Dagens bonuscitat

"Jag upplever inte det men jag har genomgått alla möjliga perioder och man måste räkna med att de som leder politiska partier måste tåla kritik."

Bjarni Benediktsson, finansminister och ordförande för Självständighetspartiet, säger till RÚV att hans ställning som partiledare inte har försvagats internt av debatten om EU:s tredje energipolitiska program - läs mer här.

Körde rakt ner i vattnet - kan ha tappat medvetandet

Mannen som satt vid ratten tros av okänd anledning ha förlorat medvetandet. Och det är skälet till att han körde rakt ned i vattnet i hamnen i Árskógssandur. Både mannen, hans sambo och ett av deras barn omkom i olyckan. Det tog en timme för dykare att bärga dem ur bilen. Då var allt hopp ute om att kunna rädda deras liv.

På eftermiddagen den 3 november 2017 omkom tre personer i en olycka i hamnen i Árskógssandur. En 36-årig man körde rakt över kanten. Bilen hamnade i vattnet på fyra meters djup. Föraren omkom liksom hans 32-åriga sambo och deras 5-åriga dotter.

Det tog en timme innan dykare var på plats och kunde bärga kropparna. De fördes till sjukhus i Akureyri men deras liv kunde inte räddas. Familjen skulle gå ombord färjan till Hrísey där de bodde sedan några år tillbaka.

Personer som blev vittne till olyckan hoppade i vattnet för att försöka rädda personerna i bilen. De tvingades dock snabbt ge upp. Bilen låg på fyra meters djup. Vattnet var tre grader varmt och sikten var dålig.

Nu är Rannsóknarnefnd samgönguslysas utredning av olyckan klar. Nämnden konstaterar att det var ganska dålig sikt och dåligt väder i hamnen vid tiden för olyckan. Föraren var inte påverkad av alkohol eller narkotika. Han hade inga kända sjukdomar och hade inte heller visat några tecken på psykisk ohälsa.

Mannen körde ut med bilen på bryggan. Det är vanligt när passagerare har mycket bagage. Det hade familjen den här gången. Inget av vittnena såg några bromsljus innan bilen körde över bryggkanten. Det var inga fel på bilen.

Nämndens slutsats är att föraren troligen av okänd anledning förlorade medvetandet strax före olycksögonblicket. Nämnden har inte lyckats hitta någon annan tänkbar förklaring till olyckan.

I rapporten skriver nämnden att myndigheterna bör överväga olika säkerhetsåtgärder för biltrafik i hamnområden. När bryggan i Árskógssandur byggdes 1987 fanns inga krav på bryggkantens höjd. Vid tiden för olyckan var den 15 centimeter - vilket inte var tillräckligt för att stoppa bilen. Efter olyckan har kommunen höjt den till 22 centimeter och satt upp gjutna pollare.

Här kan du läsa mer om olyckan.

Två av tre islänningar försöker minska klimatpåverkan

Två av tre islänningar har det senaste året börjat göra mer för att minska sin påverkan på miljön och klimatet. Den vanligaste åtgärden är sopsortering - och den mest sällsynta är slopat resande. Det är framför allt personer som oroar sig för klimatförändringarna som har ändrat sitt beteende. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Debatten om miljöfrågor och klimatförändringar har den senaste tiden blivit allt mer intensiv på Island. Gretaeffekten har spridit sig till Island genom elever som skolstrejkar för klimatet utanför alltinget i Reykjavík. Regeringen har också profilerat sig i klimatfrågor - men har samtidigt kritiserats för politik som i många fall också missgynnar miljön.

Den ökade medvetenheten har också påverkat många islänningars beteende. Hela 64 procent säger att de under det senaste året har gjort ganska många eller stora förändringar just för att minimera sin inverkan på klimat och miljö. Det är 37 procent som gjort små eller inga förändringar alls.

Den vanligaste åtgärden är källsortering. Det är 86 procent som blivit bättre på att sortera sina sopor. Vidare är det 62 procent som förändrat sina köpvanor och 40 procent som äter annorlunda för att minska klimatbelastningen. Och det är 31 procent som ändrat sitt resande.

Intresset för att göra mer för miljön och klimatet skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Det är främst kvinnor, yngre islänningar och boende i huvudstadsregionen som ändrat sitt beteende. Män, pensionärer och boende på landsbygden har mer sällan genomfört några förändringar.

Bland de islänningar som oroar sig för klimatförändringarna är det hela 82 procent som gjort förändringar. Men bland dem som inte är det minsta oroliga är det bara 17 procent som ändrat sitt beteende.

Skillnaderna är också stora sett till partisympatier. Centerpartiet är det parti i alltinget som främst talar till klimatskeptiker. Här är det bara 34 procent som börjat ta större hänsyn till miljön. Bland Socialdemokraternas väljare är motsvarande siffra 85 procent. Bland sympatisörer till Gröna vänstern, det parti som oftast profilerar sig som ett miljöparti, är siffran 79 procent.

Här kan du läsa mer om islänningarnas oro för den globala uppvärmningen.

Dagens citat

"Ingen har närmat sig oss eller bett om vår hjälp i den frågan."

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son säger i Morgunblaðið att USA inte vänt sig till Island för något slags stöd för ett angrepp eller andra åtgärder mot Iran.

Dagens bonuscitat

"Detta har naturligtvis en viss inverkan på området. Glaciären är nationalparkens attraktion. Även om det kanske inte är så många som tar sig upp på den så förlorar den lite av sitt värde på grund av detta. Folket förlorar också. Två tredjedelar av folket har denna glaciär framför ögonen. Till exempel Reykjavík - Reykjavíks invånare med omnejd - så är detta den enda glaciären som de ser så det är faktiskt kanske folket som helhet som förlorar på detta."

Jón Björnsson, föreståndare för nationalparken på Snæfellsnes, i RÚV om konsekvenserna av att Snæfellsjökull väntas försvinna som glaciär omkring år 2050 - läs mer här.

Första trädet i Västfjordarna är över 20 meter högt

Foto: Björn Traustason/Skógræktin

En sitkagran i Barmahlíð har nu nått höjden 20,06 meter. Det är första gången som ett träd som växer i Västfjordarna har passerat 20 meter. Just denna sitkagran har varit det högsta trädet i regionen åtminstone sedan år 2000. Men i Haukadalur i Dýrafjörður finns en jättepoppel som är på väg att växa ikapp och förbi sitkagranen.

Länge framstod det som en utopi att träd på Island skulle kunna bli så höga som 20 meter. Men i takt med att klimatet blir varmare förändras också förutsättningarna för växtligheten. Träden blir inte bara allt högre utan de växer dessutom på allt högre höjder.

Utanför Kirkjubæjarklaustur på södra Island finns en sitkagran som i somras uppmättes till 28,4 meter. Det trädet växer med omkring en halvmeter om året och  tros bli det första i landet att nå 30 meter.

Ett av de träd som Skógræktin har mätt sedan år 2000 är en sitkagran i Barmahlíð utanför Reykhólar i Västfjordarna. Då var den 14,2 meter hög. Nu har den vuxit till 20,06 meter. Det är första gången som ett träd i regionen når 20 meters höjd.

Det är dock sannolikt att sitkagranen inte kommer att behålla positionen särskilt länge. I Haukadalur utanför Þingeyri i Dýrafjörður finns en jättepoppel som håller på att växa ikapp den. Det trädet var bara 11,45 meter år 2000. Den har nu nått höjden 19,44 meter.

Sitkagranen är dessutom betydligt äldre. Det trädet ska ha planterats 1948. Jättepoppeln planterades så sent som 1974.

Här kan du läsa mer om Västfjordarnas högsta träd.

Vill skapa fartygskyrkogård för dykare på norra Island

Ísafjarðardjúp bör bli platsen för en fartygskyrkogård. En mindre fjord där ett stort antal båtar sänks kan både bli en turistattraktion och ett sätt att bevara trålare och andra båtar av trä. Kommunstyrelsen i Ísafjarðarbær vänder sig nu till grannkommunen Súðavíkurhreppur. Det första steget blir att undersöka förutsättningarna och att hitta en lämplig fjord.

Fartygskyrkogårdar blir allt populärare bland dykare. Längs hela den isländska kusten finns det mängder av vrak. Men det finns ingen särskild plats som skapat särskilt för just dykare.

Nu vill kommunstyrelsen i Ísafjarðarbær undersöka förutsättningarna för att anlägga en fartygskyrkogård. Förslaget - som kommer från Í-listans Sigurður J. Hreinsson - går ut på att sänka båtar i någon av de mindre fjordarna i Ísafjarðardjúp. Det första steget i arbetet blir att undersöka förutsättningarna och att hitta en lämplig fjord.

Ísafjarðarbær kommer att vända sig till grannkommunen Súðavíkurhreppur för ett eventuellt samarbete om en fartygskyrkogård. De flesta fjordarna i Ísafjarðardjúp tillhör Súðavíkurhreppur så därför är ett samarbete mellan kommunerna nödvändigt.

Sigurður J. Hreinsson skriver att förslaget har två syften. Fartygskyrkogårdar blir allt vanligare som turistattraktioner. Genom att anlägga en fartygskyrkogård i Ísafjarðardjúp skulle regionen bli attraktiv för dykare. Dessutom skulle fartygskyrkogården kunna hjälpa till att bevara båtar som antingen hade skrotats eller eldats upp.

Båtar av trä är svåra att bevara på land och det är svårt att hitta pengar till nödvändigt underhåll. Därför anser Sigurður J. Hreinsson att en fartygskyrkogård är ett bra alternativ. Träbåtar bevaras nämligen ganska väl i vatten. Därmed skulle också en viktig del av landets kultur- och näringslivshistoria bevaras.

Det blir nu upp till kommunfullmäktige i Súðavíkurhreppur att besluta om att gå vidare med idén.

Dagens citat

"Det har alltid varit problemet för mig att behärska det här flödet. I början var detta närmast okontrollerat och människor klagade alltid över hur mycket text det var i böckerna."

Författaren Hallgrímur Helgason i RÚV om sitt skrivande.

Ny jättevinst och dubblad aktieutdelning för Blå lagunen

Blå lagunen fortsätter att vara en vinstmaskin. Bláa lónið - det bolag som driver badet med tillhörande hotell och restauranger - gjorde förra året en vinst på 26,4 miljoner euro. Marginalerna för verksamheten sjunker något. Ändå är mer än var femte intjänad euro en ren vinst för bolaget. Bláa lónið dubblar också utdelningen till aktieägarna.

Bláa lónið gjorde under 2018 en vinst på 26,4 miljoner euro. Omsättningen var rekordhöga 122,6 miljoner. Men där omsättningen ökade från 2017 års 102,3 miljoner krympte vinsten från det årets 31 miljoner.

Trots en något lägre vinst beslutade gårdagens bolagsstämma om att dubbla aktieutdelningen. Bolaget betalar ut 30 miljoner euro - vilket alltså var en högre summa än vinsten.

En förklaring till den sjunkande vinsten är öppningen av ett nytt hotell och av två nya restauranger. Investeringarna har ännu inte hunnit göra det ekonomiska avtryck som bolaget hoppas på.

Bláa lónið har de senaste åren gjort enorma vinster. Trots att vinstmarginalen nu krymper något är mer än var femte intjänad euro en ren förtjänst för bolaget.

Förra året hade Bláa lónið totalt omkring 900 anställda fördelade på 726 tjänster. Personalen kom från 42 olika länder.

Här kan du läsa mer om ekonomin för Bláa lónið.

Fyra av tio stödjer Islands regering

Islands regering dalar i popularitet. Det är nu bara fyra av tio som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Dessutom är Gröna vänstern och Framstegspartiet de två stora förlorarna i den senaste opinionsmätningen från MMR. Den största vinnaren är Piratpartiet som nu är näst största parti.

Stödet för Islands regering sjunker kraftigt i MMR:s senaste väljarbarometer. Det är nu 40,2 procent som sympatiserar med koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Stödet minskar med 5,3 procentenheter sedan föregående mätning.

Siffran är den tredje sämsta för den koalition som tog makten på Island för ett och ett halvt år sedan. Bara vid två tillfällen i november förra året var det färre som stod bakom regeringen.

Självständighetspartiet har varit största parti på Island ända sedan alltingsvalet hösten 2017. Det är också det enda av de tre regeringspartierna som går framåt i MMR:s senaste mätning. Stödet är nu 22,1 procent, en uppgång med 0,6 procentenheter.

De två övriga regeringspartierna förlorar väljarstöd. De är dessutom mätningens stora förlorare. Gröna vänstern minskar med 2,8 procentenheter till 11,3 procent. Och Framstegspartiet förlorar 2 procent och har nu 7,7 procent.

Piratpartiet återtar ställningen som näst största parti jämte Socialdemokraterna. Bägge får 14,4 procent. För Socialdemokraterna innebär det en ökning med 1,9 procentenheter och för Piratpartiet med 0,4 procentenheter.

För de övriga partier som klarar femprocentsspärren till alltinget är förändringarna små. Centerpartiet får 10,6 procent, en tillbakagång med 0,2 procentenheter. Och Renässans har nu stöd av 9,5 procent av väljarna, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Både Islands socialistparti och Folkets parti har dock femprocentsspärren inom räckhåll. Avståndet upp till spärren är inte större än att den ryms inom den statistiska felmarginalen.

Islands socialistparti får 4,4 procent, en ökning med 1 procentenhet. Folkets parti ligger stilla på 4,2 procent.

Inga andra partier är i närheten av spärren. Folkfronten får 0,6 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter. Ljus framtid backar med 0,4 procentenheter till 0,1 procent. Även Gryning får 0,1 procent, en uppgång med 0,1 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Första sommaren utan isländsk valfångst på 17 år

Trots att IP útgerð redan har fått tillstånd att jaga vikval i sommar blir det ingen jakt. I stället kommer rederiet att fortsätta fiska sjögurka. Beskedet från IP útgerð innebär att årets sommar blir den första sedan 2003 utan någon isländsk valfångst. Rederiet siktar dock på att återuppta jakten på vikval nästa år. För att möta efterfrågan på köttet kommer rederiet att importera norsk vikval.

Efter en lång paus började Island 2003 jaga val i forskningssyfte. Tre år senare blev det åter tillåtet med kommersiell valjakt. Sedan dess har det varje sommar jagats sillval eller vikval.

De senaste åren har IP útgerð och Hvalur varit de två dominerande rederierna. Hvalur jagar enbart sillval medan IP útgerð bara jagar vikval. På Island finns en ganska stor marknad - till stor del bestående av restauranger som har valkött på menyn - för vikval. Sillval går däremot i första hand på export till Japan.

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson beslutade tidigare i år att tillåta valfångst fram till 2023. Hafrannsóknastofnuns rekommendation för jakten under dessa fem år är 217 vikvalar och 209 sillvalar.

Hvalur sköt 146 sillvalar under 2018. För IP útgerð var jakten ett fiasko. Rederiet lyckades bara skjuta sex vikvalar.

Ogynnsamma väderförhållanden var ett skäl till att jakten avbröts redan tidigt på sommaren. Men det tyngsta skälet var den utökade skyddszonen för valfångst som gjorde att IP útgerð tvingades längre ut till havs. Det innebar högre bränslekostnader och svårigheter att hinna med ett pass innan besättningen började jobba övertid.

Hvalur har redan meddelat att det inte blir någon jakt på sillval i år. Bolaget hävdar att tillståndet från Kristján Þór Júlíusson kom för sent för att hinna med alla förberedelser inför jaktsäsongen. I stället räknar Hvalur med att återuppta jakten nästa sommar.

Försäljningen av sillval har dock gått trögt. Japan är i praktiken den enda exportmarknaden. Eftersom Japan nu på måndag återupptar den kommersiella valfångsten är det inte osannolikt att det har haft betydelse för Hvalurs beslut.

Nu meddelar även IP útgerð att det inte blir någon jakt i år. Hrafnreyður, rederiets båt, har sedan förra sommaren använts för att fiska sjögurka. Vd:n Gunnar Bergmann Jónsson säger till RÚV att det fisket kommer att fortsätta hela sommaren. Därför blir det ingen jakt på vikval:

"Det passar oss inte som läget är just nu så det togs ett beslut om att låta bli det."

För att möta efterfrågan på vikval kommer IP útgerð att importera kött från Norge.

Här kan du läsa mer om Hvalurs beslut att inte jaga sillval i år.

Dagens citat

"Det har mycket stor betydelse. Det finns ofta svårigheter i kommunikationen mellan människor som arbetar så nära. Problemet uppstår om utlänningarna jobbar mycket ihop och inte har kontakter med islänningarna. Här arbetar ungefär hälften utlänningar och hälften islänningar. Det behövs mer kommunikation och jag hoppas och är övertygad om att detta förbättrar situationen."

Georg Ottósson, ägare av svampodlingen Flúðasveppir i Flúðir, i Fréttablaðið om varför företaget ordnar undervisning i isländska för alla anställda med utländsk bakgrund.

Jökulsárlón växer när Breiðamerkurjökull drar sig tillbaka

Den 30 augusti 1945 flög den amerikanska marinen över Jökulsárlón. Då var glaciärlagunen på den isländska sydkusten fortfarande ganska ny och utloppsglaciären Breiðamerkurjökull - som hänger ihop med Vatnajökull - sträckte sig nästan ända fram till havet. En bild tagen den 24 juni i år visar hur området har förändrats under dessa 74 år. Breiðamerkurjökull har dragit sig tillbaka snabbt till följd av den globala uppvärmningen och är nu långt ifrån Atlantkusten. Samtidigt har Jökulsárlón växt kraftigt. Du ser de två fotografierna från Veðurstofa Íslands ovan.

Två av tre islänningar oroar sig för globala uppvärmningen

En klar majoritet av islänningarna känner oro för den globala uppvärmningen. Och det är bara en av tio som sällan bekymrar sig om klimatförändringarna. Oron är mest utbredd bland Socialdemokraternas väljare. Minst spridning har klimatoron bland Centerpartiets sympatisörer. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Klimatfrågorna har de senaste åren tagit allt mer plats i debatten på Island. Inte minst är det Gröna vänsterns agerande i miljöfrågor som har ifrågasatts. I regeringsställning har partiet ställt sig bakom bland annat sökandet efter olja i Drekasvæðið och utbyggnad av vattenkraft som förser energislukande industrier med elektricitet.

Under våren började elever skolstrejka utanför alltinget på Austurvöllur i Reykjavík för att protestera mot politikernas ointresse för klimatfrågorna. Än så länge är dock miljökonsekvenserna av utsläppen från exempelvis flygtrafiken och djurindustrin förhållandevis sällsynta i samhällsdebatten.

Men det finns en utbredd klimatoro. Hela 68 procent av islänningarna uppger att de är ganska eller mycket bekymrade över den globala uppvärmningen. Bara 11 procent svarar att oron är ganska eller mycket liten. Resterande 21 procent befinner sig mitt emellan.

Attityderna skiljer sig kraftigt mellan olika samhällsgrupper. Oron för klimatet är betydligt större bland kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer bosatta i huvudstadsregionen. Män och boende på landsbygden är inte alls lika bekymrade för klimatet.

Åsikterna går också isär mellan olika väljargrupper. Trots att Gröna vänstern är det mest profilerade miljöpartiet på Island är det inte bland partiets anhängare som klimatoron är mest utbredd. Men det är ändå 89 procent som är bekymrade över den globala uppvärmningen. Bara 5 procent känner ingen oro.

I stället är det bland Socialdemokraternas sympatisörer som de mest bekymrade väljarna finns. Här är det 96 procent som är oroliga - och bara 1 procent som inte upplever att uppvärmningen ger någon nämnvärd anledning till oro.

Centerpartiets väljare sticker också ut. Inget annat partis sympatisörer är lika kluvna i frågan. Det är bara i Centerpartiets led som de två sidorna är ungefär lika starka. Här svarar 39 procent att de är oroliga medan 36 procent inte är bekymrade.

Även hos anhängare till Framstegspartiet och Folkets parti är det ganska många som inte räds den globala uppvärmningen. Bland Framstegspartiets sympatisörer är det 51 procent som är oroade och 24 procent som är relativt obekymrade. Bland Folkets partis väljare är det 52 procent som upplever oro och 28 procent som inte är bekymrade.

Hos de tre övriga partierna i alltinget är det klara majoriteter som upplever oro. I Självständighetspartiets led är det 60 procent som är oroliga och 12 procent som inte är oroliga, i Piratpartiets led är det 78 procent som är bekymrade mot 4 procent som är obekymrade och i Renässans led är det också 78 procent som fruktar den globala uppvärmningen medan 7 procent inte anger att klimatet är något skäl till oro.

Konstverk vid polcirkeln skapar irritation på Grímsey

Konstverket Hringur og kúla skulle bli en symbol för polcirkeln som genomskär Grímsey. Men den åtta ton tunga stenkulan ställer i stället till med bekymmer för öborna. Turister som bara gör ett kort besök på Grímsey hinner inte ut till konstverket. Och de som prioriterar konstverket hoppar ofta över det som finns att se och göra i öns bebyggelsekärna.

För sex år sedan utlyste kommunen och Hönnunarmiðstöð Íslands en tävling om ett konstverk på Grímsey. Uppgiften var att skapa ett verk som illustrerade hur polcirkeln genomskär ön. Konstnären Kristinn E. Hrafnsson svarade för det vinnande bidraget Hringur og kúla.

Hringur og kúla är en åtta ton tung stenkula som mäter tre meter i diameter. Att den skulle bli så tung var en överraskning både för konstnären och för beställarna. Tyngden ställde till med en hel del problem under transporten från fastlandet.

Verket kunde först inte flyttas till den planerade uppställningsplatsen eftersom den hade förstört växtligheten på vägen. Något annat som ingen hade tänkt på var att öns norra ände sluttar mot havet. Därför fanns det en risk att Hringur og kúla helt enkelt skulle rulla ned i Atlanten.

I slutändan hamnade ändå verket vid polcirkeln. Då var året 2017 - vilket i sin tur var 300 år sedan polcirkeln började genomskära Grímsey. Den kommer att dröja sig kvar över ön fram till 2047.

Grímsey håller fast vid den ursprungliga tanken om att flytta kulan en gång om året i takt med att polcirkeln flyttar sig. Årets flytt genomfördes under midsommarveckan. Efter 2047 kommer den att ligga still tills polcirkeln åter genomskär ön.

Men bekymren med Hringur og kúla är inte över. Nyligen bjöd kvartersrådet in öborna till ett möte. Där var det många som ville diskutera konstverket. Åtskilliga öbor var missnöjda med placeringen.

Tidigare var en av de främsta turistattraktionerna på Grímsey en symbolisk polcirkel som bestod av en plattform med avståndsskyltar till olika städer i världen. Att plattformen låg precis vid flygplatsens terminalbyggnad gjorde att många besökare passerade den när de reste till eller från ön.

Bebyggelsen på Grímsey slutar vid flygplatsen. Från bebyggelsekärnan är det 3,7 kilometer ut till Hringur og kúla. Det är en vandring som brukar ta turister mellan två och tre timmar. På vägen finns mindre stenar som visar var polcirkeln fanns 1717, 1817 och 1917.

Under sommaren stannar den färja som går mellan Dalvík och Grímsey i fyra timmar. En utresa med färja och hemresa till Akureyri med flyg - vilket är en vanlig kombination - ger under högsäsongen högst tre timmar på ön. Turister som själva tar sig runt på ön hinner alltså knappt ut till Hringur og kúla. Och konstverket ingår inte i några turer eftersom det inte finns någon bilväg hela vägen ut.

Under mötet med kvartersrådet konstaterades att många turister var missnöjda med att inte få chansen att uppleva konstverket. Andra prioriterade Hringur og kúla - men fick då knappt någon tid alls i öns bebyggelsekärna.

Ett förslag under mötet var att flytta verket närmare bebyggelsen och att helt enkelt slopa den direkta kopplingen till polcirkelns position. Guðrún Inga Hannesdóttir, som ingår i kvartersrådet, säger i Morgunblaðið att Hringur og kúla har haft få positiva konsekvenser för öborna. Somliga önskar till och med att verket aldrig skulle ha kommit till ön:

"Det som kulan huvudsakligen har gjort är att den lockar alla turister bort från samhället. Det är tre timmars promenad fram och tillbaka från bryggan vilket är mycket olyckligt när människor kommer med flyg och bara har en och en halv timme. ... Tidigare fanns polcirkelmonumentet precis vid flygplatsen och alla var överlyckliga med att gå över där."

Än så länge har det dock inte tagits några beslut om att flytta Hringur og kúla närmare bebyggelsen på Grímsey.

Här kan du läsa mer om turerna kring konstverket.

Dagens citat

"Det var en avsevärd utmaning för Island att ta plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter förra året men jag anser att vi har fört upp viktiga frågor på dagordningen - både inom området kvinnors rättigheter och hbtqi-personers rättigheter. Vårt samarbete med UNHCR är viktigt och det är värdefullt för oss att känna att vårt bidrag i den här frågan har betydelse."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i ett uttalande efter gårdagens möte med UNCHR-chefen Filippo Grandi och Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Förlängd jakt på lunnefågel på Västmannaöarna i år

Åtta dagars jakt på lunnefågel på Västmannaöarna är förslaget från kommunens miljö- och planeringsråd. Det innebär en förlängning med två dagar jämfört med förra sommaren - men långt ifrån det högsta möjliga antalet dagar. Rådet anser att det är viktigt att tillåta viss jakt för att upprätthålla traditionen.

De senaste åren har jakten på lunnefågel på Västmannaöarna varit en stridsfråga. Experter har rekommenderat ett totalt jaktförbud. Skälet är de senaste årens låga återväxt som är på väg att få beståndet av lunnefågel att kollapsa.

Men politikerna anser att det är viktigt att upprätthålla jaktkulturen och de traditioner som är förknippade med den. Jakten innebär till exempel att det utförs underhåll på jaktstugorna på de mindre öar som omger Hemön, den enda av Västmannaöarna som är befolkad.

Traditionen är också argumentet till att kommunens miljö- och planeringsråd föreslår åtta dagars jakt i år mellan 8 och 15 augusti. Rådet anser samtidigt att det är viktigt att begränsa jakten för att främja beståndet. Förra sommaren tilläts sex dagars jakt. Men kommunen har möjlighet att tillåta jakt i upp till 46 dagar.

I beslutet - som ännu inte har behandlats i kommunfullmäktige - uppmanas de lokala jaktföreningarna att ta hänsyn till att bestånden är utsatta och att därför visa måttfullhet.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln på Island.

Alger i Blå lagunen minskar besvären med psoriasis

Algerna i Blå lagunen är förklaringen till att problemen med psoriasis minskar för den som badar i vattnet. Algerna minskar den inflammation i kroppen som orsakar psoriasis. Det visar Ása Bryndís Guðjónsdóttirs avhandling i immunologi vid Háskóli Íslands. Hon tror att resultaten kan användas till att framställa läkemedel mot sjukdomen, rapporterar Vísir.

Ända sedan islänningar började bada i Bláa lónið - Blå lagunen - har det talats om vattnets positiva effekter mot psoriasis. Den som först hävdade att vattnet hade en sådan inverkan var Valur Margeirsson, en man bosatt i Keflavík som började bada i den lagun som bildats efter borrningarna till kraftverket Svartsengi.

Valur Margeirsson tog sitt första dopp i lagunen 1981. Att hans egna besvär med psoriasis lindrades av vattnet var en nyhet som snart nådde de isländska medierna. Det ska också ha varit då som han refererade till platsen som Bláa lónið, ett namn som sedan dess ska ha fastnat.

Några år senare byggdes de första omklädningsrummen vid badet. Då var det just många personer som hade olika hudsjukdomar som tog sig till lagunen för att bada. I takt med att Blå lagunens popularitet ökade växte också verksamheten. I dag är Bláa lónið en av Islands största och mest lönsamma turistattraktioner.

Blå lagunen ligger vid ett lavafält som kallas Illahraun. Det skapades under ett vulkanutbrott 1226. Lagunen bildades alltså efter borrningar som påbörjades 1971. Vätskan visade sig vara mycket rik på mineraler. Eftersom det fanns geotermisk värme på förhållandevis grunda nivåer ledde borrningarna till att spillvattnet från kraftverket Svartsengi blev badvänligt.

Länge har det alltså sagts att vattnet i Blå lagunen har positiv effekt mot hudsjukdomar som psoriasis. Personer som har sjukdomen har också möjlighet att bada i lagunen till rabatterat pris. Men exakt vad som gjort vattnet så bra mot psoriasis har varit en gåta.

Det mysteriet anser sig Ása Bryndís Guðjónsdóttir nu ha löst. Hon disputerade nyligen i immunologi vid Háskóli Íslands. I avhandlingen slår hon fast att vattnet faktiskt har en bevisad effekt. Och det är algerna i lagunen som är förklaringen till att vattnet minskar besvären med psoriasis.

Under sitt arbete isolerade hon polysackarider från alger i lagunen. Ása Bryndís Guðjónsdóttir säger till Vísir att de hade en positiv inverkan mot psoriasis:

"Ämnet verkade faktiskt sakta och lugna ned hela det inflammationssystem som är igång och är överaktivt i dessa autoimmuna sjukdomar som psoriasis tillhör."

Ása Bryndís Guðjónsdóttir hoppas att rönen kan användas för att utveckla läkemedel mot psoriasis. Ása Brynjólfsdóttir, som är forsknings- och utvecklingschef på Bláa lónið, säger till Vísir att även hon hoppas att resultaten på sikt kan nyttjas i praktiken:

"Vi har naturligtvis inte kommit dit än men det här öppnar uppenbart nya möjligheter och nya dimensioner i vårt forsknings- och utvecklingsarbete. Förhoppningsvis kan detta resultera i utvecklingen av nya behandlingsmetoder för psoriasissjuka."

Här kan du läsa mer om Blå lagunen.

Katrín Jakobsdóttir: Ingen permanent Nato-bas på Island

USA fortsätter att öka den militära närvaron på Island. Trots att styrkor nu finns i Keflavík året runt hävdar statsminister Katrín Jakobsdóttir att den nedlagda Nato-basen ska förbli stängd. Och Gröna vänstern fortsätter att tillåta den ökade närvaron - trots att partiet anser att Island ska lämna Nato. Men frågan delar Gröna vänstern.

I höst påbörjas ombyggnaden av en hangar på Natos område på flygplatsen i Keflavík. Det är den första investeringen USA gör på Island sedan basen i Keflavík avvecklades hösten 2006. Hangaren ska kunna hysa flygplan av typen P-8A Poseidon. Modellen används för att övervaka ubåtar i Nordatlanten.

Investeringen är ett tecken på USA:s ökade intresse för Island i kölvattnet av den växande ryska aktiviteten i regionen. För tre år sedan undertecknade de två länderna ett avtal om ökad närvaro på Island. Året därpå kom de första amerikanska signalerna om nya investeringar i Keflavík.

Nyligen stod det klart att USA planerar investeringar för ytterligare 57 miljoner dollar. Pengarna går till fortsatt ombyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods.

Sedan Donald Trump tog över som president har USA ställt allt högre krav på motprestationer från övriga Nato-länder. Island har höjt de egna anslagen till försvaret. Även under 2020 blir det mer pengar. Regeringen beslutade nyligen att ta 300 miljoner isländska kronor från planerat bistånd till investeringar i Keflavík.

När beslutet klubbades i alltinget var det två av Gröna vänsterns ledamöter - Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir - som avstod från att rösta. Statsminister Katrín Jakobsdóttir, som också är ledare för Gröna vänstern, säger i Morgunblaðið att det var uppenbart att partiet i regeringsställning inte kunde driva kravet om utträde ur Nato:

"Det stod helt klart när vi gick in i det här regeringssamarbetet att en utträdesansökan ur Nato inte stod på dagordningen - inte mer än när vi var med senast. Så alla gick in i det med öppna ögon."

De tre senaste åren har det funnits styrkor från Nato i Keflavík året runt. Flygpatrulleringsuppdragen - när plan från Nato-länder tillfälligt stationeras på Island för att övervaka luftrummet - har också blivit fler. Men Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att den nedlagda basen inte är på väg tillbaka:

"Det kommer inte att hända att det blir en fast bemanning här - åtminstone inte medan vi är i regeringen. Men det är klart att med denna uppbyggnad och som det faktiskt har varit de senaste åren så har närvaron på försvarsområdet i Keflavík och det militära området i Keflavík ökat."

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir är alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för alltingets utrikesnämnd. Hon säger i Morgunblaðið att investeringarna i Keflavík är en konsekvens av att ryska ubåtar och ryskt stridsflyg blivit allt vanligare i Nordatlanten. Men det kommer inte att bli någon permanent stationering av amerikanska styrkor:

"Den amerikanska armén är inte på väg till Island. Det finns inga planer på en bestående närvaro för den på Island."

För Gröna vänstern är frågan om Nato-medlemskapet ett ständigt bekymmer. Kolbeinn Óttarsson Proppé, som i alltinget har varit en av de ledamöter som varit mest lojal med Katrín Jakobsdóttir, skriver på Facebook att investeringarna i Keflavík är sorgliga. Han vill heller inte riskera att Island dras in i ett eventuellt amerikanskt krig mot Iran:

"Jag har alltid ansett att försvarsavtalet och Islands Nato-medlemskap snarare skapade ett hot mot folket än säkerhet. Den åsikten har bara stärkts mot bakgrund av vilka krafter som nu för tillfället har makten i Washington. Det är en dålig situation när Island i säkerhetsfrågor ger USA:s regering en blank check när det gäller militär närvaro här i landet."

Här kan du läsa mer om Natos ökade närvaro på Island.

Dagens citat

"Det här visar kanske var regeringen anser att nöden är störst - i den militära uppbyggnaden på Miðnesheiði eller i världens fattigaste nationer."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i RÚV om regeringens beslut att minska biståndet för att i stället lägga pengarna på Natos anläggningar i Keflavík - läs mer här.

Turister på väg till Þórsmörk spolades bort med älven

Att korsa Krossá på vägen till Þórsmörk kan vara en av de lurigaste älvpassagerna på Island. När det inte är särskilt mycket vatten i älven brukar det inte vara några problem för mindre jeepar att ta sig över älven. Men när det är djupt och strömt är det inte ovanligt att turister missbedömer förhållandena och fastnar i Krossá.

I söndags var det två utländska turister som tvingades överge sin hyrbil av modellen Dacia Duster i älven. De försökte ta sig över vadstället i Krossá genom att ta den kortaste vägen - men det är också den djupaste.

Hyrbilen tappade fästet och spolades med älven. Den fastnade på gångbron över Krossá. De två turisterna kunde ta sig oskadda ur bilen. Personal i Þórsmörk drog upp den ur älven. Den var då i det närmaste totalförstörd.

Ökat stöd på Island för nästa steg i EU:s energipolitik

Motståndet mot EU:s tredje energipolitiska program minskar. I stället är det allt fler som säger att Island bör införliva det nya regelverket. Alltjämt är dock nej-sidan starkare än ja-sidan. Och det är i synnerhet islänningar som motsätter sig EU-medlemskap som också är emot det energipolitiska programmet. Det visar en mätning utförd av MMR.

Centerpartiet blockerade alla andra debatter och beslut i alltinget genom att aldrig sluta debattera införandet av EU:s tredje energipolitiska program på Island. Förhalningstaktiken var ganska framgångsrik. Det blev inget beslut i frågan före sommaruppehållet. I stället ska alltinget rösta i frågan i september.

Förhalningstaktiken har inte haft någon synbar inverkan på Centerpartiets opinionssiffror. Inte heller ser den ut att ha påverkat den allmänna opinionen på det eftersträvade sättet. Nu ökar nämligen stödet för att införa det nya regelverket.

Nu är det 34 procent som säger ja till nästa steg i EU:s energipolitik. Det är en ökning med 4 procentenheter inom loppet av en månad.

Nej-sidan är dock fortfarande starkare. Det är nu 46 procent som motsätter sig förslaget. Det är en minskning med 4 procentenheter.

Andelen osäkra är 20 procent, en uppgång med 1 procentenhet.

Motståndet är starkare bland islänningar i åldern 50 till 67 år samt personer bosatta på landsbygden. Invånare i huvudstadsregionen säger oftare ja till förslaget.

Även bland Centerpartiets egna väljare minskar motståndet. Men det är alltjämt kompakt. Hela 90 procent av sympatisörerna säger nej. Bara 1 procent säger ja. Även bland anhängare till Självständighetspartiet och Framstegspartiet - två regeringspartier som står bakom införandet - är nej-sidan starkare.

Bland islänningar som tänker rösta på Socialdemokraterna, Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern är ja-sidan starkare. Hos Renässans sympatisörer är stödet för förslaget 74 procent. Hos Socialdemokraterna är det 73 procent. Inom Socialdemokraterna finns dessutom den svagaste nej-sidan. Där är det bara 15 procent som är emot förslaget.

Inställningen till EU-medlemskap sätter stora spår i attityden till energipolitiken. Bland dem som säger nej till inträde i EU är det också 73 procent som säger nej till unionens tredje energipolitiska program. Bara 12 procent säger ja.

På ja-sidan är rollerna ombytta. Där är det 69 procent som ställer sig bakom det energipolitiska paketet medan 14 procent inte vill införa det.

Trots att det är regeringen som driver frågan i alltinget är det Islands liberala block - Socialdemokraterna, Piratpartiet och Renässans - som är mest positiva till förslaget. Regeringspartierna - som alltså är Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - placerar sig i mitten. Bland den konservativa oppositionen - Centerpartiet och Folkets parti - är motståndet starkast.

Här kan du läsa mer om EU:s tredje energipolitiska program.

Filibustrande centerpartister talar mest i alltinget

Att ockupera talarstolen i alltinget var metoden som Centerpartiet använde för att stoppa en omröstning om EU:s tredje energipolitiska program. Filibustertaktiken fungerade åtminstone tillfälligt. Och den förde också fem centerpartister upp i toppen över de alltingsledamöter som talade allra mest under våren. Allra mest talade Birgir Þórarinsson.

Den som filibustrar står i talarstolen för att förhindra en omröstning i en fråga som den motsätter sig. Metoden förknippas i dag kanske mest med USA:s senat - men den används också ganska ofta i alltinget.

I den andra debattrundan i alltinget finns det inga begränsningar för hur många eller långa anföranden en ledamot får hålla. Det utnyttjade Centerpartiet under våren. Taktiken var ett sätt att stoppa en omröstning om EU:s tredje energipolitiska paket.

I ett par veckors tid närmast ockuperade de nio centerpartisterna i alltinget talarstolen. De höll ständigt nya anföranden och begärde ständigt nya repliker på varandra. Efter en tid tröttnade övriga ledamöter. Men centerpartisterna tröttnade inte. Trots att sessionerna pågick genom hela nätterna fortsatt de att begära ordet.

Till sist kom regeringen och Centerpartiet överens om villkoren för sommaruppehåll. Förslaget ska debatteras 28 och 29 augusti och omröstningen ska ske 2 september. Inför denna debattomgång har partierna möjlighet att samla in nya expertutlåtanden om det energipolitiska programmet.

När sessionen avbröts i torsdags hade den pågått i 865 timmar och 31 minuter. Den i särklass längsta debatten var just den om energipolitiken som varade i 138 timmar. Det var också EU:s tredje energipolitiska paket som var föremålet för debatten under den längsta enskilda dagen i alltinget - som varade i 24 timmar och 16 minuter.

Att centerpartisterna stod i talarstolen både dag som natt märks också i statistiken över talartid. De fem ledamöter som talade mest i alltinget under sessionen var samtliga centerpartister.

Birgir Þórarinsson talade allra mest. Han gick upp i talarstolen 849 gånger och pratade i 40 timmar, 11 minuter och 2 sekunder.

Tvåa var partikamraten Þorsteinn Sæmundsson med 36 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, trea Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 25 timmar, 46 minuter och 41 sekunder, fyra Ólafur Ísleifsson - som under sessionen även representerade Folkets parti och var politisk vilde - med 23 timmar, 53 minuter och 57 sekunder och femma Bergþór Ólason med 21 timmar, 52 minuter och 5 sekunder.

Den första icke-centerpartisten är Renässans Þorsteinn Víglundsson. Han var den sjätte flitigaste talaren med 20 timmar, 42 minuter och 22 sekunder. Sjua var Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson - som var den som pratade mest under förra sessionen - med 19 timmar, 32 minuter och 56 sekunder.

Åtta var centerpartisten Karl Gauti Hjaltason - som även han hann med att representera Folkets parti och vara politisk vilde - med 19 timmar, 13 minuter och 29 sekunder. Nia var Gunnar Bragi Sveinsson - även han centerpartist - med 19 timmar, 9 minuter och 4 sekunder.

Första politikern från ett regeringsparti återfinns på tionde plats. Det är framstegspartisten Willum Þór Þórsson som talade i 16 timmar, 22 minuter och 48 sekunder.

Den ordinarie ledamot som talade minst var Självständighetspartiets Páll Magnússon som var uppe i talarstolen i 3 timmar, 30 minuter och 34 sekunder.

Allra minst talade dock Karen Elísabet Halldórsdóttir - ersättare för Självständighetspartiet - som stod i talarstolen vid ett enda tillfälle. Då pratade hon i 1 minut och 32 sekunder.

Den mest pratglada ersättaren var partikamraten Teitur Björn Einarsson som talade i 1 timme, 43 minuter och 53 sekunder.

Flest lagförslag kom från Piratpartiet. Under sessionen lade partiets ledamöter fram 32 lagförslag. Flest förslag till uttalanden kom från Socialdemokraterna. Ledamöterna förde fram 20 sådana förslag.

Dagens citat

"Många hjärtan slår med Árneshreppur. ... En butik är viktig för alla samhällen och en faktor är att i butiken träffas människor och talar om väder och vind och utvecklar på så sätt band som är nödvändiga."

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson i sitt tal i samband med att han i går invigde Verzlunarfjelag Árneshrepps butik i Norðurfjörður - läs mer här.

Islands största fan kan bo i Bangladesh

Congretulations to Iceland  national football team.
My huge flag only for Iceland football team. @footballiceland pic.twitter.com/hBfZULTv1M

— Mohammad Sayed (Iceland) (@sayedmojumder2) 11 juni 2019

Kan det isländska fotbollslandslagets största fan bo i Bangladesh? Mohammad Sayed Majumder har följt landslaget sedan 2016. Och han har förmodligen gjort den största supporterflaggan för Island som han bland annat visar upp på Twitter.

Hilmar Jökull Stefánsson är ordförande för supporterklubben Tólfan. Han har nu - bland annat med hjälp av Twitter - tagit initiativ till en insamling för att Mohammad Sayed Majumder ska kunna resa till Island i höst och se en landskamp på plats på Laugardalsvöllur i Reykjavík.

I dag öppnar butiken i Norðurfjörður igen

Efter nio månader utan någon butik i kommunen öppnar Verzlunarfjelag Árneshrepps i Norðurfjörður i dag. Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson är den som kommer att inviga butiken klockan 13. Under sommaren kommer den att ha öppet varje dag. Men i vinter krymper öppettiderna betydligt.

I höstas stängdes butiken i Norðurfjörður. Då hade veterinären Ólafur Valsson flyttat till Árneshreppur för att ta över den handel som kooperativet Kaupfélag Steingrímsfjarðar redan lagt ned. Skälet var att verksamheten inte längre gick runt. Ólafur Valsson hade inte bättre lycka. Han gav upp efter ett knappt år i Norðurfjörður.

Sedan dess har kommuninvånarna inte haft någon butik. Under vintern transporterades nödvändiga färskvaror från Reykjavík till Gjögur med flyg. De höga fraktkostnaderna gjorde dock att de flesta boende i stället levde på sådant som kunde förvaras länge i kyl, frys och skafferi.

Till de närmaste butikerna - i Drangsnes och Hólmavík - är avståndet tio mil. Under vintern är vägen oframkomlig. Gunnsteinn Gíslason, som själv länge var den som basade över det gamla kooperativet i Norðurfjörður, säger till RÚV att de knappa tjugo invånare som var kvar i Árneshreppur över vintern fick anpassa sig:

"Vi levde ett gott liv vi som var här hemma. Vi reste bara bakåt i tiden och handlade på hösten och så på våren igen."

Att det finns en butik i kommunen anses som nödvändigt för att inte de sista invånarna ska överge Árneshreppur. Tidigare i år beviljade Byggðastofnun ett bidrag på 7,2 miljoner isländska kronor till driften under de närmaste tre åren.

Efter den senaste nedläggningen gick boende och personer med koppling till kommunen ihop och grundade ett aktiebolag, Verzlunarfjelag Árneshrepps, som ska driva butiken i Norðurfjörður. Totalt 138 aktieägare gick in med omkring 6 miljoner isländska kronor.

De senaste veckorna har förberedelserna inför nyöppningen pågått. De första varorna anlände enligt Litlihjalli den 7 juni. Två dagar senare öppnades butiken för första gången.

I dag är det dags för officiell invigning av Verzlunarfjelag Árneshrepps. På Facebook meddelas att kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson kommer att inviga butiken klockan 13.

Árný Björk Björnsdóttir, som är uppväxt på gården Melar i Árneshreppur, har anställts som butikschef i sommar. Under högsäsongen kommer butiken att ha öppet dagligen. Hon säger i Morgunblaðið att någon annan kommer att ta över till hösten. Då anpassas öppettiderna till de kommuninvånare som stannar över vintern:

"Under midvintern blir öppettiderna kortare men det är absolut målet att det ska drivas en butik här året runt."

Här kan du läsa mer om turerna kring butiken i Norðurfjörður.

USA och Island satsar nya miljoner i Keflavík

USA fortsätter att investera i Natos anläggningar i Keflavík. Nästa år lägger USA 57 miljoner dollar på utbyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och hantering av farligt gods. Även Islands investeringar i Keflavík ökar. Alltinget godkände i förra veckan att 300 miljoner isländska kronor går till försvaret i stället för till u-hjälp.

När USA hösten 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att det kalla kriget var över. Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. Och det är Rysslands allt starkare närvaro i Nordatlanten som är skälet till den politiska kursändringen.

Nyligen besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Island. Han sade då att USA under en längre tid misskött relationen med Island. Uttalandet var knappast oväntat. De senaste åren har en rad experter hävdat att det var ett misstag att avveckla basen i Keflavík.

Island gör en liknande bedömning av säkerhetsläget. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson skrev i våras i den årliga utrikespolitiska rapporten att relationen till Ryssland var ett skäl till oro. Han syftade då på att allt fler ryska ubåtar rör sig nära Island och att ryska stridsflygplan dyker upp allt oftare i det isländska luftövervakningszonen.

Svaret från Nato har varit allt fler patrulleringsuppdrag där flyg från Nato-länder tillfälligt stationeras i Keflavík. Under 2018 var det drygt 1 100 personer som hade uppdrag på Island för Natos räkning. Och de tre senaste åren har det inte gått en dag utan någon närvaro från Nato.

Trots den ökande närvaron finns det i dagsläget inga planer på någon permanent bas på Island. Men USA vill nu satsa på en mobil bas i Keflavík. Liknande planer finns i en rad andra länder. Från USA:s sida handlar det om att bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att vid behov snabbt ta en tillfällig bas i bruk.

Under Barack Obamas tid som president föreslogs de första investeringarna i Keflavík ända sedan basen lades ned. Förslaget blev sedan verklighet genom Donald Trump. Senast i februari 2021 ska en utbyggnad av en hangar i Keflavík vara klar. Den ska då rymma P-8A Poseidon, en typ av flygplan som används för att övervaka ubåtar.

Det arbetet kommer att börja i höst. Upphandlingen vanns av Rizzani de Echer. Samtidigt kommer ÍAV att underhålla och förbättra banor och ljusanläggningar på Natos område i Keflavík.

USA kommer att fortsätta investera på Island. I budgeten för 2020 öronmärks 57 miljoner dollar åt Natos anläggningar i Keflavík. Drygt hälften går till ytterligare utbyggnad av hangarer. Resten av pengarna går till uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods som vapen.

Satsningen på hangarerna medför att Island dygnet runt ska kunna ta emot en eller två flygflottiljer. I varje division ingår 18 till 24 stridsflygplan.

Att USA ännu en gång lägger pengar i Keflavík är ett tydligt tecken på ändrade prioriteringar. Anmärkningsvärt är att Island den här gången investerar i Keflavík och får en direkt ekonomisk motprestation från Nato.

Island lägger totalt knappt 2,2 miljarder isländska kronor på försvaret under 2019. Tre fjärdedelar av anslagen går till kustbevakningen. Men Island lägger också fortsatt pengar på patrulleringsuppdrag som utförs av andra Nato-länder och olika militärövningar. Dessutom går 127 miljoner till förnyelse av radar- och ledningssystem.

Anslagen har ökat kraftigt de senaste åren. Och de kommer att öka även 2020. Precis innan alltinget tog sommaruppehåll klubbades ytterligare 300 miljoner isländska kronor till Keflavík. Pengarna ska gå till underhåll av Natos anläggningar. Och resurserna togs från u-hjälpen. Här lägger alltså Nato lika mycket på underhåll.

Från regeringens sida motiverades satsningen inte bara med ett behov i Keflavík. Den sågs också som ett sätt att kompensera för Wow Airs fall - en konkurs som framför allt drabbade regionen kring flygplatsen.

Beslutet var inte helt enigt från de tre regeringspartiernas sida. Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir lade ned sina röster. Det var just dessa två ledamöter som inte ville att partiet skulle bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Gröna vänstern vill också lämna Nato - även om det är en fråga som lagts på is under den här mandatperioden.

Här kan du läsa mer om Island och Nato.

Dagens citat

"Jag blir förskräckligt ledsen av denna negativa debatt och detta negativa prat. Jag känner till mycket folk bland butiksägare som är mycket nöjda här i centrum och jag vill hävda att centrum aldrig har varit roligare än just nu."

Auðunn G. Árnason, ägare av guldsmeden Fríða, i Vísir om debatten bland butiksinnehavare om beslutet att permanent göra Laugavegur i Reykjavík till en gågata - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Vi har ofta varit - vi som är på tingets sida i de här sakerna - missnöjda med hur sakerna har framställts av Morgunblaðiðs chefredaktör i ledartexter och vi anser att det trappas upp oro kring saker som det inte finns något skäl till att känna oro för."

Birgir Ármannsson, gruppledare för Självständighetspartiet i alltinget, i Vísir om tidigare partiledaren Davíð Oddssons kritik i ledare i Morgunblaðið mot den nuvarande partiledningen och ordföranden Bjarni Benediktsson - läs mer här.

Underhåll av vägen till Hvalá blir Vesturverks ansvar

Vesturverk tar nu över underhållet av vägen till Hvalá i Ófeigsfjörður. Bolaget står bakom planerna på bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. Och för att fordon ska kunna ta sig fram till platsen för det planerade kraftverket är det nödvändigt att förbättra vägen. Avtalet mellan Vesturverk och Vegagerðin gäller i fem år.

Ett enigt kommunfullmäktige i Árneshreppur gav nyligen klartecken till den första etappen av bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá. I den första fasen ingår bland annat bygget av en bro över Hvalá, geologiska undersökningar, uppställning av arbetarbostäder och anläggning av avloppssystem.

Beslutet innebär också att Vesturverk - som står bakom planerna - får möjlighet att genomföra vägarbeten. I dag går det en smal och dålig grusväg från Norðurfjörður via Eyri i Ingólfsfjörður till Hvalá i Ófeigsfjörður.

Vägen är bara framkomlig under sommarhalvåret. Och den är bara farbar för vanliga fordon fram till Eyri. Fram till Hvalá är det därifrån ungefär en och en halv mil - och den sträckan är enbart framkomlig för jeepar och andra fordon med hög markfrigång. Vägen är stenig och går ofta i strandkanten.

För att arbetsfordon ska kunna köras fram till Hvalá måste vägen förbättras avsevärt. Vesturverk har nu kommit överens med Vegagerðin om att ta över ansvaret för vägen fem år framåt. Avtalet innebär att Vesturverk står för alla kostnader under denna period.

Överenskommelsen medför också att Vesturverk åtar sig att underhålla vägen på samma sätt som Vegagerðin. I det här fallet har det liten betydelse eftersom vägen inte hålls öppen under vintern.

Vesturverk skriver i ett pressmeddelande att avtalet betyder att vägens skick kommer att förbättras avsevärt. De mest svårpasserade sträckorna behöver byggas om och på vissa ställen behövs en ny sträckning eftersom den nuvarande inte kan användas av stora arbetsfordon.

Planerna på ett vattenkraftverk vid Hvalá har varit den stora stridsfrågan i Árneshreppur de senaste åren. En av ja-sidans förhoppningar är att bygget ska medföra bättre infrastruktur i kommunen i form av investeringar i vägarna.

Här kan du läsa mer om kraftverksbygget.

Färre islänningar ser ljust på det ekonomiska läget

Sju av tio islänningar anser att det ekonomiska läget i landet är gott. Men det var betydligt fler som var optimistiska för ett år sedan. Det är framför allt yngre islänningar, kvinnor och boende på landsbygden som inte tycker att ekonomin på Island mår bra. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Våren har präglats av nyheter om nedskärningar inom turistindustrin till följd av Wow Airs konkurs och dåliga fångster av lodda. Regeringen har också tvingats ändra de ekonomiska utsikterna för de närmaste åren. Högkonjunkturen är nu över - och mycket tyder nu på att Islands ekonomi kommer att krympa en tid framåt.

En klar majoritet av islänningarna tycker dock att det ekonomiska läget fortfarande är bra. Hela 71 procent svarar att situationen är mycket eller ganska bra. Men det är en minskning med 9 procentenheter jämfört med förra året.

Det är nu 29 procent som uppger att ekonomin mår ganska eller mycket dåligt. Det motsvarar en ökning med 9 procentenheter.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, kvinnor och boende på landsbygden ser i större utsträckning negativt på ekonomin. Pensionärer, män och personer bosatta i huvudstadsregionen är mer optimistiska.

Väljare som sympatiserar med något av de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - ser mest ljust på ekonomin. Allra mest optimistiska är Självständighetspartiets anhängare. Där är det bara 13 procent som inte tycker ekonomin är god.

Mest skeptiska är sympatisörer till Folkets parti. Där säger hela 41 procent att situationen är dålig.

Här kan du läsa mer om synen på Islands ekonomi.

Dagens citat

"Bland annat har ökningen resulterat i att människor tror sig kunna och ska komma upp på Kirkjufell. Men Island är ett farligt land och det kommer inte att vara möjligt att stänga det eller något liknande. Vår roll är att sprida information om risker och om tillgänglighet och liknande."

Björg Ágústsdóttir, kommunchef i Grundarfjörður, i RÚV om att allt fler turister försöker bestiga Kirkjufell, något som lett till flera dödsolyckor - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Det var till exempel en man som upplevde att gå genom denna tunnel när de inte hade ström och han var tvungen att gå i kolmörker. Så behövde man driva får här igenom och människor minns att oväsendet var något alldeles otroligt här när bräkandet ekade i tunneln."

Karna Sigurðardóttir, föreståndare för Menningarstofa Fjarðabyggðar, i RÚV om arbetet med att samla in berättelser från lokalbefolkningen med anledningen av att höghöjdstunneln i Oddsskarð mellan Eskifjörður och Neskaupstaður tagits ur bruk.

Tre av fyra islänningar nöjda med Hatari i Eurovision

Isländska Hatari var det mest omstridda bidraget i Eurovision Song Contest. Men på hemmaplan var uppslutningen stor. Tre av fyra islänningar tyckte att Hatari gjorde bra ifrån sig i tävlingen i Israel. Och bara en av tio var missnöjd. Bland dem som var missnöjda var det också många som inte såg finalen. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Hatari slutade tia i finalen i Eurovision Song Contest tidigare i år med Hatrið mun sigra. Det var första gången på fem år som Island tog sig vidare från semifinalen. I finalen skapade Hatari stor uppståndelse genom att hålla upp en palestinsk flagga under direktsändningen.

Trots - eller kanske tack vare - uppståndelsen var det många islänningar som var nöjda med Hatari. Hela 74,1 procent anser att gruppen gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Bara 10,9 procent är missnöjda. Resterande 14,9 procent uppger att de är varken positiva eller negativa till Hataris deltagande i Eurovision Song Contest.

Kvinnor, islänningar i åldern 18 till 29 år och personer med högskoleutbildning är oftare nöjda. Piratpartiets väljare var i mycket stor utsträckning förtjusta i Hataris medverkan. Minst var entusiasmen bland Centerpartiets sympatisörer.

Intresset för finalen var stort. Hela 84,4 procent av islänningarna såg programmet medan 15,6 procent inte tittade. Kvinnor och barnfamiljer var flitigare tittare än andra.

Bland dem som inte såg finalen var det också fler som ogillade Hataris bidrag. Det var 16 procent av dem som inte tittade som var missnöjda med Hatari - en åsikt som delades av 9,8 procent av dem som faktiskt såg finalen.

Här kan du läsa mer om debatten om Hataris medverkan i Eurovision Song Contest.

Arbetslösheten på Island sjunker för första gången på ett år

För första gången på ett år minskar arbetslösheten på Island. Och Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att den fortsätter att sjunka även under juni. Trots att högkonjunkturen är över skapas det under sommaren ändå tillräckligt många säsongsjobb för att arbetslösheten ska krympa. Det är på landsbygden som de flesta nya arbetstillfällena skapas.

I april steg arbetslösheten på Island till 3,7 procent. Det var den högsta nivån sedan konjunkturen vände uppåt efter finanskraschen. Hittills i år har det misslyckade fisket av lodda och Wow Airs konkurs drivit upp arbetslösheten.

Men maj innebar ett tillfälligt trendbrott. Då sjönk arbetslösheten till 3,6 procent. Det var första gången på ett år som arbetslösheten inte ökade. Även om turismen är på tillbakagång gör ändå de säsongsjobb som skapas att fler får arbete.

Effekterna av att turistsäsongen närmar sig kulmen märks framför allt på landsbygden. Arbetslösheten backade mest i de regioner som ligger längst från huvudstadsregionen.

Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen. Det var också den enda landsdelen där arbetslösheten fortsatte att öka under maj. Där steg den till 6,6 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter.

I övriga sju regioner minskade arbetslösheten. I Reykjavíkområdet var den 3,8 procent, en nedgång med 0,1 procentenheter. Därefter följde Norðurland eystra med 2,9 procent (-0,3), Austurland med 2,1 procent (-0,6), Suðurland med 2,0 procent (-0,1), Västfjordarna med 2,0 procent (-0,2), Vesturland med 1,9 procent (-0,2) och Norðurland vestra med 1,0 procent (-0,2).

Utländska medborgare hamnar utanför arbetsmarknaden i allt större utsträckning än islänningar. I maj var 36 procent av dem som inte hade jobb utlänningar. Bland utländska medborgare var arbetslösheten 7,3 procent. Av dessa var drygt hälften polacker.

Arbetslöshet är alltjämt något som drabbar kvinnor något oftare än män. Det var i maj 3,7 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen som var inskrivna som arbetslösa. I åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 2,6 procent.

Vinnumálastofnun förutspår att arbetslösheten krymper även under juni. Även här är det säsongsjobben som väntas leda till sjunkande nivåer.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Även om det är påfallande att vissa gamla tungviktare är mycket kritiska mot partiledningen så verkar det råda enighet i alltingsgruppen och tungviktare förblir inte tungviktare för evigt."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om kritiken från kretsen kring tidigare ledaren Davíð Oddsson mot bland annat nuvarande ledaren Bjarni Benediktsson för hans hållning i frågan om EU:s tredje energipolitiska program - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"När jag växte upp var det mycket sällsynt att de kom i land. 1974 kom en björn till Fljótavík, 1975 sköts en simmande björn vid Grímsey och åren därpå sågs björnar till på isbrynet norr om landet. 1988 upptäckte man en björn vid på stranden i Haganesvík men så kom inga björnar i land här på 30 år tills två sådana kom till Skagafjörður år 2008."

Rósa Rut Þóris­dótt­ir, antropolog som skrivit boken Hvíta­birn­ir á Íslandi som handlar om isbjörnar som tagit sig i land på Island, i Morgunblaðið om hur en lång period med få isbjörnsbesök fick många att tro att det inte längre inträffade.

Reykjavík vill stoppa säljakt inom kommunen

All jakt på säl ska stoppas inom kommunens gränser. Det fastslår miljö- och hälsovårdsrådet i Reykjavík i ett beslut. Förutom att jakten stoppas ska dessutom fiskare som använder nät uppmanas att använda metoder som minimerar riskerna för att sälar fastnar i näten. Både gråsälen och knubbsälen betraktas som hotade arter.

På Island förekommer i dag bara småskalig jakt på säl. I Reykjavík känner kommunen bara till att tre sälar jagats under de senaste trettio åren. Den begränsade jakten har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen. Både knubbsälen och gråsälen - de två arter som finns längs den isländska kusten - minskar i antal.

Gråsälen klassas som hotad medan knubbsälen har status som akut hotad. De senaste 35 åren har beståndet av knubbsäl minskat med 77 procent. En trolig förklaring är att knubbsäl ofta hamnar i fiskenät som bifångst. Det förs dock ingen statistik över sälar som råkar fastna i fiskenät.

Nu vill kommunen markera mot säljakten. Även om det inte bedrivs någon jakt i Reykjavík har majoriteten i miljö- och hälsovårdsrådet röstat för att förbjuda all jakt. Stoppet gäller såväl knubbsäl som gråsäl. Dessutom ska fiskare som använder nät uppmanas att bruka metoder som minimerar bifångsten av säl.

Syftet med förbudet är att förbättra förutsättningarna för sälens framtid. Majoriteten i rådet vill dessutom att lagarna kring säljakt ses över.

Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Självständighetspartiet röstade ja till förslaget. Centerpartiets representant lade ned sin röst.

Isländsk björk växer på rekordhöjd över havet

Foto: Skógræktin

På minst 660 meters höjd växer nu björk på Island. Trädgränsen flyttar sig stadigt till högre höjder i takt med att klimatet blir allt varmare. Den nya rekordbjörken hittades vid Útigönguhöfði i Goðaland på södra Island. Trädet tros enligt Skógræktin vara 15 till 20 år gammalt. Det väntas dock inte bli särskilt högt eftersom det är granne med vulkaner och glaciärer.

I augusti 2014 meddelade Skógræktin att det högst växande trädet på Island hade hittats. Då rörde det sig enligt ett pressmeddelande om en björk som påträffades i Austurdalur i Skagafjörður på norra Island. Rekordträdet fanns på 624 meters höjd över havet.

Nu har alltså det rekordet slagits. Nyligen påträffade personal från Skógræktin enligt ett pressmeddelande en björk på 660 till 680 meters höjd vid Útigönguhöfði i Goðaland, ett grönskande område som ligger mellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Mýrdalsjökull.

Trädet tros vara mellan 15 och 20 år gammalt. Fröet har blåst upp på Útigönguhöfði. Det rör sig enligt Skógræktin om ett träd som är typiskt för trädgränsen. Det växer på klart högre höjd än omgivande träd och det är mycket lågt.

Höjden över havet ska under sommaren mätas med större precision. Skógræktin ska också följa trädets utveckling. Myndigheten ser det som en tydlig följd av klimatförändringarna att trädgränsen ständigt flyttas till högre höjder. Just den här björken väntas dock inte växa sig särskilt hög eftersom den finns intill vulkaner och glaciärer.

Skogarna kring just Goðaland och Þórsmörk har de senaste åren växt rejält eftersom det inte längre är tillåtet att låta djur gå på bete där.

Dagens citat

"Efter att ha stått i alltingets talarstol långt över hundra timmar har Centerpartiet avtalat att votering om det tredje energipaketet sker den 2 september. Centerpartiet har därmed backat från kravet om att frågan skjuts upp till nästa session, det har backat från kravet om att alltinget utser en särskild arbetsgrupp för att se över frågan på nytt och det har gått med på att avsluta debatten på två dagar. Så vad i hela friden gick den här filibustertaktiken ut på egentligen?"

Guðlaugur Þór Þórðarson, utrikesminister och alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook om regeringens överenskommelse med Centerpartiet att omröstningen om EU:s tredje energipolitiska paket ska äga rum den 2 september - läs mer här.

Rysk turist bröt mot fler lagar och regler på Island

Den ryske turist som körde fast vid Bjarnarflag vid Mývatn efter att ha brutit mot lagen och kört utanför vägen bröt mot en rad andra lagar och regler under sin vistelse på Island. Han har nu publicerat två videor från resan. Han filmar bland annat när han nonchalerar avspärrningar vid heta källor och områden med känslig växtlighet samt parkerar regelvidrigt.



Efter att ha kört fast vid Bjarnarflag tvingades den ryske turisten böta 450 000 isländska kronor. I en av vloggarna från Islandsresan finns smygtagna bilder på hur han betalar böterna på polisstationen i Akureyri. Han visar också hur han körde fast med sin hyrbil.

Här kan du läsa mer om den olagliga körningen vid Mývatn.

Gröna vänstern åter Islands näst största parti

Gröna vänstern är näst största parti på Island för första gången på över ett år. Samtidigt går Piratpartiet starkt framåt och passerar Socialdemokraterna som nu bara är fjärde största parti. Avstånden mellan partierna är dock inte större än att de ligger inom den statistiska felmarginalen. Självständighetspartiet behåller ställningen som största parti i den senaste mätningen från MMR.

I snart ett och ett halvt år har koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet regerat på Island. Inget av de tre regeringspartierna har gynnats av samarbetet i opinionen. Det största tappet har drabbat Gröna vänstern.

Nu återtar Gröna vänstern ställningen som näst största parti för första gången på ett drygt år. Gröna vänstern ökar till 14,1 procent, en uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med föregående mätning. Siffran är dessutom partiets bästa på över ett år.

Piratpartiet backade kraftigt i MMR:s förra väljarbarometer. Den nedgången verkar ha varit tillfällig. Piratpartiet ökar nu med hela 4,2 procentenheter till 14 procent.

Socialdemokraterna har med ett undantag varit näst största parti hos MMR ända sedan alltingsvalet hösten 2017. Den senaste tiden har dock väljarstödet sjunkit. Nu får Socialdemokraterna 12,5 procent, en minskning med 1,4 procentenheter. Siffran är partiets sämsta sedan valet. Det är dessutom första gången på ett drygt år som Socialdemokraterna bara är fjärde största parti.

Störst är alltjämt Självständighetspartiet. Stödet ökar med 0,2 procentenheter till 21,5 procent.

Ytterligare tre partiet klarar alltingets femprocentsspärr. Centerpartiet får 10,8 procent, en tillbakagång med 1 procentenhet. Framstegspartiet har 9,7 procent, en nedgång med 1,9 procentenheter. Och Renässans får 8,3 procent, en minskning med 0,1 procentenheter.

Däremot hamnar Folkets parti åter nedanför femprocentsspärren. Stödet sjunker med 2,2 procentenheter till 4,2 procent.

Islands socialistparti fortsätter att ha ännu längre upp till spärren. Partiet får nu 3,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter.

Inga andra partier är i närheten av att klara spärren. Folkfronten får 0,7 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter. Ljus framtid ligger kvar på 0,5 procent. Och Gryning backar med 0,1 procentenheter till 0 procent.

Stödet för regeringen vänder också uppåt. Det är nu 45,5 procent som står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det innebär en ökning med 3,6 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Rykten: Bjarni Benediktsson kan avgå redan i höst

I sexton år har Bjarni Benediktsson suttit i alltinget. I tio år har han varit Självständighetspartiets ledare. Och de sex senaste åren har han varit statsminister och finansminister. Men nu gör allt envisare rykten gällande att han är på väg att lämna politiken. Obekräftade uppgifter gör gällande att en ny partiledare kommer att väljas redan i höst.

Bjarni Benediktsson tog över som ordförande 2009 när Självständighetspartiet befann sig i den djupaste krisen i partiets historia. Efter finanskraschen hösten 2008 lades en stor del av skulden på partiet. Den dåvarande partiledaren Geir H. Haarde reagerade för lite och för sent på varningssignaler. Och företrädaren Davíð Oddsson pekades av många ut som den indirekta arkitekten bakom krisen.

Under Bjarni Benediktssons ledning har Självständighetspartiet gjort sina i särklass sämsta valresultat. Resan kan närmast liknas vid de svenska Socialdemokraternas - ett parti som på ungefär samma sätt i praktiken varit statsbärande. Det mesta tyder på att valresultat på historiskt låga 30 procent tillhör det förgångna. I stället sjunker stödet ned mot 20 procent.

Bjarni Benediktsson valdes in i alltinget redan 2003. Trots att han inte är äldre än 49 år är han redan något av en veteran. Sedan han blev partiledare 2009 har han egentligen bara pressats internt en enda gång - när Hanna Birna Kristjánsdóttir var på väg att utmanövrera honom.

Han har överlevt en rad skandaler kopplade till privatlivet och affärer. Sedan han blev minister 2013 har han haft en trygg ställning inom det egna partiet. Det är dock ingen hemlighet att utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson väntar på sin chans att ta över.

Guðlaugur Þór Þórðarson är inte Bjarni Benediktssons favorit. Han vill i stället se näringsminister - och tillika vice ordförande - Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som sin efterträdare. Det är dock tveksamt om hon skulle kunna besegra Guðlaugur Þór Þórðarson som i åtskilliga provval har visat att han har en mycket lojal skara av partiarbetare bakom sig.

Andra argument som ofta förs fram mot Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir är att hon skulle vara för ung och för oerfaren. Samma adjektiv hade dock kunnat användas för att beskriva Davíð Oddsson - och han blev partiledare i fjorton år.

Bjarni Benediktssons främsta politiska arv är att han - åtminstone någorlunda - lyckats hålla ihop partiet efter finanskraschen. Han miste den EU-vänliga falangen till Renässans sedan konservativa krafter fick kontroll över Europapolitiken. Men han har med skicklighet lyckats visa upp en ganska enad fasad.

Priset har varit högt. Bjarni Benediktsson var - fram till dess att han blev partiledare - en förespråkare av såväl EU-medlemskap som EMU-anslutning.

Nu sägs det att han helt enkelt är uttråkad och vill göra något annat. Om ryktena stämmer är det en förståelig känsla. Bjarni Benediktsson har inga realistiska förutsättningar att föra Självständighetspartiet till en ny storhetstid. Och det parlamentariska läget gör det svårt för honom att på nytt kunna bli statsminister.

Även om olika affärer och skandaler kommer att prägla hans arv så kommer de inte att berätta hela historien. Det märktes inte minst när Självständighetspartiet nyligen firade 90 år. Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - beskrev honom som en av de bästa politiker hon arbetat ihop med.

Koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet framstod som en nödlösning när den bildades. Det råder dock inga tvivel om att Katrín Jakobsdóttir och Bjarni Benediktsson funnit varandra. Den respekten har också varit starkt bidragande till att regeringssamarbetet hittills har fungerat så väl trots att det innefattar tre på flera sätt mycket olika partier.

Det mesta pekar alltså på att denna udda koalition kommer att överleva hela mandatperioden. För Självständighetspartiet finns det inte heller några andra realistiska alternativ. De ledamöter som ännu inte hade slagit igen dörren till Centerpartiet gjorde det definitivt efter att partiet ockuperat talarstolen för att försöka stoppa införandet av EU:s tredje energipolitiska paket.

Bjarni Benediktsson själv hade sedan tidigare en usel relation till Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. När de regerade ihop mellan 2013 och 2016 växte irritationen ständigt över oförankrade utspel och nyckfullt beteende.

När regeringen nyligen var nära en överenskommelse med Centerpartiet om villkoren för alltingets sommaruppehåll var det Bjarni Benediktsson som stoppade den. Skälet var att han inte litade på Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han ansåg sig inte ha fått tillräckliga garantier - och Sigmundur Davíð Gunnlaugsson förde hela tiden fram nya krav och reservationer.

Om ryktena stämmer kommer Bjarni Benediktsson under sensommaren meddela att han lämnar posten som partiledare, uppdraget som finansminister och platsen i alltinget. En ny ordförande kommer då att väljas vid ett landsmöte under hösten.

Han kommer inte att avgå som någon frälsare. Men Bjarni Benediktsson kommer att ha lyckats hålla ihop partiet och att ha suttit i regeringen de sex senaste åren. Sett till förutsättningarna efter den smäll som finanskraschen innebar för Självständighetspartiet är det svårt att se att någon annan skulle ha kunnat vara betydligt mer framgångsrik.

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet.