer i dag bara småskalig jakt på säl. I Reykjavík känner kommunen bara till att tre sälar jagats under de senaste trettio åren. Den begränsade jakten har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen. Både knubbsälen och gråsälen - de två arter som finns längs den isländska kusten - minskar i antal.

Gråsälen klassas som hotad medan knubbsälen har status som akut hotad. De senaste 35 åren har beståndet av knubbsäl minskat med 77 procent. En trolig förklaring är att knubbsäl ofta hamnar i fiskenät som bifångst. Det förs dock ingen statistik över sälar som råkar fastna i fiskenät.

Nu vill kommunen markera mot säljakten. Även om det inte bedrivs någon jakt i Reykjavík har majoriteten i miljö- och hälsovårdsrådet röstat för att förbjuda all jakt. Stoppet gäller såväl knubbsäl som gråsäl. Dessutom ska fiskare som använder nät uppmanas att bruka metoder som minimerar bifångsten av säl.

Syftet med förbudet är att förbättra förutsättningarna för sälens framtid. Majoriteten i rådet vill dessutom att lagarna kring säljakt ses över.

Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Självständighetspartiet röstade ja till förslaget. Centerpartiets representant lade ned sin röst.

Isländsk björk växer på rekordhöjd över havet

Foto: Skógræktin
På minst 660 meters höjd växer nu björk på Island. Trädgränsen flyttar sig stadigt till högre höjder i takt med att klimatet blir allt varmare. Den nya rekordbjörken hittades vid Útigönguhöfði i Goðaland på södra Island. Trädet tros enligt Skógræktin vara 15 till 20 år gammalt. Det väntas dock inte bli särskilt högt eftersom det är granne med vulkaner och glaciärer.

I augusti 2014 meddelade Skógræktin att det högst växande trädet på Island hade hittats. Då rörde det sig enligt ett pressmeddelande om en björk som påträffades i Austurdalur i Skagafjörður på norra Island. Rekordträdet fanns på 624 meters höjd över havet.

Nu har alltså det rekordet slagits. Nyligen påträffade personal från Skógræktin enligt ett pressmeddelande en björk på 660 till 680 meters höjd vid Útigönguhöfði i Goðaland, ett grönskande område som ligger mellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull.

Trädet tros vara mellan 15 och 20 år gammalt. Fröet har blåst upp på Útigönguhöfði. Det rör sig enligt Skógræktin om ett träd som är typiskt för trädgränsen. Det växer på klart högre höjd än omgivande träd och det är mycket lågt.

Höjden över havet ska under sommaren mätas med större precision. Skógræktin ska också följa trädets utveckling. Myndigheten ser det som en tydlig följd av klimatförändringarna att trädgränsen ständigt flyttas till högre höjder. Just den här björken väntas dock inte växa sig särskilt hög eftersom den finns intill vulkaner och glaciärer.

Skogarna kring just Goðaland och Þórsmörk har de senaste åren växt rejält eftersom det inte längre är tillåtet att låta djur gå på bete där.

Dagens citat

"Efter att ha stått i alltingets talarstol långt över hundra timmar har Centerpartiet avtalat att votering om det tredje energipaketet sker den 2 september. Centerpartiet har därmed backat från kravet om att frågan skjuts upp till nästa session, det har backat från kravet om att alltinget utser en särskild arbetsgrupp för att se över frågan på nytt och det har gått med på att avsluta debatten på två dagar. Så vad i hela friden gick den här filibustertaktiken ut på egentligen?"

Guðlaugur Þór Þórðarson, utrikesminister och alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om regeringens överenskommelse med Centerpartiet att omröstningen om EU:s tredje energipolitiska paket ska äga rum den 2 september - läs mer här.

torsdag 20 juni 2019

Rysk turist bröt mot fler lagar och regler på Island



Den ryske turist som körde fast vid Bjarnarflag vid Mývatn efter att ha brutit mot lagen och kört utanför vägen bröt mot en rad andra lagar och regler under sin vistelse på Island. Han har nu publicerat två videor från resan. Han filmar bland annat när han nonchalerar avspärrningar vid heta källor och områden med känslig växtlighet samt parkerar regelvidrigt.



Efter att ha kört fast vid Bjarnarflag tvingades den ryske turisten böta 450 000 isländska kronor. I en av vloggarna från Islandsresan finns smygtagna bilder på hur han betalar böterna på polisstationen i Akureyri. Han visar också hur han körde fast med sin hyrbil.

Här kan du läsa mer om den olagliga körningen vid Mývatn.

Gröna vänstern åter Islands näst största parti

Gröna vänstern är näst största parti på Island för första gången på över ett år. Samtidigt går Piratpartiet starkt framåt och passerar Socialdemokraterna som nu bara är fjärde största parti. Avstånden mellan partierna är dock inte större än att de ligger inom den statistiska felmarginalen. Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti i den senaste mätningen från MMR.

I snart ett och ett halvt år har koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet regerat på Island. Inget av de tre regeringspartierna har gynnats av samarbetet i opinionen. Det största tappet har drabbat Gröna vänstern.

Nu återtar Gröna vänstern ställningen som näst största parti för första gången på ett drygt år. Gröna vänstern ökar till 14,1 procent, en uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med föregående mätning. Siffran är dessutom partiets bästa på över ett år.

Piratpartiet backade kraftigt i MMR:s förra väljarbarometer. Den nedgången verkar ha varit tillfällig. Piratpartiet ökar nu med hela 4,2 procentenheter till 14 procent.

Socialdemokraterna har med ett undantag varit näst största parti hos MMR ända sedan alltingsvalet hösten 2017. Den senaste tiden har dock väljarstödet sjunkit. Nu får Socialdemokraterna 12,5 procent, en minskning med 1,4 procentenheter. Siffran är partiets sämsta sedan valet. Det är dessutom första gången på ett drygt år som Socialdemokraterna bara är fjärde största parti.

Störst är alltjämt Självständighetspartiet. Stödet ökar med 0,2 procentenheter till 21,5 procent.

Ytterligare tre partiet klarar alltingets femprocentsspärr. Centerpartiet får 10,8 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet. Framstegspartiet har 9,7 procent, en nedgång med 1,9 procentenheter. Och Renässans får 8,3 procent, en minskning med 0,1 procentenheter.

Däremot hamnar Folkets parti åter nedanför femprocentsspärren. Stödet sjunker med 2,2 procentenheter till 4,2 procent.

Islands socialistparti fortsätter att ha ännu längre upp till spärren. Partiet får nu 3,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter.

Inga andra partier är i närheten av att klara spärren. Folkfronten får 0,7 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter. Ljus framtid ligger kvar på 0,5 procent. Och Gryning backar med 0,1 procentenheter till 0 procent.

Stödet för regeringen vänder också uppåt. Det är nu 45,5 procent som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det innebär en ökning med 3,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Rykten: Bjarni Benediktsson kan avgå redan i höst

I sexton år har Bjarni Benediktsson suttit i alltinget. I tio år har han varit Självständighetspartiets ledare. Och de sex senaste åren har han varit statsminister och finansminister. Men nu gör allt envisare rykten gällande att han är på väg att lämna politiken. Obekräftade uppgifter gör gällande att en ny partiledare kommer att väljas redan i höst.

Bjarni Benediktsson tog över som ordförande 2009 när Självständighetspartiet befann sig i den djupaste krisen i partiets historia. Efter finanskraschen hösten 2008 lades en stor del av skulden på partiet. Den dåvarande partiledaren Geir H. Haarde reagerade för lite och för sent på varningssignaler. Och företrädaren Davíð Oddsson pekades av många ut som den indirekta arkitekten bakom krisen.

Under Bjarni Benediktssons ledning har Självständighetspartiet gjort sina i särklass sämsta valresultat. Resan kan närmast liknas vid de svenska Socialdemokraternas - ett parti som på ungefär samma sätt i praktiken varit statsbärande. Det mesta tyder på att valresultat på historiskt låga 30 procent tillhör det förgångna. I stället sjunker stödet ned mot 20 procent.

Bjarni Benediktsson valdes in i alltinget redan 2003. Trots att han inte är äldre än 49 år är han redan något av en veteran. Sedan han blev partiledare 2009 har han egentligen bara pressats internt en enda gång - när Hanna Birna Kristjánsdóttir var på väg att utmanövrera honom.

Han har överlevt en rad skandaler kopplade till privatlivet och affärer. Sedan han blev minister 2013 har han haft en trygg ställning inom det egna partiet. Det är dock ingen hemlighet att utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson väntar på sin chans att ta över.

Guðlaugur Þór Þórðarson är inte Bjarni Benediktssons favorit. Han vill i stället se näringsminister - och tillika vice ordförande - Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som sin efterträdare. Det är dock tveksamt om hon skulle kunna besegra Guðlaugur Þór Þórðarson som i åtskilliga provval har visat att han har en mycket lojal skara av partiarbetare bakom sig.

Andra argument som ofta förs fram mot Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är att hon skulle vara för ung och för oerfaren. Samma adjektiv hade dock kunnat användas för att beskriva Davíð Oddsson - och han blev partiledare i fjorton år.

Bjarni Benediktssons främsta politiska arv är att han - åtminstone någorlunda - lyckats hålla ihop partiet efter finanskraschen. Han miste den EU-vänliga falangen till Renässans sedan konservativa krafter fick kontroll över Europapolitiken. Men han har med skicklighet lyckats visa upp en ganska enad fasad.

Priset har varit högt. Bjarni Benediktsson var - fram till dess att han blev partiledare - en förespråkare av såväl EU-medlemskap som EMU-anslutning.

Nu sägs det att han helt enkelt är uttråkad och vill göra något annat. Om ryktena stämmer är det en förståelig känsla. Bjarni Benediktsson har inga realistiska förutsättningar att föra Självständighetspartiet till en ny storhetstid. Och det parlamentariska läget gör det svårt för honom att på nytt kunna bli statsminister.

Även om olika affärer och skandaler kommer att prägla hans arv så kommer de inte att berätta hela historien. Det märktes inte minst när Självständighetspartiet nyligen firade 90 år. Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - beskrev honom som en av de bästa politiker hon arbetat ihop med.

Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet framstod som en nödlösning när den bildades. Det råder dock inga tvivel om att Katrín Jakobsdóttir och Bjarni Benediktsson funnit varandra. Den respekten har också varit starkt bidragande till att regeringssamarbetet hittills har fungerat så väl trots att det innefattar tre på flera sätt mycket olika partier.

Det mesta pekar alltså på att denna udda koalition kommer att överleva hela mandatperioden. För Självständighetspartiet finns det inte heller några andra realistiska alternativ. De ledamöter som ännu inte hade slagit igen dörren till Centerpartiet gjorde det definitivt efter att partiet ockuperat talarstolen för att försöka stoppa införandet av EU:s tredje energipolitiska paket.

Bjarni Benediktsson själv hade sedan tidigare en usel relation till Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. När de regerade ihop mellan 2013 och 2016 växte irritationen ständigt över oförankrade utspel och nyckfullt beteende.

När regeringen nyligen var nära en överenskommelse med Centerpartiet om villkoren för alltingets sommaruppehåll var det Bjarni Benediktsson som stoppade den. Skälet var att han inte litade på Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han ansåg sig inte ha fått tillräckliga garantier - och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förde hela tiden fram nya krav och reservationer.

Om ryktena stämmer kommer Bjarni Benediktsson under sensommaren meddela att han lämnar posten som partiledare, uppdraget som finansminister och platsen i alltinget. En ny ordförande kommer då att väljas vid ett landsmöte under hösten.

Han kommer inte att avgå som någon frälsare. Men Bjarni Benediktsson kommer att ha lyckats hålla ihop partiet och att ha suttit i regeringen de sex senaste åren. Sett till förutsättningarna efter den smäll som finanskraschen innebar för Självständighetspartiet är det svårt att se att någon annan skulle ha kunnat vara betydligt mer framgångsrik.

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet.

Dagens citat

"Någon gång hörde jag det sägas - och jag vet inte om jag återger det helt korrekt - att filibustertaktik var själen i den amerikanska senaten utan att jag säger att det nödvändigtvis har varit filibustertaktik från vår sida. Men det finns en tusenårig tradition för att människor i arbetet i tinget har frihet att yttra sig länge och jag skulle säga att i det här fallet så har det resulterat i stor framgång."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Morgunblaðið om att alltinget skjuter upp debatten och beslutet om EU:s tredje energipolitiska program till den 2 september - läs mer här.

onsdag 19 juni 2019

Sigmundur Davíð Gunnlaugssons syster i alltinget

Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir tog i går plats i alltinget som ersättare. Hon representerar Centerpartiet - samma parti som hennes bror Sigmundur Davíð Gunnlaugsson leder. I alltingsvalet hösten 2017 var hon nummer fyra på Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen. Ingen av de två ersättare som stod först på tur hade möjlighet att gå in i Gunnar Bragi Sveinssons frånvaro.

Inför alltingsvalet i oktober 2017 hade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson först tvingats avgå som statsminister. Därefter förlorade han kampen om ordförandeposten i Framstegspartiet. I kölvattnet av nederlagen grundade han Centerpartiet. En av de politiker som också hamnat i kylan och därför också bytte parti var Gunnar Bragi Sveinsson.

En annan som anslöt sig var Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir, Sigmundur Davíð Gunnlaugssons yngre syster. I valet stod hon på fjärde plats på Centerpartiets lista i den sydvästra valkretsen.

Gunnar Bragi Sveinsson var den enda centerpartisten som valdes in från sydväst. Han är nu i utlandet på uppdrag av alltinget. Varken tvåan Una María Óskarsdóttir eller trean Kolfinna Jóhannesdóttir hade möjlighet att ersätta honom. Frågan gick därför till Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir.

Nanna Margrét Gunnlaugsdóttir gjorde sin första dag i alltinget i går. Hon och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sällade därmed sig till en ganska kort lista över syskon som samtidigt har suttit i alltinget. Där märks bland annat framstegspartisterna Ingibjörg Pálmadóttir och Gylfi Pálmason respektive Halldór Ásgrímsson och Katrín Ásgrímsdóttir samt socialdemokraten Valgerður Bjarnadóttir och självständighetspartisten Björn Bjarnason.

Regeringen backar - beslut om energipolitik efter sommaren

Centerpartiets förhalningstaktik har gett resultat. För att stoppa beslutet om att införa EU:s tredje energipolitiska paket ockuperade partiets ledamöter alltingets talarstol. Nu skjuts beslutet upp till efter sommaren. En annan framgång för Centerpartiet är ett försenat införande av lagen som tillåter import av färskt kött.

Den 5 juni klockan 16.32 blev debatten om EU:s tredje energipolitiska program den mest utdragna i alltingets historia. Då hade den pågått i 135 timmar och 10 minuter - och därmed passerat debatten om Icesave för tio år sedan.

Debatten fördes till stor del på nätterna. Centerpartiets ledamöter i alltinget turades om att gå upp i talarstolen. Genom att ständigt hålla nya anföranden och begära nya repliker förhindrade de att den majoritet i alltinget som stödjer förslaget skulle kunna rösta igenom det.

Hittills har en rad försök att få stopp på förhalningstaktiken misslyckats. I fredags var en överenskommelse mellan regeringen - som redan tidigare gjort upp med de övriga oppositionspartierna - och Centerpartiet nära. Då valde partiledaren Bjarni Benediktsson att dra sig ur.

Skälet var att han inte litade på Centerpartiet. I förhandlingarna framförde partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hela tiden nya krav. I samband med att ett avtal som låg på bordet skulle undertecknas förde han dessutom fram nya förbehåll.

Men i går kunde partierna till sist komma överens. Uppgörelsen innebär att alltinget sannolikt tar sommarledigt redan den här veckan. Regeringen tvingas till en rad eftergifter till Centerpartiet.

Överenskommelsen går ut på att alltinget samlas igen i slutet av augusti. Då fortsätter den session som snart tar sommarlov - något som innebär att alla förslag som lagts under våren kan behandlas under sessionens andra del. Först då ska alltinget rösta om EU:s tredje energipolitiska program.

Preliminärt sker omröstningen den 2 september. Fram till dess har de åtta partierna i alltinget möjlighet att be om nya analyser av konsekvenserna av att införa det energipolitiska paketet. Det är en möjlighet som Centerpartiet kommer att utnyttja.

Centerpartiet har investerat allt sitt engagemang i energipolitiken. Under de närmaste månaderna väntar en fortsatt mobilisering i frågan. Att de lyckats förhala beslutet kommer troligen att stärka dem. Men det är en kampanj som tveklöst har ett pris. Åtskilliga har också dömt ut partiets ockupation av talarstolen som löjeväckande.

En annan seger för Centerpartiet är att den lag som tillåter import av färskt kött skjuts på framtiden. Den ska införas vid årsskiftet i stället för redan den 1 november i år. Dessutom ska olika motåtgärder för att skydda den inhemska köttproduktionen diskuteras under hösten.

För regeringen betyder överenskommelsen att ett antal frågor kan klubbas före sommaruppehållet. Samtidigt står det klart att regeringen gör stora eftergifter till Centerpartiet. De sakpolitiska konsekvenserna behöver inte bli stora - men i utmattningskriget mellan regeringen och Centerpartiet var det regeringen som tvingades backa.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir har den senaste tiden talat om behovet av att reformera ordningen i alltinget. I dag har ledamöterna obegränsat med talartid i den andra debattrundan - något som Centerpartiet alltså utnyttjat. Hon vill nu införa restriktioner som gör att några få ledamöter inte kan ta hela alltinget som gisslan.

Det som är anmärkningsvärt med hennes uttalanden är att det redan finns sådana möjligheter i lagen. Talmannen Steingrímur J. Sigfússon - som precis som Katrín Jakobsdóttir tillhör Gröna vänstern - valde att inte avbryta debatten. Inte heller lade några andra alltingsledamöter fram ett förslag som hade kunnat tvinga fram en omröstning om energipolitiken.

De flesta partierna i alltinget har ledamöter som någon gång använt samma förhalningstaktik som Centerpartiet - om än inte i lika stor omfattning. Det är uppenbart att regeringspartierna inte vill skapa ett prejudikat där talmannen stoppar en debatt. Kanske för att de själva vill behålla samma möjlighet till en situation när de själva sitter i opposition.

Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.

Island inför tredje kön och rätt att avgöra eget juridiskt kön

Island inför nu rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den nya lagen gör det möjligt att på egen hand ändra sitt juridiska kön i folkbokföringen - och dessutom införs ett tredje kön. Beslutet klubbades i alltinget i går. Förslaget kom från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Lagändringen är ett led i regeringens mål att bli världsledande i hbtqi-frågor.

Med 45 ja-röster beslutade alltinget i går att införa självbestämmanderätt för juridiskt kön. Inför omröstningen försökte Centerpartiet skjuta upp beslutet till hösten med motiveringen att förslaget behövde mer debatt. Det var dock inget krav som partiet lyckades driva igenom.

Ingen ledamot röstade nej i går. Men tre centerpartister lade ned sina röster. Och de övriga sex centerpartisterna var inte på plats vid omröstningen. Det var alltså ingen centerpartist som gav förslaget sitt stöd.

Den nya lagen ger individen rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den som vill ändra det kön som finns registrerat i folkbokföringen genom att vända sig till Þjóðskrá Íslands. Det krävs inga kontakter med exempelvis sjukvården eller några andra åtgärder för att ändra registreringen.

Var och en får alltså nu bestämma sin könsidentitet. Samtidigt införs ett juridiskt tredje kön. Det tredje könet betraktas som neutralt. I pass och andra identitetshandlingar markeras det med bokstaven X.

Personer som inte har fyllt 18 år behöver föräldrarnas samtycke för att få byta juridiskt kön. Om föräldrarna säger nej kan personer vända sig till en särskild nämnd som avgör om ändringen ska godkännas eller inte.

En annan konsekvens av lagen är förändringar i namnskicket. På Island används patronymikon och metronymikon, -son respektive -dóttir, ett slags "efternamn" som berättar vem som är en persons pappa eller mamma. Men personer som tillhör det tredje könet behöver inte kalla sig -son eller -dóttir.

En person som är registrerad som det tredje könet använder enbart ena förälderns förnamn i genitiv. Den  person av det tredje könet som till exempel har en pappa som heter Arnaldur får alltså patronymikonet Arnalds som inte indikerar någon könstillhörighet - medan en son hade fått Arnaldsson och en dotter Arnaldsdóttir.

För den som ändrar juridiskt kön från kvinna till man eller man till kvinna gäller det traditionella namnskicket med patronymikon eller metronymikon. Den som exempelvis ändrar registreringen från kvinna till man byter alltså samtidigt från -dóttir till -son.

I beslutet ingår dessutom att en arbetsgrupp tillsätts för att undersöka hur rättigheterna för barn som föds med oklar könstillhörighet ska kunna säkras. Enligt en rapport från Amnesty föds varje år omkring 68 barn på Island där könstillhörigheten är oklar.

Förslaget lades fram av statsminister Katrín Jakobsdóttir i februari. Hon beskrev det som ett led i regeringens strävan att bli världsledande i hbtqi-frågor. Där poängterade hon också vikten till självbestämmande över den egna kroppen.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att hon är mycket stolt över den nya lagen. Hon är också glad över att det fanns en bred uppslutning i alltinget bakom den:
"För att i praktiken förbättra människors rättigheter krävs politiskt mod och politisk vilja. Människors rättigheter är nämligen tyvärr inte självklara trots att åren går vilket vi ser när vi tittar på läget för mänskliga rättigheter på det internationella planet. ... Men den nya lagen tas ett stort steg i riktning mot en bättre rättsställning för trans- och intersexpersoner."
Hbtqi-organisationen Samtökin 78 - som var med om att ta fram förslaget - välkomnar gårdagens beslut. På Facebook kallas det "detta viktiga steg i hbtqi-personers rättighetskamp".

Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands har i ett remissvar tidigare flaggat för att det tar minst två år att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att kunna registrera det tredje könet. I förslaget fick myndigheterna arton månader på sig att anpassa alla system efter det nya regelverket.

Dagens citat

"Valdeltagandet var enormt. Mycket högre än vad som kunde betraktas som normalt i några fria val. Det röstades ju i flera dagar. Det gick att rösta hemma hos sig och det gicks in till sjukhus. Det här tydliga ställningstagandet skulle visas upp och det visade sig så sannerligen. Det var verkligen på gränsen till att vi skulle kunna kalla detta demokratiska val för allt gjordes för att resultatet skulle bli vad det blev. Men jag tror att det återspeglade folkets tydliga intresse av att detta skulle ske."

Guðmundur Hálfdánarson, professor i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om den folkomröstning som lade grunden för Islands självständighet från Danmark 1944.

tisdag 18 juni 2019

Vitvalar från djurpark i Kina landar på Island i morgon

I morgon förmiddag landar vitvalarna Little Grey och Little White på flygplatsen i Keflavík. Därefter väntar transport på väg till Landeyjahöfn och därefter färja till Hemön. Både på flyget och i lastbilarna fraktas vitvalarna i särskilda tankar. Varje tank väger omkring nio ton - och varje vitval väger runt ett ton.

Efter ett halvårs förberedelser och två månaders försening lyfter en specialutrustad Boeing 747 från Cargolux från flygplatsen i Shanghai i natt. Ombord finns vitvalarna Little Grey och Little White. Planet väntas landa i Keflavík klockan 10.30 lokal tid i morgon.

Little Grey och Little White väger omkring ett ton var. De transporteras i specialbyggda tankar som har en totalvikt på runt nio ton var. När de landar i Keflavík flyttas tankarna över från fraktplanet till lastbilar. Samtidigt kommer en del av vattnet att bytas ut.

De två vitvalarna flyttas från en djurpark i Kina till ett reservat på Hemön. Där blir de huvudattraktionen i Sea Life Trusts nya anläggning.

Från Keflavík körs de till Landeyjahöfn. Vitvalarnas tränare följer med under hela resan från Kina. Under transporten med lastbil övervakar de vitvalarna med hjälp av kameror. Lastbilarna kommer att göra minst två stopp - i Grindavík och i Selfoss - under resan. Om det finns behov kommer det att göras ytterligare två stopp.

I Landeyjahöfn väntar färjan Herjólfur. Överfarten från det isländska fastlandet till Hemön tar en halvtimme. Den sista sträckan körs med lastbil fram till Sea Life Trusts utställning i hamnen på Hemön. Efter en anpassningstid i en bassäng ska de släppas ut i ett område vid Klettsvík. Och där är det alltså tanken att Little Grey och Little White ska leva resten av sina liv - åtminstone delvis fria.

Här kan du läsa mer om flytten av vitvalarna till Island.

Efter elva år öppnar Sirkus i Seyðisfjörður

Uteställlet Sirkus öppnar nu i Seyðisfjörður - mer än elva år efter att den klassiska nattklubben stängde i Reykjavík. Bakom initiativet står Sigríður Guðlaugsdóttir som både ägde Sirkus och som driver Boston i Reykjavík. I Seyðisfjörður har hon dammat av och renoverat mycket av den gamla inredningen från Sirkus.

I januari 2008 stängde Sirkus i Reykjavík. Då hade det lilla utestället i många år utgjort navet i Reykjavíks ute- och musikliv. Under en tid var det Björk och The Sugarcubes som ägde och drev Sirkus. Artister som Gus Gus och Sigur Rós tillhörde dem som spelade på Sirkus tidigt i sina karriärer.

Nedläggningen var en konsekvens av att huset skulle rivas. Men så blev det inte. Byggnaden står fortfarande kvar i centrala Reykjavík. Kort efter nedläggningen öppnade Sigríður Guðlaugsdóttir - som ägde och drev Sirkus de sista åren - i stället det nya utestället Boston på Laugavegur i Reykjavík.

I december 2009 var hon en av initiativtagarna till öppningen av Sirkus i Tórshavn på Färöarna. Där lever delar av inredningen och andan från Sirkus kvar än i dag.

Sigríður Guðlaugsdóttir själv har flyttat från Reykjavík till Seyðisfjörður. Där hade hon redan förra sommaren planer på en nyöppning av Sirkus. Men arbetet tog längre tid än väntat. Det dröjde till i fredags innan dörrarna öppnades. Hon säger i Fréttablaðið att hon använder mycket av den gamla inredningen som förvarats i förråd ända sedan nedläggningen i Reykjavík:
"Vi har arbetat med det här under vintern. Allt är mer eller mindre återvunnet. ... Jag har alla de gamla möblerna. Jag kunde renovera dem."
Det är ännu oklart om Sirkus i Seyðisfjörður kommer att ha öppet året runt. Sigríður Guðlaugsdóttir säger i Fréttablaðið att det är speciellt att öppna just i Seyðisfjörður. Färjan Norræna seglar nämligen just mellan Seyðisfjörður och Tórshavn:
"Detta är helt fantastiskt. Nu går det att resa från Seyðisfjörður till Färöarna och det är möjligt att gå på Sirkus på båda ställena."
Här kan du läsa mer om Sirkus.

Får på Hornstrandir gick minst tio mil - två hittade döda

Fåren som nyligen syntes till i Bolungavík på Hornstrandir kommer från Reykhólar. Det betyder att de vandrat minst tio mil för att hamna på en av de mest avlägsna platserna i landet där får någonsin har påträffats. Av de tre får som inte kom tillbaka till Reykhólar i höstas har två nu hittats döda. Ett av dem kan fortfarande vara vid liv vid Bolungavík.

Gården Bolungavík på Hornstrandir har varit övergiven i årtionden. Här finns det bara människor periodvis under de korta somrarna. Avståndet till närmaste gård där det finns får är fyra mil fågelvägen.

Under en flygtur över Bolungavík upptäcktes två får - ett av dem var vid liv medan ett annat hade dött och låg vid en husvägg. Fyndet var mycket överraskande. Inga får sätts ut på bete i regionen. Och till Steinstún i Norðurfjörður och Skjaldfönn på Langadalsströnd - de två närmaste gårdarna som håller får - är avståndet minst fyra mil fågelvägen.

Nu visar det sig att fåren gått betydligt längre än så. De har vandrat hela vägen från Reykhólar. Och det betyder att de har gått minst tio mil fågelvägen.

Markägaren Reimar Vilmundarson tog sig till Bolungavík för att undersöka platsen. Han hade då tittat på de bilder som togs när två fritidsflygare flög över området. Han blev då övertygad om att det rörde sig om tre får. Vid huset såg han två döda lamm och en tacka som var vid liv. Han berättar i Morgunblaðið att tackan inte syntes till när han kom till Bolungavík:
"Allt pekade på att det hade varit tre får. Två är döda och jag såg inte det tredje. Det har tveklöst gett sig upp på fjället. ... De har varit där vid huset väldigt länge för där finns mycket skit och det finns många legor som de har legat i."
På ett av lammen var märkningen tydlig. Det tillhörde Bergur Þrastarson i Reykhólar. På det andra syntes inte märkningen eftersom någon - sannolikt fjällräv - ätit av fåret. Han säger i Morgunblaðið att han sedan i höstas saknade två lamm. Men varifrån tackan kommer är alltjämt en gåta:
"Där påträffades två bagglamm döda - det ena vid huset och det andra i ett dike - och det ena är definitivt från mig men från det andra hade delar av skallen ätits bort så märkningen var borta. Men jag saknade sannerligen två baggar och de har troligen hållit ihop. Om jag äger fåret som kan vara vid liv eller om det är någon annans vet jag inte. Detta blir absolut lite spännande."
Reimar Vilmundarson säger i Morgunblaðið att ett av lammen verkade ha fastnat i diket utan att kunna ta sig upp. Dödsorsaken för det andra lammet var inte uppenbar. Hur det gick till när de hamnade i Bolungavík och hur de överlevt vintern lär förbli ett mysterium:
"Det här är en otroligt lång resa. Man har definitivt hört om sådana resor men inte från det här området."
Bergur Þrastarson undrar också längs vilka vägar fåren gick till Bolungavík. Han säger i Morgunblaðið att de kan ha vandrat över glaciären Drangajökull eller att de kan ha gått omvägen runt den:
"Det är visserligen en lång promenad och insatta säger att där finns vattendrag och älvar som de måste ha tagit sig över om de inte gjorde det på isen i vintras. ... Man har ju sett får gå omkring överallt. De har förmodligen gått på snön i vinter och det gör det enklare. Men du går inte så lätt ut till denna fjord. Den är väldigt stenig och så. Men hur de än har kommit dit så är det en stor bedrift."
Här kan du läsa mer om fåren i Bolungavík.

Dagens citat

"Islands historia är en historia om kommunikation med omvärlden. Även om vi är en ö så bevisas det forntida diktade att ingen är en ö. Från landnámstiden var vi ständigt på resande fot på grund av handel och affärer, på grund av kultur och konst eller på grund av ljusskygg verksamhet som vi kanske inte berömmer oss själva för i dag."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i gårdagens nationaldagstal.

måndag 17 juni 2019

Grisar ska äta upp problemet med hundkäx i Bolungarvík


Hästar och maskiner har redan prövats. Nu testar Bolungarvík grisar i kampen mot hundkäx. Förhoppningen är att två suggor som lånats in från Borgarfjörður ska få bukt med växtens utbredning under sommaren. Grisarna kommer att flyttas från område till område i takt med att de betar bort hundkäx.

De senaste åren har hundkäx börjat växa i stor skala i delar av Västfjordarna. I Bolungarvík tränger den tillsammans med alaskalupin - som planterades i början av 1990-talet - bort annan växtlighet. Därför betraktas den allt oftare som ett bekymmer. Tidigare har kommunen bland annat prövat hästar och olika typer av maskiner för att rensa områden från hundkäx.

I sommar testar Bolungarvík i samarbete med Náttúrustofa Vestfjarða något nytt. Två grisar - två unga suggor - har lånats in från en gård i Borgarfjörður. De kommer att flyttas runt mellan områden i kommunen där det finns mycket hundkäx. I takt med att de betar av område för område flyttas de vidare till nästa.

Förhoppningen är inte bara att grisarna ska äta hundkäx. Kommunen hoppas dessutom att de äter upp växten med rötterna och efterlämnar odlingsbar jord.

Hårdare ordkrig om EU väntar Islands två dagstidningar

Intresset för att läsa Morgunblaðið och Fréttablaðið fortsätter att rasa. Samtidigt är det nu upplagt för en ännu bittrare fejd på ledarplats mellan Islands två sista dagstidningar. Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson driver en alltmer isolationistisk linje - medan Fréttablaðiðs Davíð Stefánsson redan har öppnat dörren mot EU-medlemskap och euron.

Nyligen utsågs Davíð Stefánsson till chefredaktör för Fréttablaðið. Han delar uppdraget med Ólöf Skaftadóttir. Båda jobbar under publishern Kristín Þorsteinsdóttir. Utnämningen kom som en överraskning eftersom han aldrig tidigare jobbat på en tidningsredaktion. Under våren har han dock lett ett intervjuprogram i Hringbraut.

Han fick jobbet bara dagarna innan det blev klart att Helgi Magnússon köper hälften av aktierna i Torg, det bolag som ger ut Fréttablaðið. Helgi Magnússon sade sig inte ha något med rekryteringen att göra. Inte heller tänkte han ha några synpunkter på Fréttablaðiðs journalistik.

Obekräftade uppgifter gör dock gällande att läget egentligen är något helt annat. Helgi Magnússon är enligt flera tillförlitliga källor en av Hringbrauts huvudfinansiärer. Det är dock uppgifter som han själv har tillbakavisat.

Gemensamt för Hringbraut och Fréttablaðið är den EU-vänliga hållningen. Och den kommer sannolikt att bli ännu starkare nu.

Davíð Stefánsson skrev sin första ledare i Fréttablaðið i torsdags. Han skrev om Marel - ett bolag där Helgi Magnússon äger en stor aktiepost. Han talade om villkor för exportindustrin som inte var hållbara på lång sikt. Davíð Stefánsson nämnde bland annat det höga ränteläget och den instabila isländska kronan.

I praktiken var det ett upprop för EU-medlemskap och EMU-anslutning. Davíð Stefánsson undvek dock att nämna såväl EU som euron i texten.

Morgunblaðið har under chefredaktören Davíð Oddsson gått i en alltmer nationalistisk och isolationistisk riktning. Gång på gång kritiserar han Självständighetspartiet - det parti han själv en gång ledde. Sprickan mellan honom och nuvarande partiledaren Bjarni Benediktsson är så djup att han när partiet nyligen fyllde 90 år såg till så att en jubileumsartikel publicerades i Fréttablaðið i stället för Morgunblaðið.

Davíð Oddsson har från partiets mindre konservativa falang den senaste tiden fått hård kritik för sitt motstånd mot EU:s tredje energipolitiska paket. Han har anklagats för att sprida samma typer av felaktigheter som Centerpartiet i debatten.

Svaret från Davíð Oddsson har varit att Självständighetspartiets ledning svikit och struntar i äldre och erfarna politikers åsikter. I stället har han orienterat sig alltmer mot Centerpartiet och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, en politiker som han ofta lovordat de senaste åren.

Företag inom fiskeindustrin täcker Morgunblaðiðs ständiga förluster. Motprestationen är att tidningen på ledarplats argumenterar för att Island ska stå utanför EU och mot en reform av fiskekvotsystemet.

Fejden med Fréttablaðið på ledarsidorna kommer att intensifieras genom Helgi Magnússons inträde som delägare. Det troliga är att Islands två sista dagstidningar de närmaste åren ständigt kommer att träta om EU på ledarplats. Och det är en debatt som till stor del kommer att bestå av slag långt under bältet.

Samtidigt befinner sig båda tidningarna i en djup kris. Davíð Oddssons politiska hållning har - vilket inte minst illustrerades av resultatet när han ställde upp i presidentvalet 2016 - gjort Morgunblaðið till en angelägenhet för allt färre. Även om en majoritet av islänningarna säger nej till EU-medlemskap är det få som gör det på samma sätt som Davíð Oddsson.

Det är bara en minoritet som förespråkar ett isländskt EU-inträde. Fréttablaðið kämpar alltså i motvind. Och det är troligen därför som Davíð Stefánsson inte gärna nämner EU och EMU vid namn eftersom det skulle riskera att stöta bort många läsare.

Bägge tidningarnas räckvidd fortsätter att rasa. Morgunblaðið lästes i maj av 23,6 procent av islänningarna - vilket är den lägsta siffran någonsin hos Gallup. Även Fréttablaðið satte ett nytt bottenrekord med 38,4 procent.

Ordkriget mellan de två tidningarna kommer alltså med all sannolikhet att intensifieras. Men det kommer att vara allt färre av islänningarna som lyssnar.

Här kan du läsa mer om Helgi Magnússons köp av Fréttablaðið och rekryteringen av Davíð Stefánsson.

I dag fyller republiken Island 75 år

När republiken Island fyllde 50 år samlades omkring 50 000 personer på Þingvellir för att fira. Men när republiken i dag fyller 75 år blir firandet betydligt blygsammare. I kyrkan på Þingvellir hålls en gudstjänst och alltinget i Reykjavík håller öppet hus. Och i Reykjavík och andra kommuner serveras en 75 meter lång nationaldagstårta.

Den 16 juni 1944 beslutade alltinget att lämna unionen med Danmark. I kölvattnet efter två folkomröstningar - om just unionsavtalet och en ny grundlag - revs de sista formella banden mellan länderna upp. Samma dag röstade också alltinget om Islands flagga och riksvapen.

Dagen därpå - den 17 juni 1944 - samlades omkring 30 000 personer på Þingvellir. Där utropades republiken Island med Sveinn Björnsson som president. Självständigheten utropades under brinnande krig. Det var inte utan en viss bitterhet från Danmarks sida som Island kapade banden. Vissa tyckte att beslutet borde ha fattats i fredstid.

I sista minuten under firandet kom dock den efterlängtade välgångshälsningen från kung Kristian X. Trots de kapade banden fortsatte han inofficiellt att kalla sig kung av Island under resten av sitt liv. Det var något som isländska diplomater i Danmark valde att inte reagera på.

Firandet av 50 års självständighet den 17 juni 1994 var storslaget. Då samlades runt 50 000 personer på Þingvellir. Där fanns bland annat statschefer från de nordiska länderna, Företrädare för en rad andra länder var på plats jämte president Vigdís Finnbogadóttir. På Þingvellir höll alltinget en särskild session.

I dag firar republiken Island 75 år. Men det blir ett firande i betydligt mindre skala. I kyrkan på Þingvellir hålls en gudstjänst. En gudstjänst ingick även i firandet för fem år sedan - men då var statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson en av gästerna.

Nationaldagen firas över hela landet. En 75 meter lång nationaldagstårta har bakats för att serveras i några av landets största kommuner. I Reykjavík och en mängd andra kommuner ordnas aktiviteter för att uppmärksamma 75-årsdagen.

Firandet i Reykjavík börjar klockan 11. Då lägger president Guðni Th. Jóhannesson en krans på statyn av självständighetskämpen Jón Sigurðsson på Austurvöllur.

Den politiska dimensionen av firandet lyser dock med sin frånvaro. Alltinget bjuder in till öppet hus och det ordnas ett särskilt ting för ungdomar i åldern 13 till 16 år - men det är också allt.

Frågan är om förra årets praktfiasko på Þingvellir har bidragit till att dagens firande är ovanligt blygsamt. Då firades hundraårsdagen av unionsavtalet med Danmark - vilket var ett avgörande steg på vägen mot självständighet.

Då räknade regeringen med omkring 7 000 gäster till Þingvellir. Det kom runt 300 personer. Och det var inte bara besökarna som svek.

Piratpartiet hoppade i sista minuten av hela ceremonin på Þingvellir. Skälet var att Danmark representerades av talmannen Pia Kjærsgaard, som även grundade Dansk folkeparti. En socialdemokrat reste sig och gick medan hon talade till alltinget. På plats fanns demonstranter och vägen till Þingvellir kantades av skyltar där hon pekades ut som en rasist som borde åka hem.

Hela ceremonin direktsändes. Kostnaderna skenade. Debatten efteråt präglades av Pia Kjærsgaards närvaro och av ifrågasättandet av parlamentarikernas självbild när de satsade mångmiljonbelopp på ett så stort firande som väckte så lite intresse.

När Island i dag firar 75 år som republik är det alltså ett evenemang som mer handlar om hoppborgar och tårta än om alltinget och politik. Kanske är det en reaktion på förra årets debatt. För om det är något som inte har förbättrats sedan dess så är det förtroendet för de folkvalda i alltinget.

Här kan du läsa mer om 70-årsfirandet av republiken Island.

Dagens citat

"1944 passade i den nationella myten. Generationer islänningar har sedan dess hört uppspelas radiosändningen från Þingvellir den 17 juni 1944, där alltinget samlades under bar himmel – i ösregn – och utropade republiken Island. Det sågs som den slutliga segern i en hundraårig kamp."

Harald Gustafsson skriver i Svenska Dagbladet om Islands självständighet.

söndag 16 juni 2019

Dagens bonuscitat

"Det fattades beslut om att bara packa ihop och åka. ... Och Sigurður Bjarnason - jag minns att han var alltingsledamot då - sade att det inte fanns på dagordningen de närmaste årtiondena att anlägga en väg till Ófeigsfjörður och då beslutades det bara om att åka och det var faktiskt inte andra män kvar än jag och pappa."

Pétur Guðmundsson, som varje sommar återvänder till det gamla barndomshemmet i Ófeigsfjörður i Árneshreppur i Västfjordarna, i RÚV om hur det gick till när fjorden 1965 övergavs av de sista invånarna.

Myndighet: Plan för Jökulsárlón måste ta hänsyn till sälar

Sälar syns ofta till i Jökulsárlón. Och i närheten av glaciärlagunen finns yngelplatser. Därför anser Umhverfisstofnun att framtidsplanerna för Jökulsárlón måste ta hänsyn till sälkolonierna i området. Både knubbsälen och gråsälen klassas i dag som hotade arter. Myndigheten vill därför att utbyggnaden stör sälarna så lite som möjligt.

Efter många års strider om ägandet av Fell - den fastighet som bland annat innefattar glaciärlagunen Jökulsárlóns östra strand - valde staten för två år sedan att utnyttja förköpsrätten till marken. Sedan dess har den östra sidan införlivats i nationalparken Vatnajökull.

En detaljplan för området klubbades av kommunen Hornafjörður innan staten gick in och köpte marken. Den utbyggnad som det gavs klartecken till i planen blev dock inte av på grund av en tvist mellan markägare och arrendatorer. Tvisten innebar att antalet besökare växte mycket snabbare än utbudet av service samt antalet toaletter och parkeringsplatser.

Att Fell nu ägs av staten och att marken ingår i nationalparken Vatnajökull är skälet till att Hornafjörður i samråd med nationalparken håller på att ta fram en ny detaljplan. Eftersom Jökulsárlón är en av Islands populäraste turistattraktioner väntas planen göra det möjligt för ytterligare utbyggnad på den östra stranden.

Sälar är vanliga besökare i glaciärlagunen. Det är något som Umhverfisstofnun anser att detaljplanen måste ta hänsyn till. Myndigheten skriver i ett remissvar att det är viktigt att de förändringar som görs har så liten inverkan på sälarnas miljö som möjligt.

Både knubbsälen och gråsälen är klassade som hotade. Samtidigt finns yngelplatser för sälar mellan Fjallsárós och Breiðárós. Och det är dessa sälar som alltså håller till i och nära Jökulsárlón.

Eftersom det rör sig om hotade arter är det enligt Umhverfisstofnun av stor betydelse att minimera sådant som kan ha negativ inverkan på sälarna.

Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.

Ny rekordhållare besteg Esja tolv gånger på ett dygn

Efter att ha avverkat över åtta mil på drygt 23 timmar blev Svanberg Halldórsson i går morse ny rekordhållare. Han hade då bestigit fjället Esja utanför Reykjavík tolv gånger inom loppet av ett dygn. Under vandringarna upp och ned från toppen förbrukade Svanberg Halldórsson mer än 17 000 kalorier.

Att bestiga Esja är ett mycket populärt nöje. Under sommarhelger när det är vackert väder står långa rader av bilar parkerade vid fjällets fot. Då är det många som vandrar upp till toppen på 914 meters höjd för att njuta av utsikten över sydvästra Island.

Svanberg Halldórsson hann knappast njuta så mycket av sina vandringar. Klockan 4.27 i går morse kom han ned från den tolfte bestigningen på bara ett dygn. Det finns inga uppgifter om att någon annan ska ha bestigit Esja så många gånger i följd på så kort tid.

De tolv bestigningarna tog 23 timmar, 29 minuter och 54 sekunder. Han berättar på Facebook att han avverkade en sammanlagd sträcka på 83,2 kilometer och brände 17 583 kalorier.

Svanberg Halldórsson vandrade för att samla in pengar till Ljósið, en förening som erbjuder rehabilitering och stöd åt cancersjuka och deras anhöriga. Under den dygnslånga vandringen fick han in omkring 300 000 isländska kronor.

Det är långt ifrån första gången som Svanberg Halldórsson vandrar uppför Esja. För tio år sedan gick han ett maratonlopp upp och ned för fjället. Nu blev det alltså dubbla sträckan.

Även om Svanberg Halldórsson är ny rekordhållare över antalet bestigningar på ett dygn så finns det andra vandrare som har svarat för liknande prestationer. För fyra år sedan besteg Friðleifur Friðleifsson fjället elva gånger på 11 timmar, 33 minuter och 2 sekunder. Då avverkade han en sammanlagd sträcka på 77 kilometer - men han använde inte samma led som Svanberg Halldórsson.

Dagens citat

"En så oförtäckt rasistisk kränkning har inte framkommit i isländsk fotboll de senaste åren - och än mindre så väl dokumenterad, ord för ord på en inspelning. Det som hade varit fint i denna sorgliga sak, som hade kunnat behandlas på en vecka, hade varit att ta ansvar för dessa kommentarer. Men att förringa brottet, att kräva att det inte bestraffas och att överklaga domen är den sämsta möjliga väg som KR kunde slå in på. Det väcker också förundran hur lite kritik KR:s supportrar har riktat mot sin kära klubb. Hur kan det vara så att hela västra staden sover och inte säger något när deras stormakt inte står upp mot hat?"

Logi Pedro Stefánsson skriver i Fréttablaðið om att fotbollsklubben KR i Reykjavík överklagade avstängningen mot den egna spelaren Björgvin Stefánsson för rasistiska uttalanden men förlorade - läs mer här.

lördag 15 juni 2019

Dagens bonuscitat

"När den dåvarande ordföranden för Förenta nationernas klimatpanel kom till Island och fick han frågan om vad den viktigaste åtgärden var som vi som mänskligheten kunde vidta för att undvika klimatförändringar. Svaret var enkelt: sluta äta nötkött. ... Jag har sedan dess tänkt på min kost så att den har blivit klimatvänligare än vad den var tidigare."

Ólafur Ragnar Grímsson, tidigare president, i RÚV om sin syn på klimatförändringar.

Vill tillåta servering av alkohol i isländska naturbad

Alkohol ska kunna serveras i isländska naturbad. Men det ska finnas gränser för hur mycket alkohol en badgäst får köpa och det måste finnas övervakning av besökarna. Den som är uppenbart påverkad av alkohol eller narkotika får inte gå ned i badet. Det är huvuddragen i ett förslag som just nu bereds vid miljö- och naturresursdepartementet.

I dag har Bláa lónið, Blå lagunen, sedan flera år tillbaka tillstånd att servera alkohol till badgäster. I badet finns en bar där gästerna kan köpa bland annat öl och vin. Dryckerna säljs i plastglas eller plastflaskor. Servering regleras i tillståndet för badet.

Nu vill miljö- och naturresursdepartementet skriva in i lagen att det blir tillåtet för naturbad att servera alkohol till badgäster ute i badet. Men för att få tillstånd krävs att badet uppfyller en rad villkor.

Serveringen ska ske i glas eller förpackningar som kan användas flera gånger. Alkohol får bara serveras i begränsade mängder. Ingen ska alltså kunna dricka sig full i badet. Det ska av säkerhetsskäl också finnas övervakning på plats så att ingen får i sig för mycket alkohol.

De nya reglerna ska bara gälla nöjesbad där det bedrivs verksamhet. Reglerna omfattar alltså inte badställen i naturen där det inte finns någon badanläggning.

Personer som är uppenbart påverkade av alkohol eller narkotika ska nekas tillträde till badställen.

Förslaget är nu ute på remiss. Remisstiden löper ut den 24 juni.

Intresset för att handla på Costco rasar bland islänningarna

Allt färre islänningar har ett medlemskort hos Costco. Inom loppet av ett drygt år har var fjärde medlem försvunnit. Men de islänningar som fortfarande handlar hos den amerikanska detaljhandelsjätten blir allt trognare kunder. En klar majoritet tänker förnya sitt medlemskap. Det visar en undersökning utförd av MMR.

När Costco öppnade på Island för två år sedan var det en etablering som skakade om detaljhandeln. Plötsligt fanns det möjlighet att handla till betydligt lägre priser. Intresset var stort. Bara efter några veckor hade en majoritet av landets befolkning besökt varuhuset i Garðabær. Den första tiden var köerna till Costco enorma.

Costcos etablering ledde till att andra isländska detaljhandelsföretag sänkte sina priser. Varuhuset blev direkt så stort att det hade direkt inverkan på leverantörer. De leverantörer som Costco anlitade upplevde kraftigt ökad efterfrågan - medan de som inte hade avtal med Costco ofta såg försäljningen rasa.

Två år efter invigningen har intresset för Costco minskat. Men samtidigt har många blivit trogna kunder. Det är nu 53 procent av islänningarna som har ett aktivt medlemskap hos Costco, en nedgång med 18 procentenheter jämfört med i början av 2018. Andelen som inte är medlemmar har stigit lika mycket till 47 procent.

Kvinnor, islänningar i åldern 30 till 67 år och personer bosatta i huvudstadsregionen är i större utsträckning medlemmar hos Costco. Där finns också många som röstar på Centerpartiet, Framstegspartiet och Självständighetspartiet. Intresset för Costco är lägst bland islänningar i åldern 18 till 29 år och bland Gröna vänsterns väljare.

Hela 78 procent av medlemmarna tänker förnya sitt medlemskap. Det är en ökning med 18 procentenheter jämfört med när MMR ställde samma fråga för ett drygt år sedan. Bara 5 procent säger nej, en nedgång med 1 procentenhet. Resterande 16 procent vet inte om de kommer att lösa ett nytt medlemskap, en minskning med 19 procentenheter.

Särskilt säkra på att de kommer att fortsätta vara medlemmar hos Costco är islänningar i åldern 50 till 67 år. Även Centerpartiets sympatisörer är ovanligt lojala kunder.

Här kan du läsa mer om Costco.

Dagens citat

"This unequal vote valuation has been a matter of great controversy in Iceland since the mid-1800s. The farmers who called the shots wanted to keep the votes in the countryside even as the people moved away. This arrangement has remained in place, keeping the country divided into urban–rural constituencies with roughly equal numbers of seats in Parliament and unequal numbers of voters, a special Icelandic version of US gerrymandering."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands, i Verfassungsblog om valkretsindelningen på Island som ger landsbygden oproportionellt stor representation i alltinget.